Magnus Oscarsson

Fru talman! Tack, ledamoten Ulrika Heie, för frågorna! Vi hade en diskussion om tid i utskottet i dag, så jag försökte hålla mig kort. Jag noterade att ledamotens anförande var precis sju minuter långt, och det var ju bra.

Jag tänker att vi absolut kan hjälpas åt att förbättra vägarna. Förslaget som ledamoten nämnde är jätteintressant. Det är ett stort bekymmer att man upplever att det har blivit sämre på vägarna. Som jag tog upp i mitt anförande läggs det mycket pengar på underhåll. Regeringen ser alltså vikten av att Trafikverket ser över att det verkligen sköts. Är det inte sant, eller är det sant? Det måste naturligtvis skärpas upp. Oavsett om man pratar om Norrland, Västergötland, Östergötland eller vägar på andra håll är detta otroligt viktigt. Inom en snar framtid ska vi i utskottet diskutera detta med åkerinäringen, och det blir en jätteviktig samling.

Detta måste följas upp. Man måste se till att det blir ordning på vägarna och att det inte finns några trafikfaror eller till och med dödsfällor. Det pratas faktiskt om sådana. Jag ser fram emot att få till detta, och precis som ledamoten från Moderaterna tog upp och som utskottet avser kommer vi naturligtvis att följa upp detta från regeringens sida.

Jag får svara på den andra frågan i nästa runda.

Fru talman! I dag debatterar vi Vägtrafik- och fordonsfrågor här i kammaren. Jag vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag.

Vi har 10 000 åkeriföretag i vårt land. Ett av dem finns i Motala, och det besökte jag för några veckor sedan. Det var mycket intressant att lyssna till dem och att diskutera. Företaget ser mycket möjligheter och även utmaningar framåt. Åkeriet satsar stort på fossilfria transporter. När vi diskuterade det lite var det en fråga som de verkligen strök under: oron över om det kommer att finnas el framöver. Ska de våga satsa på att köpa de där eldrivna lastbilarna måste det naturligtvis finnas el att tillgå. Jag kan förstå deras oro.

Vi har haft en regering som lade alla ägg i samma korg och stängde reaktor efter reaktor. Den nya regeringen har en annan politik, där kärnkraft och vattenkraft ses som planerbar baskraft som kan kompletteras med vind- och solenergi. Det är viktigt att det finns el även de dagar när det inte blåser.

Fru talman! Flera åtgärder har vidtagits under senare år för att stärka klimatarbetet, men mer måste till för att säkerställa elproduktionen i Sverige och för att få full effekt av den pågående elektrifieringen av fordonsflottan. Detta arbetar regeringen med. Dessutom satsas pengar i budgeten på fler laddstationer för tunga fordon samt tankinfrastruktur för vätgas. Den satsningen är bara början, och det kommer mer satsningar framöver.

Fru talman! Tyvärr klarade inte förra regeringen av att minska den stora underhållsskuld som byggts upp när det gäller vägarna i landet. Enligt Svenskt Näringsliv är den totala underhållsskulden beräknad till 77,5 miljarder i år, och den förväntas stiga till hisnande 113 miljarder 2033 om ingenting görs. Det är en oerhört viktig signal till alla landets åkare och alla som lever och verkar på landsbygden att den här regeringen tillsammans med samarbetspartiet kommer att prioritera säkra och åkbara vägar i hela landet.

När man talar med åkare från olika delar av Sverige kommer det ofta upp frågor om vinterväghållningen, och man säger att den har blivit sämre med tiden. Det är viktigt att Trafikverket följer upp verksamheten kring våra vägar och att man lever upp till de höga krav som ställs. Under 2023 är det avsatt mer än 14 miljarder kronor för drift och underhåll av de statliga vägarna, och vi i utskottet kommer att bevaka frågan, precis som min riksdagskollega sa förut.

Fru talman! Nu har Sverige äntligen en regering och ett samarbetsparti som har satt ned foten när det gäller reduktionsplikten. Den ska ned från dagens 30,5 till 6 procent vid nyåret. Vi anser att det inte går att fortsätta straffa företag och människor som lever på landsbygden - för det är vad det handlar om. Med den politik som fördes av förra regeringen var planen att den fossilfria inblandningen skulle bli 66 procent. En liter diesel skulle då kosta uppemot 32-33 kronor per liter vid pumpen. Vi sänder en viktig signal att hela Sverige ska leva.

Fru talman! Tack återigen, Daniel Helldén, för en jätteviktig fråga!

