Thomas Morell

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Jag var tvungen att ge mig in i interpellationsdebatten, för jag har själv jobbat i tolv år i uniform - i det här fallet jobbade jag vid trafikpolisen. Uniformen signalerade för den allmänhet jag mötte att jag stod för den svenska staten och den lagstiftning som vi har att hantera. Ingen skulle någonsin kunna ifrågasätta mitt syfte med det uppdrag jag hade.

Jag reagerar på svaret som statsrådet ger interpellanten. Han säger att poliser, liksom andra som utför offentliga förvaltningsuppgifter i sin verksamhet, ska beakta allas likhet inför lagen samt iaktta saklighet och opartiskhet. Om man blandar in andra symboler i uniformen är man inte längre opartisk.

Man kan vända på frågan. Kan den person jag har framför mig verkligen lita på att jag är opartisk om jag har andra symboler på mig än dem som den svenska staten står för, alltså de lagar som vi stiftar här inne? Då hamnar man i någon form av förtroendekris gentemot den man gör ett ingripande mot.

Jag tycker att svaret ändå visar att statsrådet tar frågan på allvar när det gäller att uniformen ska visa saklighet och opartiskhet. Men slutklämmen blir lite märklig: Man tänker inte vidta några åtgärder när polisen uppenbart självmant avviker från uniformskravet - för det är inte längre en uniform om man blandar in andra tecken än dem som ska företräda den svenska staten.

Säkerhetsavdelningen vid polisen har också sagt att detta ur medarbetarskyddsperspektiv kan vara direkt olämpligt. Polismännen är ju inte odödliga, och de är inte pansarklädda. De kan råka illa ut där ute. Man kan reta upp andra aktörer i samhället bara genom klädseln, och då får den polisman eller poliskvinna som bär andra symboler än dem som egentligen representerar staten klä skott för något helt annat. Det är det som säkerhetsavdelningen har satt fingret på.

Jag tycker att det är viktigt att polisen inte avviker från uniformskravet. Jag slutade jobba vid trafikpolisen 2007, så det har hänt en del sedan dess. Men det enda vi tilläts sätta på uniformen var symbolen för Skaraborg på ärmen. Det visade att vi tillhörde enheten i Skaraborg. Det var det enda som var tillåtet. I övrigt fick man inte sätta på någonting.

Jag tycker att det är helt rätt. Man ska inte blanda in vare sig religiösa eller politiska symboler i polisens uniformer. Uniformen ska vara ren, som det står i uniformsreglementet. Sedan har man tillåtit huvudduk, kippa och sådant där. De som tillhör de här trossamfunden kan använda denna typ av signaler i sitt privatliv, men inte när de står som representanter för svenska staten.

Vi ska komma ihåg att polisen har ett våldsmonopol. De kan ta till våld mot andra människor. Det får aldrig ifrågasättas att det våldet representerar just svenska staten och ingenting annat. Det är jätteviktigt när vi pratar om polisens uniformer.

Herr talman! Tack för frågorna från ledamoten! Först och främst har vi en långsiktig plan, men det går inte att på två månader lösa de problem som den förra regeringen skapade. Man måste se det hela i ett längre perspektiv.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer

Där vill vi frigöra resurser för att investera i väg och järnväg så att människor kan leva och bo i hela landet. Det är det ena. Men för att välfärden ska fungera måste också vår infrastruktur vara den bärande delen i den verksamhet som sker. Utan en fungerande infrastruktur blir det inte heller mycket av välfärden. Den är en absolut förutsättning för att våra samhällen ska fungera.

Ledamoten vidrörde det här med sjysta villkor inom yrkestrafiken. Jag har i stort sett levt mitt liv ute i yrkestrafiken sedan jag var barn, och jag har sett utvecklingen. Jag har i åtskilliga debatter här i kammaren fört fram vikten av att ha en fungerande kontrollverksamhet ute på vägen. En del av detta faller in under trafikutskottet, även om justitieutskottet har merparten.

