Thomas Morell (SD) svarade Ulrika Heie i en replik om Kommunikationer i debatten ”Protokoll 2022/23:41 Lördagen den 17 december” den 17 dec 2022.
Ulrika HeieC· i en replikJag ska försöka vara mycket mer konkret i mina frågor så att ledamoten får lättare att svara på de frågor jag har. Jag frågade om Göteborg-Borås, Lund-Hässleholm och Ostlänken. Vad är beskedet? Kommer de att behöva…Fru talman! Jag ska börja med att yrka bifall till utskottets förslag i betänkande TU1.
Kommunikationer
Sverigedemokraterna understryker infrastrukturens roll i det svenska samhället. Vår strategi för en konkurrenskraftig infrastruktur sträcker sig dock inte enbart till vägar som transportmedel. Vi menar att alla trafikslag bör vara inkluderade och tas med i en heltäckande transport- och infrastrukturplanering. Oavsett om personer eller gods ska färdas på väg, på järnväg, med flyg eller i sjöfart måste infrastrukturen vara robust - oavsett årstid. Sverige är ett avlångt land i Europas utkant. Därmed är hela landet i behov av en infrastruktur som uppfyller kraven vid varje given tidpunkt.
För stora delar av landet är flyget viktigt för att stärka den industriella utvecklingen. Flyget är snabbt och effektivt för tjänsteresor och när det gäller räddningsflyg, brandflyg och polisflyg samt inte minst för försvaret. Att vi har en väl fungerande infrastruktur för flyget är av yttersta vikt för hela landet.
Herr talman! Sverigedemokraterna säger, tillsammans med Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna, nej till projektet med höghastighetståg. Vi säger däremot inte nej till att stärka det svenska järnvägsnätet. Insatserna ska i första hand riktas mot ökat underhåll för att stärka järnvägens robusthet. Där det krävs ska flaskhalsar byggas bort för att därmed öka järnvägens kapacitet. Projektet med höghastighetståg är en gökunge som allvarligt skadar landets övriga infrastruktur.
I ett väl fungerande och hållbart samhälle ska rätt förutsättningar skapas för att transporterna ska kunna samverka i samtliga trafikslag. Oavsett om vi talar om leveranser av livsmedel till en lokal butik på den svenska landsbygden eller om vi talar om tunga transporter till och från industrin eller om vi talar om regionala gods- eller persontransporter är dessa viktiga för att vårt samhälle ska fungera. Viktiga samhällsfunktioner som försvar, räddningstjänst, sjukvård och polis är i stort behov av väl fungerande vägar, järnvägar, farleder och flygplatser.
Rysslands invasion av Ukraina visar med all önskvärd tydlighet hur viktig en fungerande infrastruktur är för ett lands försvarsförmåga. För industrin i norr är sjöfarten viktig, och just sjöfarten kommer att vara än viktigare i framtiden som ett resultat av de stora investeringar som sker i Norrland. Sjöfartsverket får i budgetpropositionen ett beställningsbemyndigande och kan därmed påbörja arbetet med att upphandla nya isbrytare under året.
Herr talman! I betänkandet ökas anslagen för utveckling av statens transportinfrastruktur till 34,5 miljarder. Det är en välbehövlig höjning av anslagen. Den är långt ifrån tillräcklig, men det är ändå en tydlig vilja att öka anslagen för att stärka en viktig del av vårt samhälles blodomlopp.
Även anslaget för vidmakthållande av väg ökas, till 17,3 miljarder, vilket är av yttersta vikt för att på något sätt bearbeta den underhållsskuld som finns på vägsidan.
Herr talman! Jag ska säga några ord om den myndighet som ansvarar för våra vägar och järnvägar, alltså Trafikverket. Trafikverket, som är satt att ansvara för den långsiktiga planeringen av infrastruktur för vägtrafik, järnvägstrafik, sjöfart och luftfart samt för byggande och drift av statliga vägar och järnvägar, har under åtta år med socialdemokratiska regeringar växt med hela 48 procent, till 10 316 personer. Så kan det inte få fortsätta.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer
För oss är det avgörande att hushålla med skattebetalarnas pengar, vilket även borde vara statens skyldighet. Här anser vi att Socialdemokraterna och Trafikverket har misslyckats kapitalt. Vi anser att experimentet med ett sammanslaget trafikverk nu har nått vägs ände. Vi är övertygade om att en uppdelning och därmed en återgång till ett separat vägverk och ett separat banverk är rätt väg att gå - liksom en kraftigt minskad administrativ kostym. Ett första steg är att initiera en myndighetsöversyn.
