Gunnar Strömmer

Fru talman! Jag tycker att det är oerhört viktigt att ha som utgångspunkt att hotet mot den svenska inre säkerheten kommer från flera olika håll.

Det är aggressiva auktoritära stater som Ryssland, Kina och Iran, som inte tvekar en sekund att operera i Sverige, om än inte med militära medel, för att uppnå sina olika politiska och andra strategiska mål.

Det finns också ett påtagligt hot från terrorister och våldsbejakande extremister som över tid egentligen har bestått av tre konstellationer: den autonoma vänstern, de högerextrema och de våldsbejakande islamisterna. På senare tid menar Säpo och andra relevanta myndigheter att vi har haft goda skäl att framför allt betona det islamistiska hotet och hotet från olika högerextrema grupper.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det bästa sättet att ta reda på vilken politik regeringen står för är kort sagt att se på alla tydliga uttryck för den. Det gäller alltifrån den rekordstora mobiliseringen av resurser till våra brottsbekämpande myndigheter, inklusive Säkerhetspolisen, till beskrivningen av uppdragen så som de framkommer i regleringsbrev och den beskrivning av uppdraget som bekräftas, inte minst i årsberättelser men också på andra sätt, från de aktuella myndigheterna.

Där framkommer med all önskvärd tydlighet att det är full kraft som riktas mot alla de hot som finns mot Sverige, mot vår demokrati och mot vår författning - och detta alldeles oavsett om motiven bakom hoten är islamistiska eller högerextrema.

Jag kan försäkra både Mattias Vepsä, den här kammaren och svenska folket att kraften i detta arbete kommer att vara oförminskad så länge den här regeringen sitter i Rosenbad.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Fru talman! Låt mig först ta fasta på det som är regeringens främsta ansvar: att i varje läge stå upp för den svenska demokratin och för den svenska författningen och att skydda demokratin och vår författning mot både yttre och inre säkerhetshot.

Detta uppdrag tar regeringen på största allvar, och det bekräftas både genom regeringens politiska inriktning, genom de uppdrag som vi ger till våra brottsbekämpande myndigheter och andra relevanta myndigheter på området och genom de växande resurser som vi hela tiden tillför arbetet.

Jag tänker också på den beskrivning av säkerhetshotet som de myndigheter som lyder under regeringen ger uttryck för när de vid varje given tidpunkt täcker av de hot som är relevanta för svensk del. I ett tidigare skede var det den autonoma vänstern, men det är numera mindre påtagligt så och mer fokus på den våldsbejakande terrorismen och extremismen som kommer både från det islamistiska hållet och från det högerextrema hållet.

Resurstillskottet, som vi nyss nämnde, avser just att möta det faktum att vi är ett mer prioriterat mål för islamistiska aktioner. Det ska också ses som ett uttryck för att vi vill säkerställa att den mobilisering som nu måste ske för att möta detta hot inte ska ske på bekostnad av annan löpande viktig verksamhet för att möta andra hot, inklusive det hot som kommer från högerextremt håll.

Mattias Vepsä nämnde själv det tillslag som gjordes mot den misstänkta olovliga kårverksamheten. Det handlar nu om en förundersökning, och vi kan av lätt insedda skäl inte gå in närmare på vare sig vad den handlar om eller vad den kommer fram till. Men så mycket kan man ändå säga att den är ett uttryck för att myndigheterna tar alla de säkerhetshot som finns mot Sverige på lika stort allvar.

Om vi inte ska devalvera värdet, betydelsen eller de skarpa konturerna i detta arbete är det utomordentligt viktigt att dra en väldigt klar rågång mellan å ena sidan det som Säpo och andra myndigheter beskriver som terrorism eller våldsbejakande terrorism, å andra sidan en politisk debatt mellan partier som kan tycka olika saker men som ryms i och skyddas av vår yttrandefrihet, vår föreningsfrihet och annat.

Om den gränsdragningen blir alltför otydlig tror jag att det finns en utomordentligt stor risk att man underminerar inte bara kraften i arbetet mot terrorismen och författningsskyddet utan kanske också den demokratiska legitimiteten i arbetet. Det vill jag ha sagt.

