Annika Hirvonen

Fru talman! I dag besöker en delegation från UNRWA oss riksdagsledamöter. En av de ledande cheferna, som är bosatt i Rafah, beskrev situationen där 800 människor delar toalett och kvinnor har minskat på att äta och dricka för att de helt enkelt inte längre har tid och möjlighet att stå i kön till toaletterna. Det humanitära lidandet är svårt att ta in för de drygt 2 miljoner Gazabor som blivit internt förflyttade och flytt i sitt eget land.

Sverige frös sitt stöd till UNRWA men har nu återupptagit en del. Samtidigt är behoven växande, och äskandena ligger nu på över 2 miljarder. Kommer regeringen att öka sitt stöd?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Förbättrade möjlig-heter att ändra kön

Fru talman! I Norge har man infört en könstillhörighetslag som helt och hållet bygger på självidentifikation. Nu tyder resultatet enligt Norges socialstyrelse på det faktum att du kan få det juridiska kön som motsvarar din könsidentitet faktiskt kan minska könsdysforin.

Jag tycker att det är intressant att Kristdemokraterna gärna hänvisar till den så kallade försiktighetsprincipen när det gäller att vara försiktig med mänskliga rättigheter för hbtqi-personer.

Hade vi haft samma logik vad gäller att lyssna på enskilda debattörer som Kristdemokraterna vill ha i frågan om könstillhörighetslagen i till exempel klimatpolitiken hade vi inte kommit någonstans.

Vi lyssnar på vad den samlade professionen genom till exempel Läkarförbundet har sagt. Vi tar till oss av de rapporter som Socialstyrelsen har presenterat. Vi lyssnar på alla de länder i Norden och Europa som har gått före.

Vi har genom Ulrika Westerlund också begärt en genomgång. Har några av de farhågor som man hänvisar till, och som gör att man vill vara försiktig, besannats någon annanstans? Svaret är ett rungande nej.

Nu är det dags att ge transpersoner tillgång till mänskliga rättigheter. Det är en liten förändring. Vi i Miljöpartiet kommer att vilja gå längre. Men det är en viktig förändring, till och med livsviktig för en liten och utsatt grupp människor. Jag yrkar bifall till förslaget.

(Applåder)

I detta anförande instämde Jacob Risberg (MP).

Fru talman! Nu inledde visserligen Mikael Oscarsson sitt anförande med att erkänna att han inte har lyssnat på debatten som har pågått här i kammaren i sex timmar. Då är det inte konstigt att Mikael Oscarsson har tagit till sig mycket av de fake news som har florerat i debatten och inte hört när vi systematiskt från sex partier har brutit ned dessa argument och i stället presenterat fakta. Mikael Oscarsson upprepade så många av dessa missuppfattningar att jag inte hann skriva ned dem alla. Jag kommer inte heller under dessa replikminuter att hinna bemöta dem alla.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Förbättrade möjlig-heter att ändra kön

Men låt oss ändå konstatera en sak, nämligen att detta lagförslag handlar om att modernisera en lag som Sverige har haft i 50 år. Det handlar om att göra det lite enklare att byta juridiskt kön. Det handlar alltså om att byta siffrorna i passet och en bokstav. Det handlar alltså inte om att göra det lättare att göra olika typer av kirurgiska ingrepp - tvärtom. Lyssnar man på till exempel erfarenheterna från Norge hör man att denna förändring faktiskt kan leda till att fler som har könsdysfori mår bättre utan att behöva lika mycket kirurgiska ingrepp som de hade behövt om de inte hade fått tillgång till rätt juridiskt kön tidigt.

Jag hoppas därför att vi nu kan hålla oss till fakta och att den stora majoritet i kammaren som nu finns kan få gå till beslut och rösta ja till förslaget i socialutskottets betänkande.

(Applåder)

Fru talman! Mellan den 1 oktober 2022 och den 30 september 2023 mördades 320 transpersoner i världen. Mörkertalet är sannolikt större. Majoriteten av de mördade transpersonerna var mellan 19 och 25 år.

Hot, trakasserier, ofredanden och våld upplevs av många transpersoner även i Sverige som något som är en del av vardagen, något som är normalt. Det är något man tar med i riskbedömningen när man planerar sin vardag och gör sina dagliga livsval såsom att välja att boka en utlandsresa, legitimera sig på Systembolaget eller gå ut på krogen som ung.

Det är en liten grupp människor som far illa av dagens omoderna könstillhörighetslag. Jag menar att den debatt som har förts i politiken de senaste veckorna är ett lågvattenmärke. Transfobiska föreställningar har haglat, och fake news har fått ett helt nytt ansikte.