Den förra regeringen var mer än lovligt förlamad när det gällde att komma med åtgärder. Man vidtog åtgärder i lagstiftningen, men man följde inte upp genom att se till att det kom in några som gjorde jobbet. Därför har vi i dag fått en situation med en verksamhet ute på vägarna som slår sönder förutsättningarna för det sunda företagandet. I slutändan får vi inte effekten att vi kan lyfta upp gods från väg till järnväg - det långväga och tunga godset. Det är billigare att köpa en fultransport, och till och med staten ägnar sig åt den typen av affärer. Det är bedrövligt.

Detta beror på att den förra regeringen inte hade förmågan att se hur saker och ting hänger samman i samhället och vilka åtgärder man måste vidta för att få ett samhälle som fungerar för alla som deltar i det.

Herr talman! Jag hoppade till när ledamoten talade om frihet. Det handlar om frihet för människor att kunna resa och röra sig i landet och även utanför.

Konsekvensen av den tidigare regeringens politik är att människor har fått sin frihet avskuren. Om man talar med människor som lever och verkar ute i landet hör man att de inte har möjlighet att åka och hälsa på släktingar. De har inte råd att ha barnen på fritidsaktiviteter. En del har till och med sagt upp sig för att de inte har råd att åka till jobbet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer

Det ser inte jag som en frihet. Jag kan inte framkalla den bilden framför mig. Man har i stället försatt människor i en situation där de har väldigt svårt att klara sin vardag. Tittar man i budgetförslaget som kommer från Socialdemokraterna är det en klen tröst för dem bor ute i landet. Där finns det inga svar på de frågorna.

Sedan har vi också frågan om att godset ska transporteras på tåg. Man ska lyfta upp gods från väg till järnväg. Det kan man med fördel göra för att transportera det tunga godset långa vägar.

Men den förra regeringens politik ledde i stället till att man lyfte av godset från tåg och ut på billiga transporter. Det var sådana som låg och körde olagligt i Sverige. De har nu fått en ny marknad på grund av den situation vi har med höga bränslepriser. Det är attraktivt att köpa transporter av dem som smugglar in bränsle och ligger och kör olagligt i Sverige.

Här ser man tydligt spår av att den tidigare regeringen inte förstod konsekvenserna av sina handlingar. Man kan heller inte utröna i budgetförslaget att ni ens har kommit till insikt om att det får de konsekvenserna.

Herr talman! Jag tackar ledamoten för svaret. I sitt anförande sa ledamoten att långsiktiga spelregler var en förutsättning för att både företag och privatpersoner ska veta vad de har att rätta sig efter. Dessa spelregler får inte vara sådana att de slår undan förutsättningarna för människor att leva och bo ute i landet. Men man ser inte konsekvenserna av den politik som man har fört. Och effekten blir inte att miljön blir bättre av den politik som den förra regeringen förde. Den enda effekten blev att det är näst intill omöjligt att leva, bo och verka ute på landsbygden, där vi har mängder av företag.

Ledamoten kommer själv från Skaraborg, som är ett län som har mängder av småföretag ute i buskarna. Det finns oerhört många små företag ute på landsbygden i Skaraborg, och för all del även i andra delar av landet. Men de får svårare att klara sig när transporterna blir dyra. Det är dyrt att värma lokalerna. På en del bagerier har man inte ens råd att baka bröd för att elen är så dyr. Detta är en direkt konsekvens av den förra regeringens sätt att hantera detta. Man har fört en politik som är direkt skadlig för landet, för individer, för företag och i slutändan för miljön eftersom man rycker undan de ekonomiska förutsättningarna för att verkligen ställa om och få en annan produktion. Men man ser inte och förstår inte konsekvenserna av detta handlande, och det är högst anmärkningsvärt.

Jag hoppas innerligt att åtminstone Centerpartiet kommer tillbaka på banan och förstår vad som måste göras för att få en drivkraft så att både människor och företag kan verka på en sund marknad och känna delaktighet i att nå en bättre miljö. Och det handlar inte bara om koldioxid. Det finns mycket annat att angripa också.

