Ingemar Kihlström

Herr talman! Det är alltid intressant att höra ledamoten Möller i talarstolen. Han väljer som vanligt att göra en sidosväng och köra in på ett växelspår som handlar om något helt annat än vad debatten handlar om.

Nu handlar det om vilka regler som är relevanta för dem som har fått möjligheten att få uppehållstillstånd här i Sverige. Det är också lite spännande eftersom ledamoten Ola Möller i mångt och mycket delar den inriktning som regeringen har. Ola Möller ger sig ut i landskapet och hittar ett antal svenska medborgare som har gjort olika saker – något som jag inte har tänkt värdera i den här debatten. Här talar vi om dem som har fått möjligheten att komma till vårt land. Det handlar om dem som även ledamoten Ola Möller tycker att det är rimligt att ställa relevanta krav på.

Man skulle kunna ställa frågan tillbaka till ledamoten Möller: Är de krav som ställs i propositionen relevanta? Är svaret ja – hur ser då ledamoten Möller möjligheten till att vidmakthålla dessa krav efter valet när två av de tänkta samarbetspartierna så tydligt ställer sig vid sidan om och gör tummen ned? Det handlar inte bara om någon liten justering, utan de säger klart nej.

Jag tycker att detta är en relevant fråga att ställa i den här debatten: Tycker Ola Möller att han ser en framtid med ett regeringsunderlag där delar av underlaget ställer sig vid sidan om när vi, och även ledamoten Möllers parti, ställer sig bakom skärpta krav för att vidmakthålla ett uppehållstillstånd? Det, herr talman, är relevant för debatten.

Herr talman! Nej, jag kommer inte att ge något klart besked. Vi politiker ska inte gå in och detaljstyra.

Vi ger större möjligheter att göra en helhetsbedömning. Det behövs fler kriterier för att bedöma om en person väljer att bli en del av samhället eller kontinuerligt ställer sig vid sidan om. Som tidigare har sagts görs det en individuell bedömning utifrån de förutsättningar som finns.

Jag kan också konstatera att Vänsterpartiet trots att man för en argumentation inte presenterar något alternativ. I princip säger man att det är tillräckligt bra som det är i dag. Man säger nej till förändringen, och man har kommentarer om ett antal delförslag, men man säger att situationen i dag är bra. Vi kan konstatera att Vänsterpartiet nog helst skulle vilja vända tillbaka till den situation som rådde före 2016.

Vi kan också konstatera att det finns en tydlig majoritet. Jag tänker på de tilltänkta samarbetspartierna för Vänsterpartiet om partiet, till min förskräckelse, skulle vara en del av regeringsunderlaget och kanske till och med inneha migrationsministerposten. Vad kommer kravet då att vara? Kommer det att handla om att stryka de vandelskrav som Centerpartiet och Socialdemokraterna nu till stora delar ställer upp på? Vi kan bara befara att kaos kommer att utbryta den dag man börjar förhandla.

Jag är tydlig med att den gästfrihet jag visar och det skydd vi ska ge till den som verkligen har behov också kommer med krav – krav på att göra det man kan för att bli en del av samhället.

Sedan behöver vi politiker naturligtvis göra ytterligare. Vi kan aldrig vara nöjda med vad vi har gjort, utan vi behöver erbjuda ytterligare möjligheter till språk, integration och arbete. Men det är tydligt vad vi säger när vi talar om vilka regler som ska gälla för att man ska få vara kvar i Sverige kontinuerligt. Det, herr talman, tycker jag är relevant.

Herr talman! Ordet gästfrihet verkar ha en bred betydelse. Enligt min betydelse handlar det om att den som kommer till någon väljer att följa de regler som gäller på den plats de kommer till. Det är inte något konstigt med att vi sätter upp regler för hur vi ska bete oss mot varandra och beslutar om hur lagarna är.

Det handlar om att människor väljer att kontinuerligt utnyttja systemet, till exempel genom bidragsfusk eller genom att inte betala de böter de får. De kan ta lån utan att ha någon ambition att betala tillbaka.

I Vänsterpartiets Sverige verkar det vara okej att komma hit så att man får utnyttja systemet. Det är till skillnad från den absolut stora majoriteten som kommer hit som väljer att försöka följa reglerna.

Ledamoten Haddou nämner dem som lever i fattigdom. Ett antal familjer har det väldigt knapert. Det är inte så att alla de familjerna kontinuerligt tar lån eller väljer att ställa sig vid sidan av reglerna. De kämpar på. Under den här regeringen har de fått det bättre. Det är konstaterat att vi har den lägsta barnfattigdomen i Sverige på tio år.

Det handlar också om att vi sätter upp tydliga regler. I det här fallet ställer Vänsterpartiet sig vid sidan om. De säger: Kom gärna till Sverige och gör vad du vill. Missköter du dig kan du vara kvar. Det kan vara tänkbart att det inte gäller om du gör något brottsligt, men i övrigt kan du vara kvar.

Vad säger det till alla dem, fäder och mödrar, som gör allting rätt och försöker att bli en del av Sverige? Är det inte att visa en total nonchalans mot dem som verkligen sköter sig?

I mitt Sverige gör man sin plikt och kan kräva sin rätt. Så verkar det inte vara i Vänsterpartiets Sverige.

Herr talman! Det är ett retoriskt knep att ta till ett enskilt fall där vi inte på något sätt har den fullständiga bilden.

Migrationsverket gör sina bedömningar. Dessa bedömningar går det att få överprövning på i domstol. Jag tänker inte i den här talarstolen ge mig in i det enskilda fallet och bedöma det.

Det kan vara så att Niels Paarup Pedersen gör sina fortkörningar. Det kan vara så att Niels Paarup Pedersen väljer att ta ett lån. Man gör de facto en samlad bedömning.

Vi lämnar till våra myndigheter att göra bedömningar. Vi stiftar lagar och skapar regler. En betydande majoritet i den här kammaren menar att det finns för små möjligheter för myndigheterna att bedöma om en person ska vara kvar i Sverige eller måste återvända till sitt ursprungsland.

Man väger in saker. I det här fallet lyftes det fram att det fanns en familj. Det kan finnas andra saker. Det kan naturligtvis finnas orsaker. Det är därför det är viktigt att det görs en individuell bedömning.

Jag är inte den person som ska avgöra det, och jag tycker inte att politiker ska vara de som avgör det. Vi ger grunden för att göra en bedömning. Den kommer att kunna överprövas rättssäkert, precis som man gör med vandelsbedömningar i dag när människor ansöker om uppehållstillstånd.

Vi behöver göra mer för att se till att det blir kännbara konsekvenser för de människor som kommit hit och som väljer att stå vid sidan av samhället. Det är vi på Tidösidan överens om. Centern är i princip överens med oss om det även om det inte låter så i talarstolen.

Centern kommer att trycka på ja-knappen vid omröstningen. Vi kan konstatera att vi är överens, men det låter inte så.

