Lena Hallengren

Fru talman! Det bedrivs en omfattande desinformationskampanj mot Sverige just nu. Den så kallade LVU-kampanjen sprider allvarliga och farliga lögner om svensk socialtjänst. Samtidigt ser vi ett försämrat säkerhetsläge och en förhöjd terrorhotsnivå i landet. Läget i Sverige är osäkert och allvarligt.

Vi behöver minska spänningarna i vårt land. Vi måste agera för det som är bäst för Sverige. Här har statsministern själv ett stort ansvar. Det handlar om att samla landet i stället för att försöka nyttja kriser för egen partipolitisk vinning.

Statsministern har vid flera tillfällen upprepat att desinformationskampanjen om LVU är ett hot mot vårt land och påpekat att det är allas vårt ansvar att motverka den. Det har han rätt i. Men det räcker inte med fina ord. Frågan är hur statsministern själv agerar för att motverka desinformation, hat och hot - ja, faktiskt allt det som splittrar vårt land just nu.

Statsministerns frågestund

Det har dessutom framkommit att två framträdande moderatpolitiker i Gällivare aktivt har stöttat kampanjen. De har spridit budskap om att socialtjänsten omhändertar barn på lösa grunder. Det är ett mantra som har upprepats i medierna men också på möten i kommunfullmäktige, i kommunstyrelsen, på en LVU-kritisk demonstration och i sociala medier. Deras agerande har fått allvarliga konsekvenser för enskilda och för vårt land.

Fru talman! Min fråga till statsministern är därför: Hur agerar statsministern och hans regering för att stoppa deltagande i och spridning av LVU-kampanjen i samhället och i våra demokratiska institutioner?

Herr talman! För ett par veckor sedan hade jag förmånen att vara i Sydafrika på ett studiebesök. Jag hade då möjlighet att på nära håll se vad korruption gör med ett samhälle - med välfärden, med infrastrukturen och med människorna. Det finns många goda skäl för oss att arbeta för att se till att vi inte ens kommer i närheten av detta.

För mig som socialdemokrat är det självklart med öppenhet och transparens, att skattemedel ska gå till det som de är avsedda för och att vi inte ska sälja ut vår gemensamma egendom till underpris utan vårda och sköta den tillsammans.

Jag har två korta kommentarer.

Jag beklagar än en gång att regeringen lade ned den utredning som hade till syfte att göra en översyn av vilka åtgärder som behövs för att motverka otillåten påverkan och korruption, inte minst vid privatisering av offentligt finansierad verksamhet. Den skulle omfatta såväl statlig, kommunal och regional verksamhet som näringslivsverksamhet och ha särskilt fokus på verksamhet som är offentligt finansierad. Man lade ned utredningen och har fortfarande inte någon riktig idé om vad man ska starta i stället. Kan tiden gå? Är inte det att underskatta frågans betydelse? Sverige är ett av de länder i Västeuropa som har privatiserat flest offentliga verksamheter. Detta skapar ökad risk för korruption.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Särskild debatt om otillbörlig påverkan på demokratiska institutioner

Jag tycker också att det finns all anledning att i denna talarstol uttrycka oro för hur hat och hot drabbar många förtroendevalda. Ibland är tongångarna på sociala medier så grova att man verkligen häpnar. Detta är oroande. Den som säger ifrån, står upp för ett beslut eller för fram sina värderingar får ibland så mycket hat och hot att människor väljer att avstå, avsluta en tjänst eller inte längre engagera sig politiskt. Detta riskerar på sikt att urholka båda demokratin och de politiska partiernas folkliga förankring.

(Applåder)

Herr talman! Jag vill först tacka statsrådet både för anförandet och för de åtgärder som presenteras, men jag vill ändå säga att den utredning som tillsattes i somras och som regeringen redan har hunnit lägga ned ju inte bara handlade om att analysera. Det handlade om att både göra en översyn och ta fram åtgärder som kan behövas för att motverka otillåten påverkan och korruption på statlig, regional och kommunal nivå. Det är väl utmärkt att man tar detta vidare.

Herr talman! Jag begärde egentligen ordet för att jag vill fråga Gunnar Strömmer om det kommer att bli någon parlamentarisk kommitté. Om frågan nu är angelägen för riksdagens samtliga partier, är det då inte läge att faktiskt sträcka ut handen och säga att vi ska ha den här parlamentariska kommittén?

