Lena Hallengren

Fru talman! Som både statsrådet och den tidigare interpellanten har nämnt löper alltså Äldreomsorgslyftet ut 2023. Vi socialdemokrater hade tänkt att förlänga och fortsätta med Äldreomsorgslyftet. Det är inte en ettårig satsning; det är ett långsiktigt projekt. Vi ska inte rekrytera 100 000 nya medarbetare på två år utan på de kommande tio åren. Vi säger dessutom att man ska ha titeln undersköterska för att få utföra många av de sysslor och arbetsuppgifter som finns i äldreomsorgen från och med den 1 juli. Jag tycker att det är statens ansvar att bistå alla de kvinnor som kanske inte har den kompetens som krävs, men också att göra det attraktivt för dem som funderar på att jobba i äldreomsorgen men som ännu inte har den kompetensen.

I valrörelsen talade jag med väldigt många som var oroliga: Tänk om inte ni får fortsätta, vad händer med Äldreomsorgslyftet då? Till dem sa jag: Jag tror faktiskt att vi över partigränserna ändå tycker att detta är viktigt. Jag tror inte att ni behöver vara så oroliga, för det finns väl inte en kommunföreträdare som inte ser behovet av att utbilda vårdbiträden och undersköterskor om vi ska ha någon som helst möjlighet att hantera kvaliteten i äldreomsorgen med den demografiska utveckling vi har framför oss.

Det sorgliga är att under den tid då statsrådet ska utvärdera är det tiotusentals kvinnor som nu förlorar möjligheten till denna kompetensutveckling. Det är ju inte nog med att man ska utvärdera; under 2023 är det dessutom färre komvuxplatser, vilket gör att även om man håller uppe Äldreomsorgslyftet 2023 gör man det med färre utbildningsplatser. Nu vet vi inte hur budgeten ser ut 2024, men jag är inte alltför optimistisk om att det skulle vara några större förändringar och bli ännu fler komvuxplatser, kanske snarare tvärtom. Men jag blir gärna positivt överraskad av statsrådets svar.

Det är väldigt viktigt, säger statsrådet, eftersom det är så väldigt mycket pengar, att vi verkligen utvärderar att de går till rätt saker. 1,7 miljarder kronor på ett år är väldigt mycket pengar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det kanske är 10 000 kvinnor som har fått möjlighet att studera. Vad kostar den sänkta skatt som regeringen lade fram i samma budget? Jo, 10 miljarder. Jag tycker att det vore ganska klädsamt att ändå fundera över hur statens budget används på det allra bästa sättet. Skattesänkningar kan vi diskutera i en annan debatt, absolut, men man måste ändå ha lite proportioner. 1,7 miljarder skulle ge många, framför allt kvinnor, möjlighet att studera och bli undersköterskor, vilket är till gagn för dem men naturligtvis också för alla äldre som behöver en äldreomsorg av god kvalitet.

Min fråga är egentligen: Hur ska färre platser i vuxenutbildningen och en borttagen möjlighet att studera på betald arbetstid kunna ge fler undersköterskor och vårdbiträden?

Fru talman! Jag tackar statsrådet för svaret och för att hon beskrev alla de satsningar som genomfördes under den förra regeringen och under min tid som ansvarig för äldreomsorgen inom ramen för mitt ansvarsområde under ett antal år.

Jag är övertygad om att äldreomsorgen behöver höjd status, och detta arbete påbörjades. Men det räcker inte med höjd status, utan det behövs även fler medarbetare, välfärdsteknik och - naturligtvis - en skyddad yrkestitel. Detta var ett arbete som vi bedrev målmedvetet och som tog många år. Inte minst den skyddade yrkestiteln gör att man från statligt håll måste fundera på hur man kan hjälpa till när personer som arbetar i äldreomsorgen inte har den kompetens som faktiskt krävs.