Jag måste säga att jag håller med ledamoten i detta. Jag tycker sannerligen likadant som ledamoten: När Trafikverket bygger till exempel två-plus-ett-vägar tycker jag att man glömmer av den del som gäller cyklingen. I det fall som jag tog upp mellan Hästholmen och Ödeshög, där jag kommer ifrån, är det precis en sådan två-plus-ett-väg och det finns ingen människa som törs cykla på den lilla remsan där.

Jag hoppas verkligen att regeringen tar tag i detta, för det måste åtgärdas. Man måste se till att det finns möjlighet att cykla på ett trafiksäkert sätt framåt, så det här är jätteviktigt.

Det var någon som var inne på liknelsen med en match här tidigare. Jag tänker att regeringen faktiskt bara har varit med i matchen i ungefär 15 minuter, om man tänker sig att en match är 90 minuter lång. Jag är därför inte ett dugg oroad över om det kommer att komma förslag och åtgärder; tvärtom vet jag att det ligger ministern varmt om hjärtat att faktiskt få till saker som gör att fler människor vill cykla och känna att de kan göra det på ett säkert sätt. Vi får återkomma till detta.

Fru talman! Tack, Daniel Helldén, för en jätteviktig fråga!

Först vill jag gratulera ledamoten till att ha cyklat de här 31,5 milen! Detta är inte bara ett stort cykellopp i den delen av västra Östergötland, utan det är det största cykelloppet i hela Sverige. Ledamotens fråga är därför otroligt viktig, och det är just trafiksäkerheten som är det allvarliga.

Förra året fick jag vara med och träffa arrangörerna och diskutera lite med dem. Jag kan rekommendera er alla, om ni har chansen och inte cyklar själva, att prata och diskutera med arrangörerna, som gör ett fantastiskt jobb!

Att de till stor del lägger ut ansvaret på vakter och så är någonting som Trafikverket nu delvis har motsatt sig, och jag vet att regeringen jobbar aktivt för att se till att man faktiskt kan ha de här cykelloppen runt om i Sverige. Vätternrundan är ett cykellopp, Sommen runt är ett annat och det finns fler lopp runt om i Sverige som har bekymmer med det här. Att Trafikverket vidtar åtgärder som gör att man inte längre kan anordna dessa cykellopp är någonting som den nuvarande regeringen tar tag i med kraft, för det är jätteviktiga frågor.

Jag uppfattade inte om det var någon direkt fråga, men trafiksäkerheten är jätteviktig. Det är väl det primära. Jag vet också att Andreas Carlson, ministern, jobbar mycket för att se till att man kan få fler människor att cykla på ett säkert och bra sätt.

Fru talman! Tack, Anders Ådahl, för frågan!

Jag var nog väldigt otydlig i vad jag sa, för jag tyckte att jag nämnde flera gånger hur positivt cykling är för folkhälsan. Jag tog upp hur det på 70-talet var 90 procent av barnen som cyklade. I mitten av 90-talet var det 77 procent, och i dag är det 57 procent.

Jag lyfte också turismen exempelvis i Motala kommun, där det är runt 60 000 som är ute och cyklar i juni veckan före midsommar, så jag tycker nog ändå att jag fick med en del grejer.

Man kan alltid fundera på om man kan få med fler saker nästa gång. Jag ska försöka att göra det ännu mer lättbegripligt till mitt nästa anförande; det lovar jag ledamoten.

Jag fick också med trafiksäkerhetshöjande åtgärder. Det måste väl ändå vara viktigt att när vi nu satsar pengar på den underhållsskuld som finns för vägar kommer det att innebära att vi kan lyfta även våra cykel- och gångvägar. Det är en jätteviktig åtgärd, och jag tycker att det är någonting positivt att lyfta fram i debatten att vi faktiskt gör detta, för det kommer att göra skillnad.

Ledamotens fråga på slutet glömde jag. Det får vi kanske ta nästa gång. Det är ju jätteviktigt och positivt att antalet människor som vill cykla i vårt land ökar.

Fru talman! Det är en jätteintressant fråga från Anders Ådahl. Och vi alla har säkert cykelminnen från vår barndom, som sagt. Det är intressant att ledamoten Ådahl eventuellt hade skrivit frågan innan han hörde vad jag sa. Jag pratade faktiskt om att regeringen avsätter medel för trafiksäkerhetshöjande åtgärder.

Detta är väldigt viktigt. Vad jag försökte lyfta upp i mitt anförande var att ju fler människor som känner sig trygga med att cykla, desto mer kanske man vill cykla själv och ha sina barn ute cyklandes.

I mitt anförande pratade jag om min hemkommun Ödeshög. Vi har fått till det jättebra mellan Ödeshög och en tätort som heter Hästholmen. Det är en gammal banvall. Vi såg direkt att många fler cyklade. Detta är nämligen ett alternativ till en väg som kanske inte är jättetrafikerad men som det är mycket otäckt att åka på när det väl är mycket trafik.