Herr talman! Ledamoten Paarup-Petersen säger att vi inför ett nytt begrepp, men det är ju inte så. Det finns redan i dag ett vandelsbegrepp i den hantering som vi har, till exempel av ansökningar om uppehållstillstånd. Som jag sa i mitt huvudanförande tycker vi att det begreppet är för smalt. Vi breddar det. Vi lägger fram en proposition där vi föreslår att fler punkter ska vägas in i den enskilda bedömningen när man ser till alla olika punkter som finns.

Jag kan likt min kollega Wärnick konstatera att Centerpartiet ställer upp på lagförändringen. Det här behövs i Sverige för att vi ska skapa rättvisa för alla de fäder och mödrar som har kommit till Sverige och väljer att sköta sig, gå till arbetet och följa reglerna men kan se att till exempel grannen underlåter att göra det utan att det får någon konsekvens. Det handlar ju om att det ska vara rättvisa och klara regler. Därför behöver vandelsbegreppet breddas och dessa förändringar genomföras.

Ledamoten Paarup-Petersen lyfter fram en del andra saker också, men jag kan konstatera att det har gjorts mycket mer för till exempel kristna konvertiter under dessa fyra år än under de åtta åren med den tidigare regeringen, som ledamot Paarup-Petersen stödde. Jag kan konstatera att vi får saker gjorda i praktisk handling och inte bara säger stora ord i talarstolen. Är vi nöjda? Nej. Kommer vi kristdemokrater att agera i olika ärenden nu i valrörelsen? Absolut. Men vi ser till att leverera. Vi står inte och säger tomma ord i en talarstol. Vi ser till att det blir praktisk handling.

Herr talman! Sverige har ett av de mest rättssäkra systemen i världen för bedömning av migrationspolitiska ärenden. Migrationsverket fattar beslut som kan överprövas i både migrationsdomstolarna och Migrationsöverdomstolen. Man kan även driva fall till EU-nivå. Vi kan konstatera att den rättssäkerhet som Annika Hirvonen ger sken av inte finns faktiskt finns. Det sker en vandelsprövning i dag. Det ska göras en helhetsbedömning av situationen, och det är inte enskilda ageranden som avgör om man får stanna i Sverige.

Men samtidigt måste vi vara tydliga. Om man befinner sig i Sverige ska man sköta sig. Det är också rättvist mot den stora majoriteten av dem som har kommit till vårt land – de som väljer att sköta sig, gå till arbetet, följa reglerna och kämpa för att bli en del av samhället.

Jag kan fortfarande konstatera att det finns en god grund för den nya propositionen, även om det naturligtvis finns politiska invändningar mot vissa delar. Sådan är ju politiken. Vi är inte överens om allt.

Det finns också en tydlig inriktning. Om man sköter sig, följer reglerna och naturligtvis inte utgör ett hot mot Sverige ska man kunna vara kvar. Men om man inte gör det finns det, efter att det gjorts en helhetsbedömning av ens liv och förutsättningarna i fråga om vandel, en möjlighet – kanske en berättigad möjlighet – till utvisning. Jag tycker att det är rättssäkert utifrån premisserna i propositionen och tillstyrker det. Beklagligtvis ställer sig Miljöpartiet vid sidan om och säger nej till hela propositionen.

Herr talman! Denna debatt visar tydligt på skillnaderna i den här kammaren. En stor majoritet, inklusive framtida samarbetspartner till Miljöpartiet i en regering, ställer sig bakom kravet på att den som kommer till Sverige och som nyttjar den gästfrihet som finns ska inte bara följa lagar och regler utan också visa att man vill vara en del av det svenska samhället.

Vi kan konstatera att vandelskravet finns i dag. Det används vid bedömningen av uppehållstillstånd.

Vi kan också konstatera att propositionen tydligt anger att det ska göras en helhetsbedömning. Precis som många talare redan har sagt: Om det finns verkställighetshinder och man har skäl för att stanna kommer man naturligtvis inte att utvisas.

I Miljöpartiets värld är det dock så här: Oavsett hur man beter sig, oavsett om man väljer att följa regler och oavsett om man kontinuerligt tar lån utan att vilja betala ska det inte göras någon bedömning av om man ska fortsätta ha möjlighet att vara en del av vårt samhälle.

Naturligtvis utvisar vi inte någon till en oviss och riskabel framtid. Det är också tydligt i propositionen att det inte handlar om ”misskötsamhet av bagatellartad karaktär”. Men om man tydligt ställer sig vid sidan om samhället anser en betydande majoritet i den här kammaren att man inte ska vara en fortsatt del av det här samhället. Jag kan bara beklaga att Miljöpartiet och Vänsterpartiet inte ser den kopplingen.

Herr talman! Jag vill börja denna debatt med att yrka bifall till utskottets beslut, vilket innebär bifall till propositionen och därigenom avslag på de motionsyrkanden som gjorts i detta betänkande om skärpta och tydligare krav på vandel för uppehållstillstånd.

Som jag så ofta har sagt i denna kammare har Kristdemokraterna tillsammans med samarbetspartierna i Tidögemenskapen stakat ut en ny väg för Sverige vad gäller migrationspolitiken. Det handlar om att komma till rätta med de problem som beror på att asylinvandringen till Sverige under lång tid har varit omfattande och att tidigare regeringar inte har gjort tillräckliga insatser för att komma till rätta med de problem som har uppstått.

Vi som politiker har ett ansvar att skapa ett tryggt land för våra medborgare, och dagens förslag är ett nödvändigt steg för att skapa den trygghet som våra invånare förväntar sig.

Herr talman! I dagens debatt vill jag börja med att säga att de allra flesta människor som kommer till Sverige lever hederligt. De begår inga brott, de arbetar och de gör rätt för sig. De är en uppskattad del av det svenska samhället. Jag kan inte nog betona det.

Samtidigt måste vi ju inse att det finns en liten grupp som kommer hit, begår brott och missköter sig. Det är en grupp som inte respekterar lagar och regler eller inte ens anstränger sig för att bli en del av samhället. Alldeles för länge har den här gruppen kunnat fortsätta bete sig illa utan att det har fått några konsekvenser.

Det här har förstås, med all rätt, uppfattats som orättvist – speciellt för alla dem som har kommit hit och sköter sig. Det har skadat svenska folkets förtroende för migrationspolitiken, och det har varit helt kontraproduktivt i arbetet för att komma till rätta med Sveriges omfattande utmaningar på integrationsområdet.

Sverige är ett välkomnande land. Många av oss är gästfria. Men det betyder inte att man kan komma hit och bete sig hur som helst. När man kommer och hälsar på följer man uppmaningarna från den som bjudit in, och man visar respekt.

Regeringen har från dag ett varit tydlig med att den som kommer hit och begår brott väljer bort en framtid i Sverige. Att man följer lagar och regler borde vara en självklarhet. Men det borde också vara en självklarhet att man sköter sig. Det är just det som regeringens förslag på skärpta och tydligare krav på vandel för uppehållstillstånd handlar om.