Statsrådet sa i svaret att personal- och kompetensförsörjningen inte enbart kan lösas med mer resurser eller fler medarbetare, men det är ändå tveklöst så att det behövs fler medarbetare i äldreomsorgen. Vi vill ju inte att man ska kliva in utan den kompetens som krävs för att göra det viktiga arbete som görs i äldreomsorgen.

Därför måste jag beklaga att svaret handlar om att det kommer ett besked i samband med budgetpropositionen för 2024. Det är ju inte så man bedriver utbildningspolitik, och det är inte så man gör långsiktiga satsningar. Det var just därför satsningen fanns både 2020, 2021 och 2022. År 2023 finns den, men för att man ska bedriva och påbörja en ny utbildning under 2023 måste man ju veta att man kan avsluta utbildningen, vilket man skulle göra 2024 eftersom utbildningen är minst ett och ett halvt år lång.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Regeringen måste inse följande: Om regeringen inte ger besked för mer än 2023 får man avsluta de utbildningar som redan är påbörjade, men man sätter inte igång nya utbildningar. Jag hoppas att statsrådet har nåtts av alla de röster som nu höjs runt om i landet för att man ska få denna möjlighet.

Pengar är förvisso inte allt, men det är klart att den som arbetar i äldreomsorgen med ganska mycket lägre inkomst inte bara tar tjänstledigt och pluggar till undersköterska i ett och ett halvt eller två år för att sedan komma tillbaka till yrket. En del gör det, men att 25 000 personer valde att göra detta de gångna två åren berodde enbart på att Äldreomsorgslyftet fanns, med möjligheten att på betald arbetstid studera till vårdbiträde eller undersköterska. Det fanns - och finns - också möjlighet att inom ramen för Äldreomsorgslyftet stärka första linjens chefer, vilket jag tycker är alldeles utmärkt.

Jag vill än en gång fråga varför regeringen inte har för avsikt att fortsätta den kanske bästa satsning som finns för att få fler undersköterskor på plats. Det är inte någonting som bara jag säger, utan detta gjordes ju tillsammans med fackförbundet Kommunal, som organiserar vårdbiträden och undersköterskor, och Sveriges Kommuner och Regioner, som är den absolut största arbetsgivaren.

Jag måste säga att detta är väldigt beklagligt, och jag hoppas att vi kan få ett annat svar i kammaren under debattens gång.

Herr talman! Jag hör att statsministern noterade att han själv krävde en utredning, och det är ju alldeles riktigt. Jag tror att det är klokt att denna utredning får arbeta och att vi noga följer vad resultatet blir.

Jag kan ändå inte låta bli att följa upp och säga att tidiga varningssignaler inte saknades, men att statsministern i sin dåvarande roll 2003 trots det inte vidtog några åtgärder.

Jag inser att statsministern väljer om han vill svara på frågan, men jag undrar ändå om inte statsministern känner att han hade kunnat vidta fler åtgärder utifrån den kunskap han då hade.

Herr talman! För några år sedan inledde bland annat Dagens Nyheter granskningar av hur utlandsadoptioner till Sverige har gått till. Granskningarna visade att barn i bland annat Kina och Chile under flera decennier kidnappades eller köptes innan de adopterades bort. Som dåvarande socialminister reagerade jag starkt på dessa granskningar och startade en utredning av de internationella adoptionerna till Sverige.

Statsministern är ju själv engagerad i frågorna. Som ordförande i Adoptionscentrum argumenterade Ulf Kristersson år 2003 mot de lagskärpningar som en tidigare utredning föreslagit. Trots varningar om att det förekom handel med barn ingrep inte Ulf Kristersson. Med anledning därav vill jag fråga statsministern i dag: Varför agerade han inte på det han visste där och då?

Herr talman! Min fråga går till utrikesminister Tobias Billström.

Höga priser på bensin, diesel och el är en rejäl börda för många svenskar. Barnfamiljer, pensionärer och många andra sliter nu med att få hushållsekonomin att gå ihop. Putinpriser och Rysslands energikrig mot Europa slår hårt mot svenska hushåll.