I detta sammanhang är det viktigt att lyfta fram att kommunerna kanske i vissa fall upplever det som lite svårt att få med Trafikverket på detta med gång- och cykelvägar. Jag pratade precis med en person från vår kommun som sa att det ibland är lite svårt. Det känns lite stort att få med Trafikverket på dessa tankar. Jag tror att det är viktigt att vi får det.

Jag tänker att detta är svar på ledamotens fråga: att vi har avsatt pengar i vår budget för trafiksäkerhetshöjande åtgärder.

Fru talman! I dag debatterar vi trafikutskottets betänkande om cykelfrågor. Jag vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag.

Före voteringen blev jag inspirerad av kollegan Ann-Sofie Lifvenhage och hennes tal om när hon började cykla och om vilken färg det var på hennes cykel. Jag minns kanske inte färgen på min första cykel, men jag minns min första cykeltur när jag hade lärt mig att svänga.

Olga och Svea, grannfruarna där jag bodde, gick alltid ut en tur. Då tänkte jag: Nu ska jag äntligen visa dem att jag kan svänga. Jag sa att jag hade lärt mig, och så åkte jag nedför backen och hamnade naturligtvis i den stora taggtrådsrullen. Det gick alltså inte alls bra att svänga, men det lärde jag mig faktiskt sedan. Alla har vi något minne av när vi började cykla.

Cykeln fyller en mycket viktig samhällsfunktion och är ett attraktivt transportslag för korta men även långa avstånd. Jag bor själv i Ödeshög i Östergötland. Därifrån är det inte långt till Motala, bara sex mil. När det gäller cykel är Motala den verkliga metropolen. Man kan säga att det är cykelstaden nummer ett. Vi som kommer från Östergötland säger i alla fall det.

Ingen kan väl ha missat att det varje år är ungefär 23 000 cyklister som cyklar den 315 kilometer långa Vätternrundan. Det tycker jag är helt fantastiskt. Det kanske är någon här inne som har gjort det - jag har dock inte gjort det. Men det tar inte slut med detta. Det finns också bland annat Halvvättern och Tjejvättern. Runt 60 000 människor finns i området i västra Östergötland för att cykla.

Fru talman! I städerna - med närhet mellan service, arbetsplatser och boende - är cykeln ett användbart transportmedel med goda effekter för såväl folkhälsan som miljön. Men det är uppenbart att trafikmiljön där inte i tillräckligt hög grad är anpassad för cykling. När andra kategorier av trafikanter drabbas av färre dödsfall och allvarliga olyckor än tidigare är utvecklingen tyvärr inte lika gynnsam för cyklister. Mycket av detta kan härledas till att cyklingen generellt ökat men också till att trafiksäkerhetskunskaperna är låga.

Fru talman! Det aktiva resandet i vårt transportsystem har positiv inverkan på både människors hälsa och vår miljö. Om fler människor skulle välja gång eller cykel skulle de positiva hälsoeffekterna öka ytterligare. Historiskt ser vi det tydligt.

På 70-talet gick eller cyklade över 90 procent av barnen till skolan. I mitten av 90-talet var det 77 procent. I dag är det nere i 57 procent - och detta i en tid då barn och unga blir alltmer stillasittande. Bara två av tio barn och ungdomar i Pep-rapporten 2023 når rekommendationen och uppger att de varit aktiva i minst 60 minuter varje dag den senaste veckan.

Detta, fru talman, är illavarslande. Att sänka tröskeln för vardagsrörelse är viktigt för att fler ska komma i rörelse. All rörelse räknas och är positiv för människors hälsa. Att det finns cykelvägar som är säkra och trygga är viktigt. I synnerhet för barn är det en prioriterad fråga. Den fysiska utformningen och infrastrukturen är viktiga faktorer som påverkar cyklingen.

Fru talman! I kommun efter kommun ser vi hur man bygger gång- och cykelvägar, oftast i samverkan med regioner. Detta ser vi bland annat i min hemkommun Ödeshög. Vi har sett hur vi faktiskt fått till cykelväg efter cykelväg. Vi kan också se hur man då slipper cykla på stora vägar med mycket trafik.

Det är klart att detta är en mycket positiv utveckling, fru talman. På detta sätt kan vi få fler människor att börja cykla. Jag är därför glad att regeringen i budgeten satsar på att förbättra och höja trafiksäkerheten för barn och unga genom bland annat byggande av nya gång- och cykelvägar. Detta är verkligen en viktig fråga.