Herr talman! Förslagen bygger på den så kallade vandelsutredningen, som överlämnades i april 2025. Bakgrunden är att regeringen anser att den vandelsprövning som redan i dag görs när en person söker sig till Sverige är för begränsad, då den nästan uteslutande tar hänsyn till brottslighet.

Syftet har varit att skapa en skärpt reglering med större möjligheter att avlägsna utländska personer ur landet på grund av misskötsamhet eller bristande vandel. Men det har också varit att skapa större möjligheter att återkalla uppehållstillstånd även av andra skäl, till exempel om någon har lämnat vilseledande information för att få sitt uppehållstillstånd. Vi kristdemokrater och övriga partier i regeringsunderlaget anser att dagens möjligheter är för begränsade. Nu förändrar vi det.

Herr talman! Regeringen föreslår alltså helt nya krav på vandel. Det innebär att vandelsprövningen inte bara ska fokusera på främst brottslighet, utan även annan misskötsamhet ska kunna beaktas i större utsträckning.

Den nya vandelsprövningen kommer att genomföras i samband med ansökan om och förnyelse av uppehållstillstånd samt vid prövning av om en utländsk person ska få ett permanent uppehållstillstånd. Kraven ska gälla under en utländsk persons hela vistelse i Sverige, och ett uppehållstillstånd ska därför även kunna återkallas. Det betyder att kraven ska få betydelse för uppehållstillståndet under hela vistelsen i Sverige.

Viktigt att ha med sig i detta är att det i samband med en vandelsprövning alltid ska göras en helhetsbedömning i varje enskilt fall. I en sådan helhetsbedömning ska det vara möjligt att också väga in bristande vandel som en utländsk person har gjort sig skyldig till tidigare. Däremot ska bristande vandel som ägt rum före lagstiftningens ikraftträdande inte vara tillräcklig i sig för att återkalla ett uppehållstillstånd.

Herr talman! Vad omfattar då vandelsprövningen? Det handlar till att börja med om huruvida personen anses utgöra ett hot mot allmän ordning eller säkerhet. Naturligtvis handlar det också om brottslighet.

Vi för också in begreppet bristande vandel i övrigt. Det kan handla om ageranden och beteenden som samhället på ett övergripande plan tydligt motverkar, till exempel att man skuldsätter sig utan någon avsikt eller ansträngning att göra rätt för sig. Det kan också handla om att man försörjer sig på ett oärligt sätt, till exempel genom att organisera tiggeri och på det sättet utnyttja andra människor.

Det handlar också om överträdelse av regler, författningar och myndighetsbeslut, till exempel bidragsfusk eller att man inte betalar sina böter. Bidragsfusk är förstås olagligt redan i dag, men påföljden för den som fuskar blir oftast enbart att man får betala tillbaka det belopp man har fuskat till sig. Nu kan fuskandet få betydligt mer kännbara konsekvenser.

Yttranden ska inte anses utgöra grund för bristande vandel, men de kan vara en indikation på kopplingar till våldsbejakande extremism, som i sig kan utgöra bristande vandel.

Det finns en rad fenomen som inte omfattas av de nya förslagen. Det handlar om prostitution, missbruk och tiggeri. Det är en viktig distinktion, för att markera att människor som i olika sammanhang är offer inte ska drabbas av lagstiftningen.

Herr talman! Ytterligare möjligheter för att återkalla uppehållstillstånd handlar om hot mot allmän ordning eller säkerhet, vilseledande uppgifter i ansökan eller ändrade förhållanden. Och begränsningar med hänsyn till vistelsetid tas bort.

Sammanfattningsvis föreslår regeringen alltså att det ska införas skarpa och tydligare krav på vandel för att man ska få och behålla ett uppehållstillstånd i Sverige.

Herr talman! Många söker sig till Sverige för att få ett bättre liv. Är de med och bidrar till samhällsgemenskapen ska det finnas goda möjligheter att stanna. Men vid bristande vandel ger dessa förändringar förutsättningar för att skapa ett tryggare Sverige.

Herr talman! När Tidösamarbetet ser till att göra förändringar som skapar ordning och reda i Sverige ställer sig oppositionen, liksom i många fall förut, vid sidan om. Men som vanligt spretar det tydligt. Vänsterpartiet och Miljöpartiet säger i vanlig ordning att det var bättre förr och att det ska vara som det alltid har varit. De säger nej till den förändring och de skärpta krav som nu föreslås för att öka tryggheten i Sverige. De avvisar regeringens förslag. Däremot har Centern och Socialdemokraterna en inriktning som i stora delar och viss mån ställer sig bakom detta. De röstar till exempel för själva lagförslaget, men de reserverar sig mot en del punkter.

Jag kan konstatera att Ola Möller i sina mycket kraftfulla och innehållsrika anföranden ofta bygger upp scenarier som likt Don Quijotes väderkvarnar inte finns. Den stora och strama migrationspolitik som Magdalena Andersson talar om verkar inte alltid finnas i Ola Möllers begreppsvärld. Ibland byggs uttalandena på vad som har hörts i någon intervju i stället för att titta på vad som står i propositionen.

Det är en kuliss som visar att Socialdemokraterna i mångt och mycket delar regeringens inriktning. Men vi kan fundera över om orden i talarstolen handlar om att förbereda för den kommande kaosregering i vilken man kommer att behöva anpassa sig till dem som i dag säger nej till förändringen. Som vanligt är det, trots mantrat om stram migrationspolitik, nog högst troligt att det i stället blir en stram kaospolitik i alla olika riktningar, om det mot förmodan skulle bli en ny regering.

Herr talman! Jag har ofta upprepat att Sverige behöver en stram, rättvis och ansvarsfull migrationspolitik. Det har vi kristdemokrater levererat tillsammans med övriga Tidöpartier. Vi tar ansvaret. Vi skapar ett tryggare Sverige och talar om vad förutsättningarna är för att få stanna i Sverige.

Med det yrkar jag bifall till utskottets förslag och avslag på alla motionsyrkanden.

Fru talman! Vi kan konstatera att ledamoten Haddou och jag lever i två olika världar.

Jag kan konstatera att flertalet europeiska länder har ett system och en nivå liknande det vi föreslår, även om det kanske inte är exakt likadant. Sverige har haft ett system som de facto har varit betydligt mer omfattande.

Man kan också tänka sig att Advokatsamfundets inlaga är en partsinlaga. Alla har naturligtvis rätt att argumentera för sin sak, men vi kan konstatera att EU:s migrationspakt – som ledamoten Haddous parti de facto röstade emot i EU-parlamentet – handlar om att fördela ansvaret. Den handlar om att fördela ansvaret för det flöde av migranter som kommer att komma till Europa.