Herr talman! Det var ett par saker som jag reagerade på i Ulrika Heies anförande, och det gäller kollektivtrafik. Den rälsburna kollektivtrafiken och den som går i tätorter är eldriven. Men ute på landsbygden där jag själv bor drivs bussarna med diesel eller något annat. Där drivs kostnaderna upp till den milda grad att bolagen ställer in turer.

De som bor ute på landsbygden har höga bränslepriser för sina bilar. Och de får budskapet att de kan ta bussen i stället. Men när det inte går någon buss, vad gör man då?

Detta är en konsekvens av den politik som har förts av den förra regeringen, alltså att det blir svårt för människor att leva och bo ute på landsbygden. De har inte råd med bränsle till sin egen bil för att ta sig till och från arbetet, och bussen har slutat gå för att bränslet är för dyrt. Effekten av detta blir att inflationen drivs upp, att matpriserna stiger - allt vi handlar blir dyrare - och att räntan stiger.

Detta slår i första hand mot människor ute på landsbygden, eftersom det där inte finns ett utbud av kollektiva resor i den omfattning som finns i storstäder.

Den politik som har drivits av den förra regeringen, där Centern har varit en hejarklack, slår direkt mot människor som inte bor på Söder i Stockholm. Man måste ha perspektivet att landet är betydligt större än de stora städer som vi har. Det är mängder av människor som lever, verkar och bor där alternativen inte finns. Och ni rycker undan mattan för dessa människor.

Herr talman! Tack för frågan, ledamoten! Om vi börjar med järnvägen var det Trafikverket som skickade tillbaka pengarna. Vi ryckte inte undan dem. Det är de själva som har lämnat tillbaka slantarna.

När det gäller att peka med hela handen tror jag att det skulle bli ett herrans hallå på Trafikverket om vi politiker stegade in genom dörren och pekade med hela handen. Det låter sig inte göras, även om vi ibland kanske skulle ha lust att göra det. Men det får man inte göra. Däremot kan man via andra kanaler se till att det blir en bättre ordning.

Tillbaka till reduktionsplikten. Vi har ju ingen egen produktion i dag. Vi importerar 75 procent av det material som sedan blir biodrivmedel. Det finns en efterfrågan i hela Europa. Flygbranschen kommer att ha stora behov av biodrivmedel. För den som är intresserad är det bara att sätta igång och tillverka. Efterfrågan finns där ute; den behöver inte styras med reduktionsplikt.

Vi måste se till att vi både har förutsättningar att bedriva företagande och möjligheter att leva och bo i hela landet. Men det kostar 16 000 kronor att tanka upp en lastbil i dag, för att köra den mat vi får på våra bord. Det funkar inte. Då måste man tänka till: Hur gör vi i stället?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer

Att vi ska nå miljömålen och lämna över ett klot som går att leva på är alldeles givet. Men man måste ta det i rätt ordning så att det inte blir kontraproduktivt och slår tillbaka. Jag hävdar att Miljöpartiet och Socialdemokraterna inte har den kunskap som behövs för hur man ska nå målen.

Herr talman! Jag tackar ledamoten för frågan. Det är mycket enkelt. Vi vill klyva Trafikverket - pang! - i ett banverk och ett vägverk. Då får vi bättre struktur i de olika trafikformernas drift. Som det är nu har man en hög med konsulter, och man växlar mellan väg- och järnvägsdrift. Alla som är det minsta insatta i hur dessa system fungerar inser ganska snabbt att det är helt olika saker att driva järnväg och att driva vägtrafik. Det kräver helt andra kompetenser att bygga järnväg än att bygga väg. Då kan man inte ha ett verk som hanterar båda sakerna, för man tappar i kompetens.

Det var precis detta som hände eftersom Trafikverket självt skickade tillbaka pengarna. Man fick inte ut rent arbete för dem. Det är inte regeringens eller vårt fel. Det var Trafikverket självt som valde att göra så.

