Camilla Waltersson Grönvall

Fru talman! Jag tackar ledamoten för en angelägen fråga.

LSS-lagstiftningen är en viktig frihetslagstiftning för att människor ska kunna delta fullt ut i samhället. Kanske känner vi moderater och liberaler lite extra ansvar här eftersom det var en borgerlig regering som en gång i tiden sjösatte denna lagstiftning.

Varje kommun har det yttersta ansvaret för att enskilda ska få det stöd och den hjälp de behöver. Kommunerna ska också planera insatser för människor med fysiska och psykiska funktionshinder. I sammanhanget kan det vara värt att nämna att det sedan 2022 pågår en utredning som har i uppdrag att analysera och ta ställning till om Ivo behöver utökade eller tydligare möjligheter att ingripa när tillsynen visar på brister. Utredningen ska också lämna förslag på hur Ivo genom sin tillsyn kan verka för att kommuner ska kunna planera sina insatser för enskilda och verkställa dessa inom skälig tid.

Fru talman! Jag tackar ledamoten för en mycket angelägen fråga.

Hur vi ska motverka de kriminella gängen och stoppa rekryteringen av barn är en högt prioriterad fråga för regeringen. Vi bedriver nu ett lika brottsförebyggande som brottsbekämpande arbete. Den nya socialtjänstlagen kommer att vara viktig för att kunna jobba tidigt och förebyggande, och här kommer också kommunernas ansvar att förtydligas.

Vi vet att föräldrarna är den viktigaste delen i preventionen, och vi lägger stora resurser på föräldraskapsstöd. Det läggs också stora resurser på skolan för att stärka detta. I dagarna har vi också presenterat en brottsförebyggande skrivelse, som utgår från en mycket bred socialpreventiv insats, och boendeinsatser kommer att vara viktiga.

Fru talman! Jag tackar ledamoten för en mycket angelägen fråga.

Frågan om att kunna stärka situationen för utsatta barn och ungdomar i Sverige är oerhört prioriterad för denna regering.

Vi har ett antal utredningar som vi i opposition drev fram. Förslagen bereds nu, precis som ledamoten så riktigt påpekar, inom Regeringskansliet.

En viktig del handlar om att se till att inte minst flickor som i dag finns under Sis tak får bättre förutsättningar. Den frågan behandlas bland annat av utredningen om den framtida barn- och ungdomsvården, där fokus ligger på att dessa barn och ungdomar ska få rätt till vård och behandling. Inte sällan har de varit utsatta för något trauma.

Att titta på hur man från civilsamhället kan stötta dessa barn och ungdomar, som ofta har varit utan stöd från någon vuxen, är en prioriterad fråga som bereds i enlighet med de förslag som nu finns.

Fru talman! Precis som ledamoten själv påpekar är Tryggare hem för barn en utredning som ligger under Justitiedepartementet. Jag skulle inte våga gå före justitieministern i den dialog som han har utlovat med civilutskottet, utan jag konstaterar att det arbetas intensivt med de utredningar som nu ligger på regeringens bord. Vi har också en hel del kontakt mellan Socialdepartementet och Justitiedepartementet. Jag har ju inte minst själv ibland konstaterat att socialtjänstlagen ligger under Socialdepartementet och mig själv, medan föräldrabalken ligger under Justitiedepartementet och justitieministern. Det innebär naturligtvis att regeringen måste arbeta tillsammans för att kunna bygga den katedral av trygghet som är regeringens avsikt när det gäller politiken runt barn och unga.

Det blir lite fånigt att behöva påpeka detta, men jag konstaterar att de utredningar som jag nu själv får ta del av och som Justitiedepartementet får ta del av ju är resultatet av ett väldigt kraftfullt arbete i socialutskottet, där jag hade förmånen att få sitta med många partier som också var väldigt engagerade i barn- och ungdomsfrågor.

Vi sitter på ett stort antal tillkännagivanden som tvingade den tidigare regeringen att tillsätta utredningar, och jag konstaterar därför att det är dessa yrkanden som ligger till grund för de utredningar som den här regeringen nu får ta del av. På det viset bygger vi den politik som vi påbörjade inte minst i socialutskottet och justitieutskottet.

Jag förstår att det kan vara särskilt plågsamt för en ledamot med så stort engagemang i dessa frågor att de tidigare åren resulterade i väldigt få konkreta förslag för barn. Nu tar den här regeringen detta vidare.

Fru talman! Jag välkomnar alltid engagerade ledamöter när det gäller barns och ungas rättigheter. Även om jag tror att Fredrik Lundh Sammeli har lämnat kammaren vill jag framhålla att den utredning som ligger till grund för den proposition som vi debatterar här i dag har gjorts av honom.

Det är nästan plågsamt att behöva påpeka att det har gått sju år sedan den utredningen presenterades. Det innebär att ingen socialdemokratisk regering har lyckats presentera en proposition som har lett till att vi faktiskt tagit steg framåt när det gäller skyddade boenden och barns och ungas rättigheter kopplade till detta.