Herr talman! Avslutningsvis vill jag summera vår ståndpunkt. För oss är det centralt att människor ska kunna leva och bo i hela landet och ta sig till sina arbeten och fritidsaktiviteter snabbt och säkert. Företag ska ha goda villkor för sin verksamhet och kunna transportera varor till havs, på väg och järnväg samt i luften. Den digitala infrastrukturen är inte att förglömma - den är också väldigt viktig.
Politiken måste förhålla sig till människors faktiska villkor och inte bygga på utopier som enbart är anpassade för människor som bor i större städer. Sverige behöver en ny infrastrukturpolitik som ser till hela landets behov. Vi ser fram emot att utveckla infrastrukturen tillsammans med den nya regeringen. Detta betänkande, som vi behandlar i dag, är ett första steg på den vägen.
Jag vill också nämna lite grann vad som står i den nationella infrastrukturplanen. Det står att både vägnätet och järnvägen kommer att vara i sämre skick 2033 än det är i dag. Väg och järnväg kommer alltså att vara i sämre skick 2033 än det är i dag. Och alla ni som är ute på vägarna ser hur underhållet på vägsidan har försämrats de senaste åren. Vi såg häromdagen en mycket allvarlig olycka på E18, där en person avled och fyra blev svårt skadade. Det var alltså bristande halkbekämpning som var grunden till den olyckan.
Förra vintern såg vi samma situation. Man stod stilla i flera timmar på de stora stråken på våra Europavägar. Det är ett stillestånd som kostar för åkerier och i slutändan konsumenterna cirka 1 000 kronor i timmen för varje bil som står stilla. Det är snart stora pengar. Och åkerierna lägger enorma belopp i skatter varje år för att betala för ett fungerande vägunderhåll. Där har det brustit. Den gamla regeringen har ett stort ansvar för att vi har en situation där underhåll av våra vägar inte fungerar och där underhåll av järnvägen inte fungerar. Samtidigt avsåg man att lägga 104 miljarder på höghastighetståg i den senaste planen. Det är ett projekt som skulle ha undanträngningseffekter när det gäller all annan infrastruktur. Och vi kommer att ha ett sämre läge 2033 än vad vi har i dag. Så kan vi inte ha det.
Nu är det en ny inriktning på politiken för infrastrukturen, och det är jätteviktigt.
Herr talman! Något som Thomas Morell inte alls nämnde i sitt anförande är den stora klimatutmaning som vi har, Agenda 2030 och de globala hållbarhetsmålen. Sju av åtta partier i riksdagen stod bakom det klimatpolitiska ramverket - dock inte det parti som Morell tillhör. Vi säger att vi ska minska utsläppen med 70 procent till 2030, jämfört med 2010, när det handlar om transporter.
Nu är ni, Thomas Morell, en del av regeringsunderlaget och har lite mer ansvar än när ni är i en oppositionsroll när det handlar om vad vi faktiskt ska göra. Ni har i den budget som riksdagen antog häromdagen tagit bort reduktionsplikten. Ni tänker inte ändra reseavdraget utan fortsätta gynna bilister. Ni har dragit in klimatbonusen för elbilar. Ni har sänkt skatten för fossila drivmedel. Ni minskar järnvägsunderhållet. Ni halverar stadsmiljöavtalen. Men vad jag vet har ni fortfarande inte ändrat klimatmålen, så min fråga till Thomas är: Hur ska vi med er politik uppnå klimatmålen och en reducering med 70 procent?
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer
Herr talman! Jag tackar för frågan. Att prata om att minska utsläppen leder inte till en praktisk förändring. Det som kännetecknade den förra regeringen var att det var väldigt mycket prat och lite verkstad. Framför allt var det väldigt lite kunskap om vad de olika åtgärderna faktiskt får för resultat.