(Applåder)

Fru talman! Min fråga är till landsbygdsminister Peter Kullgren. Jag träffar väldigt många jordbrukare under mina resor i hela landet. De är verkligen värda vårt stora tack och vår beundran för deras stora och viktiga arbete som gör att vi kan få mat serverad på bordet.

För många är det ett arbete 24/7, alla dagar i veckan. Det som jag får till mig är att många uttrycker sin oro över att jordbruket i dag anklagas för att vara en stor miljöbov. Våra medier verkar driva den agendan. Exempelvis sa en reporter i ett inslag för ett tag sedan: Förut talade vi om flygskam, men nu talar vi om bondeskam. Och i ett radioprogram ifrågasattes kornas existens.

Hur ser landsbygdsministern på detta?

Fru talman! I dag debatterar vi trafikutskottets betänkande Yrkestrafik och taxi. Jag vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag.

Yrkestrafiken är stor i Sverige. Vi har cirka 10 000 åkeriföretag med ungefär 225 000 anställda. Omsättningen är ungefär 160 miljarder kronor, så åkerinäringen är väldigt viktig för vårt land.

Hur ser då vägarna, som betyder så mycket för yrkestrafiken, ut runt om i Sverige? Vi har många bra vägar som håller hög standard, fru talman, men tyvärr är det väldigt många av landets vägar som är i riktigt dåligt skick. Statistik som nyligen presenterades visar att standarden på landets vägar är alldeles för låg och att de investeringar i vägunderhåll som den förra regeringen gjorde inte var tillräckligt stora ens för att säkerställa dagens låga nivå. Det visar sig att mer än var tionde statlig väg är i mycket dåligt skick. Det kommer att krävas stora satsningar för att säkerheten och effektiviteten på våra vägar inte ska bli ännu sämre.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Yrkestrafik och taxi

Att vi har ett vägnät med god standard möjliggör säkra och snabba resor. Det är grunden för att hålla samman stad och land. Att varor och människor kommer fram är helt avgörande för samhällets utveckling. Tyvärr är standarden alldeles för låg, och investeringarna i det statliga vägnätet har varit otillräckliga alltför länge. Tillväxten och utvecklingen i Sverige är beroende av en bra framkomlighet för att man ska kunna transportera varor på ett konkurrenskraftigt sätt.

Olika beräkningar som har gjorts visar att underhållsskulderna på landets vägar är på väg mot 50 miljarder kronor till 2030. Det är många kilometer av vägar som borde ha reparerats och fått underhåll. Tyvärr orkade inte den förra regeringen göra det, eller så prioriterade man det inte.

Fru talman! Jag är glad över att vi nu har en regering som vill ta krafttag för att förbättra landets vägar. Vår nya regering har förstått detta: Utan körbara vägar i hela landet kommer talet om att hela Sverige ska leva att förbli bara ord. Därför lägger den nya regeringen 1 miljard kronor på bland annat beläggningsunderhåll, broreparationer, linjemålning och viltstaket. Detta är bara början. Den här regeringen ställer om och prioriterar. Vägarna måste bli bättre och säkrare om hela Sverige ska fungera.

Fru talman! Vi behöver satsa på vägarna och prioritera dem, men vi behöver även satsa på våra yrkeschaufförer. Rätt förutsättningar ska råda för att främja den svenska yrkestrafiken. Vi behöver förenkla regelverket, säkerställa konkurrenskraften för svenska åkerier gentemot utländska åkerier och skärpa straffsanktionerna mot miljöförstörelse från utländska lastbilar. Straffsanktioner mot miljöförstörelse inom åkeribranschen behöver ses över i syfte att skapa lika villkor för inhemska och utländska åkeriföretag. En möjlighet kan vara att åkare bötfälls och klampas på plats även när de bryter mot miljöregler, hastighetsregler eller arbetsregler.

Vi måste ge polisen bättre verktyg att bekämpa den organiserade kriminaliteten, som är stor på våra vägar. Vi behöver utreda kravet på husrannsakan vid kontroll av last.

Fru talman! Klampning infördes av alliansregeringen 2014. Det innebär att polisen under 24 timmar kan låsa fast hjulen på ett fordon vars ägare inte har betalat avgifter eller böter. Det har dock visat sig att detta är för få timmar - det skrämmer inte de icke-hederliga åkerierna. En bättre väg vore att klampa fordon tills böter eller avgifter är betalda, alltså på obegränsad tid. En sådan skärpning bör ses över, tycker vi.

Det ska vara möjligt att vara trygg som lastbilschaufför - även nattetid. Trafikverket bör därför få i uppdrag att tillhandahålla skyddade inhägnade zoner och säkra uppställningsplatser för lastbilar över natten. Driften av dessa kan upphandlas.

