Magnus Oscarsson

Fru talman! I kväll debatterar vi trafikutskottets betänkande om kollektivtrafiken. Och jag vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag i dess helhet.

Det är nog många av oss som dagligen använder kollektivtrafiken runt om i landet. Med exempelvis bussar, pendeltåg, tunnelbana, båt och spårvagn tar vi oss till arbetet, skolan eller fritidsaktiviteter. Det är för många av oss en självklarhet att förflytta oss på detta sätt. Men för en del finns inte detta alternativ. Tyvärr ser vi att många linjer har lagts ned i olika delar av Sverige, och kollektivtrafiken blir då inget alternativ.

Men ibland går det åt ett annat håll, som hemma i mitt hemlän Östergötland, där den nya politiska ledningen i regionen både återför och öppnar en ny busslinje för landsbygdstrafiken utanför Norrköping. Det är naturligtvis väldigt glädjande och positivt för de boende. Men det är också en viktig signal till oss alla som bor på landsbygden att det går att tänka om när det gäller kollektivtrafiken.

Fru talman! Det är viktigt att framhålla att kollektivtrafiken i första hand är en fråga för regionen och för kommunala överväganden. Det är viktigt för oss i riksdagen och i regeringen att främja kollektivtrafiken genom exempelvis den nationella planen för transportinfrastrukturen och investeringar i järnvägar och busskörfält.

Jag är därför glad över att vi har en regering som lägger 1 miljard på att förbättra vägunderhållet där bussar dagligen trafikerar. Med dessa pengar kan vi fylla det stora hål som vi har i underhållsskuld och som byggts upp under många år. Pengar kommer att gå till beläggningsunderhåll, linjemålning, broreparationer med mera för att våra vägar ska bli säkrare att färdas på.

Jag vill också passa på att säga någonting om Gotlandstrafiken. Gotlandstrafiken är en livsnerv mellan Gotland och fastlandet. Vi vet att biljettpriserna har höjts kraftigt på grund av de höga bränslekostnaderna, som har sin grund i Rysslands krig i Ukraina.

Att det finns en god förbindelse är oerhört viktigt, inte bara för gotlänningarna utan också för oss på fastlandet. Exempelvis produceras många av de livsmedel som vi äter på fastlandet just på Gotland. För oss på fastlandet som verkligen behöver öka vår livsmedelsberedskap är livsnerven lika viktig som för gotlänningarna. Det är därför viktigt att regeringen har tillfört pengar till Gotlandstrafiken för de ökade bränslekostnaderna.

Herr talman! Återigen tack, ledamoten Daniel Helldén, för dina frågor!

Den första frågan var om pengarna som togs bort från Trafikverket. Det var faktiskt pengar som de själva sa att de inte kunde göra av med. Därför gjorde vi den omfördelningen.

Sedan är det intressant att ledamoten har riktig koll på var jag går på tåget. Sannerligen är det i Mjölby. Jag skulle förstås vilja ha järnväg ända ned till Ödeshög som jag kommer ifrån. Det kanske inte går, men där har vi ju vägar som måste fungera.

Det är väl lite det vi är inne på, och det är ledamoten också: Vi vet att en del av den järnväg vi har i dag sannerligen behöver fixas ordning och rustas upp. Det finns system som inte fungerar och allt vad det är. Det är jättemycket, och där kommer vi tillbaka till att vi har en gigantisk underhållsskuld som vi måste ta tag i. Jag är glad och tacksam över att den här regeringen vill göra detta.

Vi menar att vi ska få till detta på ett bra sätt. Men det ska inte bara vara järnväg utan också vägar. Vägarna är också otroligt viktiga för hela landet. Vi kan inte få allt på järnvägen, och då måste också vägnätet fungera. I dag finns det väldiga brister på många sätt. Åker man i inlandet kan man stöta på vägar som verkligen behöver upprustning.

Jag ser verkligen fram emot att regeringen nu tar tag i detta på ett sätt som jag tror är väldigt positivt. Så tack för din fråga!