Jag konstaterar att den här regeringen har barns och ungas rättigheter och ökade trygghet i starkt fokus. Vi presenterade för ett litet tag sedan ett utvidgat utreseförbud. Vi jobbar vidare med lex Lilla hjärtat. Den tidigare socialdemokratiska regeringen klarade inte av att ta steget till att göra barn till egna rättighetsbärare, trots att det är det som hade räddat flickan i Norrköping.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Stärkta rättigheter för barn och vuxna i skyddat boende

Nu tar vi steg för steg för att bygga barns trygghet. Vi arbetar med Fredrik Malmbergs utredning som handlar om en strategi mot våld mot barn. Vi arbetar också med den utredning som heter Tryggare hem för barn, som ligger under Justitiedepartementet och som innebär en rad olika förslag för att öka barns trygghet.

Jag konstaterar därför med emfas och inte utan en viss stolthet att jag representerar en regering som går från ord till handling, till skillnad från den regering vi såg tidigare.

Fru talman! Jag uppskattar verkligen ledamotens helhjärtade engagemang för att barns och ungas rättigheter ska tas till vara. Med detta sagt får jag väl hoppas att ledamoten kan känna viss förtröstan, hur länge nu regeringen än har suttit eller inte.

Här handlar det om en proposition som inte ens har börjat gälla än, och vi kommer naturligtvis att återkomma till hur vi utvärderar den. Kommunerna får nu ett tydligt ansvar att följa upp detta också när det handlar om de barns beslut som man nu för första gången ska börja fatta.

Det är nästan svårt att greppa det faktum att vi ännu år 2024, fram till den 1 april i alla fall, inte har en situation där barn som kommer till skyddade boenden får egna biståndsbeslut. Det ändrar vi på nu. Bara detta ger en möjlighet att för första gången kunna utvärdera.

Innan denna lagstiftning är på plats är det otroligt svårt att utvärdera vad den kommer att ge. Det tror jag att ledamoten håller med om.

Vi kommer också att se till att Barnombudsmannen, som är den myndighet som särskilt arbetar med barns rättigheter, ska följa upp den här lagstiftningen för att säkerställa att dess intentioner kommer på plats.

Fru talman! Tack så mycket, ledamoten, för frågan! För den här regeringen är det oerhört viktigt att säkerställa att vi får ökad trygghet, inte minst för våra barn och unga, där särskilt utsatta barn och unga står specifikt i fokus.

Vi bygger en katedral av trygghet. Det handlar om alla de reformer som delvis nämnts av andra ledamöter i talarstolen i dag men också om allt det pågående arbetet för att säkerställa att barns röster ska höras. Detta ska inte bara vara ord utan också något som är genomgående i samhällets arbete, och regeringens arbete blir naturligtvis oerhört viktigt som förebild. Därför är det en viktig del av inte minst det uppdrag jag har att säkerställa att barns röster finns med vid direktivskrivande, i samband med utredningar och också när det gäller att utvärdera olika reformer.

Fru talman! Denna proposition har inte ens börjat gälla ännu, men jag kan försäkra och trygga ledamoten och kanske övriga ledamöter med att uppföljningar brukar vara Moderaternas kanske trista men också ganska trygga signum. Det är också från regeringens sida väldigt tydligt att vi inte bara avser att följa implementeringen utan naturligtvis också ska säkerställa att de intentioner som finns i denna viktiga utredning och denna viktiga proposition förverkligas.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Stärkta rättigheter för barn och vuxna i skyddat boende

Utvärdering och uppföljning borde vara en självklar del av varenda reform som genomförs, men man kan snabbt konstatera att det bakåt i tiden inte alltid har varit så. Men ska vi veta att detta får den effekt som jag upplever att samtliga i kammaren i dag eftersträvar är det naturligtvis viktigt att det finns en uppföljning och en utvärdering. Denna proposition har dock inte börjat gälla än, så låt oss återkomma till uppföljning och utvärdering.

Fru talman! Jag delar verkligen uppfattningen att det är otroligt viktigt att vi med den här propositionen och reformen nu säkerställer att säkerheten och tryggheten tillhandahålls på rätt sätt. Detta är också skälet till att jag i dag kan konstatera att regeringen kommer att följa implementeringen av och fortsättningen på reformen väldigt noga.

Jag är inte intresserad av något siffertrixande. Men det är oerhört viktigt att ta del av erfarenheten i länder som har haft tillståndsplikt och skyddade boenden under lång tid och som väldigt tydligt för statistik över detta. Det är ansvarsfullt och viktigt att ta del av denna erfarenhet när den finns.