Allra sist: Alla partier, oavsett färg och oavsett placering på den politiska skalan, har ett utomordentligt stort ansvar för att säkerställa att man med god marginal kan trovärdiggöra att man håller extremism av olika slag på ordentligt avstånd. Det gäller alla partier.

För Moderaternas del var det i ett fall en tidigare moderat riksdagsledamot som fängslades för bokföringsbrott rörande en friskola i Göteborg som hade kopplingar till våldsbejakande islamism. I Socialdemokraternas fall fick inte SSU i Skåne under ett antal år offentliga bidrag därför att man inte ansågs leva upp till demokratikraven just vad gäller rågången mot islamismen. Alla partier har ett ansvar för att hålla denna rågång kristallklar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Än en gång tack till Mattias Vepsä för både interpellationen och möjligheten att diskutera den här i dag.

Låt mig kommentera några av de saker som Mattias Vepsä tar upp. När det gäller beskrivningen av hotet mot den inre säkerheten i Sverige skulle jag först vilja bredda den beskrivningen med att lyfta fram tre olika aspekter av det hotet.

Det första är det hot som kommer från stater som har väldigt offensiva motiv att agera i Sverige på olika sätt med påverkansoperationer, cyberattacker och vad det nu kan vara för någonting. Vi tänker framför allt på stater som Ryssland, Kina och Iran.

Det andra hotet mot den inre säkerheten kommer i hög grad från terrorister och våldsbejakande extremister. Jag ska komma tillbaka till det alldeles strax, eftersom det är vad interpellationen framför allt handlar om.

Jag skulle också i sammanhanget vilja lyfta fram den tredje aspekten man ska ha med sig för att ha hela hotet mot den inre säkerheten klar för sig. Det är det systemhot som kommer från den grova organiserade brottsligheten.

Den grova organiserade brottsligheten har inte sällan kopplingar till olika våldsbejakande extrema rörelser, kanske framför allt av islamistiskt slag. Där har vi hela bilden klar för oss.

Om vi sedan zoomar in på det som interpellationen avser, frågan om terrorismen och den våldsbejakande extremismen, skulle jag ändå vilja säga att det över tid är framför allt tre olika rörelser som har beskrivits som hot mot den inre säkerheten.

Det handlar om dels autonom vänster, dels islamistisk extremism och dels högerextremism. Över tid, på senare år, har Säkerhetspolisen framför allt betonat hotet från de två senare, den våldsbejakande islamismen och högerextremismen.

Jag uppfattar att Säpos årsrapport ger uttryck för den helhetsförståelsen av säkerhetshotet. Jag uppfattar också att tillslag och andra insatser, kända och okända, bekräftar att hela det perspektivet verkligen finns med. Det gäller för både antiterroristarbetet och arbetet mot författningshot mot Sverige.

När det gäller de 50 miljoner som Mattias Vepsä nämner är det helt riktigt att regeringen tillskjuter ytterligare 50 miljoner till Säkerhetspolisen i vårändringsbudgeten. Det gör vi som en kvittens på en framställan från Säpo om 50 miljoner kronor avseende just den våldsbejakande islamismen.

Bakgrunden till det är det som har beskrivits nu under senare tid. Vi ligger fortfarande kvar på tre på den femgradiga skalan med det förhöjda terrorhotet mot Sverige. Men vi är ett mer prioriterat mål i dag än vad vi var för ett eller två kvartal sedan.

De 50 miljoner kronorna går just till att möta det faktum att vi är ett mer prioriterat mål för den typen av våldsbejakande terroristmotiv. De tillförs också för att man ska kunna göra allt vad som krävs för att möta det utan att tumma på andra väsentliga delar av antiterroristarbetet och författningsskyddet, då förstås inkluderande hotet som kommer från olika högerextremistiska krafter.

Fru talman! Mattias Vepsä har frågat mig vad jag och regeringen avser att göra för att öka vår beredskap mot inhemsk terrorism samt om jag kommer att ta ytterligare initiativ för att tidigarelägga exempelvis stödinsatser för att skolor och kommuner bättre ska kunna upptäcka och bemöta extremism. Slutligen har han frågat mig hur regeringen i sin ordföranderoll kommer att ta frågorna om att möta detta hot från diskussioner till handling.