Herr talman! Tack, Daniel Helldén, för jättebra frågor! Det var ju synd att vi inte kunde tala lite om Bromma. Vi hade faktiskt funderingar på att bjuda på tårta där borta, men det gjorde vi inte.

Ledamotens fråga är jätteviktig. Hur tänker vi egentligen? Kristdemokraterna drev faktiskt detta, som ledamoten var inne på. Men så hade vi ett riksting där vi funderade fram och tillbaka i partiet på hur vi egentligen skulle göra. Vi insåg då att det inte gick, att det var för mycket av ett högriskprojekt. Vi har ju, precis som jag alldeles nyss pratade om, en underhållsskuld som är gigantisk.

Vi har i dag en järnväg som det måste satsas på. Vi tycker att det är fel att lägga alla ägg i en korg och säga: Bara vi bygger detta kommer det säkert att bli bra. Vi måste, med de resurser vi har, nu se till att bygga, fixa till och underhålla både järnväg och vägar. Det hänger nämligen ihop, precis som någon var inne på förut. Vi måste se till att ha en driftssäker järnväg och också har vägar som går att åka på och som är trafiksäkra.

Vi har diskuterat olyckor mycket under vintern. Vi måste se till att människor känner att de vägar de åker på är driftssäkra. Flera av oss bor här i Stockholm, men grejen är att hela landet måste kunna ha vägar man kan lita på, som finns och fungerar. Det har vi inte i dag, menar vi.

Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet i dess helhet.

Hela Sverige ska leva! Det är en slogan som vi politiker ivrigt använder oss av vart fjärde år, nästan alltid under valår. Det är väldigt viktigt med orden och att det inte bara blir ord utan också blir verkstad. Jag är glad över att vi nu har en regering som tänker göra precis så och gå från ord till handling, för hela Sveriges transportsystem måste fungera.

Den nya regeringen prioriterar om och prioriterar rätt. Sverige måste få bättre vägar och ett järnvägsnät som är driftssäkert.

Metaforen med huset har använts förut, och jag tänkte ta den nu också och tala om huset. Vi kan inte börja med att bygga ett exklusivt tak. Man måste börja med att få en säker grund; då kommer huset att stå längre.

Så har det varit en längre tid. Sverige har en enorm underhållsskuld i både vägar och järnvägar. Det fattas 110 miljarder kronor i underhållsskuld fram till 2033. Det går inte bara att säga att det där tar vi sedan. Nej, herr talman, underhållsskulden måste vi börja ta i nu.

Det är glädjande att regeringen lägger 1 miljard kronor på att rusta upp våra vägar i Sverige. Det är viktigt att förbättra villkoren för landsbygden. Pengarna kommer att behövas för att våra vägar ska bli körbara och trafiksäkra. Det blir exempelvis beläggningsunderhåll, linjemålning, broreparationer, trumbyten och viltstaket.

Regeringen kommer också att satsa 2,6 miljarder kronor på laddinfrastruktur i hela landet. Det blir laddstationer för lätta och tunga fordon. Dessutom byggs laddinfrastrukturen ut i hamnar och på kajer. Resan har bara börjat. Hela Sverige ska leva.

Herr talman! Vi fyra samarbetspartier gav beskedet förra hösten att vi lägger ned projektet höghastighetsjärnvägen. Vi menar att höghastighetsjärnvägen inte är rätt väg att gå, för underhållet av befintlig väg och järnvägsnät måste gå först. Med tanke på den gigantiska underhållsskuld som vi har är inte detta projekt samhällsekonomiskt försvarbart.

Vad priset är för detta högriskprojekt är väldigt osäkert. Externa beräkningar pekar på en sammanlagd kostnad på kanske 350 och upp till 400 miljarder kronor. Men vi vet inte exakt - ingen vet. De tidsmässiga vinsterna blir begränsade.

Den förra regeringen valde dock att bortse från faktiska kostnader och kritik från forskare, Trafikverket och Riksrevisionsverket. Man fortsatte att driva på den enskilt största infrastruktursatsningen på många decennier, fullt medveten om att projektet var underfinansierat och att kostnader för bärande delar inte fanns med i beräkningen.