I dag har vi chansen att modernisera lagstiftningen och minska antalet gånger som transpersoner nervöst behöver darra med legitimationen i handen därför att de inte vet om de ska legitimera sig för en person som kommer att utsätta dem för hatbrott till följd av att varenda legitimering också är att komma ut som just transperson.

Att könstillhörighetslagen kanske redan i dag äntligen moderniseras är viktigt, kanske livsviktigt, för en liten grupp människor. Det är ett steg mot mer frihet och förverkligande av mänskliga rättigheter för några av samhällets mest utsatta - en grupp människor som återfinns bland dem som har högst självmordsstatistik och störst psykisk ohälsa i vårt land.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Förbättrade möjlig-heter att ändra kön

Fru talman! Det påstås så mycket trams i denna debatt, såsom att detta skulle handla om att vi nu ska kalla män till prostatascreening oavsett om de är födda med en prostata eller inte eller kalla transkvinnor till bröstcancerscreening även om de inte löper någon som helst risk att få bröstcancer. Självfallet vore det bäst om vården slutade med detta och om it-systemen moderniserades lite grann och uppdaterades enligt det system som vi faktiskt har haft för byte av juridiskt kön i 50 år och som nu blir lite mer modernt.

(Applåder)

Fru talman! Jag lånade 100 kronor av en bekant, så att jag kunde köpa matolja. Jag ville ge min son lite variation med matolja. Då kunde jag både steka och koka potatis.

Alex, som flytt från Ukraina, visar med sina händer och försöker mäta hur långt 100 kronor räcker. Hon försöker illustrera för mig vilken ekonomiskt utsatt situation hon och hennes femåriga son hamnade i när de kom till Stockholm från krigets Ukraina. Alex är utbildad läkare, och hennes man är kvar i Ukraina och vårdar dem som skadats i strid.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skatteförfarande och folkbokföring

Dagersättningen är som mest 71 kronor om dagen, mindre för sammanboende och ännu mindre för barn. Den räcker inte långt.

Det var ungefär runt de dagar då debatten om havregrynsgröt rasade i Sverige som jag besökte Alex, som var en av volontärerna på Röda Korsets mat- och klädesutdelning. Det sades att alla minsann har råd. Att Alex hade råd var tack vare en annan ukrainsk flykting som hade 100 kronor att låna ut till henne. Och tack vare att Röda Korset delade ut havregryn, lök, morötter, potatis och blöjor kunde också de andra ukrainska flyktingarna servera en mer varierad kost än bara kokt potatis till sina barn.

Fru talman! Det är nu mer än två år som ukrainska flyktingar har levt i Sverige under dessa villkor, på så lite pengar att det är långt under det som vi normalt kallar existensminimum i Sverige. Välgörenhet som företag som skänker smink vars bästföredatum har gått ut, matbutiker som sponsrar med lite bindor och tandkräm, ideella krafter och medlemmar i Röda Korset som skänker en liten slant är det som gör skillnaden mellan någon grad av värdighet och att behöva snåla på potatisen till barnen.

Det här är så ovärdigt att det är pinsamt att berätta om när man möter människor från andra länder. Inte något annat land i Norden har så här dåliga villkor för de flyktingar som vi säger att vi står på samma sida som.

Alex sons pappa är i Ukraina nu och bidrar till det som vi kallar försvaret för Europas frihet och demokrati, och hans mamma får köpa matolja för pengar som är lånade av andra flyktingar.

Regeringen utredde en möjlighet att höja dagersättningen men kom fram till att det inte gick att diskriminera. Då avstod man. Hellre än att höja dagersättningen för alla asylsökande och ukrainska flyktingar valde man att inte höja den för någon.

Nu har man skickat ett förslag på remiss som kanske kan leda till att det någon gång i sommar kan bli en rimligare ekonomisk situation för ukrainarna. Men inte ens då, fru talman, kan man ge lika villkor och samma rättigheter till de ukrainska flyktingarna som till andra - nej, tvärtom. I lagförslaget finns en lång lista på förmåner som alla andra som bor här har rätt till, men inte just dessa flyktingar.

Jag tycker att det är dags att ändra reglerna om folkbokföringen. Jag ber bara om en dags ändring, nämligen från att man ska ha haft tillstånd att bo i Sverige i ett år och en dag till att man ska ha haft tillstånd att bo i Sverige i ett år för att få bli folkbokförd. Då skulle mycket lösa sig av sig självt.