De frågor som lyfts fram i interpellationen är centrala för vårt fria och öppna samhälle. Säkerhetspolisen beskriver att aktörer inom våldsbejakande extremism reagerar på händelser i omvärlden och använder dem som bevis för en påstått negativ samhällsutveckling och som motiv för att göra något åt den. Myndigheten menar att det traditionella attentatshotet består men att det bredare hotet mot demokratin blir alltmer framträdande.

En sådan utveckling är något som hela vårt samhälle bör ta på största allvar, och det är mot den bakgrunden som regeringen prioriterar åtgärder för att motverka terrorism och författningshotande verksamhet. Ett exempel är arbetet med en ny nationell strategi mot terrorism, som ska skapa en tydlig struktur och ökad kraft i arbetet mot terroristbrottslighet. Ett annat exempel är den proposition som regeringen nyligen lade fram och som innebär att det bland annat ska bli straffbart att delta i och finansiera deltagande i en terroristorganisation.

Det främsta målet för terrorismbekämpningen är förstås att attentat och andra terrorbrott aldrig genomförs. Det är med andra ord centralt att förebygga och förhindra sådan brottslighet. Det handlar då om insatser för att motverka radikalisering och rekrytering till terrorist- och extremistgrupper. Här är inte minst skolan en viktig aktör. Förra året tillsattes en utredning om skolsäkerhet, och regeringen har nyligen beslutat om ett tilläggsdirektiv som innebär att utredaren ska tydliggöra skolornas brottsförebyggande roll. Inom ramen för arbetet med skolans demokratiuppdrag erbjuder dessutom Skolverket skolorna stöd i arbetet mot intolerans och extremism.

Att bekämpa alla former av terrorism och våldsbejakande extremism är också en prioritering för det svenska EU-ordförandeskapet. Den 13-14 mars i år genomfördes den svenska ordförandeskapskonferensen Violent extremism and terrorism - challenges and responses. Där lyftes bland annat hotet från våldsbejakande högerextremism och islamism, hotet från ensamagerande gärningspersoner samt onlinedimensionen av radikalisering och rekrytering till våldsbejakande extremism och terrorism fram.

Att motverka de säkerhets- och författningshot som finns mot Sverige är avgörande för att försvara det öppna och fria samhället. Det är ett uppdrag som den här regeringen tar på allra största allvar och som vi kommer att fullfölja med den kraft och den målmedvetenhet som vår samtid kräver.

Herr talman! Jag tackar Laila Naraghi för att hon lyfter upp denna fråga, eller flera frågor på samma tema, här i kammaren.

När det gäller den första delen av frågan, som handlar om umgänge, har vi ärvt den tidigare regeringens utredning om tryggare hem, som är ute på remiss. Den innehåller förslag som går hyggligt långt i den riktning som jag uppfattar att ledamoten efterfrågar, men om jag får föregripa remissynpunkterna kan jag säga att jag tror att många kommer att tycka att den inte går tillräckligt långt. Detta kommer vi nu att behöva ta om hand och överväga om vi ska nöja oss med den ambitionsnivå som finns eller om vi ska gå längre.

Den andra delen av frågan är i grund och botten straffrättslig. Den har koppling till frågan om man ska kunna mörda sin partner och ändå behålla vårdnaden om barnen. Jag tror att de allra flesta skulle svara nej på den frågan. Dagens reglering utgår från att det är så, men sedan kan man säga att det finns en ventil i ett enskilt fall. Frågan är om den ska tas bort. Jag lovar ett samspel mellan regering och riksdag även i den frågan.

Frågestunden var härmed avslutad.

Herr talman! Jag tackar Angelica Lundberg för en väldigt intressant fråga, som inte är helt okomplicerad.

Jag kan börja med bakgrunden till betänketiderna. De är förstås ett uttryck för att konsekvenserna av en skilsmässa - i olika avseenden, inte minst för barn om det finns gemensamma barn - är sådana att det bör finnas ett visst rådrum innan en skilsmässa träder i kraft. Jag tycker att det är enkelt att se bakgrunden till detta. Jag tycker i och för sig också att det är enkelt att förstå de aspekter som ledamoten tar upp, det vill säga att betänketiden i vissa situationer i praktiken blir en sorts inlåsning i en relation som kan vara våldsam eller destruktiv på andra sätt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Jag är inte beredd att här och nu utlova någonting i utredningsväg, men jag kan utlova en fortsatt diskussion om en väldigt intressant och viktig fråga.