Herr talman! Det var ett glädjebesked som regeringen gav för några dagar sedan: Bromma flygplats ska finnas kvar. Vi ser Bromma som en omställningshubb för det gröna flyget. Elektrifiering och vätgas är framtidens bränsle, eller vingar om man så vill. Flyget kommer att vara en mycket viktig del i det totala transportsystemet och ska ses som en del av den svenska kollektivtrafiken. Flyget ska inte avvecklas, utan utvecklas.

(Applåder)

Fru talman! Det är intressant att höra, tycker jag, vad den nuvarande oppositionen säger. Det sägs att vi är helt svarslösa och att en del väljare blir skrämda.

De väljare jag pratar med säger: Det är bra att ni har en plan. Det är bra att ni visar att ni vill någonting.

De väntar såklart på resultat och på att det ska bli färdigt. Nu har vi sänkt priset med 1 krona. Det var viktigt, men det är inte klart. Det viktiga är faktiskt det som händer den 1 januari 2024, när vi sänker reduktionsplikten.

Reduktionsplikten är intressant. Förra regeringen ville inte sänka den. Den skulle däremot höjas. 30,5 procent är det nu, och det skulle upp till 66 procent till 2030. Vi hörde av ministern hur mycket pengar det skulle bli.

Vi köper faktiskt väldigt mycket av bränslet från andra länder. Det mesta, ungefär 80 procent, köps från Indonesien eller Brasilien. Det tycker jag också att vi ska prata om, för det är inte speciellt miljövänligt att vi gör på det sättet.

Det viktiga är nu att vi har en regering som har sagt: Vi kommer att sänka reduktionsplikten. Det är viktigt. Det är också viktigt att vi har börjat agera och att människor, våra väljare och svenskar som bor runt om i Sverige, ska veta att denna regering har en plan. Vi kommer att sänka priset vid pump från den 1 januari 2024.

Fru talman! Tack för att jag får vara med i denna interpellationsdebatt! Bränslepriserna är en viktig fråga som vi har debatterat här i kammaren väldigt många gånger. Som del av den dåvarande oppositionen hade jag mycket åsikter om vad den förra regeringen borde ha gjort. Nu är det intressant att höra vilka påhopp vi i den nuvarande regeringen utsätts för av den förra regeringen. Det har faktiskt skett mycket. Vi har sänkt skatten på drivmedel, och mer är på väg.

Det är otroligt viktigt att ta en sådan fråga som bränslepriserna på största allvar. Jag vet inte hur många människor som sa till mig när jag åkte runt i Sverige att skatten är alldeles för hög på just diesel och bensin.

Vi diskuterade förut olika delar av Sverige. Själv kommer jag från Ödeshög, en ort där många åker till olika platser. En person sa till mig: Magnus, jag kan inte åka längre; det är för dyrt. Det var precis detta som den här regeringen hörde.

Någon ledamot undrade om man skulle skratta eller gråta. Var det något som många sa förut så var det att de grät - det var alldeles för höga priser. Därför är jag så glad för att den här regeringen nu har lovat att ta tag i reduktionsplikten. Faktum är nämligen att jag tankade min dieselbil för över 28 kronor litern när det var som värst. Med en sänkning av skatten nu och en sänkning av reduktionsplikten från den 1 januari 2024 kommer det att hända saker - den saken är klar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

När oppositionen nu kommer med kritik mot detta tycker jag att vi ska ha klart för oss vad det var som hände förut. Vi hade exempelvis en reduktionsplikt. Den är i dag på ungefär 30,5 procent. Men målet för den förra regeringen var att den skulle upp till 66 procent. Varenda människa i det här landet kan begripa att priset skulle ha gått upp med en sådan ökning av reduktionsplikten. Nu kommer man och säger: Uj uj uj, vad priset är högt! Då ska man veta hur det kunde ha blivit om den förra regeringen hade fortsatt. Då var planen att reduktionsplikten skulle upp till 66 procent, med mycket högre pris vid tankning.