Fru talman! Folkbokföringen är grunden för väldigt mycket. Det blir tydligt i fallet med de ukrainska flyktingarna. Rätten till sjukvård, inte bara den som inte kan vänta utan också till screening för cancer och annat, följer med folkbokföringen. Att det står rätt i folkbokföringen är även viktigt för att veta att man får betala rätt skatt till vårt gemensamma.

Folkbokföringen är offentlig, och ibland är det en fråga om liv och död att ens uppgifter kan hållas skyddade. Många människor i Sverige lever med skyddade personuppgifter på grund av hot. Inte sällan är det en våldsam före detta partner, som kanske till och med hotat att ta ens liv eller barnens liv, som man gömmer sig för.

Slarv med skyddade personuppgifter får enorma konsekvenser för till exempel våldsutsatta kvinnor. Det kan innebära att man tvingas flytta, ta barnen från den ordnade skolgången och börja om någon annanstans eller säga upp sig från jobbet och hoppas att man får ett nytt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skatteförfarande och folkbokföring

Att leva gömd och med skyddade personuppgifter innebär redan nu en krånglig vardag. Det är dags att vi stramar upp och ser till att vi åtminstone inte från samhällets sida slarvar med det skydd som är de här människornas trygghet.

Dagens betänkande omfattar många viktiga frågor och allt ryms inte vare sig i ett anförande eller i debatten med alla dess anföranden.

Fru talman! Jag väljer i dag att yrka bifall till reservation 19, men jag står förstås bakom alla Miljöpartiets reservationer.

Herr talman! Det har gått över två år sedan jag och vi i Miljöpartiet väckte frågan om förutsättningarna här i Sverige för de flyktingar som lämnade krigets Ukraina efter Rysslands fullskaliga invasion. Vi tog upp deras rätt till sfi, för vi vet att möjligheten att få ett jobb för många hänger på språkkunskaper. Tyvärr är det fortfarande så att denna rätt inte finns. Det var inte dåligt att regeringen tillsköt medel till kommunerna för frivillig tillgång till sfi, men det är problematiskt att de ukrainska flyktingarna inte har denna rätt på samma sätt som alla andra människor som får uppehållstillstånd i Sverige på grund av att de är flyktingar.

Ännu värre ligger det till med möjligheten att försörja sig. Ersättningen på 71 kronor om dagen för en ensamstående vuxen räcker inte ens för att köpa en lunch på stan. Den räcker heller inte för att åka tur och retur till vårdcentralen med lokaltrafiken - åtminstone inte med enkelbiljetter, så dyra som de är här i Stockholm. Ändå vägrar regeringen att höja dagersättningen.

När man nu sent omsider har remitterat ett förslag som ska göra det möjligt för människor att bli folkbokförda listar man också en lång rad olika ersättningar som just ukrainare inte ska ha rätt till. Jag förstår inte, herr talman, varför Kristdemokraterna vill att just ukrainska flyktingar inte ska ha samma rätt som alla andra när de väl folkbokförts.

Fru talman! Jag ska inte förlänga debatten så mycket. Det mesta är redan sagt. Vi kan gemensamt konstatera att Riksrevisionens rapport visar att beräkningarna av hur självfinansierande olika skattesänkningar har varit helt enkelt har varit alldeles för optimistiska. Det tyder på att man behöver arbeta om modellerna och att skattesänkningar helt enkelt inte finansierar sig själva i den omfattning som man räknat med genom åren.

Vi från Miljöpartiets sida tycker att man behöver se över beskattningen och inte minst jämna ut beskattningen av arbete i förhållande till den mycket lägre beskattning som gäller för personer som tjänar pengar på att de redan äger mycket. Det är en av de viktigaste reformerna. Vi tycker att det är viktigt att regeringen går vidare och tar till sig av rekommendationerna så att det blir en bättre redovisning i framtiden.

Jag skulle också vilja säga några ord om frågan om äldres arbetsutbud. Även om det är svårt att ta fram modeller som kan förutse hur reformer påverkar hur mycket äldre personer väljer att arbeta eller inte tror jag att den frågan är viktig att hålla ögonen på framåt. I takt med att vi får en allt äldre befolkning behöver vi mer kunskap om vad som påverkar äldres möjligheter och vilja att fortsätta att arbeta. Det är förstås inte bara en fråga om skatter. Jag är övertygad om att frågor kopplade till hälsa och möjlighet att arbeta mindre, att välja själv hur mycket man ska jobba och ha mer flexibilitet, kan spela en nog så stor roll. Jag tycker ändå att det är värt att nämna eftersom regeringen nöjer sig med att konstatera att det är svårt.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 4 april.)