Jag vill alltså än en gång konstatera att när vi jämför med de länder som finns i vår egen närhet och vars kontext är lik vår egen ser vi att SKR:s beräkningar baseras på kostnader som är mer än dubbelt så höga som de kostnader vi kan se i våra grannländer. Detta är ändå en viktig markering om hur man säkerställer att man får rätt resurser.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Stärkta rättigheter för barn och vuxna i skyddat boende

Jag vill än en gång understryka att vi väldigt nära kommer att följa införandet av denna proposition och hur den genomförs i våra kommuner. För regeringen är det otroligt viktigt att vi kan tillhandahålla den grundläggande tryggheten, som har varit efterfrågad under lång tid. Vi kan i dag konstatera, inte minst efter att ha lyssnat på barns egna röster, att den inte finns i dag. Vi har betydande kvalitetsbrister, på en rad olika sätt, vid de skyddade boendena i Sverige i dag. Vi har också oerhört hög kvalitet - det är också viktigt att lyfta. Men med denna reform får vi nu andra förutsättningar att kunna säkerställa att alla som flyr till skyddade boenden kan känna en trygghet och kan få stöd och hjälp utifrån de behov de har.

Fru talman! Tack, ledamoten, för en angelägen fråga!

Det är oerhört viktigt att vi nu ger de rätta förutsättningarna. Det här har ju varit så efterlängtat och så efterfrågat. Jag har också inför att lagrådsremissen skrevs och propositionen sedan färdigställdes haft en lång rad av möten med såväl barnrättsorganisationer som kvinnojourer, med till exempel Stadsmissionen och med SKR där vi diskuterat finansieringen.

Jag kan konstatera att den här reformen finansieras med 335,5 miljoner kronor. Totalt läggs 456 miljoner om man räknar in domstolar och satsningar på Ivo och så vidare. Därtill läggs en summa på 8 miljarder under de kommande åren för att säkerställa att socialtjänsten kan lägga om sitt arbete till att jobba tidigt förebyggande och reagera på tidiga signaler.

Det här är ett sammanlagt arbete som inte ska ses i olika spår, utan det är ett konsekvent bygge av stärkta rättigheter och stärkt skydd för såväl barn som kvinnor som befinner sig i utsatta situationer.

Vi kan konstatera att vi inte är överens med SKR. Vi har inte tagit del av SKR:s beräkningar, ska jag också säga. De skiljer sig åt en hel del. Till exempel vill SKR ha retroaktiv kompensation för nuvarande kostnader för skyddat boende.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Stärkta rättigheter för barn och vuxna i skyddat boende

Däremot är det väldigt tydligt att SKR:s beräkning ger en uppskattad kostnad per individ som är mer än dubbelt så hög som till exempel i Danmark, som är det land i Norden som har högst kostnader för skyddat boende.

Vi har alltså tydligt skilda sätt att se på det här. SKR anser att kommunerna inte har något ansvar för att vid behov tillhandahålla skyddat boende för våldsutsatta. Den bedömningen delar inte vi.

Frågan till ledamoten Maj Karlsson är om hon delar uppfattningen att kommunerna i dag inte har någon skyldighet att göra detta.

Fru talman! Tänk dig att du gång efter gång - kanske år efter år - blir misshandlad, slagen och kränkt. Det sker fysiskt, psykiskt och ekonomiskt. Du lever med rädsla för ditt liv men framför allt med rädsla för hur ditt barn påverkas. Till slut flyr du tillsammans med ditt barn i det du står och går i. Du får inte ens med dig dina egna ytterkläder.

Du kommer till ett skyddat boende - men väl där lämnas du ensam, och ditt barn kommer inte till skolan, vårdcentralen eller tandläkaren. Du vet dessutom att rätten står på den våldsamma vårdnadshavarens sida. Han kommer fortfarande att ha rätt till umgänge med ditt barn, trots allt han utsatt er för.

Jag har träffat de här kvinnorna. Jag har hört deras berättelser om hur det är att leva i den här situationen. Det är för dem, deras barn och alla dem som utsatts för våld - och utsätts för våld - som den här propositionen äntligen läggs fram.

Kvinnan jag berättade om är inte ensam. Hennes berättelse är en berättelse om liv och död. Enligt Brå dödas cirka 15 kvinnor om året av en före detta eller nuvarande partner. Cirka 10 barn dödas per år - alltför ofta av en vårdnadshavare. 30 000 fall av misshandel av kvinnor polisanmäls. I åtta av tio fall är förövaren bekant med kvinnan. Mörkertalet är därtill stort.

Fru talman! Det här är en mycket efterlängtad reform, som syftar till att stärka tryggheten och skyddet för våldsutsatta på skyddade boenden. Det handlar oftast om kvinnor och barn. Denna proposition innebär ett paradigmskifte i svensk politik, där barn nu för första gången ses som egna rättighetsbärare och inte längre bara som medföljande till den vuxne.

Alltför många kvinnor och barn lever i dag i våldsamma relationer. Hela 80 procent av misshandelsbrotten mot vuxna kvinnor begås av någon närstående, enligt Brå. Många kvinnor tvingas fly till skyddat boende till följd av det våld de utsatts för, och i många fall följer barn med.