Fru talman! Det råder brist på utbildade yrkeschaufförer. En svårighet ligger i att det inte går att ta lastbils- och busskörkort med studielån. Vi tycker att detta bör ändras. Körkortslån från CSN bör vara möjligt även för yrkesutbildning.

Fru talman! En väldigt viktig fråga är de höga drivmedelskostnaderna. Detta är ett stort gissel för både åkerierna och taxibranschen. Reduktionsplikten kommer att sänkas och därmed också drivmedelskostnaderna. Det är en väldigt viktig fråga för att stärka konkurrenskraften.

Herr talman! Jag tackar Daniel Bäckström för dessa jätteviktiga frågor. Det känns som att jag inte kommer att hinna svara på alla frågor på två minuter.

Ledamoten är bekymrad över regeringen. Detta är i sig inget konstigt; oppositionen brukar vara bekymrad över dem som företräder regeringen. Jag vet - jag har själv varit där.

Som jag sa tidigare till en annan ledamot: Vi har ju precis börjat. Man kan säga att vi har hållit på sedan i oktober och att vi borde ha vetat bättre och vetat mer. Det var dock inte bara att sätta sig och köra. Det är mycket som ska till för en ny regering.

Regeringen har ändå gjort det som den har gjort. Man har faktiskt också en civilförsvarsminister, vilket är en viktig signal om att detta tas på största allvar.

Jag tror att ledamoten frågade hur hög vår självförsörjningsgrad ska vara. Kristdemokraterna vill att den ska vara uppemot 75 procent. I början av 90-talet var den runt 80 procent i vårt land, och vi borde komma upp dit igen. Jag skulle vilja fråga ledamoten detsamma, men det kan jag inte göra eftersom tiden är slut.

Herr talman! Jag tackar Daniel Bäckström för de jätteviktiga frågorna.

Jag kan ärligt säga att precis som ledamoten berättar om alla besök, som säkert alla här i kammaren gör, blir man ödmjuk inför uppgiften. Det är inte så att det var ett uppdukat bord som regeringen kom fram till. Det är fråga om att ta in många saker och försöka ändra kursen. Det är precis vad regeringen försöker göra, det vill säga ändra kursen.

Vi tror att vi behöver sjösätta en del saker, exempelvis livsmedelsstrategin 2.0. Då går vi från att bara prata till att få verkstad. Vi har också tillsatt en utredare för att stärka konkurrenskraften för Sveriges livsmedelsproducenter.

Det är viktiga steg och viktiga signaler till våra jordbrukare ute i landet. Vi tar inte lätt på frågan, och ingen har sagt att det kommer att bli lätt. Men vi kommer att göra vad vi kan för att försöka få en förändring.

Vi har nu pratat i många år om att lönsamheten måste öka, och vi menar det vi säger - annars är det ju helt galet.

Menar vi att vi ska stärka konkurrenskraften vill vi ju det; det är ju det som är hela poängen med detta. Nu har vi fått den här chansen, och vi är otroligt tacksamma över det. Men vi är också ödmjuka, för vi förstår att det inte är enkelt.

Det pratas mycket om omvärlden. Det är klart att det blir tuffa tag på olika sätt, men vi kommer att göra vad vi kan för att få ett ändrat synsätt och för att få fart på svenskt jordbruk.

Herr talman! Jag tackar för Emma Nohréns fråga.

Jag vet inte exakt vad det är fråga om, vilka öar vi pratar om. Det är klart att det finns saker som kan vara behjärtansvärda. Det generella svaret är ändå att det finns EU-ersättningar att söka - det gör många jordbrukare runt om i landet - för betesmarker och hagar. De flesta ansöker om dessa ersättningar. Om det är fråga om specifik kvalitet och artrikedom finns speciellt höga EU-ersättningar för detta.

Det är svårt att säga precis, men jag kan säga att vi får hoppas att det går att söka EU-ersättningar och fortsätta att använda de betande fåren och getterna som gör ett så fint arbete.

Herr talman! Jag tackar Emma Nohrén för frågorna.

Jag kan också ge beröm till ledamoten. Jag tycker verkligen att ledamoten har en känsla för landsbygden. Ledamoten bor själv på landsbygden och vet mycket väl vad hon pratar om - på sitt sätt, naturligtvis. Vi ser på dessa frågor på lite olika sätt.

