Fru talman! Mattias Vepsä har frågat mig vad jag och regeringen avser att göra för att öka vår beredskap mot inhemsk terrorism samt om jag kommer att ta ytterligare initiativ för att tidigarelägga exempelvis stödinsatser för att skolor och kommuner bättre ska kunna upptäcka och bemöta extremism. Slutligen har han frågat mig hur regeringen i sin ordföranderoll kommer att ta frågorna om att möta detta hot från diskussioner till handling.

De frågor som lyfts fram i interpellationen är centrala för vårt fria och öppna samhälle. Säkerhetspolisen beskriver att aktörer inom våldsbejakande extremism reagerar på händelser i omvärlden och använder dem som bevis för en påstått negativ samhällsutveckling och som motiv för att göra något åt den. Myndigheten menar att det traditionella attentatshotet består men att det bredare hotet mot demokratin blir alltmer framträdande.

En sådan utveckling är något som hela vårt samhälle bör ta på största allvar, och det är mot den bakgrunden som regeringen prioriterar åtgärder för att motverka terrorism och författningshotande verksamhet. Ett exempel är arbetet med en ny nationell strategi mot terrorism, som ska skapa en tydlig struktur och ökad kraft i arbetet mot terroristbrottslighet. Ett annat exempel är den proposition som regeringen nyligen lade fram och som innebär att det bland annat ska bli straffbart att delta i och finansiera deltagande i en terroristorganisation.

Det främsta målet för terrorismbekämpningen är förstås att attentat och andra terrorbrott aldrig genomförs. Det är med andra ord centralt att förebygga och förhindra sådan brottslighet. Det handlar då om insatser för att motverka radikalisering och rekrytering till terrorist- och extremistgrupper. Här är inte minst skolan en viktig aktör. Förra året tillsattes en utredning om skolsäkerhet, och regeringen har nyligen beslutat om ett tilläggsdirektiv som innebär att utredaren ska tydliggöra skolornas brottsförebyggande roll. Inom ramen för arbetet med skolans demokratiuppdrag erbjuder dessutom Skolverket skolorna stöd i arbetet mot intolerans och extremism.

Att bekämpa alla former av terrorism och våldsbejakande extremism är också en prioritering för det svenska EU-ordförandeskapet. Den 13-14 mars i år genomfördes den svenska ordförandeskapskonferensen Violent extremism and terrorism - challenges and responses. Där lyftes bland annat hotet från våldsbejakande högerextremism och islamism, hotet från ensamagerande gärningspersoner samt onlinedimensionen av radikalisering och rekrytering till våldsbejakande extremism och terrorism fram.

Att motverka de säkerhets- och författningshot som finns mot Sverige är avgörande för att försvara det öppna och fria samhället. Det är ett uppdrag som den här regeringen tar på allra största allvar och som vi kommer att fullfölja med den kraft och den målmedvetenhet som vår samtid kräver.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Än en gång tack till Mattias Vepsä för både interpellationen och möjligheten att diskutera den här i dag.

Låt mig kommentera några av de saker som Mattias Vepsä tar upp. När det gäller beskrivningen av hotet mot den inre säkerheten i Sverige skulle jag först vilja bredda den beskrivningen med att lyfta fram tre olika aspekter av det hotet.

Det första är det hot som kommer från stater som har väldigt offensiva motiv att agera i Sverige på olika sätt med påverkansoperationer, cyberattacker och vad det nu kan vara för någonting. Vi tänker framför allt på stater som Ryssland, Kina och Iran.

Det andra hotet mot den inre säkerheten kommer i hög grad från terrorister och våldsbejakande extremister. Jag ska komma tillbaka till det alldeles strax, eftersom det är vad interpellationen framför allt handlar om.

Jag skulle också i sammanhanget vilja lyfta fram den tredje aspekten man ska ha med sig för att ha hela hotet mot den inre säkerheten klar för sig. Det är det systemhot som kommer från den grova organiserade brottsligheten.

Den grova organiserade brottsligheten har inte sällan kopplingar till olika våldsbejakande extrema rörelser, kanske framför allt av islamistiskt slag. Där har vi hela bilden klar för oss.

Om vi sedan zoomar in på det som interpellationen avser, frågan om terrorismen och den våldsbejakande extremismen, skulle jag ändå vilja säga att det över tid är framför allt tre olika rörelser som har beskrivits som hot mot den inre säkerheten.

Det handlar om dels autonom vänster, dels islamistisk extremism och dels högerextremism. Över tid, på senare år, har Säkerhetspolisen framför allt betonat hotet från de två senare, den våldsbejakande islamismen och högerextremismen.

Jag uppfattar att Säpos årsrapport ger uttryck för den helhetsförståelsen av säkerhetshotet. Jag uppfattar också att tillslag och andra insatser, kända och okända, bekräftar att hela det perspektivet verkligen finns med. Det gäller för både antiterroristarbetet och arbetet mot författningshot mot Sverige.

När det gäller de 50 miljoner som Mattias Vepsä nämner är det helt riktigt att regeringen tillskjuter ytterligare 50 miljoner till Säkerhetspolisen i vårändringsbudgeten. Det gör vi som en kvittens på en framställan från Säpo om 50 miljoner kronor avseende just den våldsbejakande islamismen.