Barn som vistas i skyddat boende har ofta bevittnat eller själva utsatts för våld. Våldet har inte sällan pågått under flera år - ibland under barnets hela liv. Enligt forskningen kan våldets destruktiva följdverkningar minskas genom rätt stöd och behandlingsinsatser. I rapporten Min tur att berätta talar barn själva om de allvarliga brister som finns i skyddade boenden.

Utredningen som föregick denna proposition gjordes av ledamoten Fredrik Lundh Sammeli, som vi är stort tack skyldiga för en bra utredning. Den heter Ett fönster av möjligheter - stärkt barnrättsperspektiv för barn i skyddat boende, SOU 2017:112, och fastslår dessvärre att stödet till barn i skyddat boende ofta är obefintligt eller bristfälligt.

Utredningen konstaterar bland annat att barn som placeras i skyddat boende tillsammans med en vårdnadshavare inte alltid utreds och att bristande samverkan och rutiner leder till att barnet många gånger blir utan skolgång eller förskola - ibland under hela sin vistelsetid i det skyddade boendet, vilket i vissa fall kan uppgå till omkring ett år. Dessutom saknas rutiner för att säkerställa att barnets behov av vård tillgodoses, trots att studier pekar på att runt en fjärdedel av barnen i skyddat boende lider av posttraumatiskt stressyndrom.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Stärkta rättigheter för barn och vuxna i skyddat boende

För utredningen lyfte experter på området såväl som barn själva fram att umgänge med den misstänkte förövaren under barnets tid i det skyddade boendet är ett stort problem.

Fru talman! Artikel 19 i barnkonventionen slår fast att staten ska agera och ge relevant skydd när ett barn utsätts för våld samt utveckla metoder och arbetssätt för att förebygga att barn utsätts för våld.

Sverige är och ska vara ett föregångsland i arbetet för att förebygga och bekämpa våld mot barn. Att barn i skyddade boenden faller mellan stolarna är oacceptabelt. En förändring måste ske så att tiden i skyddat boende utnyttjas som den möjlighet den faktiskt är - en tid när samhället kan uppmärksamma barnets behov och genom stödinsatser verka för att boendet ska bli en vändpunkt i barnets liv.

En nationell kartläggning från Socialstyrelsen visar att det år 2020 var 4 700 barn som vistades i skyddat boende. Möjligheten att fly till och bo på ett skyddat boende kan vara livsavgörande. Det är därför viktigt att våra skyddade boenden håller hög och god kvalitet och att de gör det över hela landet.

I dag kan dock vem som helst starta och driva ett skyddat boende eftersom det saknas både kvalitetskrav och tillståndsplikt. Det leder till stora kvalitetsskillnader och dålig insyn i våra skyddade boenden.

Fru talman! Regeringen ser de problem som finns med skyddat boende. Därför lägger vi fram en proposition som innebär följande.

För det första inför vi krav på tillståndsplikt från Inspektionen för vård och omsorg, Ivo, för att driva ett skyddat boende. Oavsett om ett skyddat boende drivs i kommunal, privat eller ideell regi ska kvalitet, trygghet och säkerhet garanteras för de boende.

Tillståndsplikt är också ett redskap för att hindra välfärdskriminalitet, som vi ser riskerar att dränera vårt samhälle på resurser. Genom bättre insyn i vilka som driver skyddat boende kan oseriösa och rent kriminella aktörer stängas ute från den här marknaden.

För det andra blir barn äntligen egna rättighetsbärare. Som jag nämnt vet vi att många av barnen i skyddat boende har varit direkt utsatta för våld eller har upplevt våld mot en vårdnadshavare. Våldet har förödande konsekvenser för barns hälsa och utveckling. Trots detta utreds sällan barns egna behov av till exempel vård och omsorg, och trots att vi har skolplikt i vårt land har barn inga egna rättigheter till skola, hälso- och sjukvård eller fritidsaktiviteter. I stället ses de och har de setts främst som medföljande till föräldern som flyr.

Många blir kvar i en våldsam relation för att säkerställa att deras barn får till exempel skolgång. Det innebär att vi har kvinnor som sätter sitt eget liv i pant för att kunna säkerställa att deras barn får något slags grundläggande trygghet och rätt till skola.

För det tredje inför vi begränsad umgängesrätt. I dag har den våldsutövande föräldern umgängesrätt även om barnet flytt till ett skyddat boende under förutsättning att denna förälder är vårdnadshavare. Det äventyrar trygghet och säkerhet för barn och kvinnor, och det finns risk att vistelseadressen röjs för dem som har flytt till ett skyddat boende.

Vi ställer oss nu på de utsattas sida och begränsar umgängesrätten för den våldsutövande föräldern, och vi möjliggör för socialnämnden att hemlighålla barnets vistelseadress.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Stärkta rättigheter för barn och vuxna i skyddat boende

Fru talman! Att stärka barns rättigheter liksom att arbeta mot våld i nära relationer är prioriterade frågor för vår regering.