Vi lägger oss på en nivå motsvarande det EU:s direktiv anger som miniminivå. Det motsvarar hjälpen och stödet man får, och jag har faktiskt stort tilltro till Migrationsverkets förmåga att hantera och vägleda. Jag har tilltro till att människor kan få sitt fall prövat och att asylrätten gäller. Men det är de facto så att två tredjedelar av dem som söker asyl i dag inte får sin ansökan beviljad, även med rättsligt bistånd.

Det är de facto så att många söker sig till vårt land, av många olika skäl. Vi ska ha en asylrätt, men vi behöver också ha en stram migrationspolitik. Det ska bli väldigt intressant att se vilka röda linjer som ledamoten Haddous parti drar när Socialdemokraterna vill skapa sin maktbas. Jag tror inte att de följer den nödvändiga väg för Sverige som vi i Tidöregeringen har stakat ut. Man kommer att braka rakt ned i diket.

Sverige måste ha en stram, återhållsam migrationspolitik, och det är det vi genomför nu.

Fru talman! Jag kan konstatera att Vänsterpartiet genom ledamoten Haddou konstaterar att rättssäkerheten garanteras genom att man gör på samma sätt som man alltid har gjort. Men att andra länder i Europa har gjort på ett annat sätt, innebär det för ledamoten Haddou att det inte finns en rättssäkerhet i övriga Europa? Med den här propositionen lägger vi oss på en nivå som motsvarar nivån i många av de länder som finns.

Vi har rättssäkerhet i vårt land. Vi har som sagt var Migrationsverket, som hanterar ärenden. Man har möjlighet att överklaga till migrationsdomstol och till Migrationsöverdomstolen – och även att gå vidare till EU-nivå. Men med ledamoten Haddous resonemang är just det system som sticker ut jämfört med övriga länder i Europa det enda som kan garantera rättssäkerheten. Så snävt tänker inte jag.

Man kan konstatera att det finns ett stöd. Det finns möjlighet till insyn för juridiskt biträde – naturligtvis med fullmakt. På det sättet garanteras att det stödet ges. Vi ska också betänka att Migrationsverket kommer att ge stöd under själva processen. Både jag och ledamoten Haddou hörde ju vid träffen med utskottet Migrationsverkets generaldirektör säga att detta är en uppgift som myndigheten har. Det handlar om att hela hanteringen ska vara rättssäker.

Jag är trygg i detta. Jag förstår att ledamoten Tony Haddou har en helt annan inriktning och likt Miljöpartiet väljer att göra som strutsen och konstatera att det inte finns någon problematik med det system vi har och att vi ska ha obegränsad asylinvandring – trots det faktum att två av tre som söker asyl i Sverige i dag inte får asyl.

Vad gäller konvertiterna kan jag bara konstatera att vi har gett uppdrag i Tidöavtalet och att Statskontoret har utrett frågan. Vi har också gett uppdrag i regleringsbrev. Det är betydligt mer än vad den tidigare regeringen gjorde under åtta år.

Fru talman! Jag kan konstatera att ledamoten Hirvonens verklighetsbild skiljer sig från min, och det får den göra i politiken. Vi gör analyser och ser vad som behöver göras, och vi kommer till olika slutsatser. Sedan argumenterar man för sin sak.

Jag kan konstatera att Miljöpartiet tyvärr gör som den beryktade strutsen: Man kör huvudet i sanden och ser inte problemen vi har i vårt samhälle. Vi har ett stort utanförskap, vi har en bristande integrationsförmåga och vi har ett skuggsamhälle. Vi kan fundera över vad som har lett fram till detta, och vi kan hitta olika orsaker till det. Men jag tror ändå att det är viktigt att analysera läget: Här är vi nu, och vad behöver vi göra för att komma till rätta med situationen?

Vi i Tidösamarbetet, och i många fall också Miljöpartiets tänkta samarbetsparti Socialdemokraterna, har ju konstaterat att vi under överskådlig tid inte kan ha ett asylmottagande motsvarande mottagandet under 2015–2016. Det gör att vi måste lägga oss på miniminivå. Med Miljöpartiets resonemang kan man ju konstatera att det i så fall inte finns rättssäkerhet någon annanstans i Europa eftersom man i många fall ligger på miniminivå. Så är det naturligtvis inte.

Det är inte så att rättssäkerheten handlar om de saker vi historiskt har gjort i Sverige. Naturligtvis ska vi vid varje tidpunkt fundera över rättssäkerheten, och där har jag och ledamoten Hirvonen en gemensam syn gällande exempelvis kristna konvertiter. Rättssäkerheten brast för dem både under de faktiskt sju år som Miljöpartiet var med i regeringen och under det åttonde året. Tidöpartierna har sett till att leverera på den punkten. Man har inte levererat tillräckligt, i mina ögon, men man har levererat.

Det är viktigt att kämpa för rättssäkerhet, och vi har ett rättssäkert system med Migrationsverket, Migrationsdomstolen och Migrationsöverdomstolen.

Fru talman! Tack, ledamoten Hirvonen, för en historisk betraktelse över det breda migrationsfältet! Vi kan konstatera att ledamoten Hirvonen företräder ett parti som under sju åtta år kunde påverka den situation vi har i Sverige. Vi i Tidösamarbetet måste nu hantera en situation med bristande integration, med ett stort utanförskap och med kanske hundratusen personer som lever i det så kallade skuggsamhället.

Jag kan konstatera att många av de vinster Miljöpartiet tillräknar sig faktiskt var saker som vi i vår regering utredde och såg, för vi ser naturligtvis att man måste göra rätt och inte bara fatta beslut snabbt. Det handlar om tonårsutvisningarna.

Vad gäller det ärende vi debatterar i dag kan vi nu konstatera att Sverige haft en inriktning både vad gäller permanenta uppehållstillstånd och vad gäller rätten till offentligt biträde som har skilt sig från flertalet av motsvarande länder inom EU.

Jag tycker att det är bra att EU på övergripande nivå har kommit överens om att ta ett gemensamt ansvar för de flyktingströmmar som kommer att uppstå och att man ska bibehålla ett ansvarstagande mellan länder. Jag tror dock att det också är viktigt att påpeka att vi behöver rätta till skulden som beror på integration och migrationspolitik som misskötts av många olika regeringar – jag kan tillstyrka att även den regering som vi har deltagit i har fattat beslut inom områden där vi nu har gjort ett annat ställningstagande.

Vi behöver rätta till detta, och det gör vi i Kristdemokraterna. Det är så vi hanterar den här problematiken. Jag är viss om att vi med de beslut vi lägger på bordet från riksdagen i den här propositionen kommer att skapa just en bättre situation både för de asylsökande och för Sverige som land.

Fru talman! Jag vill börja debatten med att yrka bifall till utskottsmajoritetens förslag att tillstyrka propositionen och därmed avslag på de motionsyrkanden som görs inom det här betänkandet, som handlar om utmönstring av permanenta uppehållstillstånd och anpassning av svensk rätt till EU:s migrations- och asylpakt.