En ledamot sa att Socialdemokraterna har många förslag. Det låter ju väldigt bra. Han nämnde att man skulle få en tankning gratis, i princip - en tankrabatt, tror jag att han pratade om. En tankrabatt låter fantastiskt bra, men alla andra tankningar, då? Om priset är uppåt 28 kronor, vad pratar vi om då?

Jag tycker att man måste inse att den här regeringen kommer att göra och redan har gjort allt den kan och naturligtvis kommer att se till att reduktionsplikten sänks. Och då vet vi att priset kommer att gå ned.

Fru talman! Det är viktigt att vi ser till hela Sverige. Med en snabbjärnväg skulle vi lägga alla ägg i samma korg. Det är inte positivt. Jag tycker att statsrådet är tydlig med att regeringen kommer att jobba för att förstärka och rusta upp dagens järnvägssystem.

Fru talman! Det är inte många som pratar om kostnaden för att bygga projektet. År 2016 pratade man om 230 miljarder. År 2019 var man uppe i 400 miljarder. Med en tyvärr svag krona och hög inflation kan vi bara fundera på hur många miljarder det skulle handla om i detta läge. Jag tycker att man pratar för lite om vilken prislapp det handlar om. Projektet är ett högriskprojekt.

Fru talman! Det Sverige behöver är en satsning på befintlig järnväg, så att människor kan känna sig trygga när de står på perrongen och vill komma från A till B. Den här regeringen kommer att jobba för det. Det tycker jag är mycket positivt.

Fru talman! Jag tackar statsrådet för hans mycket klara budskap som jag tror är viktigt och värdefullt för oss att höra.

Jag hör ett väldigt stort engagemang för att bygga en ny höghastighetsjärnväg. Med ett så stort åtagande som det skulle bli att bygga en sådan järnväg vet vi också att det innebär otroligt stora risker. Jag vet att många som sitter här i kväll också sitter i trafikutskottet. Vi har också hört i vilket dåligt skick som vår järnväg är. En höghastighetsjärnväg skulle tränga bort mycket annat som måste göras.

Jag som ny ledamot i trafikutskottet kan tycka att det är väldigt märkligt att den förra regeringen ändå lade så mycket kraft på att bygga denna järnväg när man visste att det finns så många underskott i fråga om den järnväg som finns i dag.

Min fråga till interpellanten Carina Ödebrink är hur hon tänker att regeringen skulle göra. Vi behöver nämligen rusta upp nuvarande järnväg. När vi har varit ute på olika platser har vi hört så mycket om att det finns sådana brister och så mycket som behöver göras. Det krävs väldigt mycket pengar till detta. Då är det väldigt märkligt att man ändå vidhåller att man vill bygga denna höghastighetsjärnväg.

Herr talman! Jag tackar återigen Daniel Bäckström för frågorna. Det är väldigt viktiga frågor. Jag delar verkligen uppfattningen att det är viktigt att vi på olika sätt trycker på.

Vad gör vi nu och framåt? Ledamoten tar själv upp sänkt drivmedelsskatt. En annan fråga som vi tar upp handlar om att vi minskar reduktionsplikten 2024. Det tror vi kommer att göra ganska mycket för priset. Det är viktiga saker. Det ska hela tiden lyftas upp att det görs mycket.

Under detta år kommer vi att jobba för att minska byråkratin. Det är viktigt att hela tiden försöka göra det enklare att göra rätt. Man ska inte hela tiden känna att byråkratin är så pass tuff och hård att man får så många stenar i ryggsäcken att man går under. Jag har faktiskt till och med hört jordbrukare som säger: Jag lägger ned nu. Jag lägger av, för detta funkar inte längre.

Så kan vi inte ha det.