Jag vill passa på att lyfta fram alla som arbetar med och inom skyddade boenden i Sverige i dag. Jag vet att det är många som följer dagens debatt och att de förslag som finns i den här propositionen är väldigt efterlängtade. Att skydda våldsutsatta, varav majoriteten är kvinnor och barn, och se till att de som behöver det möts av skyddade boenden med hög kvalitet och hög kompetens är ett lagarbete.

Fru talman! Med propositionen Stärkta rättigheter för barn och vuxna i skyddat boende tar vi nu nästa viktiga steg i att hindra välfärdskriminalitet, kvalitetssäkra våra skyddade boenden och - kanske allra viktigast - göra så att barn blir egna rättighetsbärare.

(Applåder)

I detta anförande instämde Johan Hultberg (M).

Herr talman! Det är jag också helt övertygad om. Det finns mycket vi kan vara oense om, men när det gäller de långsiktiga förutsättningarna för att stötta och hjälpa samhällets mest utsatta barn och ge dem en framtid bör vi visa politisk mognad och respekt för både dessa barn och alla de yrkesgrupper som arbetar runt dessa barn. Låt oss visa dem att vi nu försöker bygga en långsiktigt alltmer hållbar katedral av trygghet och säkerhet för utsatta barn.

Jag ser därför fram emot att åter styra kosan mot Uppsala. Jag har varit där en hel del de senaste månaderna, och det finns mycket att ta del av där, inte minst när det gäller situationen i de stadsdelar i Uppsala där man dessvärre har mångårig erfarenhet av långtgående gängkriminalitet. Detta tar vi också utgångspunkt i när vi utformar den politik och de förslag vi arbetar med.

Överlag är det viktigt att lyfta de positiva exemplen. Jag vill återigen understryka ledamotens ord om detta. För mig är det nästan ofattbart att det, i det här förhållandevis lilla landet, är så svårt att sprida de goda exemplen på ett sådant sätt att de används och får effekt i fler kommuner eller områden.

Det är nu viktigt att jobba med både långsiktighet och framförhållning, något vi i dag inte ser finns, för att kunna stärka dessa barn och unga. Där kommer regeringen att ha ett mycket starkt fokus på skolan för att säkerställa att den viktiga preventionsfaktorn finns med.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Herr talman! Låt mig än en gång understryka att när samhället tar på sig det stora ansvaret att bland annat fatta beslut om LVU och omhänderta ett barn, något av det mest ingripande samhället kan göra, åtar sig samhället sig också en omfattande skyldighet att ha en kvalitativ vård.

I mitt uppdrag önskar jag dagligen att väldigt mycket mer hade gjorts tidigare, för det är en skam för Sverige att dagens barn- och ungdomsvård fungerar så illa. Det spelar nästan ingen roll vilken sten regeringen och jag lyfter på, för just nu fungerar ingen del i kedjan. Därför är det viktigt att understryka att vi nu tar ett samlat grepp om hela vårdkedjan och lägger ett stort och tydligt fokus på tidigt och förebyggande arbete, för man kan tidigt identifiera dessa barn och familjer. Man ska sedan följa dem hela vägen, från en stark förskola och framåt. Förskolan är oerhört betydelsefull för att barn ska få en bra start inför grundskolan.

Herr talman! Jag väntade genom hela Marcus Wennerströms anförande på att det skulle komma en inbjudan till Uppsala. Men jag är fräck nog att bjuda in mig själv, och jag hoppas att ledamoten kan tänka sig att leda denna studieresa. Jag tycker att det låter oerhört intressant och precis i linje med vad regeringen skulle vilja se hända runt om i landet.

Jag hoppas att varje rektor, socialchef och utbildningschef ser de skolsociala teamen som den tillgång de kan komma att bli. Icke att förglömma ska man också föra ihop olika kulturer från socialtjänst och skola. Jag tror att ett plus ett kommer att bli betydligt mer än två i detta fall, för förutsättningarna finns om det görs på rätt sätt.

För barn och unga i familjehem, HVB-hem eller Sis-hem är skolan ofta särskilt jobbig, och de har sällan positiva erfarenheter av den. Därför är jag stolt och glad över att de utredningar som presenterats nu påbörjar sitt arbete och att HVB-utredningen ska titta specifikt på en högre grad av differentiering och bättre stöd, där skolan är en viktig del. Den framtida myndighet vi nu känner som Sis kommer att ha ett starkt fokus på skolan, vilket framgår tydligt av direktiven. Här är också ett tydligt fokus på att ingen del av vårdkedjan fungerar, och när det gäller den viktiga eftervården ser regeringen att den hör ihop med en stark framväxt av fler och förstärkta familjehem och fler behandlingsfamiljer.

För första gången på hur många årtionden som helst finns det en röd linje genom hela regeringens arbete. Det handlar om tidigt, förebyggande arbete men också om att stödja med evidensbaserade metoder hela vägen för att de barn och unga som även i framtiden behöver samhällets vård ska kunna tas om hand.