Kristdemokraterna har tillsammans med övriga samarbetspartier i det blågula laget stakat ut den nya och nödvändiga väg som Sverige behöver följa för att komma till rätta med de problem som grundar sig i att asylinvandringen till Sverige sedan lång tid tillbaka har varit omfattande och att tidigare regeringar inte gjort tillräckliga insatser för att komma till rätta med det. Den tidigare stora invandringen i kombination med bristande integration har bidragit till att Sverige fortfarande står inför stora utmaningar med dem som kommit till vårt land och att det finns en stor risk för ett växande utanförskap.

För att bryta och vända den utvecklingen genomför Kristdemokraterna tillsammans med övriga partier i regeringsunderlaget därför ett paradigmskifte inom svensk migrationspolitik med målet att kraftigt minska antalet asylsökande som söker sig till Sverige.

Sedan Tidöregeringen tillträdde har antalet asylsökande minskat, men vår bedömning är att fler åtgärder behöver vidtas för att minska antalet asylansökningar ytterligare och behålla dem på en låg nivå. Utgångspunkten bör enligt vår åsikt vara att den svenska regleringen inte ska vara mer generös än vad EU-rätten och andra internationella åtaganden kräver. Därför finns det skäl att se över de nuvarande reglerna om permanent uppehållstillstånd som beviljas på grund av skyddsbehov och andra asylrelaterade grunder.

Förändringen görs naturligtvis också i relation till det faktum att EU:s migrations- och asylpakt har antagits. Det är ett omfattande regelverk bestående av tio rättsakter som syftar till att etablera ett gemensamt och harmoniserat system för asyl och migration inom EU. Regelverket bygger på fyra huvudsakliga områden: säkra yttre gränser, snabba och effektiva förfaranden, solidaritet och ansvarsfördelning mellan medlemsstaterna samt ett fördjupat samarbete med länder utanför EU.

Fru talman! Förändringarna som vi nu debatterar utgår från att asylrelaterade uppehållstillstånd ska vara tidsbegränsade och leda till svenskt medborgarskap, återvandring eller återvändande. För att begränsa asylinvandringen är det som sagt viktigt att vi anpassar reglerna till EU:s rättsliga miniminivå i så stor utsträckning som möjligt.

Att utmönstra möjligheten att bevilja permanenta uppehållstillstånd är ett viktigt led i detta arbete. EU:s migrations- och asylpakt består av tio rättsakter som utgörs av förordningar och ett omarbetat direktiv. En EU-förordning är bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater men kan innebära att det finns behov av och möjligheter till kompletterande bestämmelser i nationell rätt.

I propositionen gör regeringen bedömningen att nationella bestämmelser som kompletterar förordningen behöver införas i bland annat utlänningslagen och att flera befintliga bestämmelser behöver utmönstras. Där utrymme finns för Sverige att välja om och hur bestämmelser i förordningen ska tillämpas anser vi kristdemokrater tillsammans med övriga partier i regeringsunderlaget som sagt att den svenska regleringen inte bör vara mer generös än vad EU-rätten kräver.

Eftersom förordningarna i migrations- och asylpakten i allt väsentligt kommer att tillämpas från och med den 12 juni i år krävs skyndsamma anpassningar av svensk rätt.

Fru talman! I propositionen föreslår regeringen att möjligheten att bevilja permanent uppehållstillstånd ska utmönstras för vissa grupper.

Propositionen innehåller även förslag till anpassning av svensk rätt till rättsakterna under EU:s migrations- och asylpakt. Förslagen innebär bland annat att

det så kallade gränsförfarandet för asyl tillämpas i fler situationer än de som är obligatoriska inom EU-rätten

Polismyndigheten, Migrationsverket och regionerna ansvarar för utförandet av det så kallade screeningförfarandet

rätten till offentligt biträde vid handläggningen av ärenden om internationellt skydd hos Migrationsverket begränsas

åldersgränsen för att ta fingeravtryck och fotografier i vissa fall under migrationsprocessen sänks till sex år

terminologin och systematiken för det svenska asylförfarandet ändras.

Lagändringarna föreslås alltså träda i kraft den 12 juni.

Fru talman! Regeringen genomför som sagt ett paradigmskifte inom svensk migrationspolitik.

För den som kommer till Sverige och får ett asylrelaterat uppehållstillstånd ska det finnas en tydlig väg till medborgarskap. Är man i Sverige under en längre tid ska man vilja vara med och bidra till samhällsgemenskapen. Det kräver en hållbar och stram migrationspolitik, som vi nu anpassar till EU:s miniminivå.

Asyl handlar om skydd, och det är rimligt att tillstånd prövas över tid när förhållanden förändras. Den som vill bli en del av Sverige ska lära sig språket, arbeta och ta ansvar.

Fru talman! En presumtion för att förordna offentligt biträde i ärenden om utvisning infördes i svensk rätt 1978. Rätten till offentligt biträde har sedan dess inte genomgått några betydande förändringar, trots ett flertal större lagändringar. Det kan konstateras att de hittillsvarande svenska reglerna sträcker sig långt utöver vad som krävs enligt EU-rätten.

Kristdemokraterna anser liksom övriga Tidöpartier att reglerna bör stramas åt och anpassas till EU:s rättsliga miniminivå. Även om detta innebär att vissa rättigheter som finns i dag kommer att begränsas anser vi att den föreslagna ordningen skapar ett effektivt och ändamålsenligt system med bibehållen rättssäkerhet.

Fru talman! När Tidösamarbetet ser till att genomföra förändringar som skapar ordning och reda på mottagandet i Sverige och ger större förutsättningar för integration ställer sig oppositionen även i detta ärende vid sidan om, och som vanligt spretar det rejält. Miljöpartiet och Vänsterpartiet säger i vanlig ordning nej till förändringen och till skärpta krav och vill i mångt och mycket hålla fast vid den ordning som nu råder utan att reflektera över vad den har inneburit eller vilket behov som finns av åtgärder.

I det här ärendet ställer sig Centern och Socialdemokraterna bakom vissa delar av förslaget, men de reserverar sig. Det är nu man börjar ana den valtaktiska samsyn man lägger grunden för med Vänsterpartiet och Miljöpartiet. Speciellt Socialdemokraterna glider vänsterut, trots att man upprepar talepunkterna om att det ska vara en stram migrationspolitik. I det här sammanhanget blir detta alltmer tomma ord.

Tidigare under mandatperioden har Sledamöterna villigt tryckt ja till de flesta av regeringens förslag, men nu gör man en positionsförflyttning i riktning mot Miljöpartiets och Vänsterns ställningstaganden.

Att Socialdemokraterna inte kan reflektera över vad de borde ha gjort annorlunda under tidigare mandatperiod och inte heller nämner att de var begränsade under sitt samarbete med Miljöpartiet beror av naturliga skäl på ett egenintresse.