Vi har varit kritiska mot reduktionsplikten, för vi anser inte att den leder framåt i den frågan. Vi vill hellre ha en ökad elektrifiering, alltså elektrifierade fordon, kanske främst på den tunga sidan.
Jag var och tittade på ett bilmärke - jag ska inte säga vilket det var - som ska börja säljas i Sverige i början av nästa år. Det finns dock ingen plats i detta land där detta fordon kan laddas i dag. Vi pratar om en tung lastbil som kan gå i 50 mil, alltså ett fullstort ekipage. Det finns ingen laddpunkt i dag, utan då får man ladda den med sämre effekt, vilket tar längre tid.
Tekniken finns. Fordon finns att beställa. Man kan gå och skriva på ett köpekontrakt i dag. Men infrastrukturen för att försörja fordonen med ström finns inte. Det blir lite lustigt i den här debatten. En lastbil som inte kan användas är ju rätt värdelös. Den utför inget arbete för att det ska finnas mat i butiken, läkemedel på apoteket och vad det nu kan vara, ett arbete som både jag och ledamoten och jag förväntar oss.
Förändringen måste gå hand i hand. Företag, teknik, privatpersoner och samhället ska kunna gå i takt i förändringen. Så har det inte varit. Vi vill ändra på det.
Herr talman! Tack, Thomas Morell, för svaret!
Tycka kan man såklart göra, men jag tycker att det är bra om man håller sig till fakta.
Mellan 2010 och 2020 har utsläppen minskat med 25 procent. Det räcker inte, men det är ändå en minskning. Ledamoten stod alldeles nyss och sa att vi snackar men inte gör något. Uppenbarligen har den tidigare S-ledda regeringen ändå gjort någonting, eftersom utsläppen har minskat med 25 procent.
Ledamoten brukar i vanliga fall prata sig varm för åkeriföretag, och ledande lastbilsaktörer och uppstartsaktörer inom fossilfria drivmedel efterfrågar en politik som ligger i linje med klimatmålen. Men det är inte det vi ser just nu. Vi har också under den förra mandatperioden tillsatt 2030-sekretariatet, som just är, som jag inledde med, fakta kring hur det ligger till. Jag tycker nog att ledamoten och hans parti ska titta lite grann på vad 2030-sekretariatet egentligen säger. Vad är det vi har lovat att vi ska uppnå?
Elektrifiering är såklart jätteviktigt, men vi måste göra fler saker än det. Och det var ändå den tidigare, S-ledda regeringen som inledde det kraftfulla arbetet till exempel med laddstolpar. Sedan finns det mer att göra, och det är ju bra att man fortsätter det arbetet.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer
Min fråga kvarstår därför: Vad vill Sverigedemokraterna, som står utanför men ändå innanför, göra?
Herr talman! Tack för frågan, ledamoten!
Att utsläppen minskar beror till stor del på att tekniken har gått framåt. Ett fullstort ekipage i dag går att köra på mellan 2 ½ och 4 liter milen på landsväg, fullastat. För bara några år sedan fanns det inte möjlighet att göra detta. Det är klart att det minskar utsläppen.
Elektrifiering är en oerhört viktig del i omställningen. Men det är lite självbedrägeri att säga att reduktionsplikten kommer att leda det här framåt. Vi importerar 75 procent av det material som används för att producera biodrivmedel. Det mesta är slaktavfall från Australien. En livscykelanalys ger inte den effekt som man kan förvänta sig.
Många säger att beslutet att minska reduktionsplikten kommer att hämma den nationella produktionen av biodrivmedel. Så är det inte, för vi har ingen inhemsk produktion att tala om eftersom vi importerar. Det har heller inte så stor betydelse var på jorden den mängd biodrivmedel som vi har att tillgå förbränns någonstans. Om vi har en högre reduktionsplikt i Sverige och en lägre sådan lägre i Europa och man fördelar ut det bränsle som är tillgängligt i de olika länderna blir ju resultatet detsamma. Även om 100 procent av vårt bränsle skulle vara biodrivmedel blir inte effekten totalt sett annorlunda för det.
Att då ha en situation där företag och privatpersoner knappt klarar sin vardag är inte hållbart. Det skapar också en situation där det inte finns ekonomiska medel för att byta till ett bättre fordon.