En sak som jag verkligen håller med ledamoten om är att vi behöver fler betande djur. Precis som ledamoten själv tog upp i sitt anförande har vi sett att mycket av ängar och hagmark har vuxit igen. Jag åkte runt med LRF i Jönköping för några år sedan, och då visade man att det går fort. Där det förut var unika ängar och hagar är i dag skog eller i värsta fall sly. Det är viktigt att det finns fler betande djur, att det finns mer djurproduktion i vårt land och att vi på det sättet får mer fart på vårt land. Stora delar av vårt land är perfekt för dessa betande mular. Det är därför det är så otroligt viktigt att vi gör så.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Jordbrukspolitik

Sedan var det frågan om vad vi ska göra. Vi tycker nog, och ledamoten Widegren var inne på detta tidigare, rent generellt att det är viktigare att lönsamheten ökar för landets jordbrukare. Det måste vara viktigare än att det finns bidrag. Vi tror att det är viktigt att det finns en lönsamhet för jordbruket i vårt land.

Herr talman! Vad bra att jag har två minuter till att försöka svara på de frågor som ledamoten ställde till mig!

Jag ska ta det pedagogiskt från början. Varför var inte oppositionen med på kickoffen? Svaret jag får från regeringen är att detta är livsmedelsstrategin 2.0. Strategin finns alltså redan. Precis som jag själv tog upp jobbade dåvarande landsbygdsminister Bucht fram den tillsammans med oss, och efterföljande ministrar har jobbat för den.

Regeringen säger alltså att detta inte är någonting nytt. Vi har tagit fram en strategi, och nu ska vi försöka gå från pratstadiet till verkstaden. Det är egentligen vad det är. Det är inte mycket mer nytt än att man ska försöka ta fram de olika verktygen och göra verkstad av det. Det är svaret på den frågan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Jordbrukspolitik

När det gäller de blå näringarna tycker jag att det var ett misstag att de inte var med. De skulle ha varit med, för de är otroligt viktiga för vårt land. Jag hoppas därför att man tar med dem nästa gång det är dags att samlas.

Ledamoten tar också upp att det inte står "jordbruk" i Tidöavtalet. Det är mycket, kan jag säga, som inte står i Tidöavtalet som kanske borde ha stått där. Men å andra sidan är det inte utifrån det vi arbetar, utan vi arbetar för att ta fram en robust och levande landsbygdspolitik för hela Sverige.

Herr talman! Tack, Malin Larsson, för dina frågor så här på kvällskvisten!

Jag kan bara konstatera att regeringen tillträdde i oktober, och i dag är det den 22 mars. Det har inte gått så jättelång tid, om man ska vara riktigt ärlig.

Det har alltså gått några månader, och nu kommer ledamoten och säger "Varför har ni inte gjort någonting?" Jag kan säga att vi kommer att göra saker - lita på det! Under de här få månaderna har vi tillsatt en utredare för konkurrenskraften. Vi har även tagit tag i livsmedelsstrategin 2.0, vilket jag tycker är riktigt bra. Mer är på gång; det kan jag verkligen utlova här i kammaren i kväll!

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Jordbrukspolitik

Jag och ledamoten har ju haft en diskussion om de gårdar som vi besöker. Vi verkar få olika besked, och jag skulle så gärna vilja att vi åker till samma gårdar framöver. Det skulle vara så intressant, för jag talar verkligen sanning om att de säger att lönsamheten är för dålig. Det här duger inte, Magnus, säger de. Vi går på knäna. Vi kör på fälgen!

Det är jätteintressant att företrädaren för den förra regeringen inte hör detta. Men de raka besked som jag får handlar om lönsamheten och om de uteblivna löftena från livsmedelsstrategin.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Jordbrukspolitik

Herr talman! I kväll debatterar vi betänkandet om jordbrukspolitik. Jag vill först yrka bifall till utskottets förslag.

Jag har haft förmånen att besöka väldigt många jordbrukare runt om i Sverige. Det som alltid tas upp är att lönsamheten är för dålig och livsmedelsstrategin.

Livsmedelsstrategins historia är denna: Den dåvarande landsbygdsministern Sven-Erik Bucht tog fram en strategi tillsammans med övriga partier i riksdagen. Den antogs i riksdagen 2017. Då var vi överens om en ökad livsmedelsproduktion, om mer lönsamhet för jordbruket, om att stärka konkurrenskraften och om att öka Sveriges livsmedelsförsörjning.

Herr talman! Det var ett väldigt viktigt beslut, och i Jordbrukssverige sa många: Äntligen!

Jag kommer ihåg en jordbrukare som i en intervju sa: Nu vågar jag satsa. Förut ville politiken avveckla svenskt jordbruk. Nu är politiken överens om att vilja utveckla vår gröna näring.