Jag tror att det är sådana saker. Precis som ledamoten sa har vi lovat mycket i valrörelsen. Nu är det viktigt att också leverera. Jag håller verkligen med om det. Nu har vi en regering som står framåtlutad för att verkligen jobba med frågorna. Det tror jag är en viktig signal - att vi jobbar. Sedan vet vi alla hur det är med vår omvärld, som ledamoten var inne på. Det är kostnader som vi kanske inte räknade med och allt vad det är. Men vi har i alla fall nu en regering som kommer att göra allt den kan och som kommer att jobba med frågorna för att göra svenskt jordbruk mer konkurrenskraftigt och för att få mer lönsamhet för svenskt jordbruk. Det tror jag är viktigt.

Herr talman! Tack, Daniel Bäckström, för en jättebra fråga! Precis som ledamoten var inne på har vi här i Sveriges riksdag försökt lyfta frågor som handlar om dessa bekymmer.

Som jag sa har jag själv under mina åtta år i riksdagen varit med om att våra jordbrukare har haft det väldigt tufft och genomlevt fyra kriser. Som jag sa i mitt anförande märker man att det kanske inte är stöd som är det viktigaste. Det är klart att det är viktigt med stöd när det är som det är, men helst skulle man ha velat fylla ladorna innan. Man skulle vilja att det hade varit så bra att man kunde fylla ladorna i förväg, så att man skulle slippa att alltid stå med mössan i handen och begära allmosor.

Det är väl detta som den här regeringen behöver jobba för framöver. Det stöd som ledamoten nu talar om är en jättebra fråga. Jag tänker ta med mig den till landsbygdsministern. Jag kan även föreslå att ledamoten Bäckström interpellerar landsbygdsministern om just den här frågan. Precis som ledamoten säger är det viktigt att på olika sätt ta upp detta med stöden även med den nuvarande regeringen.

Herr talman! Tack, återigen, Anna-Caren Sätherberg, för en jättebra fråga!

Jag tycker att vi ska ta det från början. Ledamoten börjar med en falukorv. Men man kan väl börja med en annan korv, alltså helt enkelt hur det såg ut när regeringen tog över?

Att vi har höga elpriser har att göra med att vi har haft en regering som under åtta år som stängt ned kärnkraft. Det gör ju att priset går upp. Man har byggt vindkraftverk, men ibland blåser det inte. Oj, det tänkte man inte på!

Det är detta som gör att vännerna uppe i Norrland, som ledamoten talar om, får lida i dag. Priset har ju gått upp för att vi inte har tillgång till energi på samma sätt som förut.

Det är ingen liten summa som går tillbaka till vännerna i Sverige. Det är faktiskt 55 miljarder som går tillbaka, baserat på hur mycket el man förbrukade förra året. Vännerna i Norrland hade faktiskt ganska lågt energipris förra året. Det är precis detta det handlar om. De 55 miljarderna gäller ju förra året.

I år är ett annat år. Det är klart att vi ska se till att även Norrland och elprisområdena 1 och 2 ska få del av stödet när det blir så här höga priser.

Om det är något den här regeringen värnar är det våra företag och våra konsumenter. Det vet de flesta om. Nu talar vi om elpriset. Regeringen värnar också våra jordbruk. Det är viktigt: Alla ska veta att den här regeringen bryr sig om vårt land och dem som bor här.

Herr talman! Tack, Anna-Caren Sätherberg, för din fråga! Falukorv är väldigt gott. Det tycker i alla fall jag. Det är väl något som var betecknande för valrörelsen att man diskuterade priser, precis som ledamoten var inne på.

Den här regeringen har nu suttit i nio veckor, om jag minns rätt. Det är klart att det är mycket som man då får till sig. Man tar så att säga över pärmen från föregående regering och ser hur det är ställt med landet.

Det är självklart att den nya regeringen inte kan göra allting färdigt på en gång. Det förstår nog alla som har lite insikt i hur läget ser ut. Den regering som nu har tillträtt gör allt man kan för att göra det så bra som möjligt.

Det som ledamoten tar upp just nu handlar om Norrland. Det stöd som kommer till producenterna i elprisområde 3 och 4 bygger ju på föregående år. Det är alltså inte det innevarande året.