Vi tycker att det är viktigt att vi får en struktur som fungerar på järnvägssidan och på vägsidan. Vi vill att man gör en myndighetsöversyn och ser över detta så att vi får ett trafikverk som funkar, så att tågen går och underhållet på våra vägar fungerar. Det är vi beroende av allihop, både ledamoten och jag själv.

Vi vill ha mat på bordet, kläder på kroppen och hus att bo i. Vi vill att läkarna har utrustning när vi kommer in till sjukhuset, att det finns medicin på apoteket eller vad det nu är frågan om. Vi vill att industrin fungerar så att vi får in skattemedel så att samhället fungerar. Detta är ett intresse vi har allihop. Då måste det fungera, oavsett om transporten går på väg eller järnväg.

Herr talman! Tack för frågan, ledamoten! Det är inte utan att det blir en viss komik i argumentationen. Jag har inte sagt att det inte går att ladda. Det finns inte laddpunkter - det är en himmelsvid skillnad. Den lastbil jag pratar om går 50 mil på en laddning, under förutsättning att man kan ladda den. Transportindustrin vill köpa denna typ av fordon. Men samhället har inte hunnit med att bygga ut elproduktionen - vi har lagt ned den, för övrigt - och man har inte byggt laddstolpar.

Sedan säger ledamoten ena stunden att vi subventionerar så att folk kommer att förstöra klimatet med sina bilar. I nästa ögonblick säger hon att mormor inte kan hälsa på sina barnbarn. Argumentationen hänger inte ihop.

Vi har inte sagt annat än att vi självklart ska få människor att åka tåg och att godset ska gå på järnväg, men då måste järnvägen funka. Jag brukar säga att jag leder SM i tågförseningar, för var och varannan gång jag åker tåg står det still. Det är signalfel, växelfel, kontaktledningar som ramlat ned och så vidare. Det finns nämligen inte pengar till underhåll. I stället skulle oppositionen gräva ned 104 miljarder i ett höghastighetsprojekt, medan den vanliga järnvägen inte flyttar sig i ens fem kilometer i timmen.

Man måste se helheten. Man måste titta på vad det finns för förutsättningar i storstadsområden respektive ute på landsbygden. Vad är det näringslivet behöver? Vad är det våra privatpersoner behöver? Hur ska vi få vår matproduktion att fungera? Vi måste få samhället att funka alla dagar på året.

Jag är den första att säga att vi måste tänka på miljön. Men man måste ta det i en takt som gör att samhället följer med. Så blir det inte med den gamla regeringens politik.

Herr talman! Tack för frågan, ledamoten!

Transporterna är livsviktiga för att vårt samhälle ska fungera, och lastbilen har en oerhört viktig roll i det arbetet för att förse oss med mat för dagen, kläder på kroppen, hus att bo i, läkemedel på apoteken, sjukvårdsutrustning på sjukhusen och vad det nu är frågan om.

Men lastbilen kommer inte att vara det enda transportslaget som är viktigt i detta. Järnvägen är också en viktig del, och järnvägen kan med fördel ta det långväga, tunga godset. Men lastbilen behövs i ändarna, och då ska de bilarna drivas på bästa sätt.

Man kan titta på kartan från Filipstad upp till Norrlands inland och roa sig med att räkna laddstolpar, både för personbilar och för tunga fordon. Det blir inte särskilt många. Vi vill öka utbyggnadstakten för laddstolparna. Men det kräver både energi, givetvis, och att man monterar upp de här stolparna.

Jag sa i min inledning att en tillverkare av lastbilar kommer att leverera bilar nästa år, men det finns inte en enda laddpunkt för dem. Det är här det släpar efter och måste ske en förändring. Men vi kan inte ta bort de ekonomiska förutsättningarna för företagen genom att slå sönder dem rent ekonomiskt, för då lär vi aldrig få ut några elektriska lastbilar på vägen.

Vi kommer inte att få ut några elektriska personbilar heller eftersom förutsättningen för att både företag och privatpersoner ska ha råd att köpa de här fordonen, eller fordon som drivs av biodrivmedel av något slag, är att det finns pengar. Finns inte pengarna går det inte.