Det var 2017. Mycket vatten har flutit under broarna sedan dess. När vi tittar i backspegeln ser vi att det har hänt väldigt lite, skrämmande lite, med de vackra orden i strategin. Undersökningar som gjorts visar att lantbrukare saknar synliga effekter. Även livsmedelsindustrin är tveksam till nyttan.

Regelkrånglet och den tungrodda administrationen kvarstår. Antalet regler har ökat. Och speciellt egenkontrollen för jordbrukarna upplevs som en hämsko. En liten, liten skrivmiss - en minsta stavelse som är fel - kan kosta tusentals kronor i avdrag.

Jag kommer aldrig att glömma den mjölkbonde som jag träffade på en bondefrukost för några år sedan. Han sa: Hördu, Magnus, varenda morgon när jag vaknar undrar jag vilken regel jag kommer att bryta mot i dag.

Livsmedelsförsörjningen har inte ökat, utan den är fortfarande nere på bottennivåer. Vi hörde förut ledamoten John Widegren prata om det. Varannan tugga vi äter kommer inte från Sverige utan från ett annat land.

Hur ser det då ut i Sverige? Har vi fler bönder i dag med strategin än när vi antog strategin för sex år sedan? Statistiken, herr talman, visar att det inte är så. Den visar exempelvis antalet mjölkföretag som finns kvar. År 2015 hade vi 4 169 mjölkföretag. Det har minskat till 2 795 under 2022. Under samma tid har det sammanlagt blivit 40 000 färre kor.

Herr talman! När jag började i riksdagen 2014 höll jag ett anförande här i kammaren om vår låga livsmedelsförsörjning och om att vi som land aktivt måste arbeta för att öka vår livsmedelsförsörjning. Efter mitt tal sa en ledamot till mig: Magnus, du behöver inte oroa dig. Det kommer att ordna sig - det reder sig, som vi säger i Ödeshög. Vi har ju EU.

I dag är det knappast någon som säger så, utan vi har förstått att vi måste ha en egen stark livsmedelsproduktion i vårt land. På nio år har det inte hänt något. Vi är fortfarande nere på bottennivåer när det gäller vår livsmedelsförsörjning.

Vi brukar prata om att vi är självförsörjande på vete, socker och morötter, och det håller ungefär. Så är det ju. Finland, herr talman, är ett mycket bra exempel på ett land som förstod att omvärlden tyvärr kan förändras - det ser vi just nu med Rysslands krig mot Ukraina. Finland har en livsmedelsberedskap som handlar om sex månader. Nu tar de ett ytterligare steg och ökar beredskapen till att handla om åtta och en halv månad - under den tiden behöver de inte importera ett enda vetekorn. Sverige har en beredskap för tio dygn. Sedan är skafferiet helt tomt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Jordbrukspolitik

Herr talman! Jag är så tacksam över att vi nu har en regering som har förstått allvaret och som aktivt arbetar med beredskapsfrågor. Regeringen har nyligen sjösatt livsmedelsstrategin 2.0, och man går nu från prat till den berömda verkstaden. Dessutom har en utredning tillsatts för att stärka konkurrenskraften för Sveriges livsmedelsproducenter samtidigt som Sveriges högt ställda krav på djurskydd bibehålls.

Det är en oerhört viktig signal till landets jordbrukare. Regeringen vill ha en förändring där det åter ska bli lönsamt att vara jordbrukare i Sverige, och det ska skapas framtidstro för den gröna näringen i hela landet.

(Applåder)

Fru talman! Jag tackar än en gång Sofia Skönnbrink för hennes jätteviktiga frågor. Jag ska försöka svara på dem så mycket tiden räcker till.

Vi kan väl börja med beteskravet, som ändå är en viktig fråga. Vi vet att det var en present till Astrid Lindgren - i slutet av 90-talet har jag för mig. Vi som har hängt med lite grann vet dessutom att det på den tiden såg helt annorlunda ut i våra djurstallar. Då var djuren inne mycket i ladugårdarna. Det var trångt och mörkt, och det var inte så som det är i dag. I dag finns en helt annan standard på våra stallar. Jordbrukarna, framför allt mjölkbönderna, kan berätta att de öppnar dörrarna till stallarna en varm sommardag men att det är knappt att djuren går ut. De vill hellre vara inne.

Det är viktigt att se över hur det fungerar. Jag tycker inte att det är konstigt att se över dessa frågor. LRF säger samma sak, nämligen att man måste kunna se över hur reglerna ser ut i dag. Har det varit bra? Har det varit dåligt? Det är jätteviktigt att vi törs säga så.

Bara för att en lag stiftades för så länge sedan, med den tidens nivåer, är det ändå konstigt att inte kunna se över om något är bra eller dåligt och hur vi ska se framåt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Djurskydd

När jordbrukarna berättar om hur läget är, är det viktigt att ta fram fakta.