Herr talman! Jag tackar Martina Johansson för ännu en angelägen fråga i snittet mellan familjerätt och kriminalrätt.

Det råder ingen som helst tvekan om att detta är en av de mest angelägna, och också svåraste, frågorna som ligger framför oss att hantera gemensamt mellan regering och riksdag under kommande år. Det finns också flera aktuella fall som har satt dessa frågor i blixtbelysning. Det finns utredningsunderlag som vi har ute på remiss och som bland annat berör den här typen av frågor. Vi inväntar dem för att se vilka ytterligare mått och steg vi ska ta.

Man kan väl säga att redan dagens lagstiftning utgår från att det i princip ska vara omöjligt för en förälder som mördar eller utövar väldigt grovt våld mot en annan förälder att behålla vårdnaden om barnen, men det är helt riktigt att det finns en marginal för individuell bedömning i det konkreta fallet. Det frågan nu gäller är om detta ska förändras, och jag lovar att vi ska återkomma till dessa frågor i samspel mellan regering och riksdag.

Herr talman! Tack, Oskar Svärd, först och främst för inbjudan till Kumla! Dit åker man ju gärna, inte bara på anstaltsbesök, men jag hänger gärna med till Kumlaanstalten.

Det råder inget som helst tvivel om att svensk kriminalvård redan är satt under stor press. Flera har pekat på en rapport från fackförbundet Seko, som beskriver stora bekymmer och utmaningar vad gäller kompetensförsörjning men också arbetsmiljön och säkerhetssituationen för medarbetarna i kriminalvården.

Man kan säga att den här regeringen onekligen ärver en hel del bagage som vi nu ska göra allt vi kan för att bringa reda i.

Vi har bett Kriminalvården att komma med underlag, vilket man gjorde bara häromdagen, både om tillväxtförutsättningarna nu när det sker eller kommer att behöva ske en stor expansion och om kraven när det gäller kompetensförsörjningen och förutsättningarna för den.

Det här kommer att vara en av de mest angelägna uppgifterna för både regeringen och riksdagen under de kommande åren.

Herr talman! Det är helt riktigt. Vi vet också att polisen konkurrerar med andra möjliga arbetsgivare som har olika varianter av betalda utbildningar - detta gäller tullen, Kustbevakningen och inte minst Försvarsmakten.

Det finns olika sätt att uppnå detta. Man kan tänka sig en rak betalning. Man kan också tänka sig olika varianter av skuldavskrivning, alltså avskrivningar av studieskulder. Allt detta analyserar vi nu.

Jag vill också komma tillbaka till att jag tror att en otroligt avgörande sak för att återupprätta attraktiviteten i polisyrket är att säkerställa att polisen har rätt verktyg på jobbet för att lösa sina arbetsuppgifter. Där är vi på god väg.

Herr talman! Tack, Martin Melin, för en oerhört viktig och angelägen fråga!

Det första den nya regeringen gjorde när det gäller dessa frågor var att ge Polismyndigheten i uppdrag att själv räkna igenom och komma med förslag på vad som krävs - inte bara för att det mål som Martin Melin refererade till ska uppnås utan även för att vi ska kunna nå upp till EU-snittet på ungefär 300 poliser per 100 000 medborgare från ett utgångsläge där vi har drygt 200 poliser per 100 000 medborgare.

Regeringen tog emot denna redovisning i förra veckan. Där finns det både en analys och en lång rad förslag på hur detta ska nås till någon gång runt 2030.

Vad är det då man talar om i detta underlag? Det är alltifrån en utbyggd polisutbildning - förstås - till ökad attraktivitet i yrket. Man talar också om olika varianter av betald polisutbildning och om verktyg som gör att det verkligen går att som polis nå resultat på jobbet. Det är nödvändigt med hela denna bredd av åtgärder för att skapa den nödvändiga attraktiviteten.