Bara som en ren upplysning kan jag säga att ett chassi till en elbil, en lastbil, kostar 5 miljoner i dag - 5 miljoner, och då är inte bygget på.

Herr talman! Jag tackar för frågan från ledamoten. Jag ska försöka bena ut det här.

För att börja med Göteborg-Borås har man ju ett enormt kapacitetsbehov på järnvägen på den sträckan. När i tiden detta ska läggas in kan inte jag svara på här. Vi har ju inte ens behandlat den motion som vi tillsammans lagt till utskottet.

Behovet finns där, det kan vi konstatera, men höghastighetsprojektet hade inte hjälpt pendlingen det minsta eftersom det bara skulle gå tåg direkt mellan Göteborg och Borås utan några stopp däremellan. Då har man ju fortfarande folk som behöver sitta på vägen. Det var en tankevurpa, hela det här projektet. Det skapade inte förutsättningar för dem som arbetspendlar, och det är ju de som utgör de stora resandeströmmarna på dagen. Det här var ett storstadsprojekt med ändhållplatser, alltså Stockholm-Malmö och Stockholm-Göteborg. Alla människor däremellan hamnar vid sidan av - om man inte pratar Jönköping, Norrköping och Linköping, men det finns ju fler orter i landet.

När det gäller produktion av biodrivmedel är det bara att investera. Vi kommer att ha behov av biodrivmedel till flyget, till vägen, till kraftproduktion och till flera andra applikationer i samhället, så det är bara att starta produktionen. Efterfrågan finns ju. Men vi behöver inte skapa en situation där vi ödelägger stora delar av landet för att man inte har råd att transportera den mat man producerar. Det är också en tankevurpa i detta. Men att det kommer att finnas behov av biodrivmedel i framtiden står utom allt tvivel. Det är bara att investera. Konsumenterna finns där ute, inte bara i Sverige utan också i övriga Europa och världen.

Herr talman! Tack för frågan, ledamoten!

Om man tittar i budgeten har Trafikverket självt dragit tillbaka en del av anslagen, för man hade inte möjlighet att förbruka pengarna för järnvägsunderhåll.

Höghastighetståget ger inte de effekter man vill ha om vi pratar om ökad kapacitet för dem som pendlar och för godstrafik. Höghastighetsprojektet hade ju varit en unik bana enbart för höghastighetståg som inte skapat bättre förutsättningar vare sig för dem som pendlar med pendel eller regiontåg eller för godstransporter. De pengar som är avsatta för höghastighetståg kan i stället med fördel användas för att bygga bort flaskhalsar.

Vi kan ta ett exempel av många på vad det kan ge för effekter. Om vi håller oss till Västra stambanan är det den banan som har bland de största problemen i dag. Det stora problemet stavas Göteborg-Alingsås, för där har man störningar i trafiken som fortplantar sig upp i hela järnvägssystemet. Det står även i Trafikverkets egen utredning att även om man byggde hastighetståg och de skulle vara i full drift skulle problemet fortfarande kvarstå.

Finge man bort problemet där nere genom att göra investeringar skulle man öka kapaciteten på järnväg fyra gånger, och det skulle inte skapa de förseningseffekter man får uppe i hela systemet. Man skulle kunna sätta sig på en X2:a i Stockholm och vara nere i Göteborg två och en halv timme senare. Lite pengar - bra effekt.

Så kan vi göra på flera olika projekt i Sverige: snabba åtgärder som ökar kapaciteten, och man ökar också möjligheten till underhåll.

Herr talman! Tack för frågan, ledamoten!

Att utsläppen minskar beror till stor del på att tekniken har gått framåt. Ett fullstort ekipage i dag går att köra på mellan 2 ½ och 4 liter milen på landsväg, fullastat. För bara några år sedan fanns det inte möjlighet att göra detta. Det är klart att det minskar utsläppen.