Herr talman! På skärtorsdagen gick jag till tandläkaren i Gävle - på studiebesök. Inte trodde väl jag att studiebesöket hos tandläkaren i Gävle skulle vara relevant för skatteutskottets debatt om företag, kapital och fastighet.

Efter att vi samtalat länge om fluortanter i skolan och hembesök hos nyblivna föräldrar ställde jag en avslutande fråga: Vad är det viktigaste som vi politiker kan göra för att förbättra tandhälsan hos både barn och de allra äldsta? Tandhygienisten svarade: ett jämlikt samhälle.

Ett jämlikt samhälle innebär precis samma parametrar som också skulle förbättra arbetet mot rekrytering av ungdomar till kriminella gäng - samma parametrar som skulle kunna förbättra hälsan generellt och bidra till bättre skolresultat.

Herr talman! Där har vi frågor som har högsta relevans när det gäller beskattning av företag, kapital och fastigheter. Klyftorna i Sverige har nämligen ökat mycket. Skillnaden är stor mellan dem som har minst och dem som har mest. Var fjärde ensamstående förälder har det senaste halvåret behövt låna pengar för att klara att möta sina barns mest grundläggande behov. Många har inte kunnat äta sig mätta varje dag.

Samtidigt delar storbankerna ut enorma vinster från de höjda räntorna, som de tar ut från folk som lånar. Samtidigt har de inte höjt räntorna för dem som har råd att spara. Och samtidigt ligger barnbidragen stilla, och hyrorna skjuter i höjden.

Herr talman! Vi behöver en skattereform. Vi behöver se till att de som har mest bidrar mer, speciellt nu i tider av kris. Därför föreslår Miljöpartiet, i likhet med Socialdemokraterna, en särskild skatt på bankernas övervinster, på skillnaden mellan de höjda räntorna för dem som lånar pengar och räntorna som inte har höjts lika mycket för dem som bankerna lånar pengar av, alltså alla vi som sparar.

Herr talman! Sjukvården drabbas av nedskärningar. Vi ser att elevassistenter sägs upp i skolorna. Matpriserna har skjutit i höjden, och de stora matjättarna har fått mer i utdelning.

Min lillebror, som just nu pluggar på universitetet, drömmer om att inte behöva jobba, om att kunna tjäna pengar på att bara äga aktier. Han vet nämligen att skatten är lägre på pengar man tjänar på att äga än på pengar man tjänar på att jobba. Vad säger vi egentligen till våra ungdomar? Ska det inte löna sig bättre att jobba än att bara vara rik från första början? De här skillnaderna leder faktiskt också till att de som har mest fortsätter att tjäna mer och till att klyftorna drar isär vårt land.

Herr talman! Därför yrkar jag bifall till Miljöpartiets reservation 9. I den lyfter vi fram inte just tandhälsa men väl att skillnaderna i beskattning på kapital och arbete också leder till att jämställdheten mellan män och kvinnor minskar eftersom män äger mer än kvinnor.

Herr talman! Betänkandet rymmer många olika frågor. Jag tänker ta upp ytterligare en. Precis som många andra strävar jag när jag är kund och konsument efter att använda min konsumentmakt för att på olika vis stödja till exempel miljömässigt hållbart producerade produkter eller rättvisa löner.

Företag, kapital och fastighet

Jag lägger också gärna några extra varor i korgen när jag besöker den lokala Icahandlaren, vars logga pryder träningströjorna för det lokala fotbollslaget, där mina barn spelar. Företag som på det sättet bidrar till lagkassorna för barn- och ungdomsidrotten bidrar till ett socialt hållbart lokalsamhälle.

Vi i Miljöpartiet tycker att det är dags att se över reglerna för alla de företag som på olika sätt vill bidra till ett socialt hållbart samhälle, till barns och ungas idrottande och till kulturlivet. Det kan inte bara vara de stora lagen som syns på tv som man vet att man har rätt att sponsra skatterättsligt.

Vi behöver se till att man ser på sponsringen på ett lite mer modernt sätt. Det är nämligen inte bara välgörenhet att sponsra också den typ av idrott som inte fyller alla läktare - min femåriga dotters fotbollsmatch gjorde inte riktigt det, även om vi var några entusiaster som var där. Vi är också väldigt många som ser lagtröjorna och tänker: Vad fint att just det företaget är med och bidrar till att barn och ungdomar får en meningsfull fritid - särskilt i tider då väldigt många föräldrar, i krisens spår, inte har råd att betala för barns och ungas fritidsintressen.

Företag, kapital och fastighet

Jag står förstås bakom också våra övriga reservationer, men för tids vinnande nöjer jag mig med att yrka bifall endast till reservation 9.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 14.)