(Applåder)

Fru talman! Jag tackar Sofia Skönnbrink för en jätteviktig fråga. Det korta svaret är att vi inte vill sänka, dämpa eller på något sätt göra att vårt djurskydd blir sämre. Vi vill tvärtom se till att det går att parera detta, dels ha en livsmedelsproduktion värd namnet, öka produktionen, dels se över på vilket sätt vi, jämfört med EU, kan konkurrera på lika villkor.

Det här är intressant, och ledamoten tar upp en viktig fråga. Vi som har varit med ett tag vet också att det var en bärande punkt i livsmedelsstrategin som antogs i kammaren 2017. Vi vet också att dåvarande landsbygdsministern Sven-Erik Bucht tryckte mycket på detta, det vill säga att vi måste få till ett konkurrenskraftigt jordbruk. Den tidigare utredaren har visat att detta måste ses över.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Djurskydd

Det här var en bärande punkt när vi antog livsmedelsstrategin, och för oss är det här en del av strategin. Man kan i och för sig fråga den tidigare landsbygdsministern, men jag tror att även Socialdemokraterna har funderat över hur man kan göra mer av strategin. Många jordbrukare anser i dag att det blev en massa snack och lite verkstad. Det är därför viktigt att gå vidare för att få fram en livsmedelsstrategi 2.0.

Fru talman! I kväll debatterar vi här i kammaren betänkandet om djurskydd. Jag vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag.

Sverige har ett väldigt starkt och solitt djurskydd som måste värnas. Men tyvärr bryr sig inte de kriminella hundsmugglarna om detta över huvud taget. Vi ser hur hundsmugglingen ökar i vårt land. I samtal som jag har haft med tulltjänstemän påpekar de att de hundsmugglare som de tar fast bara är toppen på isberget. Vi har läst om och sett de hemska bilderna på hundar som tagits in i landet illegalt. Det är ett förfärligt djurplågeri. Vi vet också att handeln ökade stort under coronapandemin. Jag är glad över att vi i detta utskott är överens om att mer måste göras för att få bukt med detta gissel.

Det är positivt att vi under 2022 fick flera tillkännagivanden i riksdagen om åtgärder mot hundsmuggling. Den nya regeringen arbetar aktivt i frågan och väntas komma tillbaka till riksdagen med förslag på åtgärder.

Fru talman! Vi kan vara stolta över våra svenska bönder, som i årtionden har arbetat aktivt för att minska antibiotikaanvändningen i lantbruket. Genom sund djurhållning, förebyggande djurhälsovård och aktiv sjukdomsbekämpning har vi i Sverige ett bra läge med friska djur.

Ända sedan den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA började ta fram statistik över förbrukningen av antibiotika har Sverige varit det land i EU vars animalieproduktionen använder minst antibiotika. Per kilo skattad vikt använder Sverige 10,9 milligram, Danmark 33,4 milligram, Italien 173,5 milligram och Cypern 296,5 milligram. Spannet mellan olika länder i EU är alltså väldigt stort.

Tyvärr har överanvändningen av antibiotika såväl inom djurhållningen som inom sjukvården lett till eller kommer att leda till fruktansvärda konsekvenser. Antibiotikaresistens är ett av de absolut störta hot som vi har globalt. Antibiotika som vanligtvis kan användas för att bota sjukdomar och skador biter inte längre. Omkring 700 000 människor varje år dör världen över på grund av resistenta bakterier.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Djurskydd

För att motarbeta utvecklingen av antibiotikaresistens och spridning av resistenta bakterier krävs ett engagerat och samordnat arbete på flera nivåer lokalt och nationellt, men framför allt måste det till en kraftfull skärpning inom EU och globalt.

Jag är tacksam över att vi har en regering som ser mycket allvarligt på denna fråga. Regeringen beslutade helt nyligen om ändringar av flera lagar för att förbättra övervakningen av antibiotikaanvändning för behandling av djur.

Fru talman! En fråga som har varit aktuell i kväll och som är väldigt stor i vårt land är den stora bristen på veterinärer, något som många djurhållare oroar sig över. Att lantbrukare och sjuka djur behöver vänta orimligt länge är inte acceptabelt på något sätt. Det orsakar onödigt lidande både för djuren och för lantbrukaren. För lantbrukaren handlar det både om ängslan över sjuka djur och om den stora kostnad som ofta blir följden av att djur inte får hjälp i tid.

Det känns hoppfullt att regeringen bereder åtgärder för att komma till rätta med denna stora och viktiga fråga.

(Applåder)