Vi har ju inte hört hela debatten än, men jag har hört något anförande och inser att vi kanske på vissa håll behöver höja nivån och försöka fundera över vad som är riksdagens och regeringens uppdrag i det här sammanhanget. Vilka åtgärder skulle vi kunna enas om för att se till att verkligen minimera risken för otillåten påverkan, vilket ju är synnerligen allvarligt?

Herr talman! Det är bara några veckor sedan vi hade debatt här i kammaren om korruption. Alla partier stod också då på samma sida - ingen stod här och förespråkade korruption.

När Moderaterna begärde den här debatten var ämnet infiltration av partier. Det har nu breddats till att handla om otillbörlig påverkan på demokratiska institutioner. Det välkomnar vi. Det är en angelägen fråga. Därför instämde jag i statsrådet Strömmers anförande nyss.

Jag menar också att det behövs en parlamentarisk utredning som tar ett brett grepp om dessa frågor, för otillbörlig påverkan kan ta sig många uttryck: trakasserier och hatkampanjer mot en socialsekreterare som hanterar känsliga LVU-ärenden, hot om våld mot dem som sitter på beslut om ett bygglov eller en lyxig bjudresa till den som hanterar en upphandling. Lägg därtill när medier och kultur upplever att deras uttryckssätt och ramar kraftigt begränsas och beskärs.

Ytterligare en aspekt är att Sverige sedan några decennier tillbaka har gått mot en välfärdsmodell med alltmer av marknadsinslag. Det innebär att ytorna där det finns risk för korruption, otillbörlig påverkan och jäv har ökat. Genom privatisering av offentlig verksamhet har den demokratiska kontrollen över välfärdstjänsterna minskat. Omfattande fusk och kriminalitet har avslöjats med assistansersättning, hemtjänst och olika former av anställningsstöd för att nämna några exempel.

Hot och trakasserier mot både politiker och tjänstemän, inte minst på kommunal nivå, riskerar att påverka beslutsfattandet och skrämma människor från att ta politiska uppdrag eller anställningar där utsattheten kan vara stor. Det gör att vår offentliga förvaltning och våra politiska partier blir svagare.

Debatten finns på många håll. När vi nu står här i riksdagens kammare behöver vi förstås fråga oss vad mer vi kan göra i egenskap av riksdagsledamöter. Medborgarna ska kunna förvänta sig att vi tar både demokratin och hoten mot demokratin på stort allvar.

Därför vill jag återigen uppmana Gunnar Strömmer att ta ett samlat grepp - att inte bara lägga ned en utredning utan tillsätta en parlamentarisk utredning där vi ges möjlighet att lämna de partipolitiska slagträn som väl kommer att veva i den här debatten utanför mötesrummen. Låt oss gemensamt ta oss an kampen mot korruption och otillbörlig påverkan!

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Särskild debatt om otillbörlig påverkan på demokratiska institutioner

(Applåder)

Fru talman! Socialstyrelsen har ett regeringsuppdrag att genomföra en uppföljning och utvärdering av det ekonomiska stödet till äldreomsorgen, vilket gäller Äldreomsorgslyftet 2020-2021 men också statsbidraget till kommunerna för att säkerställa en god vård och omsorg för äldre personer.

Bara för att ta något ur högen kan jag säga att SKPF Pensionärerna, alltså de pensionärer som själva har en bakgrund i dessa yrken, menar följande: Satsningen Äldreomsorgslyftet måste permanentas. Att öka kompetensen och göra vårdens yrken mer attraktiva genom långsiktiga satsningar på personalen är avgörande för möjligheterna till en god äldreomsorg. De förändringar som krävs tar lång tid och löses inte av kortsiktiga projekt. Av den anledningen har satsningen än så länge haft begränsad effekt. Alla pengar har inte kunnat användas, och SKF Pensionärerna kan se flera skäl till detta, som man kan ta del av.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag vill säga att ledarskap, som statsrådet lyfter fram, naturligtvis är viktigt, men det kräver att det finns människor att leda som har kompetens att göra det jobb som förväntas. Äldreomsorgslyftet är ett sätt att ge de förutsättningar som kommunen som arbetsledare behöver men som också medarbetarna behöver för att kunna skaffa sig den kompetens som vi numera kräver när vi inför en skyddad yrkestitel, vilket äldreomsorgslagen ska klargöra.