Fru talman! Regeringens klimathandlingsplan har precis granskats av experterna i Klimatpolitiska rådet. Betyget är icke godkänt. Experterna sågar regeringens klimathandlingsplan och menar att rapporten inte lever upp till klimatlagens krav. De skriver till och med att själva rubrikens ord "hela vägen till nettonoll" är missvisande och osakliga.

Nu när ni i regeringen har fått svart på vitt att klimathandlingsplanen ökar utsläppen trots att de måste minska undrar jag om statsrådet Waltersson Grönvall anser att det är ett problem att statens oberoende expertråd konstaterar att klimathandlingsplanen brister i saklighet. Eller på ren svenska: Är det ett problem att regeringen ljuger svenska folket rakt upp i ansiktet om klimatpolitiken?

Fru talman! I dag är tredje dagen vi har haft klimatdemonstrationer utanför riksdagen. Men denna vecka är inte första gången vi har bevittnat den förtvivlan och oro som ungdomar, forskare och andra medborgare känner inför det faktum att regeringens politik ökar klimatutsläppen, när de i stället borde minska - och i mycket snabbare takt.

Min fråga till Niklas Wykman är vad han har för svar till de ungdomar som nu ser risker för att deras framtidsmöjligheter och deras möjligheter att leva säkra och trygga liv slås i spillror på grund av att Sveriges regering visar ett otroligt problematiskt exempel för världen genom att driva en politik som nu ökar klimatutsläppen.

Herr ålderspresident! Jag tycker att det är väldigt talande att vi har ett helt replikskifte om riktig integrationspolitik. Det ärende som vi debatterar i dag, om arbetskraftsinvandring, handlar ju inte om att förbättra integrationen utan bara om att massutvisa människor som arbetat i Sverige från första dagen här. Det är människor som gjort rätt för sig och betalat skatt och på det sättet bidragit till vår gemensamma välfärd.

Jag välkomnar riktiga satsningar på integration. Jag välkomnar riktiga satsningar mot långtidsarbetslöshet och arbetslöshet över huvud taget. Jag välkomnar en diskussion om vilken nivå vi ska ha i förmånerna för att folk ska kunna leva på sin inkomst. Men, herr ålderspresident, inte heller detta handlar regeringens och Tidöpartiernas förslag om på arbetskraftsinvandringens område.

Vi behöver säkerställa att den gröna industrirevolutionen kan fortsätta och att företagen kan hitta de nyckelkompetenser som ibland behövs för att kunna anställa de där ytterligare tio personerna som inte behöver ha en utbildning med sig. Arbetskraftsinvandringen är en del av den svenska kompetensförsörjningen som är nödvändig för att få ekvationen att gå ihop när polisen och försvaret ska växa, när fler blir äldre och behöver äldreomsorg och när fler ska försörja många som är gamla.

Arbetskraftsinvandring

Arbetskraftsinvandringen är en tillgång för vårt land. Jag vill rikta ett stort tack till alla er som har kommit hit för att bidra i vårt gemensamma Sverige.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 6 mars.)

Herr ålderspresident! Vad gäller platser på yrkesvux med mera vill jag säga att regeringen ju började med att skära ned i sin första budget, och nu ökar man på igen. Det är bra att man insåg sitt misstag, men det har vi redan fått betala för. De komvux som finns i kommunerna anpassar sig ju efter neddragningar, och det tar tid att skala upp.

Samtidigt gör man en storslakt i folkbildningen. Om någon instans kan nå till exempel långtidsarbetslösa kvinnor som är utrikes födda är det folkbildningen.

Nyligen besökte jag Ölands folkhögskola, där man har startat en svenskkurs. På den kursen går i princip enbart utrikes födda kvinnor som varit arbetslösa under lång tid. Det är kvinnor som inte klarade den vanliga sfi-undervisningen, men här på folkhögskolan har de känt en trygghet och har börjat kunna ta till sig svenska språket. Detta är en integrationssatsning av enormt viktig karaktär. Det är denna målgrupp som vi framför allt behöver rikta insatser till.

Vi behöver också göra om den sfi-utbildning som vi har i dag, så att fler klarar den snabbare. Det behöver bli mer anpassat utifrån elevens egna förutsättningar och samtidigt kombineras med praktik eller arbete, för det är så man lär sig svenska språket bäst och snabbast.

Politiken på arbetskraftsinvandringens område kommer inte att lösa problemet med långtidsarbetslösheten. Och även om varenda arbetslös i Sverige skulle få ett jobb skulle det fortfarande finnas lediga arbetsplatser som vi behöver rekrytera folk till från utlandet.