Det här är kontraproduktivt. Här måste oppositionen tänka om, för detta kommer inte att leda till någonting positivt.
Herr talman! Jag skulle vilja ställa ett par frågor till ledamot Thomas Morell med anledning av anförandet.
Ledamoten pekade på att järnvägen är viktig, att det behövs ett ökat underhåll och att man behöver bygga bort flaskhalsar. Men när ledamoten säger att det behövs ett ökat underhåll blir det lite märkligt att läsa budget, för där tar man faktiskt från järnvägsunderhållet och lägger över det på vägar. Därför undrar jag lite på vilket sätt man kan läsa ut Sverigedemokraternas bild av att det behövs ett ökat underhåll, så att det blir mer än prat.
Ledamoten sa också att man äntligen har fått bort diskussionen om höghastighetsjärnvägen. Vi är, tror jag, rörande överens om att det behövs en ökad kapacitet, och det var väl också det som ledamoten menade angående flaskhalsar. Det kom ett väldigt snabbt besked från samarbetspartierna efter valet om att den här järnvägen skulle stoppas och att man skulle göra om.
Nu finns det en väldigt stor oro kopplat till de delar som ändå har kommit väldigt långt. Ledamoten och jag satt bara häromdagen och diskuterade till exempel Göteborg-Borås tillsammans med berörda parter. Vi nämnde också Alingsås-Göteborg, som vi båda vet är en svår del, men också Ostlänken och Lund-Hässleholm.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer
Då blir min fråga: Vad blir beskedet till alla de kommuner som har slutit avtal med staten om att göra detta? Ska man nu behöva vänta i värsta fall ytterligare fem tio år? Vad är Sverigedemokraternas besked till de här kommunerna som verkligen behöver en ökad kapacitet?
Herr talman! Tack för frågan, ledamoten!
Om man tittar i budgeten har Trafikverket självt dragit tillbaka en del av anslagen, för man hade inte möjlighet att förbruka pengarna för järnvägsunderhåll.
Höghastighetståget ger inte de effekter man vill ha om vi pratar om ökad kapacitet för dem som pendlar och för godstrafik. Höghastighetsprojektet hade ju varit en unik bana enbart för höghastighetståg som inte skapat bättre förutsättningar vare sig för dem som pendlar med pendel eller regiontåg eller för godstransporter. De pengar som är avsatta för höghastighetståg kan i stället med fördel användas för att bygga bort flaskhalsar.
Vi kan ta ett exempel av många på vad det kan ge för effekter. Om vi håller oss till Västra stambanan är det den banan som har bland de största problemen i dag. Det stora problemet stavas Göteborg-Alingsås, för där har man störningar i trafiken som fortplantar sig upp i hela järnvägssystemet. Det står även i Trafikverkets egen utredning att även om man byggde hastighetståg och de skulle vara i full drift skulle problemet fortfarande kvarstå.
Finge man bort problemet där nere genom att göra investeringar skulle man öka kapaciteten på järnväg fyra gånger, och det skulle inte skapa de förseningseffekter man får uppe i hela systemet. Man skulle kunna sätta sig på en X2:a i Stockholm och vara nere i Göteborg två och en halv timme senare. Lite pengar - bra effekt.
Så kan vi göra på flera olika projekt i Sverige: snabba åtgärder som ökar kapaciteten, och man ökar också möjligheten till underhåll.
Herr talman! Jag ska försöka vara mycket mer konkret i mina frågor så att ledamoten får lättare att svara på de frågor jag har.
Jag frågade om Göteborg-Borås, Lund-Hässleholm och Ostlänken. Vad är beskedet? Kommer de att behöva vänta?
Vi vet ju att man i dag har fyraminuterstrafik med dubbeldäckare från Borås till Göteborg. Det korkar också igen när det gäller riksväg 40. Ska man behöva vänta där nu och kanske få en förlängning med fem till tio år bara för att den här regeringen vill göra något omtag?
Det här ser jag som väldigt allvarligt, så jag skulle önska ett väldigt tydligt svar från ledamoten om de delarna av de nya stambanorna som man har planerat. Det är väl ändå så att många inte pratar om höghastighetståg utan om nya stambanor och ökad kapacitet. Det är det vi pratar om.