När priserna nu går upp även i norra Sverige har faktiskt regeringsföreträdare sagt att man ska se över om även elprisområdena 1 och 2 kan få stöd. Det är väl svaret på frågan. Sedan är det väl bäst att interpellera näringsministern om detta, så får ledamoten ett ännu bättre svar, för jag kan ju inte veta precis vad den här regeringen tänker göra. Det är för mig ganska omöjligt.

Herr talman! I dag debatteras miljö- och jordbruksutskottets utgiftsområde 23. Jag vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Areella näringar, landsbygd och livsmedel

Herr talman! Vi lever i ett fantastiskt land. Men vi lever också med en mycket orolig omvärld.

Rysslands krig mot vårt grannland Ukraina har gjort att många fått upp ögonen för hur illa det är med vår beredskap. I min första debatt här för åtta år sedan tog jag upp hur dåligt förberedda vi var i landet, hur vi i en kris- eller krigssituation endast skulle klara oss tio dygn. Här i Stockholm är det två dygn; sedan skulle livsmedelsbutikerna och deras centrallager vara tomma. Jag talade om hur vi kunde lära oss av Finland, som klarar sig sex månader utan att behöva importera ett enda vetekorn.

Efter mitt anförande kom en ledamot från ett annat parti fram till mig och sa: Magnus, det där behöver du inte oroa dig för. Vi har ju EU. Det re'r sig, som man säger i Ödeshög.

Så är det inte längre. Alla förstår att Sverige behöver ett livskraftigt jordbruk som kan producera mat till alla landets invånare. Ett jordbruk som inte producerar mindre mat utan mer mat är väldigt viktigt.

Herr talman! Tyvärr har vi haft regeringar, oavsett partifärg, som har sagt annorlunda. Vi har haft en statsminister som menade att svenskt jordbruk var ett särintresse. Vi har haft en inrikesminister som på en direkt fråga svarade: Jamen vi kan väl fråga våra grannländer om det skulle bli kris med mattillförsel i vårt land.

Herr talman! Vi fick en livsmedelsstrategi i juni 2017. Den var jätteviktig för oss, och jag vill ge all heder till den dåvarande landsbygdsministern. Grundstenarna i strategin var att öka lönsamheten för jordbruket, att göra jordbruket mer konkurrenskraftigt och att öka vårt lands livsmedelsförsörjning.

Det gick ända fram till den 29 april i år innan den dåvarande regeringen tog fram ett förslag på hur man skulle göra detta - från 2017 till i år. Nu säger man att utredningen ska vara klar den 1 december 2023. Alltså kommer det att ha tagit sex år från det att vi tog beslut här i kammaren 2017 till det att vi får ett förslag från en utredning. Man kan knappast kalla det för snabba beslut.

Under veckan hade några av oss samtal med producenter från olika jordbruksföretag. Alla säger liknande saker: Det är egentligen inte stöd vi är ute efter. Vad vi är ute efter, vad vi tycker är viktigt, är just att vi ska få ha ett mer konkurrenskraftigt jordbruk, att det ska vara mer lönsamt att driva jordbruk.

Man kan summera den dåvarande regeringens åtta år med att det, som vi pratade om tidigare i debatten, var mycket diskussioner och prat men väldigt lite verkstad. Det är precis som jordbrukarna säger: På gårdsnivå har vi inte märkt någon skillnad. Det är mycket allvarligt.

Under mina åtta år i riksdagen har jag varit med om fyra olika kriser: mjölkkrisen, torkan, pandemin och nu Rysslandskriget. Det är precis som min kollega John Widegren pratade om förut: Det handlar inte framför allt om en massa fler stödpaket. Vad man helt klart säger är: Ge oss förutsättningar! Ge oss samma förutsättningar som våra vänner i Europa! Då kan vi visa att vi är så duktiga som vi faktiskt är.