Däremot är det tydligt att om det blir färre platser i vuxenutbildningen och sämre ekonomiska möjligheter att studera kommer grupper av kvinnor att avstå. Vi vet detta därför att de gjorde det innan Äldreomsorgslyftet fanns. Då var det inte särskilt många som hade möjlighet att studera, utan de arbetade vidare som outbildade med både osäkra och otrygga anställningar som följd.

Jag måste få avsluta med frågan en gång till: Hur ska färre platser i vuxenutbildningen och ett borttaget äldreomsorgslyft leda till att fler vårdbiträden och undersköterskor utbildas?

Fru talman! Som både statsrådet och den tidigare interpellanten har nämnt löper alltså Äldreomsorgslyftet ut 2023. Vi socialdemokrater hade tänkt att förlänga och fortsätta med Äldreomsorgslyftet. Det är inte en ettårig satsning; det är ett långsiktigt projekt. Vi ska inte rekrytera 100 000 nya medarbetare på två år utan på de kommande tio åren. Vi säger dessutom att man ska ha titeln undersköterska för att få utföra många av de sysslor och arbetsuppgifter som finns i äldreomsorgen från och med den 1 juli. Jag tycker att det är statens ansvar att bistå alla de kvinnor som kanske inte har den kompetens som krävs, men också att göra det attraktivt för dem som funderar på att jobba i äldreomsorgen men som ännu inte har den kompetensen.

I valrörelsen talade jag med väldigt många som var oroliga: Tänk om inte ni får fortsätta, vad händer med Äldreomsorgslyftet då? Till dem sa jag: Jag tror faktiskt att vi över partigränserna ändå tycker att detta är viktigt. Jag tror inte att ni behöver vara så oroliga, för det finns väl inte en kommunföreträdare som inte ser behovet av att utbilda vårdbiträden och undersköterskor om vi ska ha någon som helst möjlighet att hantera kvaliteten i äldreomsorgen med den demografiska utveckling vi har framför oss.

Det sorgliga är att under den tid då statsrådet ska utvärdera är det tiotusentals kvinnor som nu förlorar möjligheten till denna kompetensutveckling. Det är ju inte nog med att man ska utvärdera; under 2023 är det dessutom färre komvuxplatser, vilket gör att även om man håller uppe Äldreomsorgslyftet 2023 gör man det med färre utbildningsplatser. Nu vet vi inte hur budgeten ser ut 2024, men jag är inte alltför optimistisk om att det skulle vara några större förändringar och bli ännu fler komvuxplatser, kanske snarare tvärtom. Men jag blir gärna positivt överraskad av statsrådets svar.

Det är väldigt viktigt, säger statsrådet, eftersom det är så väldigt mycket pengar, att vi verkligen utvärderar att de går till rätt saker. 1,7 miljarder kronor på ett år är väldigt mycket pengar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det kanske är 10 000 kvinnor som har fått möjlighet att studera. Vad kostar den sänkta skatt som regeringen lade fram i samma budget? Jo, 10 miljarder. Jag tycker att det vore ganska klädsamt att ändå fundera över hur statens budget används på det allra bästa sättet. Skattesänkningar kan vi diskutera i en annan debatt, absolut, men man måste ändå ha lite proportioner. 1,7 miljarder skulle ge många, framför allt kvinnor, möjlighet att studera och bli undersköterskor, vilket är till gagn för dem men naturligtvis också för alla äldre som behöver en äldreomsorg av god kvalitet.

Min fråga är egentligen: Hur ska färre platser i vuxenutbildningen och en borttagen möjlighet att studera på betald arbetstid kunna ge fler undersköterskor och vårdbiträden?

Fru talman! Jag tackar statsrådet för svaret och för att hon beskrev alla de satsningar som genomfördes under den förra regeringen och under min tid som ansvarig för äldreomsorgen inom ramen för mitt ansvarsområde under ett antal år.