Herr talman! Jag tackar ledamöterna för frågorna. Jag tycker att detta är en oerhört angelägen interpellation, för vi vet att barn och unga utsätts för stora risker när de hamnar i samhällets vård. Vi vet också att de barn och unga som finns i samhällets vård har sämre utbildningsresultat än andra. Detta är problematiskt och fullständigt oacceptabelt - om det är några barn som ska ha extra stöd och hjälp genom sin uppväxt är det just dessa barn.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vi vet att det finns många preventionsfaktorer, men det finns två som är särskilt tydliga.

Det gäller att stödja familjen. Samhället behöver stötta familjen. Redan när barnet placeras finns det ökade riskfaktorer, trots att det är motsatsen till vad vi skulle vilja se. Satsningen på föräldraskapsstöd är mycket viktig. Det är ett forsknings- och evidensbaserat sätt att möta detta.

Det handlar också om skolan. Jag önskar att vi hade kunnat vaccinera alla barn mot att till exempel ha föräldrar med missbruksproblematik eller psykisk ohälsa, men tyvärr tror jag inte att detta är möjligt. Det gör att vi måste förbereda oss och vässa oss inför en framtid där vi ska ha en helt annan barn- och ungdomsvård än vad vi har i dag. Dagens barn- och ungdomsvård håller inte måttet.

Skolan är alltså den andra stora preventionsfaktorn; det visas tydligt i forskningen. Det handlar också om sunt förnuft. Har man klarat sin skola har man möjligheter att fatta beslut som för en vidare i livet och tar en bort från den situation man kanske just då befinner sig i. Därför är skolan otroligt central i regeringens arbete för att stärka olika preventionsfaktorer.

Det finns flera delar i detta. En av de absolut viktigaste, som jag vill lyfta upp i det här inlägget, är de skolsociala teamen. För första gången kommer vi att få se en breddutbyggd samverkan mellan socialtjänsten och lärarna. Detta är delvis en ny arena för våra socialsekreterare, som ska finnas inne på skolorna, men jag har väldigt stora förhoppningar. När jag reser runt och träffar socialtjänster och skolor runt om i landet försöker jag uppmana dem att våga vara modiga och utforma detta så att resurserna används för att verkligen möta de barn som är placerade i skolan.

Jag är gammal lärare och har befunnit mig i situationen att jag får ett samtal på morgonen där det meddelas att det kommer en ny elev till klassen. Det kommer unga människor som inte sällan har blivit ganska svikna av vuxenvärlden många gånger tidigare. De kan vara ganska tuffa och kanske burdusa, för de har gått igenom den här processen så många gånger förut.

Jag vill säga något om alla omplaceringar som sker i dag, bland annat när det gäller familjehem. Ju fler omplaceringar det blir, desto större är risken att man misslyckas. Därför är detta så mångfasetterat. De skolsociala teamen och en ökad satsning på elevhälsan är viktiga saker, liksom att vi får en bättre matchning av familjehemmen.

Jag återkommer gärna ytterligare till Mona Olins fråga. Det är dock så att denna utredning tar fasta på ökat stöd bland annat när det gäller psykisk hälsa och även tar väldigt viktiga utgångspunkter i att utveckla skolan.

Herr talman! Marcus Wennerström har frågat mig på vilket sätt jag, inom mitt ansvarsområde, avser att arbeta för att barn i samhällsvård ska få det stöd som behövs för att klara skolgången. Marcus Wennerström har också frågat mig vilka åtgärder jag, inom mitt ansvarsområde, ser att staten kan ge kommunerna för att stödja skolor som tar emot barn i samhällets vård.

Det är sedan lång tid känt och dokumenterat att barn och unga i samhällets vård har låga utbildningsresultat. Forskning visar samtidigt att goda skolresultat är en mycket viktig skyddsfaktor för barn och unga i samhällets vård.

Att säkra en god utbildning för barn och unga i samhällets vård är en angelägen fråga som är nära sammanlänkad med kvaliteten i vården av barn i samhällets vård. Exempelvis visar studier att det finns ett tydligt samband mellan antal placeringstillfällen och placerade barns och ungas skolresultat samt utbildningsnivå. Ju fler placeringstillfällen, desto sämre skolresultat.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Utredningen om barn och unga i samhällets vård har haft i uppdrag att bland annat analysera vad som krävs för att placerade barn och unga ska få en väl fungerande skolgång. I november 2023 överlämnade utredningen sitt betänkande För barn och unga i samhällsvård. I betänkandet lämnas flera förslag som syftar till att tydliggöra ansvaret och öka förutsättningarna för en obruten skolgång. Betänkandet remissbehandlas för närvarande, och jag vill inte föregripa beredningen av utredningens förslag.