Elektrifiering är en oerhört viktig del i omställningen. Men det är lite självbedrägeri att säga att reduktionsplikten kommer att leda det här framåt. Vi importerar 75 procent av det material som används för att producera biodrivmedel. Det mesta är slaktavfall från Australien. En livscykelanalys ger inte den effekt som man kan förvänta sig.

Många säger att beslutet att minska reduktionsplikten kommer att hämma den nationella produktionen av biodrivmedel. Så är det inte, för vi har ingen inhemsk produktion att tala om eftersom vi importerar. Det har heller inte så stor betydelse var på jorden den mängd biodrivmedel som vi har att tillgå förbränns någonstans. Om vi har en högre reduktionsplikt i Sverige och en lägre sådan lägre i Europa och man fördelar ut det bränsle som är tillgängligt i de olika länderna blir ju resultatet detsamma. Även om 100 procent av vårt bränsle skulle vara biodrivmedel blir inte effekten totalt sett annorlunda för det.

Att då ha en situation där företag och privatpersoner knappt klarar sin vardag är inte hållbart. Det skapar också en situation där det inte finns ekonomiska medel för att byta till ett bättre fordon.

Det här är kontraproduktivt. Här måste oppositionen tänka om, för detta kommer inte att leda till någonting positivt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer

Herr talman! Jag tackar för frågan. Att prata om att minska utsläppen leder inte till en praktisk förändring. Det som kännetecknade den förra regeringen var att det var väldigt mycket prat och lite verkstad. Framför allt var det väldigt lite kunskap om vad de olika åtgärderna faktiskt får för resultat.

Vi har varit kritiska mot reduktionsplikten, för vi anser inte att den leder framåt i den frågan. Vi vill hellre ha en ökad elektrifiering, alltså elektrifierade fordon, kanske främst på den tunga sidan.

Jag var och tittade på ett bilmärke - jag ska inte säga vilket det var - som ska börja säljas i Sverige i början av nästa år. Det finns dock ingen plats i detta land där detta fordon kan laddas i dag. Vi pratar om en tung lastbil som kan gå i 50 mil, alltså ett fullstort ekipage. Det finns ingen laddpunkt i dag, utan då får man ladda den med sämre effekt, vilket tar längre tid.

Tekniken finns. Fordon finns att beställa. Man kan gå och skriva på ett köpekontrakt i dag. Men infrastrukturen för att försörja fordonen med ström finns inte. Det blir lite lustigt i den här debatten. En lastbil som inte kan användas är ju rätt värdelös. Den utför inget arbete för att det ska finnas mat i butiken, läkemedel på apoteket och vad det nu kan vara, ett arbete som både jag och ledamoten och jag förväntar oss.

Förändringen måste gå hand i hand. Företag, teknik, privatpersoner och samhället ska kunna gå i takt i förändringen. Så har det inte varit. Vi vill ändra på det.

Fru talman! Jag ska börja med att yrka bifall till utskottets förslag i betänkande TU1.

Kommunikationer

Sverigedemokraterna understryker infrastrukturens roll i det svenska samhället. Vår strategi för en konkurrenskraftig infrastruktur sträcker sig dock inte enbart till vägar som transportmedel. Vi menar att alla trafikslag bör vara inkluderade och tas med i en heltäckande transport- och infrastrukturplanering. Oavsett om personer eller gods ska färdas på väg, på järnväg, med flyg eller i sjöfart måste infrastrukturen vara robust - oavsett årstid. Sverige är ett avlångt land i Europas utkant. Därmed är hela landet i behov av en infrastruktur som uppfyller kraven vid varje given tidpunkt.

För stora delar av landet är flyget viktigt för att stärka den industriella utvecklingen. Flyget är snabbt och effektivt för tjänsteresor och när det gäller räddningsflyg, brandflyg och polisflyg samt inte minst för försvaret. Att vi har en väl fungerande infrastruktur för flyget är av yttersta vikt för hela landet.