Herr ålderspresident! Jag är öppen för att diskutera vilken nivå som ska gälla i Sverige och var man ska sätta gränsen för vad det går att försörja sig på. Vi borde prata mer om det - för alla dem som i dag lever på sjuk- och aktivitetsersättning och för alla dem som ska hanka sig fram på studiemedel. Vi behöver höja den nivån.

I Miljöpartiets budget har vi en lång rad förslag där vi ser till att bankerna, som nu gör övervinster, får betala mer i skatt så att de som lever med de minsta marginalerna ska få möjlighet att klara sig på den inkomst de har.

Jag tycker däremot inte att vi här i riksdagens kammare ska bestämma en fast lönegräns baserat på godtycke. Medianlönen är inte en rimlig gräns för vad man kan försörja sig på, för då säger vi ju att hälften av alla som arbetar i Sverige inte kan försörja sig på sin lön. Och det, herr ålderspresident, är inte sant.

Jag välkomnar om regeringen omprövar detta och kommer tillbaka med ett underlag om vad som vore en rimlig nivå för vad man kan försörja sig på. Då förväntar jag mig förstås att man ser till att också studenter, sjukpensionärer och personer med funktionsnedsättning som inte kan arbeta utan går på aktivitetsersättning lyfts till den nivån.

Vad gäller spårbyte tycker jag att vi ska lyssna på Riksrevisionens rekommendationer. Vi behöver strama åt och täppa till de luckor som finns i systemet. Men det vi inte ska göra är att ta bort systemet, för det skulle innebära att människor som är här och arbetar och gör rätt för sig ska kastas ut till exempelvis länder som Afghanistan. Nej tack!

Herr ålderspresident! Jag ska inleda med att förklara hur det gamla systemet fungerade. Där var det två krav som gällde. Krav nummer ett var att man skulle ha en lön i enlighet med kollektivavtal eller branschpraxis. Det andra kravet var att man också skulle kunna försörja sig på den lönen. Det var två krav.

Det var inte politikerna som bestämde nivån för vad som är branschpraxis eller i enlighet med kollektivavtal. Det bestäms av parterna i branscherna. Det var inte heller politikerna som bestämde nivån för vilken lön man anser att människor kan försörja sig på, utan det gjorde myndigheterna.

Jag var inte med och satte praxisen 13 000 kronor. Men jag tror att den kanske kommer av att det är ungefär där som nivån ligger för studenter och för dem med sjukersättning. Det är nivån för dessa grupper i samhället som politiken har bestämt att de ska klara sig på. Det är lågt.

Vi i Miljöpartiet vill höja både studiemedlen och sjukersättningen. Vi tycker inte att 13 000 kronor i månaden är en hållbar nivå, särskilt inte efter den skenande inflationen och med matpriser som har höjts med 25 procent.

Det skriver vi också i vår reservation. Vi tycker definitivt att nivån måste ifrågasättas. Går det att försörja sig i Sverige på 13 000 kronor? Nej, vi behöver höja nivån för dem som i dag lever så ekonomiskt utsatt.

Herr ålderspresident! Vi ska vara tacksamma för att det finns människor som har valt att ta med sig sin kompetens till Sverige, bidra till vår välfärd och till våra företag och betala skatt.

Arbetskraftsinvandringen har haft stor betydelse. Inte minst är den central nu när vi har en grön industrirevolution som pågår i norra Sverige. Denna skulle kraftigt försvåras om företagen inte skulle ha möjlighet att söka den kompetens de behöver.

Herr ålderspresident! Inledningsvis vill jag lyfta fram några saker som det råder enighet om här i kammaren.

Det måste bli lättare och gå snabbare för företag att rekrytera de nyckelkompetenser som de behöver. Jag tycker att det är bra att regeringen försöker se till att få ned handläggningstiderna hos Migrationsverket.

Något som regeringen däremot har missat är att Sverige inte bara behöver fler ingenjörer och programmerare utan också behöver fler arbetare, inte minst inom industriyrken. Svetsare, CNC-operatörer och plåtslagare har nämnts. Inom många av arbetaryrkena inom teknikbranschen - montörer, processoperatörer med mera - har dock de flesta en lägre lön än den som blir regeringens nya krav.

Medianlönen i Sverige är 34 200 kronor. Hälften i Sverige har alltså högre lön än så, medan hälften har lägre. Detta är en godtycklig gräns om det man vill komma åt är fattigdom. Det är en godtycklig gräns om det man vill är att stoppa arbetskraftsinvandrare i branscher där det inte råder brist på arbetskraft i Sverige. Det är också en godtycklig gräns om syftet är att säkerställa att man får bort fusk.