Regeringen genomför stora satsningar för att stötta skolorna i arbetet med att ge elever tillgång till effektiva stödinsatser i rätt tid. Det handlar bland annat om att ge skolorna bättre möjligheter att anställa fler speciallärare och inrätta fler särskilda undervisningsgrupper.

Av Tidöavtalet framgår att det ska göras en bred reform för att förbättra elevhälsan och att elevhälsans vårduppdrag bör återupprättas. En elevhälsogaranti införs med målet att öka tillgängligheten till elevhälsan.

Genom satsningen på så kallade skolsociala team förbättrar regeringen huvudmännens möjligheter att stärka samverkan mellan skola och socialtjänst och öka skolnärvaron för eleverna.

Fru talman! Jag kan börja med att försäkra Marcus Wennerström om att jag inte på något sätt har missat situationen runt Tysslinge. Tvärtom har den gjort mig väldigt, väldigt orolig under en lång tid. Det här började ju inte under hösten, utan även sommaren har varit ett bekymmer.

Det är därför vi jobbar med så stor intensitet för att säkerställa en trygg situation här och nu. Då handlar det om att kunna låsa dörrarna vid övergrepp och överfall på enskilda personer, som på Tysslinge i det här fallet. Det har också funnits upploppsliknande situationer. I dessa fall måste man kunna stänga hela avdelningar och säkerställa att det finns befogenheter som gör att man kan agera här och nu. Detta kör vi i ett snabbspår för att det ska komma på plats så fort som möjligt.

Att säkerställa att våra barn och ungdomar som befinner sig nära gängkriminella miljöer inte kan fortsätta att ha kontakt med de gängkriminella är helt avgörande. Det borde vara en självklarhet. Det innebär dock inte att man inte ska kunna ha fortsatt mobilkontakt eller annan kontakt med nära och kära, för det är naturligtvis uppbyggande, viktigt och betydelsefullt för att man ska känna sig trygg och säker, utan det handlar om att ta bort det som i dag också innebär att man kan beställa knark och vapen. Det där har en direkt påverkan även på arbetsmiljön för den personal som vi måste trygga situationen för, och vi behöver personal som arbetar vidare.

Samlat arbetar vi alltså här och nu men också långsiktigt för att säkerställa hela den samlade barn- och ungdomsvården, inklusive Sis. Jag ser fram emot en fortsatt debatt när det gäller detta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Jag tackar så mycket för frågan. Det är oerhört viktigt med en rad olika saker, för det här löses inte med en enda åtgärd.

Det jag återigen vill lyfta är att vi behöver en eftervård som tar vid där Sis i dag avslutar sina vårdande insatser. Det är också viktigt att vi har fokus på vård och behandling. I dag handlar det om hur regionen där Sis-hemmet ligger ser på vård och behandling. När det gäller ungdomspsykiatrin är BUP-vård en viktig del i detta.

Vi behöver säkerställa att det finns en samlad vård och behandling liksom andra förutsättningar, samtidigt som vi behöver säkerställa att tryggheten ser annorlunda ut. Det är också därför som regeringen satsar ett historiskt stort anslag på att öka tryggheten och säkerheten både för de intagna barn och ungdomar som befinner sig där och för personalen.

Vi har alltså gett Sis ett historiskt stort anslag. Sis har aldrig fått större resurser, och det är ju bland annat därför att regeringen ser ett behov av att kunna stärka säkerheten, tryggheten och kapaciteten vid Sis olika hem. Det handlar också om att kunna ge bättre förutsättningar för att differentiera och utveckla vården.

Det handlar även om att säkerställa kompetens. Redan under förra året tillsattes 140 miljoner för kompetensutveckling och utbildning, något som också har varit eftersatt bakåt i tiden för myndigheten Sis. Det här handlar ju om att stärka Sis möjligheter att möta barn och ungdomar med väldigt speciella och särskilda behov.

I dag minskar man antalet platser för att kunna möta de här våldsamma situationerna och fördelar även om över dygnet. Situationen vid Tysslinge till exempel har eskalerat nattetid, när man kanske traditionellt har mindre personal. Man har också krävt att man inom myndigheten har gjort förändringar och sett till att det finns personalförstärkningar nattetid. Det innebär också att man förstärker på andra sidor.

Ett av skälen till att det i dag är kö till Sis är att det i dag ytterst är kommunernas ansvar att ta emot de här barnen och ungdomarna, och kommunerna har inte kapaciteten. Och jag förstår varför kommunerna i dag tvekar att ta emot, för det är klart att om du har en ung gängkriminell man som du inte har någon annan lösning för än att återföra honom till samma miljö varifrån han placerades, på dessa grunder, kommer troligtvis det att hända som flera kommuner har beskrivit för mig: Det handlar om timmar innan de gängkriminella har satt klorna i den här killen igen. Detsamma gäller de unga flickor som har varit utsatta för övergrepp - det kommer inte att ta lång tid förrän förövarna har hittat dem och börjar utnyttja dem igen.