Herr talman! Sverigedemokraterna säger, tillsammans med Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna, nej till projektet med höghastighetståg. Vi säger däremot inte nej till att stärka det svenska järnvägsnätet. Insatserna ska i första hand riktas mot ökat underhåll för att stärka järnvägens robusthet. Där det krävs ska flaskhalsar byggas bort för att därmed öka järnvägens kapacitet. Projektet med höghastighetståg är en gökunge som allvarligt skadar landets övriga infrastruktur.

I ett väl fungerande och hållbart samhälle ska rätt förutsättningar skapas för att transporterna ska kunna samverka i samtliga trafikslag. Oavsett om vi talar om leveranser av livsmedel till en lokal butik på den svenska landsbygden eller om vi talar om tunga transporter till och från industrin eller om vi talar om regionala gods- eller persontransporter är dessa viktiga för att vårt samhälle ska fungera. Viktiga samhällsfunktioner som försvar, räddningstjänst, sjukvård och polis är i stort behov av väl fungerande vägar, järnvägar, farleder och flygplatser.

Rysslands invasion av Ukraina visar med all önskvärd tydlighet hur viktig en fungerande infrastruktur är för ett lands försvarsförmåga. För industrin i norr är sjöfarten viktig, och just sjöfarten kommer att vara än viktigare i framtiden som ett resultat av de stora investeringar som sker i Norrland. Sjöfartsverket får i budgetpropositionen ett beställningsbemyndigande och kan därmed påbörja arbetet med att upphandla nya isbrytare under året.

Herr talman! I betänkandet ökas anslagen för utveckling av statens transportinfrastruktur till 34,5 miljarder. Det är en välbehövlig höjning av anslagen. Den är långt ifrån tillräcklig, men det är ändå en tydlig vilja att öka anslagen för att stärka en viktig del av vårt samhälles blodomlopp.

Även anslaget för vidmakthållande av väg ökas, till 17,3 miljarder, vilket är av yttersta vikt för att på något sätt bearbeta den underhållsskuld som finns på vägsidan.

Herr talman! Jag ska säga några ord om den myndighet som ansvarar för våra vägar och järnvägar, alltså Trafikverket. Trafikverket, som är satt att ansvara för den långsiktiga planeringen av infrastruktur för vägtrafik, järnvägstrafik, sjöfart och luftfart samt för byggande och drift av statliga vägar och järnvägar, har under åtta år med socialdemokratiska regeringar växt med hela 48 procent, till 10 316 personer. Så kan det inte få fortsätta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer

För oss är det avgörande att hushålla med skattebetalarnas pengar, vilket även borde vara statens skyldighet. Här anser vi att Socialdemokraterna och Trafikverket har misslyckats kapitalt. Vi anser att experimentet med ett sammanslaget trafikverk nu har nått vägs ände. Vi är övertygade om att en uppdelning och därmed en återgång till ett separat vägverk och ett separat banverk är rätt väg att gå - liksom en kraftigt minskad administrativ kostym. Ett första steg är att initiera en myndighetsöversyn.

Herr talman! Avslutningsvis vill jag summera vår ståndpunkt. För oss är det centralt att människor ska kunna leva och bo i hela landet och ta sig till sina arbeten och fritidsaktiviteter snabbt och säkert. Företag ska ha goda villkor för sin verksamhet och kunna transportera varor till havs, på väg och järnväg samt i luften. Den digitala infrastrukturen är inte att förglömma - den är också väldigt viktig.

Politiken måste förhålla sig till människors faktiska villkor och inte bygga på utopier som enbart är anpassade för människor som bor i större städer. Sverige behöver en ny infrastrukturpolitik som ser till hela landets behov. Vi ser fram emot att utveckla infrastrukturen tillsammans med den nya regeringen. Detta betänkande, som vi behandlar i dag, är ett första steg på den vägen.

Jag vill också nämna lite grann vad som står i den nationella infrastrukturplanen. Det står att både vägnätet och järnvägen kommer att vara i sämre skick 2033 än det är i dag. Väg och järnväg kommer alltså att vara i sämre skick 2033 än det är i dag. Och alla ni som är ute på vägarna ser hur underhållet på vägsidan har försämrats de senaste åren. Vi såg häromdagen en mycket allvarlig olycka på E18, där en person avled och fyra blev svårt skadade. Det var alltså bristande halkbekämpning som var grunden till den olyckan.