Herr talman! Jag uppskattar farser av olika slag, men just den här farsen finns det ingen anledning att uppskatta över huvud taget.

Utöver de konkreta åtgärder som nu vidtas vad gäller säkerheten på såväl Sis-hem som andra institutioner i Kriminalvårdens regi måste andra saker göras. Vi måste höja straffen rejält, också för unga som begår grova brott. Vi måste kriminalisera rymningar. Självklart ska vårt medborgarskap vara öppet och möjligt att erövra för människor som kommer till Sverige och är skötsamma, men skötsamhetskrav måste gälla också för ungdomar i samband med medborgarskapsansökningar. Det är några åtgärder - som jag tror att de flesta medborgare skulle kalla självklara - som denna regering vidtar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Jag tackar Louise Meijer för att hon sätter ljuset på denna utomordentligt viktiga fråga. Jag tror att väldigt många medborgare - de allra flesta - som har tagit del av denna rapportering håller med om den beskrivning som Louise Meijer nu gav uttryck för.

Vad gäller rymningarna måste man göra saker både på lång och på kort sikt. Det gäller att omedelbart inhämta information om vilka åtgärder myndigheterna själva nu vidtar - jag nämnde några av dem tidigare. Vi har också gett ett bredare uppdrag om just säkerheten i samband med transporter i kriminalvården. Kriminalvården ska genomföra denna översyn, som inkluderar frågan om det krävs väpnad eskort i fler fall än i dag, och göra det i samspel med polisen, Migrationsverket och Statens institutionsstyrelse.

När det gäller Sis-hemmen är det uppenbart att tillgången till mobiltelefoner och surfplattor måste stramas åt till ett minimum. Andra säkerhetsåtgärder, som möjligheter till visitation av rum och individer som finns där, måste utökas. Allt detta forcerar vi nu fram i väldigt hög takt.

Herr talman! I väntan på vårt övergripande och långsiktiga strategiska grepp kan man se på en rad beslut som vi redan har fattat. Exempelvis har vi gett ett särskilt uppdrag om att öka den operativa kraften i polisen genom att effektivisera verksamheten på Nationellt forensiskt center, att se till att resurser trycks ut till den utredningsverksamhet som dessvärre i hög grad saknar senior kompetens och att minska byråkrati och administration runt Nationella operativa avdelningen. Det är en rad saker vi kan göra regleringsbrevsmässigt, men strukturgreppet ber jag att få återkomma till.

Herr talman! Tusen tack, Malte Roos, för den frågan! Först får man väl ändå konstatera att detta är en beskrivning av ett facit efter åtta år av ett styre där Miljöpartiet har haft ett utomordentligt stort inflytande.

Det råder ingen tvekan om att det på en rad olika områden, inklusive när det gäller hur polisen och andra brottsbekämpande myndigheter fungerar, finns väldigt stora reformbehov. De granskningar som Malte Roos lyfter fram och också flera andra pekar på att det finns ett utomordentligt stort behov av den typen av reformer.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

I grund och botten handlar det om en tydlig ledning och styrning och, uppfattar jag, en genomtänkt strategi för att förverkliga viktiga delar i polisreformen som inte har nått ända ut. Det gäller inte minst fokus på tillväxt ute i kapillärerna. Jag tänker på utredningsverksamheten, poliser ute på stan, poliser som kan sitta och lyssna när man använder hemliga tvångsmedel etcetera.

Jag kommer att återkomma till vår strategi för att åstadkomma den kursändringen.

Herr talman! Av det enkla skälet att det inte finns ett färdigförhandlat förslag att säga ja eller nej till. Det är det enkla svaret. Vi leder dessa förhandlingar. Jag har pekat på den mycket legitima intressemotsättning som finns. Det handlar å ena sidan om behovet av effektivare verktyg för att trycka tillbaka övergrepp och övertramp gentemot barn på nätet och å andra sidan om de mycket berättigade invändningar som reses när det gäller hur långtgående dessa verktyg ska vara i relation till den personliga integriteten.

Jag lovar att vi när vi har ett färdigförhandlat resultat ska säga om vi säger ja eller nej till det.