Jag är övertygad om att äldreomsorgen behöver höjd status, och detta arbete påbörjades. Men det räcker inte med höjd status, utan det behövs även fler medarbetare, välfärdsteknik och - naturligtvis - en skyddad yrkestitel. Detta var ett arbete som vi bedrev målmedvetet och som tog många år. Inte minst den skyddade yrkestiteln gör att man från statligt håll måste fundera på hur man kan hjälpa till när personer som arbetar i äldreomsorgen inte har den kompetens som faktiskt krävs.

Statsrådet sa i svaret att personal- och kompetensförsörjningen inte enbart kan lösas med mer resurser eller fler medarbetare, men det är ändå tveklöst så att det behövs fler medarbetare i äldreomsorgen. Vi vill ju inte att man ska kliva in utan den kompetens som krävs för att göra det viktiga arbete som görs i äldreomsorgen.

Därför måste jag beklaga att svaret handlar om att det kommer ett besked i samband med budgetpropositionen för 2024. Det är ju inte så man bedriver utbildningspolitik, och det är inte så man gör långsiktiga satsningar. Det var just därför satsningen fanns både 2020, 2021 och 2022. År 2023 finns den, men för att man ska bedriva och påbörja en ny utbildning under 2023 måste man ju veta att man kan avsluta utbildningen, vilket man skulle göra 2024 eftersom utbildningen är minst ett och ett halvt år lång.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Regeringen måste inse följande: Om regeringen inte ger besked för mer än 2023 får man avsluta de utbildningar som redan är påbörjade, men man sätter inte igång nya utbildningar. Jag hoppas att statsrådet har nåtts av alla de röster som nu höjs runt om i landet för att man ska få denna möjlighet.

Pengar är förvisso inte allt, men det är klart att den som arbetar i äldreomsorgen med ganska mycket lägre inkomst inte bara tar tjänstledigt och pluggar till undersköterska i ett och ett halvt eller två år för att sedan komma tillbaka till yrket. En del gör det, men att 25 000 personer valde att göra detta de gångna två åren berodde enbart på att Äldreomsorgslyftet fanns, med möjligheten att på betald arbetstid studera till vårdbiträde eller undersköterska. Det fanns - och finns - också möjlighet att inom ramen för Äldreomsorgslyftet stärka första linjens chefer, vilket jag tycker är alldeles utmärkt.

Jag vill än en gång fråga varför regeringen inte har för avsikt att fortsätta den kanske bästa satsning som finns för att få fler undersköterskor på plats. Det är inte någonting som bara jag säger, utan detta gjordes ju tillsammans med fackförbundet Kommunal, som organiserar vårdbiträden och undersköterskor, och Sveriges Kommuner och Regioner, som är den absolut största arbetsgivaren.

Jag måste säga att detta är väldigt beklagligt, och jag hoppas att vi kan få ett annat svar i kammaren under debattens gång.

Herr talman! Jag hör att statsministern noterade att han själv krävde en utredning, och det är ju alldeles riktigt. Jag tror att det är klokt att denna utredning får arbeta och att vi noga följer vad resultatet blir.

Jag kan ändå inte låta bli att följa upp och säga att tidiga varningssignaler inte saknades, men att statsministern i sin dåvarande roll 2003 trots det inte vidtog några åtgärder.

Jag inser att statsministern väljer om han vill svara på frågan, men jag undrar ändå om inte statsministern känner att han hade kunnat vidta fler åtgärder utifrån den kunskap han då hade.

Herr talman! För några år sedan inledde bland annat Dagens Nyheter granskningar av hur utlandsadoptioner till Sverige har gått till. Granskningarna visade att barn i bland annat Kina och Chile under flera decennier kidnappades eller köptes innan de adopterades bort. Som dåvarande socialminister reagerade jag starkt på dessa granskningar och startade en utredning av de internationella adoptionerna till Sverige.

Statsministern är ju själv engagerad i frågorna. Som ordförande i Adoptionscentrum argumenterade Ulf Kristersson år 2003 mot de lagskärpningar som en tidigare utredning föreslagit. Trots varningar om att det förekom handel med barn ingrep inte Ulf Kristersson. Med anledning därav vill jag fråga statsministern i dag: Varför agerade han inte på det han visste där och då?

Herr talman! Min fråga går till utrikesminister Tobias Billström.