Jag skulle vilja tillägga ytterligare en fråga. Ledamoten sa själv att vi inte kan bara prata om att minska utsläppen. I förra årets budgetdebatt, som jag lyssnade på häromdagen, sa ledamoten Morell att vi behöver minska utsläppen. Det är ju en väldigt viktig fråga. Nu säger ledamoten att elektrifiering är en viktig del i det. Det anser Centerpartiet också. Men i tider av oro behöver vi skapa en robusthet i vårt system, och då behöver vi göra allt vi kan för att skapa möjligheter för förnybara drivmedel som också är svenskproducerade.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer
Vad är ledamotens bild av vad man behöver göra för att stärka möjligheten att skapa en svensk produktion? Vore inte reduktionsplikten en viktig del? Även om det kommer mycket från utlandet i dag, som ledamoten säger, behöver vi verkligen stärka den här delen. I och med regeringens besked är det faktiskt så att ett antal miljardinvesteringar läggs på vänt. Vad säger ledamoten om det? Om han nu vill minska utsläppen, varför vill han inte skapa robusthet i det här systemet genom att skapa möjligheter för en svensk biodrivmedelsproduktion?
Herr talman! Jag tackar för frågan från ledamoten. Jag ska försöka bena ut det här.
För att börja med Göteborg-Borås har man ju ett enormt kapacitetsbehov på järnvägen på den sträckan. När i tiden detta ska läggas in kan inte jag svara på här. Vi har ju inte ens behandlat den motion som vi tillsammans lagt till utskottet.
Behovet finns där, det kan vi konstatera, men höghastighetsprojektet hade inte hjälpt pendlingen det minsta eftersom det bara skulle gå tåg direkt mellan Göteborg och Borås utan några stopp däremellan. Då har man ju fortfarande folk som behöver sitta på vägen. Det var en tankevurpa, hela det här projektet. Det skapade inte förutsättningar för dem som arbetspendlar, och det är ju de som utgör de stora resandeströmmarna på dagen. Det här var ett storstadsprojekt med ändhållplatser, alltså Stockholm-Malmö och Stockholm-Göteborg. Alla människor däremellan hamnar vid sidan av - om man inte pratar Jönköping, Norrköping och Linköping, men det finns ju fler orter i landet.
När det gäller produktion av biodrivmedel är det bara att investera. Vi kommer att ha behov av biodrivmedel till flyget, till vägen, till kraftproduktion och till flera andra applikationer i samhället, så det är bara att starta produktionen. Efterfrågan finns ju. Men vi behöver inte skapa en situation där vi ödelägger stora delar av landet för att man inte har råd att transportera den mat man producerar. Det är också en tankevurpa i detta. Men att det kommer att finnas behov av biodrivmedel i framtiden står utom allt tvivel. Det är bara att investera. Konsumenterna finns där ute, inte bara i Sverige utan också i övriga Europa och världen.
Herr talman! Det finns ett enda klimatpolitiskt ramverk i Sverige, och det är det för inrikestransporter. Utsläppen ska sänkas med 70 procent till år 2030. Det är därför industrin ställer om. Det är därför branschen ställer om.
Det var sju partier som var med på den här grejen - det här ska vi göra; det här måste göras för att utsläppen ska minska i Sverige! Och det var ett parti som inte trodde på det här. Det var ditt parti, ledamoten Thomas Morell, och nu har du fått med dig hela Kristerssons regering på att fullständigt strunta i de klimatpolitiska målen.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer
Vad regeringen gör är att lura industrin. Man lurar alla resenärer i hela Sverige genom att ge otroligt otydliga besked om nya stambanor. Inga godstransportörer eller resenärer vet längre vad som gäller. Man har också lurat alla bilköpare och hela bilbranschen genom att över en natt ta bort bonus malus.
Det är uppenbart att med regeringens politik kommer klimatmålen aldrig att nås. Det spelar ingen roll hur många laddstolpar som sätts upp, för det är den fossila bilen som den här regeringen och framför allt ditt parti, Morell, kramar om.
Det här gör mig väldigt fundersam och bekymrad över hur de transportpolitiska klimatmålen ska kunna nås. Det är ju så att den här regeringen har lurat alla arbetspendlare, alla som vill resa i Sverige och framför allt hela industrin.