Förra vintern såg vi samma situation. Man stod stilla i flera timmar på de stora stråken på våra Europavägar. Det är ett stillestånd som kostar för åkerier och i slutändan konsumenterna cirka 1 000 kronor i timmen för varje bil som står stilla. Det är snart stora pengar. Och åkerierna lägger enorma belopp i skatter varje år för att betala för ett fungerande vägunderhåll. Där har det brustit. Den gamla regeringen har ett stort ansvar för att vi har en situation där underhåll av våra vägar inte fungerar och där underhåll av järnvägen inte fungerar. Samtidigt avsåg man att lägga 104 miljarder på höghastighetståg i den senaste planen. Det är ett projekt som skulle ha undanträngningseffekter när det gäller all annan infrastruktur. Och vi kommer att ha ett sämre läge 2033 än vad vi har i dag. Så kan vi inte ha det.

Nu är det en ny inriktning på politiken för infrastrukturen, och det är jätteviktigt.

Herr talman! Jag tackar ledamoten för ett intressant inlägg.

I den nationella planen skriver man i klartext att både väg och järnväg kommer att vara i sämre skick 2033 än vad de är i dag. Det rimmar dåligt med tanken att hela Sverige ska leva.

Vi lyssnade tidigare på en ledamot från Dalarna, Kristdemokraternas Mathias Bengtsson. Jag åker ofta den vägen eftersom jag har Vilhelmina som slutmål. Det är intressant att åka genom Norrlands inland eftersom vägarna är i bedrövligt skick, och här finns inget alternativ i form av järnväg.

Höghastighetstågen äter upp pengarna så att övriga delar av landet får en infrastruktur som inte håller måttet. Detta är allvarligt för dem som driver företag i områdena och för dem som lever, verkar och bor där. De blir satta på undantag.

Fru talman! Jag tackar den nye ledamoten Daniel Helldén för ett intressant inlägg och önskar välkommen till riksdagen; det glömde jag säga förra gången.

Vi börjar med reduktionsplikten. Den är förödande om vi ska nå ett hållbart samhälle. Den innebär att många kommer att behålla sina gamla bilar längre än nödvändigt. Den belastar hushållens ekonomi och skapar inte utrymme för att byta till någonting som är bättre. Den skapar också en belastning för företagen så att de inte kan genomföra de förändringar som behövs.

Vi behöver backa på det och ta det i en sådan takt att både samhälle, företag och privatpersoner hänger med. Man kan inte rusa handlöst rätt in i detta.

Och sedan järnvägen - denna eviga fråga. Jag leder SM i tågförseningar. Jag sitter ständigt och jämt på tåg som inte kommer fram. Vi måste se till att få ut underhållsresurser på järnvägen. I planen står det att järnväg och väg kommer att vara i sämre skick 2033 än i dag, därav motionen.

Fru talman! Det är intressant att Daniel Helldén lyfter upp denna fråga. Vi har lagt fram förslag om att bygga en särskild enhet direkt under polisledningen som ska sköta kontrollen på väg, inte i kontakt med regionpolischef och så vidare.

Det finns en fördel med poliser som har förordnande att göra flygande inspektioner som bilinspektörer. De behöver ingen order om husrannsakan för att gå in i ett fordon. När jag har stoppat ett fordon på väg för att göra en kontroll äger jag i princip fordonet tills jag är färdig - inte förr kan föraren åka. Jag har tillträde till fordonet för att göra en teknisk kontroll. I samband med det kan man upptäcka andra brott. Då får kontakt tas med förundersökningsledare eller åklagare.

Vi måste få ut poliser på väg som stoppar de kriminella. Det är ett gift i vårt samhälle att de har fått fritt tillträde till vår infrastruktur, och ingen bromsar verksamheten.