Precis som John Widegren också tog upp förut, herr talman, är det bekymmersamt hur EU hanterar jordbruk framåt. Det är otroligt viktigt, och jag är väldigt glad är vi har en regering som kommer att stå på tå för det, att hantera de frågor som handlar om Europa och EU-besluten. Dessa kommer att få väldigt stor påverkan på vårt jordbruk framåt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Areella näringar, landsbygd och livsmedel

Det är naturligtvis mycket bekymmersamt att se och höra att det är så mycket på gång framåt som kommer att göra att vi får minskad produktion i vårt land. Det är som sagt otroligt viktigt att vi nu har en regering som under åtminstone fyra år kan jobba framåt och verkligen se till att vi får en ny tid för våra jordbrukare i vårt land.

Med de orden vill jag önska talmannen, alla i presidiet och kansliet och alla ledamöter en riktigt god och skön jul och ett gott nytt år.

Fru talman! Jag tackar ledamoten för svaret. Det var intressant.

En annan fråga som vi pratar mycket om här är reduktionsplikten. I dag gäller 30,5 procents inblandning och priset är vad det är. Många människor har sagt att det är otroligt dyrt att tanka exempelvis diesel, men det stannar inte där. Förra regeringen - framför allt Miljöpartiet - planerade att reduktionsplikten 2030 skulle upp till 66 procent. Med det skulle priset öka markant.

När jag diskuterar med jordbrukare och många andra som bor på landsbygden säger de att det är otroligt dyrt att tanka och att de funderar på hur de ska göra om det skulle bli ännu dyrare. Därför är min fråga vad Miljöpartiet och Emma Nohrén säger till jordbrukare som har det tufft i dag med dieselprishöjningen som varit, med tanke på vad partiet tänkte göra. Vad säger ni till alla på landsbygden som inser att med Miljöpartiet som en kraft i en kommande regering kommer det att vara mycket mer inblandning och också mycket dyrare?

Fru talman! Tack, ledamoten Helldén, för svaret! Jag tyckte att gotlänningarna var väldigt tydliga med att det var just detta som var viktigt för dem - det är deras väg över till fastlandet. Jag tycker att det är bra att alla på ön nu hört vad Miljöpartiet driver.

Är ni beredda att bygga exempelvis en bana till på Arlanda, som man pratade om? Det är också viktigt för att få till detta. Det här är viktiga frågor.

Sedan tänker jag också på detta med reduktionsplikten; jag kan inte bara lämna den, utan jag går över dit. I dag är den på 30,5 procent, men till 2030 har man pratat om att den ska vara upp till 66 procent. I dag är det många ute i landet som säger: Kära nån, vad dyrt det är att tanka! Då är det alltså 30,5. Vad blir det då framåt? Man pratar om kanske 4-5 kronor till - exakt hur många vet vi inte. Det blir väldigt mycket pengar.

Det vore intressant att höra vad Miljöpartiet säger till alla som bor och verkar på landsbygden. Jag tänker på jordbrukare, som har det tufft i dag. Jag tänker på åkarna; som vi hörde förut kostar det 16 000 att tanka en lastbil. Jag tänker på alla bussbolag. Det är väldigt mycket pengar, och det är bara en försmak jämfört med hur det skulle bli om Miljöpartiet fick bestämma. Nu får de inte det, och då tänker vi sakta in och till 2024 ha en annan procentsats.

Men min fråga är alltså: Vad säger Miljöpartiet om detta?

Fru talman! Jag har en fråga till ledamoten Helldén. Det handlar om ett besök i utskottet häromveckan av företrädare från Gotland. De företrädde jordbruk, näringsliv och väldigt många bofasta och tog naturligtvis upp det väldigt höga priset för dem. På en direkt fråga om vad som är viktigt för gotlänningarna sa de: Det är viktigt att vi har Bromma flygplats, som för oss är den viktigaste navelsträngen till fastlandet, och att de fartyg som går håller hög fart.

Jag tänkte att det vore intressant att höra, ledamoten, om Miljöpartiet förstår att gotlänningarna känner på det här sättet inför framtiden.

Fru talman! Tack för din fråga, Daniel!