Maten som Morell pratar om, leveransen av gods som måste komma fram för att Sverige ska fungera, kommer inte att komma fram över huvud taget på grund av att Sverigedemokraterna har fått med sig alla de andra partierna på en totalt klimatförnekande politik.
Herr talman! Tack för frågan, ledamoten!
Transporterna är livsviktiga för att vårt samhälle ska fungera, och lastbilen har en oerhört viktig roll i det arbetet för att förse oss med mat för dagen, kläder på kroppen, hus att bo i, läkemedel på apoteken, sjukvårdsutrustning på sjukhusen och vad det nu är frågan om.
Men lastbilen kommer inte att vara det enda transportslaget som är viktigt i detta. Järnvägen är också en viktig del, och järnvägen kan med fördel ta det långväga, tunga godset. Men lastbilen behövs i ändarna, och då ska de bilarna drivas på bästa sätt.
Man kan titta på kartan från Filipstad upp till Norrlands inland och roa sig med att räkna laddstolpar, både för personbilar och för tunga fordon. Det blir inte särskilt många. Vi vill öka utbyggnadstakten för laddstolparna. Men det kräver både energi, givetvis, och att man monterar upp de här stolparna.
Jag sa i min inledning att en tillverkare av lastbilar kommer att leverera bilar nästa år, men det finns inte en enda laddpunkt för dem. Det är här det släpar efter och måste ske en förändring. Men vi kan inte ta bort de ekonomiska förutsättningarna för företagen genom att slå sönder dem rent ekonomiskt, för då lär vi aldrig få ut några elektriska lastbilar på vägen.
Vi kommer inte att få ut några elektriska personbilar heller eftersom förutsättningen för att både företag och privatpersoner ska ha råd att köpa de här fordonen, eller fordon som drivs av biodrivmedel av något slag, är att det finns pengar. Finns inte pengarna går det inte.
Bara som en ren upplysning kan jag säga att ett chassi till en elbil, en lastbil, kostar 5 miljoner i dag - 5 miljoner, och då är inte bygget på.
Herr talman! Jag upplevde att min fråga inte handlade om kostnaden för chassin på lastbilar utan om de klimatpolitiska ramverken och att nå miljömålen.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer
Men, absolut, vi kan konstatera att vad Thomas Morell säger är att det inte finns laddstolpar, så det går inte att ladda någonting i Sverige över huvud taget. Det finns bara ett fåtal punkter i Sverige. Lastbilar kan inte köra vare sig särskilt långt med sitt gods eller särskilt mycket gods. Inte heller lastbilarna fungerar alltså särskilt bra. Det är vad Thomas Morell säger. Men vi ska ändå elektrifiera.
Då vill jag bara upplysa kammaren om vad som är elektrifierat i dag: järnvägen. Järnvägen går på el. Tyvärr är det Ebbapriser på el nu, så det är väl ganska dyrt att köra även järnväg. Det är tråkigt, men vad som behövs för att transportera gods, Thomas Morell, är järnväg. Det är det industrin vill ha. Det är så vi kan transportera långt och stort. En lastbil kan inte konkurrera med ett långt godståg. Det är ett rent faktum.
Ändå vill inte den här regeringen bygga en enda liten järnvägsbit i Sverige. Man sviker industrin, som ställer om för att nå de klimatpolitiska ramverk som vi i den här kammaren har satt upp för att de är livsnödvändiga. Man sviker varenda jobbpendlare, varenda mormor som vill träffa sitt barnbarn över julhelgen, varenda del av samhället med budgeten som vi diskuterar i dag. Vi kommer inte att lyckas nå klimatmålen, vilket är helt nödvändigt för vår framtid. Vi kommer inte att få mat i våra affärer, för det går inte att transportera. Vi kan inte ens resa till jobbet, för det är stopp på järnvägen som är helt fullbelagd. Hur ska det här fungera över huvud taget? Och Morell pratar om priset på chassit på en lastbil som inte ens går att köra eller ladda.