Bakgrunden till det är det som har beskrivits nu under senare tid. Vi ligger fortfarande kvar på tre på den femgradiga skalan med det förhöjda terrorhotet mot Sverige. Men vi är ett mer prioriterat mål i dag än vad vi var för ett eller två kvartal sedan.

De 50 miljoner kronorna går just till att möta det faktum att vi är ett mer prioriterat mål för den typen av våldsbejakande terroristmotiv. De tillförs också för att man ska kunna göra allt vad som krävs för att möta det utan att tumma på andra väsentliga delar av antiterroristarbetet och författningsskyddet, då förstås inkluderande hotet som kommer från olika högerextremistiska krafter.

Fru talman! Låt mig först ta fasta på det som är regeringens främsta ansvar: att i varje läge stå upp för den svenska demokratin och för den svenska författningen och att skydda demokratin och vår författning mot både yttre och inre säkerhetshot.

Detta uppdrag tar regeringen på största allvar, och det bekräftas både genom regeringens politiska inriktning, genom de uppdrag som vi ger till våra brottsbekämpande myndigheter och andra relevanta myndigheter på området och genom de växande resurser som vi hela tiden tillför arbetet.

Jag tänker också på den beskrivning av säkerhetshotet som de myndigheter som lyder under regeringen ger uttryck för när de vid varje given tidpunkt täcker av de hot som är relevanta för svensk del. I ett tidigare skede var det den autonoma vänstern, men det är numera mindre påtagligt så och mer fokus på den våldsbejakande terrorismen och extremismen som kommer både från det islamistiska hållet och från det högerextrema hållet.

Resurstillskottet, som vi nyss nämnde, avser just att möta det faktum att vi är ett mer prioriterat mål för islamistiska aktioner. Det ska också ses som ett uttryck för att vi vill säkerställa att den mobilisering som nu måste ske för att möta detta hot inte ska ske på bekostnad av annan löpande viktig verksamhet för att möta andra hot, inklusive det hot som kommer från högerextremt håll.

Mattias Vepsä nämnde själv det tillslag som gjordes mot den misstänkta olovliga kårverksamheten. Det handlar nu om en förundersökning, och vi kan av lätt insedda skäl inte gå in närmare på vare sig vad den handlar om eller vad den kommer fram till. Men så mycket kan man ändå säga att den är ett uttryck för att myndigheterna tar alla de säkerhetshot som finns mot Sverige på lika stort allvar.

Om vi inte ska devalvera värdet, betydelsen eller de skarpa konturerna i detta arbete är det utomordentligt viktigt att dra en väldigt klar rågång mellan å ena sidan det som Säpo och andra myndigheter beskriver som terrorism eller våldsbejakande terrorism, å andra sidan en politisk debatt mellan partier som kan tycka olika saker men som ryms i och skyddas av vår yttrandefrihet, vår föreningsfrihet och annat.

Om den gränsdragningen blir alltför otydlig tror jag att det finns en utomordentligt stor risk att man underminerar inte bara kraften i arbetet mot terrorismen och författningsskyddet utan kanske också den demokratiska legitimiteten i arbetet. Det vill jag ha sagt.

Allra sist: Alla partier, oavsett färg och oavsett placering på den politiska skalan, har ett utomordentligt stort ansvar för att säkerställa att man med god marginal kan trovärdiggöra att man håller extremism av olika slag på ordentligt avstånd. Det gäller alla partier.

För Moderaternas del var det i ett fall en tidigare moderat riksdagsledamot som fängslades för bokföringsbrott rörande en friskola i Göteborg som hade kopplingar till våldsbejakande islamism. I Socialdemokraternas fall fick inte SSU i Skåne under ett antal år offentliga bidrag därför att man inte ansågs leva upp till demokratikraven just vad gäller rågången mot islamismen. Alla partier har ett ansvar för att hålla denna rågång kristallklar.

Fru talman! Jag tycker att det är oerhört viktigt att ha som utgångspunkt att hotet mot den svenska inre säkerheten kommer från flera olika håll.

Det är aggressiva auktoritära stater som Ryssland, Kina och Iran, som inte tvekar en sekund att operera i Sverige, om än inte med militära medel, för att uppnå sina olika politiska och andra strategiska mål.

Det finns också ett påtagligt hot från terrorister och våldsbejakande extremister som över tid egentligen har bestått av tre konstellationer: den autonoma vänstern, de högerextrema och de våldsbejakande islamisterna. På senare tid menar Säpo och andra relevanta myndigheter att vi har haft goda skäl att framför allt betona det islamistiska hotet och hotet från olika högerextrema grupper.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det bästa sättet att ta reda på vilken politik regeringen står för är kort sagt att se på alla tydliga uttryck för den. Det gäller alltifrån den rekordstora mobiliseringen av resurser till våra brottsbekämpande myndigheter, inklusive Säkerhetspolisen, till beskrivningen av uppdragen så som de framkommer i regleringsbrev och den beskrivning av uppdraget som bekräftas, inte minst i årsberättelser men också på andra sätt, från de aktuella myndigheterna.

Där framkommer med all önskvärd tydlighet att det är full kraft som riktas mot alla de hot som finns mot Sverige, mot vår demokrati och mot vår författning - och detta alldeles oavsett om motiven bakom hoten är islamistiska eller högerextrema.

Jag kan försäkra både Mattias Vepsä, den här kammaren och svenska folket att kraften i detta arbete kommer att vara oförminskad så länge den här regeringen sitter i Rosenbad.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.