Jag tror att vi på ett sätt ändå ser likadant på frågan. Vi ser ett problem i Sverige. Vi har väldigt eftersatta vägar. Vi har en skuld av underhåll som inte är gjort. Man ska inte skylla allt på gamla regeringar, men man hade ju kunnat hoppas att det gjorts mer genom åren. Det har fattats mycket pengar. I stället har man satsat på nya vägar, och det ska man naturligtvis också göra. Men vi har ett land som behöver bra vägar för att vi ska kunna ta oss fram.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer

Människor lever och verkar som sagt i olika delar av vårt land. Då är det viktigt att våra vägar finns och att man fixar i ordning dem.

Daniel Helldén frågar om det är dumt att vi låter lastbilar åka, om vi behöver göra i ordning broar och så vidare. Jag tror att det är viktigt att detta görs. Trafikverket har sagt att detta är någonting vi kan göra.

Vi behöver rusta upp våra vägar inför framtiden. Nu har regeringen börjat resan med de här pengarna, och vi hoppas att vi längre fram kommer att kunna säga att det var nu man började och att det var nu man såg en nystart för vårt land och för landets vägar.

Fru talman! Tack, Daniel Helldén, för dina frågor! Absolut, det är jätteintressant det du tar upp om att vi har mycket slitage på våra vägar. Och det visar ju sig också när man ser över detta att många vägar inte har fixats.

Jag nämner också i mitt anförande hur det ser ut i Sverige. När man reser runt i landet är det faktiskt förfärligt. Det är detta som den här regeringen har förstått och försöker göra någonting åt - att vi har en skuld i att våra vägar ser ut som de gör. Det är därför vi satsar otroligt mycket pengar för detta.

Det är klart att när man ser detta kan man tänka att vi då kan bygga järnväg i stället. Men vi kan ju inte bygga järnväg till varenda del av vårt land, utan då har vi lastbilar. Vi kan nu också ha tyngre lastbilar på våra vägar.

Vi tror nog ändå att det är viktigt för landsbygden att vi faktiskt satsar på våra vägar nu. Det var också fråga om att Trafikverket faktiskt själva sa att de inte kunde göra av med alla pengarna, och det var därför vi lyfte bort dem. Till nästkommande år kan man naturligtvis undersöka detta mer: Om ni får mer pengar, vad kan ni göra för detta?

Det svar regeringen fick nu var dock att de inte kunde göra av med mer pengar. Då plockar man från den delen och lägger det på vägnätet där det finns enorma hål att avhjälpa. Jag tror att det är väldigt viktigt att man nu faktiskt skärper till, lagar broar, fixar i ordning det som är eftersatt och börjar resan. Den kommer inte ta slut nästa år, kan jag lova, men den har i alla fall börjat.

Fru talman! Tack återigen, Ulrika Heie, för dina frågor! Jag tänker också, precis som du är inne på, att detta nog är en interpellationsfråga som du skulle ställa till ministern. Jag tror att det är bättre att du gör det i den frågan.

När det gäller det andra du tar upp tycker jag att det är intressant att du frågar vad vi gör för satsningar för de boende på landsbygden. Du nämner exempelvis reseavdraget. Jag bor själv i Ödeshög - det är ju än så länge inte en jättestor stad, kan jag säga. De som bor hemma hos mig säger: Vad bra att det höjs! En person skrev till mig: Det är förfärligt att det fortfarande är 18,50. Jag jobbar på Väderstad AB, och det här kommer inte att funka för mig.

Vi har ju hört vad människor säger i landsbygden: Hjälp oss, det här går inte!

Det är samma sak när det gäller att vi sänker reduktionsplikten. Jag hörde ledamoten själv säga i sitt tal här förut att det har blivit dyrare för konsumenten och att det har ökat för barnfamiljer. Det är just därför vi säger: Jamen vänta nu, reduktionsplikten är en sak som vi själva har kommit på, och då vill vi sänka den för att faktiskt göra så att fler människor kan leva och verka på landsbygden.

Detta är väl det korta svaret, men det finns ju mycket mer man kan säga.