Herr talman! Jag tackar för denna utmärkta och aktuella fråga. Regeringens hållning är mycket enkel.

Det första är att vi välkomnar ett initiativ från EU-kommissionen för att motverka pedofilers framfart på internet och hitta kraftfulla brottsbekämpande verktyg för att trycka tillbaka den väldigt grova brottslighet som detta innebär och de kränkningar och övergrepp som det innebär mot enskilda människor.

Det andra är att vi ser att det är en avvägning mellan effektiv brottsbekämpning och personlig integritet och att den avvägningen på intet sätt är enkel.

Det tredje är uppenbart. Det är ett väldigt omfattande lagförslag som är tekniskt komplicerat vad gäller den teknik som man tänker använda sig av. Det är också lagtekniskt väldigt komplext.

Detta är föremål för förhandlingar, som vi leder, bland EU:s medlemsstater. Sedan ska det dessutom förhandlas med Europaparlamentet. Det är alltså alldeles för tidigt att säga var det kommer att landa någonstans. Det kommer att visa sig, men där är vi inte i dag.

Herr talman! Nej, det finns inte ett spår av vare sig främlingsfientlighet eller rasism i detta, tycker jag, väldigt självklara konstaterande. Inget samhälle kan hantera en väldigt stor invandring om man inte samtidigt har en väl fungerande integration. Att det leder till sociala problem av olika slag - det är alltifrån ett utanförskap när det gäller arbetsmarknaden till svårigheter att ta sig in på bostadsmarknaden, utslagning i skolan och kriminalitet - är en realitet som är känd i alla mänskliga samhällen. Allt handlar om att se det och att göra någonting åt det.

Herr talman! Tack för frågan, Gudrun Nordborg! Ja, jag står till 100 procent bakom den formuleringen. Jag tycker att det är uppenbart för var och en att en alltför stor migration och invandring kombinerat med en alltför dåligt fungerande integration har fått väldigt negativa effekter, inte minst på detta område.

Jag vet inte varför det skulle vara ett särskilt uppseendeväckande konstaterande. Detta tror jag är en realitet som de allra flesta medborgare stämmer in i och kan se. Det leder naturligtvis oss till viktiga slutsatser när det gäller de långsiktiga förutsättningarna för att kunna vända utvecklingen. Det handlar naturligtvis om att inte ha en större invandring än vad vi klarar av från integrationssynpunkt men också om att ha ett mycket ambitiöst arbete för att bryta mönster som gör att alltför många människor som vill komma in i vårt samhälle inte gör det.

Ja, jag står alltså bakom detta, och jag tror att det klarspråket är mycket välkommet för de allra flesta medborgare.

Herr talman! Jag skulle kanske vilja bredda frågan till några av de saker som Pontus Andersson tog upp initialt.

Ja, det finns flera andra systemfel som aktualiseras i ett sådant här fall. Straffen för unga förövare måste höjas. Jag menar att rymningar måste kriminaliseras. Medborgarskapsfrågorna kommer vi att se över överlag. Att det inte finns ett skötsamhetskrav för ungdomar i ett sådant här fall i samband med medborgarskapsansökan är inte tillfredsställande. Det är några systemfrågor som vi tar itu med med full kraft.

Herr talman! Tack för en mycket relevant fråga, Pontus Andersson!

Det finns väl inte någon medborgare som inte reagerat utomordentligt starkt på flera av de omständigheter som framkommer i det här fallet. Min brasklapp är att det är en pågående rättsutredning och att vi ännu inte vet exakt vad som hänt. Men givet det vi vet kan man ändå säga flera olika saker.

När det gäller konkreta fritagningar har Kriminalvården meddelat att de har ställt in alla planerade sjuktransporter och infört nya rutiner för inbokningar. Vi har också gett Kriminalvården ett särskilt uppdrag att se över all säkerhet rörande fångtransporter, inklusive den naturligtvis brännande frågan: om det krävs beväpnad eskort i fler fall.

Vi har också dragit igång en forcerad process för att starkt begränsa tillgången till mobiltelefoner på Sis-hem och ge utökade möjligheter till kroppsvisitation och genomsökning av rum. Det finns mycket mer att göra. Jag återkommer gärna till det.