Vad inriktningen av ett framtida regeringsalternativ innebär för migrationspolitiken är inte möjligt att utröna eller uttolka. Det enda man med säkerhet kan säga är att det från flera av de mindre partierna kommer att ställas många krav på att man ska återgå till tidigare ordningar för att de ska ge sitt stöd. Den strama linje som Socialdemokraterna alltså tycker ska gälla i framtiden är tyvärr en utopisk dröm. Kaos och långbänk är ett riktigare scenario för framtida eventuella regeringssamarbeten.

Fru talman! Som jag ofta upprepat i den här kammaren behöver Sverige fortsättningsvis en stram, rättvis och ansvarsfull migrationspolitik. Vi Kristdemokrater har tillsammans med övriga samarbetsparter i det blågula laget visat att detta går att leverera. Vi är beredda att ta det fortsatta ansvaret, och det är den riktning Sverige behöver både nu och i nästa mandatperiod – inte en rödgrön kaosregering med röda linjer dragna tvärs över papperet hela tiden.

Fru talman! Sammanfattningsvis kommer Sverige med de förslag vi debatterar i dag att få ett mer ordnat asylmottagande i nivå med de utmaningar som återstår att hantera. Detta är något som gynnar både de asylsökande och Sverige som land.

Som jag tidigare sagt yrkar jag bifall till utskottets förslag och propositionen samt avslag på motionerna.

Herr talman! Jag kan konstatera att frågan jag ställde hänger i luften.

Jag ska villigt säga att jag inte har läst alla detaljer i motionen från Miljöpartiet, men jag kan konstatera att Miljöpartiet tillsammans med Vänsterpartiet säger nej till förändringen. Man säger ja till att fortsätta i de hjulspår vi går i i dag – de hjulspår som försätter barn i en utsatt situation, som leder till att människor både utnyttjas och försvinner in i skuggsamhället och som leder till att handläggningstiderna blir ännu längre för att Migrationsverket till exempel inte kan upprätthålla kontakten.

Det är ett Sverige som jag inte vill ha. Jag vill ha ett Sverige där det är klart och tydligt att det är de här reglerna som gäller. Det ska vara kort handläggningstid när man får sitt asylärende prövat.

När det gäller talet om integration kan vi konstatera att det i dag är två tredjedelar av dem som söker asyl som inte får ett ja på sin ansökan. Att då integreras i samhället under den perioden betyder ju att man rycker upp barnen ur en situation, men det vill Miljöpartiet göra, för Miljöpartiet vill ju öka invandringen till Sverige.

Jag bedömer att det kommer att finnas ett krav i regeringsförhandlingen där Socialdemokraterna med högburet huvud säger: Vi har förändrat migrationspolitiken, och vi kommer att se till att den är stram.

Jag kan konstatera att Miljöpartiet styrde migrationspolitiken i en helt annan riktning under de åtta år som S-regeringen styrde det här landet. Jag kan se att vi nu gör det som är bra för asylsökande, som får ett ordnat boende där man har kontroll över vilka man delar rum med. Det har man inte i en lägenhet där det bor tio personer och en elfte flyttar in.

Vi ser till att det blir ordning och reda på både boendet och situationen för hela Sverige.

(Applåder)

Herr talman! Jag lyssnade efter en fråga men konstaterar att ledamoten Hirvonen delade en betraktelse över situationen. Det är en situation som ledamoten Hirvonen verkar vara nöjd med.

Jag kan, precis som många talare har sagt, konstatera att situationen i Sverige beror på att vi för ett antal år sedan hade ett extremt stort asylmottagande. Jämfört med många andra europeiska länder tog vi emot väldigt många asylsökande, som vi ännu inte lyckats integrera.

Genom EBO-systemet har det skapats en situation där barnen och många andra kommer i kläm och utnyttjas. Man bor i trångbodda lägenheter och får inte möjlighet till utbildning på det sätt som kan förväntas. Det har också lett till långa handläggningstider. Man har blivit kvar i det.

Med den här förändringen blir det klara besked. Man kommer till landet och får sin prövning inom rimlig tid. Man får bo på ett boende; det kan vara korrekt att inte vartenda rum på boendet uppfyller kraven. Men här finns det ett kontrollsystem. Här finns – precis som ledamoten Hirvonen lyfter upp – en möjlighet att lyfta upp det, och det finns någon som är ansvarig, vilket det inte gör när man bor i en trångbodd lägenhet, där kanske tio personer delar på två rum.

Jag tycker att det här innebär att vi förbättrar handläggningstiden så att man snabbt får ett beslut, så att barn vet vad som kommer att hända. Samtidigt ser vi till att det finns ett ordnat boende och att man har kontroll över vilka man delar rum med.

Min fråga tillbaka till ledamoten Hirvonen bygger på att det märks att det finns olika åsikter i det regeringsunderlag som Hirvonen har tänkt tillhöra. Kommer det att vara ett krav från Miljöpartiet, när de sätter sig i regeringsförhandlingarna, att EBO-lagen ska införas igen?

Herr talman! Jag vill börja denna debatt med att yrka bifall till utskottets majoritetsförslag till beslut, som naturligtvis innebär ett avslag på de motionsyrkanden som görs i betänkandet En ny mottagandelag.

Det förslag vi debatterar i dag, nämligen en ny mottagandelag, är ett viktigt led i regeringens omfattande arbete med att ställa om svensk migrationspolitik, för att öka integrationen och i förlängningen bygga Sverige starkare. Förslaget handlar om att förbättra förutsättningarna för ett ordnat asylmottagande och en effektivare återvändandeprocess samt att minska utanförskapet.

Låt mig först säga några ord om bakgrunden till att vi kristdemokrater tillsammans med övriga Tidöpartier nu genomför den här reformen. Det tidigare höga asylmottagandet i Sverige under S-regeringens mandatperioder har lett till stora problem med utanförskap i vårt land. Utanförskapet har förvärrats av EBO-lagen, som har gjort det möjligt för asylsökande att välja eget boende under tiden som de väntat på ett beslut i sitt ärende. Det ska sägas att den möjligheten saknas i andra jämförbara länder.

Tanken var säkert god från början, men det har under åren visat sig att EBO har fått betydande negativa konsekvenser i form av bland annat trångboddhet och segregation. Det finns exempel på barn som tvingats bo i trångboddhet därför att det trängs ett tiotal människor i en liten tvåa. Just barnen har varit särskilt utsatta. Man kan själv som förälder fundera över vilka svårigheter och problem som kan uppstå när man ska försöka göra läxorna och klara sin utbildning när det är så trångt i en lägenhet.

Samtidigt har utanförskapsområdena vuxit sig större. Det här är helt enkelt inte bra, varken för de asylsökande eller för Sverige som land. EBO-systemet har också inneburit att kontakterna mellan Migrationsverket och de asylsökande har försvårats, vilket i förlängningen har lett till en mindre effektiv asyl- och återvändandeprocess.