Herr talman! Tack för frågan, ledamoten! Det är inte utan att det blir en viss komik i argumentationen. Jag har inte sagt att det inte går att ladda. Det finns inte laddpunkter - det är en himmelsvid skillnad. Den lastbil jag pratar om går 50 mil på en laddning, under förutsättning att man kan ladda den. Transportindustrin vill köpa denna typ av fordon. Men samhället har inte hunnit med att bygga ut elproduktionen - vi har lagt ned den, för övrigt - och man har inte byggt laddstolpar.
Sedan säger ledamoten ena stunden att vi subventionerar så att folk kommer att förstöra klimatet med sina bilar. I nästa ögonblick säger hon att mormor inte kan hälsa på sina barnbarn. Argumentationen hänger inte ihop.
Vi har inte sagt annat än att vi självklart ska få människor att åka tåg och att godset ska gå på järnväg, men då måste järnvägen funka. Jag brukar säga att jag leder SM i tågförseningar, för var och varannan gång jag åker tåg står det still. Det är signalfel, växelfel, kontaktledningar som ramlat ned och så vidare. Det finns nämligen inte pengar till underhåll. I stället skulle oppositionen gräva ned 104 miljarder i ett höghastighetsprojekt, medan den vanliga järnvägen inte flyttar sig i ens fem kilometer i timmen.
Man måste se helheten. Man måste titta på vad det finns för förutsättningar i storstadsområden respektive ute på landsbygden. Vad är det näringslivet behöver? Vad är det våra privatpersoner behöver? Hur ska vi få vår matproduktion att fungera? Vi måste få samhället att funka alla dagar på året.
Jag är den första att säga att vi måste tänka på miljön. Men man måste ta det i en takt som gör att samhället följer med. Så blir det inte med den gamla regeringens politik.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer
Herr talman! Thomas Morell pratar mycket om att det inte finns pengar till järnvägsunderhåll; det är en återkommande sak. Vi vet alla att det behövs mycket pengar till järnvägsunderhållet. Det står i alla rapporter. Alla berörda säger att det behövs mer pengar. Ledamoten sitter fast på järnvägen för att underhållet är eftersatt.
Ändå drar den nya regeringen, tillsammans med Sverigedemokraterna, ned på underhållet - drar bort 750 miljoner kronor. Det sägs att detta görs därför att Trafikverket inte har möjlighet att göra av med pengarna. Vi vet att Sverigedemokraterna och ledamoten i debatter har framfört att Trafikverket är en organisation som inte fungerar och borde brytas upp och att de inte klarar av saker och ting.
Trafikverkets argument, att de inte kan göra av med pengarna, blir då något som man bara köper. Det förvånar mig, för om det är något den här regeringen borde göra är det väl att säga till Trafikverket: Gör det ni ska göra! Ni har vetat att de här pengarna finns. De har funnits där länge; det är bara att använda dem.
Om man pratar med branschen, de som utför underhållet - Trafikverket gör det ju inte själva, utan andra gör det - säger de att det inte är något problem att använda pengarna. Vi kan underhålla och göra dessa saker. Då rycker regeringen bort 750 miljoner kronor, vilket gör att svenskarna står där ute och väntar på sina tåg. De sitter i tågen och kommer inte fram.
Detta är obegripligt. Jag kan inte förstå det. Om regeringen och Sverigedemokraterna hade menat allvar hade man lagt mer pengar på underhållet och sett till att myndigheterna gör det de ska göra i stället för att skylla på att myndigheterna inte kan göra av med pengarna. Det är obegripligt.
Jag undrar helt enkelt hur Thomas Morell kan förklara detta.
Herr talman! Jag tackar ledamoten för frågan. Det är mycket enkelt. Vi vill klyva Trafikverket - pang! - i ett banverk och ett vägverk. Då får vi bättre struktur i de olika trafikformernas drift. Som det är nu har man en hög med konsulter, och man växlar mellan väg- och järnvägsdrift. Alla som är det minsta insatta i hur dessa system fungerar inser ganska snabbt att det är helt olika saker att driva järnväg och att driva vägtrafik. Det kräver helt andra kompetenser att bygga järnväg än att bygga väg. Då kan man inte ha ett verk som hanterar båda sakerna, för man tappar i kompetens.
Det var precis detta som hände eftersom Trafikverket självt skickade tillbaka pengarna. Man fick inte ut rent arbete för dem. Det är inte regeringens eller vårt fel. Det var Trafikverket självt som valde att göra så.