Samtidigt får vi inte låta prispressen splittra oss, varken mellan samhällen eller inom samhällen. Där är vi socialdemokrater benhårda. Vi måste göra vad vi kan för att dämpa den här smällen och för att hålla ihop. Det hoppas jag att utrikesministern och jag är överens om.

Därför blir jag förstår bekymrad när den regering som i teorin är ledd av moderater men i praktiken är ledd av Jimmie Åkesson nu bryter sina löften mot vanligt folk. Att högkostnadsskyddet skulle vara på plats redan den 1 november lovade Kristersson, Busch och Åkesson dyrt och heligt. De ville inte kännas vid några hinder. Priset på bensin och diesel skulle också sänkas - med 10 kronor om man frågade Jimmie Åkesson, med 5 kronor om man frågade Ulf Kristersson och Elisabeth Svantesson.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Nu har vi facit. Väljarna fördes bakom ljuset. Vilka fler löften kommer att brytas?

Herr talman! Sverige står inför en prövande tid. Det är krig i Europa, med ett försämrat säkerhetsläge för Sverige. Ekonomin visar inflationssiffror och stigande räntor med höjda matpriser som följd. Inför den stundande vintern oroar sig många över hur de ska kunna betala sina elräkningar. I en sådan tid behöver Sverige en handlingskraftig regering med förmåga att hantera parallella kriser och samtidigt rusta Sverige för framtiden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Prövning av förslag till statsminister

Den politik som det nya regeringsunderlaget vill driva kommer att leda till ökade klyftor och större splittring i vårt land. Det är en högerpolitik som kommer att leda till försämringar för vanligt folk - en ekonomisk politik som riskerar att göra svenskar fattigare genom att driva på inflationen och höja boräntorna, samtidigt som den tvingar fram nedskärningar i skolan, vården och äldreomsorgen. Det är en politik som riskerar att underlätta de kriminellas nyrekrytering eftersom det förebyggande arbetet och kampen mot segregation inte prioriteras.

Det är inte heller en politik som bygger Sverige starkt inför framtiden. Den tillträdande regeringen ger upp ambitionen att Sverige ska bli världens första fossilfria välfärdsnation. Vi riskerar både klimatet och stora investeringar för fler jobb. Vallöften från flera partier om rättssäkerhet, humanism och internationell solidaritet sviks.

Herr talman! Statens finanser är i gott skick. Statsskulden är den lägsta på mycket länge. Men vi går mot en lågkonjunktur. Nu är det upp till Kristerssons kommande regering att göra de svåra prioriteringar som krävs när Sverige går mot tuffare tider.

Herr talman! Den regering som nu till slut står inför omröstning är en anmärkningsvärd konstruktion. Regeringsunderlagets tre minsta partier, som alla försämrade sina valresultat, ska utgöra regering, medan det största partiet står bredvid och dikterar villkoren. Det blir en regering med ett svagt handlingsutrymme, där varje beslut måste få klartecken från Sverigedemokraterna - en regering som bara är två mandat från en regeringskris.

Vi socialdemokrater gick till val som enskilt parti med egen politik, beredda att samarbeta brett. För det fick vi ett ökat stöd av väljarna. Som Sveriges ledande oppositionsparti kommer vi att granska regeringen och dess stödparti. Vi kommer att vara en stenhård opposition mot det vi menar är fel och konstruktivt driva på för det som våra väljare önskat. Finns det en genuin vilja hos den tillträdande regeringen att finna breda och ärligt menade överenskommelser om för landet viktiga frågor kommer vår dörr att stå öppen. Men varje demokrati förtjänar en seriös opposition, som noggrant granskar regeringens arbete och erbjuder en alternativ politik.

Regeringsformens obligatoriska omröstning om talmannens förslag till ny statsminister innebär i praktiken också en omröstning om regeringsunderlaget och, indirekt, om dess politiska program. När Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna nu valt att bilda en bräcklig högerkonservativ regering, helt beroende av Sverigedemokraterna, kommer vi att rösta rött i dagens statsministeromröstning.

(Applåder)