Herr talman! Sverige har nu den lägsta asylrelaterade invandringen på 40 år. Det är bra! Och det är en förutsättning för att vi ska komma till rätta med integrationsutmaningarna som finns i vårt land. Men behovet av ett välorganiserat mottagande av asylsökande kvarstår. Sverige behöver ett ordnat mottagande som effektiviserar processen och ökar återvändandet.

Det handlar om att underlätta kontakterna mellan de sökande och myndigheterna och om att ge de asylsökande det stöd de behöver, men det handlar också om att ha ett välfungerande system för dem som inte beviljas asyl. För faktum är att endast omkring en tredjedel av dem som söker asyl i Sverige bedöms ha asylskäl. Det måste säkerställas att de som inte har rätt att stanna återvänder och inte försvinner ut i ett skuggsamhälle utan tillstånd, blir ännu mer utsatta och utnyttjas på olika sätt.

Det är mot den här bakgrunden vi kristdemokrater och resten av regeringsunderlaget genomför en reform av mottagningssystemet.

Herr talman! Redan i fjol togs viktiga steg mot ett mer ordnat mottagande då den gamla ordningen med eget boende för asylsökande avskaffades. Asylsökande förväntades därmed bo på ett asylboende.

I propositionen föreslås alltså en ny lag, och den ersätter den tidigare lagen. Delar av det gamla regelverket kommer att återfinnas i den nya lagen. I många delar innehåller dock den nya lagen bestämmelser som innebär nyheter. De innebär bland annat följande.

Personer som är i en återvändandefas kommer i betydligt fler fall än tidigare att omfattas av lagen och därmed de rättigheter och de skyldigheter som följer av den. Nya åtgärder införs som syftar till att få bättre kontroll över var den asylsökande vistas och bor.

De nuvarande reglerna har i flera avseenden inneburit att de inblandade aktörernas ansvar varit otydligt. Detta åtgärdas nu. Syftet med den nya lagen är att säkerställa att regelverket är modernt och ändamålsenligt, att åtgärda otydligheter och luckor i regelverket samt att skapa ett långsiktigt hållbart regelverk. Genom den nya lagen anpassas det svenska mottagandet till EU-rättens miniminivå.

Herr talman! Huvudregeln i den nya lagen är, liksom i dag, att alla som har ansökt om uppehållstillstånd på grund av asylskäl eller med stöd av massflyktsdirektivet omfattas av den. Lagen gäller under hela ansökningsprocessen, det vill säga fram till att personen har ett uppehållstillstånd och har folkbokförts. Lagen gäller också under hela återvändandefasen för dem som inte får ett uppehållstillstånd fram till det att personen i fråga lämnar landet.

Herr talman! En förutsättning för en reglerad och ordnad invandring är att staten har kontroll över var personer som söker skydd i landet befinner sig. Det föreslås därför att de som söker asyl eller befinner sig i en återvändandefas endast ska få vistas i det län där deras boende ligger. Vilket län utlänningen får vistas i kommer alltså att styras av vilket asylboende som Migrationsverket tilldelat.

Genom de nyligen införda reglerna om asylboende har asylsökande som utgångspunkt bara rätt till dagersättning och särskilt bidrag om de bor på det asylboende som de tilldelats av Migrationsverket. Villkoret gäller även för utländska medborgare i återvändandefasen. För att kunna kontrollera att boendevillkoret följs behöver ytterligare åtgärder kunna användas. Regeringen föreslår därför att asylsökande ska medverka i närvarokontroller på asylboendet. För personer i återvändandefasen föreslås i stället en anmälningsskyldighet. De åtgärder som nu nämnts gäller generellt. Individuella beslut kan innebära en mer inskränkande skyldighet. Naturligtvis kan tillfälliga undantag göras i individuella fall.

Herr talman! Utgångspunkten för förslagen är att rätten till bistånd ska motsvara vad som följer av EU-rättens miniminivå. Det bistånd som kan bli aktuellt är rätt till boende, dagersättning och särskilda bidrag. Biståndet ska vara behovsprövat, vilket innebär att den som har egna tillgångar ska använda dem i första hand. Vi inför tydliga och skärpta regler för rätt till bidrag. Vilka villkor som ska gälla beror på var i asylprocessen en person befinner sig.

Herr talman! Som nämnts i debatten får asylsökande enligt reglerna i dag i stor omfattning undantag från kravet på arbetstillstånd. Det innebär att asylsökande har rätt att arbeta i Sverige på ett sätt som klart avviker från EU-rättens miniminivå. Vi kristdemokrater och resten av regeringen anser att det inte är lämpligt. Därför föreslår vi att asylsökande som huvudregel inte ska få arbetstillstånd under den inledande fasen på sex månader, det vill säga under den tid som vi beräknar att Migrationsverket behöver för att handlägga ansökan om uppehållstillstånd.

Herr talman! En annan anledning till att mottagandet ses över är att det har varit otydligt vem som har rätt till bistånd och vem som ansvarar för att lämna biståndet. Gränsdragningen mot andra regelverk har varit otydlig och skapat tillämpningsproblem. Det åtgärdas nu. Med förslaget blir det tydligt att den som omfattas av mottagandelagen ska ha rätt till bistånd endast enligt den lagen och inte enligt andra regelverk. Asylsökande ska alltså inte ha rätt till ekonomiskt bistånd enligt socialtjänstlagen eller ha möjlighet att få bosättningsbaserade förmåner.

Herr talman! När Tidösamarbetet ser till att göra förändringar som skapar ordning och reda i mottagandet i Sverige ställer oppositionen sig vid sidan om. De kan som vanligt inte enas om hur mottagandet ska se ut. Miljöpartiet och Vänstern säger i vanlig ordning nej till förändringen och de skärpta kraven. De vill i sin egen drömvärld tillbaka till den politik som gällde för ett antal år sedan och som har skapat dagens samhällsproblem. Visserligen bifaller Centerpartiet och Socialdemokraterna olika delar i förslaget, men de reserverar sig ibland på egen hand och ibland i brokiga konstellationer mot delar i propositionen.

Vi kan konstatera att tomma tunnor skramlar mest. På Socialdemokraterna låter det i den här kammaren och i debatten som att man har alla svar på alla problem som finns, trots att det är man själv som skapat dem. Under åtta år skapade man faktiskt den situation som Tidöregeringen nu får hantera.

Är det inte lite symtomatiskt att det var först när man släppts från Miljöpartiets tvångströja som man startade utredningen i detta ärende? Man kan stå här och säga att man ska bedriva en stram migrationspolitik. Men i realiteten valde man under sju av åtta år en betydligt farligare väg för Sveriges framtid. Det var alltså när Miljöpartiet lämnade regeringen som man kunde genomföra de förslag man ville genomföra. Det ger en tydlig försmak av det kaos som kommer att uppstå om en rödgrön konstellation får leda Sverige.