Vi tycker att det är viktigt att vi får en struktur som fungerar på järnvägssidan och på vägsidan. Vi vill att man gör en myndighetsöversyn och ser över detta så att vi får ett trafikverk som funkar, så att tågen går och underhållet på våra vägar fungerar. Det är vi beroende av allihop, både ledamoten och jag själv.
Vi vill ha mat på bordet, kläder på kroppen och hus att bo i. Vi vill att läkarna har utrustning när vi kommer in till sjukhuset, att det finns medicin på apoteket eller vad det nu är frågan om. Vi vill att industrin fungerar så att vi får in skattemedel så att samhället fungerar. Detta är ett intresse vi har allihop. Då måste det fungera, oavsett om transporten går på väg eller järnväg.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer
Herr talman! Det är lite förvånande att ledamoten accepterar det som Trafikverket säger, när alla de som utför arbetena säger att pengarna behövs och går att använda. Det finns så mycket som behöver göras för att våra tåg ska kunna rulla och för att folk ska komma fram och ska slippa stå där ute och frysa och missa arbetet eller komma för sent till trafikutskottet eller vad det är.
Alla drabbas av detta, och ändå drar regeringen bort pengarna till underhållet och låter Trafikverket hållas med detta. Det är klart att man ska se till att de har pengarna, och så ska man peka med hela handen och säga: Ni ska använda dem till det som är sagt. De har vetat att pengarna finns. De som ska göra arbetet finns. Det är bara att dra det lasset och se till att vi får ett underhåll av järnvägen och får detta att fungera. Det är ett mantra: Vi ska ta bort höghastighetståg och andra saker för att vi ska underhålla järnvägen, men regeringen tar bort pengarna till just underhållet. Jag tycker att det är så märkligt.
Jag måste också kommentera detta med reduktionsplikten, som ju nu ska strypas - om ni lyckas med det och EU inte räddar oss från era klåfingriga händer. Jag uppfattar det helt klart som att Sverigedemokraterna inte står bakom de miljömål vi har för transportsektorn, för om vi ska nå dem behöver vi reduktionsplikten. Det framgår med all tydlighet av budgeten.
Den intressanta delen här är att om vi ska få igång produktion av biodrivmedel för transporterna i Sverige måste det finnas en efterfrågan som är tydlig, och det måste finnas en långsiktighet. Det enda ni gör är att rycka bort den långsiktighet som faktiskt fanns. Man låg i startgroparna för att dra igång ett antal anläggningar för att skapa svenskt biodrivmedel, och då tar ni bort den. Det tycker jag är oansvarigt.
Herr talman! Tack för frågan, ledamoten! Om vi börjar med järnvägen var det Trafikverket som skickade tillbaka pengarna. Vi ryckte inte undan dem. Det är de själva som har lämnat tillbaka slantarna.
När det gäller att peka med hela handen tror jag att det skulle bli ett herrans hallå på Trafikverket om vi politiker stegade in genom dörren och pekade med hela handen. Det låter sig inte göras, även om vi ibland kanske skulle ha lust att göra det. Men det får man inte göra. Däremot kan man via andra kanaler se till att det blir en bättre ordning.
Tillbaka till reduktionsplikten. Vi har ju ingen egen produktion i dag. Vi importerar 75 procent av det material som sedan blir biodrivmedel. Det finns en efterfrågan i hela Europa. Flygbranschen kommer att ha stora behov av biodrivmedel. För den som är intresserad är det bara att sätta igång och tillverka. Efterfrågan finns där ute; den behöver inte styras med reduktionsplikt.
Vi måste se till att vi både har förutsättningar att bedriva företagande och möjligheter att leva och bo i hela landet. Men det kostar 16 000 kronor att tanka upp en lastbil i dag, för att köra den mat vi får på våra bord. Det funkar inte. Då måste man tänka till: Hur gör vi i stället?
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer
Att vi ska nå miljömålen och lämna över ett klot som går att leva på är alldeles givet. Men man måste ta det i rätt ordning så att det inte blir kontraproduktivt och slår tillbaka. Jag hävdar att Miljöpartiet och Socialdemokraterna inte har den kunskap som behövs för hur man ska nå målen.