Herr ålderspresident! Som jag har nämnt i flera replikskiften: De som fuskar kommer att fuska oavsett lönegräns. Det lönegränsen gör är att omöjliggöra för arbetsgivare inom välfärden och för våra företag att anställa personer de behöver inom yrken som ligger på den nedre halvan av svenska löner. Detta kommer att skapa problem.

Ja, vi har arbetslösa i vårt land som man behöver satsa på för att de ska kunna få de kompetenser som efterfrågas på arbetsmarknaden. Regeringen borde göra kraftfulla insatser i arbetsmarknadspolitiken, i vuxenutbildningen, i folkbildningen och på sfi. De satsningarna saknas. Men även om vi skulle lyckas få varenda människa i Sverige som i dag är arbetslös att ta ett av de jobb som är lediga eller som i dag utförs av människor med uppehållstillstånd för arbete skulle vi ha många platser att fylla. Det råder brist på folk i nästan alla branscher.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetskraftsinvandring

Förra mandatperioden var jag ledamot i utbildningsutskottet. Jag hade möten med nästan varenda bransch i Sverige - från välfärden, med lärarbrist och brist på sjuksköterskor och barnmorskor, till sjöfarten och betongindustrin. Alla behöver mer folk.

Tuffast kommer det att vara inom äldreomsorgen. Där kommer antalet medarbetare att behöva öka dramatiskt de kommande åren.

I grunden är orsaken till detta någonting positivt. Det är att vi svenskar lever längre. Men precis som i andra EU-länder hamnar vi i en demografisk utmaning där färre i arbetsför ålder ska ta hand om och försörja fler som blir allt äldre. Vi ska vara glada att så många människor har valt att komma till vårt land och ta de här jobben, och inte minst inom just äldreomsorgen.

När jag besökte Karlstad i valrörelsen fick jag lyssna på en presentationsrunda där ungdomar som kommit till Sverige som ensamkommande reste sig upp, sa vad de hette och var de jobbade. Några jobbade som plattläggare och elektriker. Men det vanligaste arbetet var just inom äldreomsorgen.

Vi har i Sverige i dag många människor som med regeringens nya lönegolv på 34 200 kronor skulle bli utvisade ur Sverige. Det är inte för att de har begått brott och inte för att de har gjort något fel, utan trots att de har varit i Sverige lagligt, arbetat från första dagen, betalat skatt och stärkt vår välfärd.

Det går inte att motivera på något rationellt sätt varför detta skulle vara bra för Sverige, för våra företag och för kommuner och regioner som just nu kämpar med allt mindre pengar för att klara av de ökade kostnaderna.

Nej, att införa regeringens nya lönegolv kommer att vara en dyr affär för Sverige. Det är också en otroligt märklig politik om man ser det ur människors perspektiv. Det är svårt att förstå varför vi ska massutvisa människor som har gjort rätt för sig, betalat skatt och arbetat från dag ett.

Herr ålderspresident! Det vi däremot borde göra är att sätta dit dem som utnyttjar människor och dem som begår brott inom arbetslivskriminaliteten. Det är de som säger en lön på papperet men i praktiken betalar ut slavlöner, eller som betalar ut den lön som står på papperet men sedan kräver den tillbaka genom till exempel ockerhyror för lägenheter där människor tvingas bo.

Ska vi komma åt det missbruket behövs helt andra åtgärder. Därför har jag och vi i Miljöpartiet föreslagit en rad insatser som skulle ha effekt till skillnad från det godtyckliga lönekravet.

Vi behöver se till att vi inte straffar dem som blir utnyttjade, arbetstagarna. Om de vet att de riskerar utvisning ifall de anmäler att de har blivit utsatta för brott kommer de att vara rädda för att göra det. Det ökar arbetsgivarens möjlighet att utnyttja människor och arbetsgivarens makt över arbetstagaren.

I stället vill vi ha skärpta sanktioner mot dem som fuskar och utnyttjar människor. På samma sätt som en person som tar ut en ockerhyra får betala tillbaka i efterhand vill vi se till att arbetstagare som utnyttjas ska kunna få skadestånd i efterhand.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetskraftsinvandring

Vi vill också att myndigheterna satsar mer på tillsyn och prioriterar arbetet mot utnyttjande av migrantarbetare. Vi vill stärka tillsynen. Vi vill säkerställa att de som kommer till Sverige som arbetskraftsinvandrare får kunskap om sina rättigheter. Det är grunden för att kunna kräva sina rättigheter.

Herr ålderspresident! Jag står såklart bakom Miljöpartiets alla förslag, men för tids vinning yrkar jag bifall till reservation 10.