Min hälsning till svenska folket är fortfarande att man bör undvika det kaosalternativet i september. Resultatet visar att det med stor sannolikhet innebär utökade problem utifrån en kravlös migrationspolitik när alla har dragit och kämpat för sina röda linjer.

Herr talman! I höstens val finns det ett bättre alternativ, som under denna mandatperiod sett till att genomföra utlovade och nödvändiga förändringar för vårt land. Det är vi kristdemokrater som tillsammans med de andra Tidöpartierna har åstadkommit en annan inriktning.

Herr talman! Med det här lagförslaget kommer Sverige att få ett mer förutsägbart och ordnat asylmottagande. Det är något som gynnar både de asylsökande och Sverige som land.

Jag yrkar som sagt bifall till utskottets förslag till beslut och avslag på motionsyrkandena.

(Applåder)

Herr talman! Jag kan konstatera att vi talar förbi varandra. Vi lyssnar inte. Jag sa i ett inlägg att det inte handlar om att ta bort det ekonomiska försörjningsstödet utan om att minska det. Jag kan konstatera att en familj med försörjningsstöd i dag har 46 500 kronor, och det sänks till 38 300 kronor. Det gör inte att det är tomt på ersättning, men det är korrekt att den minskar.

Vi ser till att få ekonomin att gå ihop. Ledamoten Karlsson nämnde att det inte har skett något sedan 2006. Vi kan konstatera att Vänsterpartiet under åtta år – trots den här rubriken – på ett sätt var med och stödde regeringsunderlaget, och det hände ingenting då.

Vi fick ta över en situation med extremt hög inflation. Vi har sett till att stabilisera den, och vi har sett till att folk – även de med låga inkomster – får mer att röra sig med.

Jag återvänder till fritidskortet. Det nämnde inte ledamoten Karlsson eftersom det på något sätt tar bort den bild man vill skapa av var de onda finns och var de goda finns.

Vi ser till att folk som är i behov av stöd från samhället får det, men vi vänder också detta till en situation där vi ställer de krav som har saknats i det här landet under åtta år med en rödgrön regering. Nu ser vi till att skärpa kraven och ge möjligheter för barn att se sina föräldrar gå till jobbet och att se föräldrar ta vara på de möjligheter som finns.

Det är så vi skapar ett rättvist och tryggt Sverige. Jag och ledamoten delar inte synen på detta – det är därför vi har politik – men det är det vi jobbar för.

Herr talman! Jag kan konstatera att Vänsterpartiet under ett flertal år var ett direkt eller indirekt stöd åt den regering som har skapat den situation som vi har just nu.

Sverige hade ett stort asylmottagande, och vi har haft ett system där bidrag inte har inneburit något kravställande. Det låter jättebra att Vänsterpartiet nu har vaknat ur sin törnrosasömn och vill se ytterligare krav – motiverande och relevanta krav: Om du får samhällets stöd och får hjälp av kommunen ska du också vara aktiv själv!

Låt mig vända på frågan. Var i förslaget står det att vi ska ta bort allt stöd för barnen? Vi minskar bidragsstödet, speciellt för dem som har många barn. Men det står ingenstans att det är noll kronor de får.

Regeringen har gjort saker, som jag nämnde i det förra replikskiftet. Vi har sett till att fritidskortet absolut mest hjälper just de barn som är längst från fritidsverksamheten. Vi har sett till att matmomsen har sänkts. Vi har sett till att familjer får mer i plånboken oavsett vilken lön man har, och vi ser till att fokusera på att få människor i arbete.

Vi kan konstatera att Vänsterpartiet under åtta år var en del av det stöd som fanns för den dåvarande regeringen. Vi kan också konstatera att utanförskapet fortfarande var stort. Var fanns förslagen då? Ingenstans. Nu ser den här regeringen till att Sveriges ekonomi är i balans och att relevanta krav ställs. Det främjar barns och familjers utveckling.

Herr talman och ledamoten! Vi kan konstatera att det under denna regerings mandatperiod har skett många förändringar som gäller alla familjer.

Genom momssänkningen är det sedan en tid tillbaka betydligt billigare att gå och köpa mat. Det är också billigare att tanka bilen, om man nu har en bil. Just familjen i exemplet kanske inte har det. Det finns också en åtgärd som heter fritidskortet. Fritidskortet ger alla barn en förenklad möjlighet till fritidsaktiviteter, och just de barn som ledamoten Lantz talar om har en utökad möjlighet i fritidskortets hägn.

Man ska vara tydlig med att säga att de 75 procent som tas bort är ett något konstruerat räkneexempel, som i alla fall jag inte får ihop. Den neddragning som sker av försörjningsstödets nivå i och med reformen skulle för en familj med fem barn betyda någonstans strax under 20 procents minskning, alltså inte 75 procents. Så blir det när man ser till siffrorna.

Basen, det ekonomiska försörjningsstödet, finns där för att fångstnätet ska vara intakt. Men jag vidhåller fortfarande att ett kontinuerligt utanförskap och ett kontinuerligt byggande på bidrag för en familj inte är att främja barns integrering och utveckling i vårt samhälle.

Att gå från bidrag till arbete är ett tydligt budskap från den här regeringen. Jag hör vad Gustaf Lantz säger, och jag ser att det med de tilltänkta samarbetsparterna kan vara svårt att gå den vägen. Jag tror ändå att den väg vi nu väljer är den bästa vägen för alla familjer, även för de utsatta.

Herr talman och ledamoten Lantz! Jag var tyvärr inte med i detta förstamajtåg, även om jag kanske hade velat det. Jag bor lite längre bort, så vi anordnade något på egen front den gången.

Jag tycker att det är glädjande att Gustaf Lantz i mångt och mycket delar synen på det som jag tycker är viktigt – plikt och rätt. Det handlar ju på något sätt om detta. Samhället ska ge stöd, och individen har möjlighet att utkräva stöd från samhället när det behövs. Det handlar alltså om försörjningsstödet.

Det är också glädjande att Gustaf Lantz ser värdet av familjen – den viktiga byggsten som tar hand om utvecklingen av en liten individ till en människa, till en del av vårt samhälle, och förmedlar normer, värderingar och inriktning. Vi vet tyvärr att alla familjer inte fungerar på detta utmärkta sätt, och då behöver samhället komma in och stötta. Men familjen är kärnan.

Ledamoten Lantz efterfrågar min bild och mitt partis bild av förhandlingarna. Jag kan konstatera att en viktig del i barns utveckling är att se sina föräldrar gå till ett arbete, ta del av samhället och ta del av språket i det land vi lever i.

Det är helt korrekt att vi minskar den ekonomiska ramen för de stora familjerna för att ge detta incitament och för att de här barnen inte ska fastna i det bidragsberoende som föräldrarna har. För oss är det viktigt att ge goda förebilder för alla barn och för de barn som finns i vårt samhälle, och det tycker jag att denna bidragsreform – alla dess tre delar – gör på ett bra sätt.