Höga priser på bensin, diesel och el är en rejäl börda för många svenskar. Barnfamiljer, pensionärer och många andra sliter nu med att få hushållsekonomin att gå ihop. Putinpriser och Rysslands energikrig mot Europa slår hårt mot svenska hushåll.

Samtidigt får vi inte låta prispressen splittra oss, varken mellan samhällen eller inom samhällen. Där är vi socialdemokrater benhårda. Vi måste göra vad vi kan för att dämpa den här smällen och för att hålla ihop. Det hoppas jag att utrikesministern och jag är överens om.

Därför blir jag förstår bekymrad när den regering som i teorin är ledd av moderater men i praktiken är ledd av Jimmie Åkesson nu bryter sina löften mot vanligt folk. Att högkostnadsskyddet skulle vara på plats redan den 1 november lovade Kristersson, Busch och Åkesson dyrt och heligt. De ville inte kännas vid några hinder. Priset på bensin och diesel skulle också sänkas - med 10 kronor om man frågade Jimmie Åkesson, med 5 kronor om man frågade Ulf Kristersson och Elisabeth Svantesson.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Nu har vi facit. Väljarna fördes bakom ljuset. Vilka fler löften kommer att brytas?

Herr talman! Sverige står inför en prövande tid. Det är krig i Europa, med ett försämrat säkerhetsläge för Sverige. Ekonomin visar inflationssiffror och stigande räntor med höjda matpriser som följd. Inför den stundande vintern oroar sig många över hur de ska kunna betala sina elräkningar. I en sådan tid behöver Sverige en handlingskraftig regering med förmåga att hantera parallella kriser och samtidigt rusta Sverige för framtiden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Prövning av förslag till statsminister

Den politik som det nya regeringsunderlaget vill driva kommer att leda till ökade klyftor och större splittring i vårt land. Det är en högerpolitik som kommer att leda till försämringar för vanligt folk - en ekonomisk politik som riskerar att göra svenskar fattigare genom att driva på inflationen och höja boräntorna, samtidigt som den tvingar fram nedskärningar i skolan, vården och äldreomsorgen. Det är en politik som riskerar att underlätta de kriminellas nyrekrytering eftersom det förebyggande arbetet och kampen mot segregation inte prioriteras.

Det är inte heller en politik som bygger Sverige starkt inför framtiden. Den tillträdande regeringen ger upp ambitionen att Sverige ska bli världens första fossilfria välfärdsnation. Vi riskerar både klimatet och stora investeringar för fler jobb. Vallöften från flera partier om rättssäkerhet, humanism och internationell solidaritet sviks.

Herr talman! Statens finanser är i gott skick. Statsskulden är den lägsta på mycket länge. Men vi går mot en lågkonjunktur. Nu är det upp till Kristerssons kommande regering att göra de svåra prioriteringar som krävs när Sverige går mot tuffare tider.

Herr talman! Den regering som nu till slut står inför omröstning är en anmärkningsvärd konstruktion. Regeringsunderlagets tre minsta partier, som alla försämrade sina valresultat, ska utgöra regering, medan det största partiet står bredvid och dikterar villkoren. Det blir en regering med ett svagt handlingsutrymme, där varje beslut måste få klartecken från Sverigedemokraterna - en regering som bara är två mandat från en regeringskris.

Vi socialdemokrater gick till val som enskilt parti med egen politik, beredda att samarbeta brett. För det fick vi ett ökat stöd av väljarna. Som Sveriges ledande oppositionsparti kommer vi att granska regeringen och dess stödparti. Vi kommer att vara en stenhård opposition mot det vi menar är fel och konstruktivt driva på för det som våra väljare önskat. Finns det en genuin vilja hos den tillträdande regeringen att finna breda och ärligt menade överenskommelser om för landet viktiga frågor kommer vår dörr att stå öppen. Men varje demokrati förtjänar en seriös opposition, som noggrant granskar regeringens arbete och erbjuder en alternativ politik.

Regeringsformens obligatoriska omröstning om talmannens förslag till ny statsminister innebär i praktiken också en omröstning om regeringsunderlaget och, indirekt, om dess politiska program. När Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna nu valt att bilda en bräcklig högerkonservativ regering, helt beroende av Sverigedemokraterna, kommer vi att rösta rött i dagens statsministeromröstning.

(Applåder)