Herr talman! Jag hoppas att mina och Miljöpartiets förslag ändå kan tas med i det arbetet, för de är utformade för att se till att människor som blir utnyttjade ska kunna kräva sina rättigheter och ytterst rätten till en säker arbetsmiljö där man inte riskerar sitt liv.

Jag har ytterligare en fråga till Ingemar Kihlström. Den handlar om det sätt på vilket man nu vill implementera det höjda lönegolvet. Det kommer att leda till att människor som inte gjort annat än att arbeta och betala skatt och på det sättet bidra till välfärden kommer att massutvisas när deras uppehållstillstånd löper ut om deras lön till exempel bara är 34 000 kronor i månaden.

Det här tycker vi i Miljöpartiet är helt orimligt. Varför ska seriösa företag och välfärden drabbas? Varför ska människor som bidrar till vårt land genom att arbeta här, som kanske har barn som etablerat sig i svensk skola och en partner som också jobbar här, utvisas ur landet för att de har en lön som är under 34 100 kronor om den lönen faktiskt går att leva på och är i linje med kollektivavtalens villkor? För oss går detta inte ihop.

Vi har brist på arbetskraft i det här landet. Även om varenda arbetslös kom i arbete skulle vi fortfarande vara i behov av människor som kommer från andra länder och vill jobba i Sverige. Situationen ser likadan ut i större delen av Europa. Vi har en åldrande befolkning. I grunden är det fantastiskt - det betyder ju att vi lever längre. Men det gör också att vi behöver människor som är beredda att jobba här. Varför ska vi kasta ut dem som har gjort det från dag ett och som våra företag behöver?

Herr talman! Ingemar Kihlström lyfte i sitt anförande fram vikten av att stoppa fusk och utnyttjande, och där är vi verkligen helt överens. Men det föreslagna lönegolvet löser inte problemen med fusk och utnyttjande, för den som vill fuska kommer att fuska även med det nya regelverket.

Ska vi komma åt fusket behöver vi säkerställa att vi jobbar hårdare med uppsökande och med myndighetssamverkan mot arbetslivskriminalitet, och vi måste se till att de som blir utnyttjade vågar anmäla och söka hjälp.

Just nu är arbetstagare som kommer från ett tredjeland helt i händerna på den som utnyttjar dem, för om man anmäler att ens arbetsgivare bryter mot reglerna och behandlar en fel är det man själv som straffas. Det gör ju att folk är livrädda för att kräva sina rättigheter.

Vi i Miljöpartiet tycker att vi måste ändra på det här feltänket. Vi måste se till att det är den som fuskar och utnyttjar som straffas och inte den som blir utnyttjad.

Jag vill fråga Ingemar Kihlström om han är beredd att arbeta vidare med förslag som faktiskt leder till skärpta sanktioner mot företag som utnyttjar människor på arbetsmarknaden och rätt till skadestånd och möjlighet för dem som anmäler sina arbetsgivare för den här typen av fusk att stanna och söka ett annat arbete i stället.

Herr talman! Jag instämmer i flera av de utgångspunkter som statsministern lyfter fram. För mig leder de till slutsatsen att Sverige nu måste agera offensivt inom EU och tillsammans med andra aktörer för att få stopp på den kollektiva bestraffning av befolkningen i Gaza som nu skördar otroligt många människoliv. 12 000 barn har dödats.

Om vi strävar efter en tvåstatslösning på riktigt måste vi också få stopp på de våldsamma handlingar från bosättare som fördriver människor från sina marker i detta nu och gör lösningen svårare att uppnå.

Josep Borrell i EU har tagit tydligare ställning än Sveriges regering. Sverige borde agera. Det är viktigt för Israel, det är viktigt för Palestina och det är centralt för de människor, de civila, som just nu svälter och dödas i Gaza.

(Applåder)

Herr talman! I Gaza city mördades i dag över 100 människor i kön för att få mat. UNRWA berättade för mig, när jag nyligen besökte dem i Jerusalem, att deras veteleveranser hålls fast i hamnen. De släpps inte fram till dem som nu svälter på Gazaremsan. Under min resa besökte jag även ett av de 16 palestinska samhällen på Västbanken som fördrivits till följd av våld från israeliska bosättare.

Mina frågor är: Hur allvarliga brott mot folkrätten kommer Sveriges regering att behöva bevittna innan regeringen kräver ett permanent eldupphör och inför sanktioner mot bosättningar? Hur många människor ska stå på randen till svält eller till och med hinna svälta ihjäl innan det svenska humanitära biståndet till det palestinska folket återupptas?

(Applåder)