Den här situationen vill vi inte ha, och det är därför vi ser över hela vårdkedjan. Detta är viktigt att nämna när vi pratar om placeringar, för dels behöver vi ha en vårdkedja som innebär att det finns en eftervård enligt det som vi i dag kallar Sis, dels behöver vi säkerställa att vi inte i så hög utsträckning placerar barn och unga på HVB-hem och Sis. Det ska i stället vara robusta och välutbildade familjer och familjeliknande förhållanden med ett gott stöd för att kunna klara den här situationen. Detta är en del i hur vi nu bygger de här näten starkare.

Fru talman! Tack så mycket, Marcus Wennerström, för en mycket angelägen interpellation och diskussion om hur vi stärker barn och unga i samhällets vård!

Det är ju så att om man befinner sig i samhällets vård har man inte bara rätt till vård och behandling för de behov man har, utan man har också rätt att känna sig trygg och säker. Det är absolut samhällets uppgift att säkerställa att så är fallet.

Situationen på våra Sis-institutioner är en situation som har utvecklats över tid. Det går inte en dag utan jag önskar att väldigt mycket hade gjorts väldigt mycket tidigare, för att ändra lagstiftning i en demokrati tar tid. Det ska ta tid, men jag önskar naturligtvis att många av de här lagförslagen redan hade varit på plats.

Det handlar om att kunna säkerställa att det inte går att ha kommunikation med de kriminella nätverken utanför. Det handlar om att kunna säkerställa att droger och vapen inte förs in. Det handlar om att kunna säkerställa att man vid en långt eskalerad situation på de institutioner där vi har högst säkerhetsklassning kan låsa dörrar och vid behov också kan låsa hela avdelningar.

För regeringens del handlar det om att agera i det som gäller här och nu men också säkerställa att vi vänder hela politiken så att vi får förebyggande insatser som gör att de ungdomar som kommer in inte i denna höga utsträckning ska behöva finnas på institution. De platser som ska finnas i framtiden ska i högre utsträckning finnas i familjehem, förstärkta familjehem.

Jag mottog för några veckor sedan Barn och unga i samhällsvård, en väldigt viktig utredning som till stora delar grundar sig på de tillkännagivanden som har lämnats i den här kammaren under den föregående mandatperioden. Utredningen tar upp en rad förslag som gör att vi kan säkerställa att ungdomsvården säkras på ett annat sätt, där fokus kommer att vara på att kunna ge tidigt stöd.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det handlar också om fler familjehem, alltså förstärkta familjehem och behandlingsfamiljer, för det vi ser i dag är att vårdkedjan inte håller ihop. Anledningen till att kommunerna inte kan ta emot de färdigbehandlade ungdomar som i dag befinner sig på Sis är att man saknar förutsättningar att möta dessa barn och ungdomar.

Det är klart att den unge gängkriminelle kommer att gå tillbaka till samma miljö om det inte finns ett alternativ, om det inte finns en samlad vårdkedja som säkerställer att man kommer tillbaka till samhället på ett ordnat och bra sätt.

Det gäller även den unga tjejen som varit utsatt för förövare. De förövarna finns och lurar i bakgrunden om man återförs till samma miljö som man en gång blev omhändertagen från.

Regeringen arbetar nu med detta och kommer i närtid att återkomma med en översyn av den myndighet som i dag heter Sis. Det arbetet handlar också om att se över hela den svenska barn- och ungdomsvården. Den har brister.

Det var också ett av skälen till att jag i morse kallade alla riksdagens partier och bad dem att möta mig på Socialdepartementet för att diskutera. Det här är för viktigt för att bara vara partipolitik. Det handlar om barns och ungdomars framtid, och vi behöver säkerställa att det finns en samsyn och en långsiktighet i hur vi möter dessa barns och ungdomars behov.

Fru talman! Marcus Wennerström har frågat mig på vilket sätt jag avser att verka för att situationer som beskrivs i Inspektionen för vård och omsorgs rapport från december 2023 om hur personalen inne på Sis ungdomshem Tysslinge har tappat kontrollen upphör. Marcus Wennerström har också frågat mig hur jag avser att säkerställa att personal och ungdomar långsiktigt ges möjlighet till en god livs- och arbetsmiljö.

Gängkriminaliteten har över tid spridit sig till allt yngre barn, och det återspeglas även bland dem som vårdas i Statens institutionsstyrelses verksamhet. Fler barn och unga har kopplingar till olika gängkonstellationer jämfört med tidigare, vilket leder till fler allvarliga hot- och våldssituationer. Medarbetare blir ofta utsatta för hot och våld på institutionerna. Den situation som för närvarande råder på de särskilda ungdomshemmen där de barn, unga och klienter med det högsta våldskapitalet är placerade är mycket allvarlig och kan inte accepteras. Mot bakgrund av detta har regeringen beslutat att i Statens institutionsstyrelses regleringsbrev för 2024 ge myndigheten ett uppdrag om brottsförebyggande arbete. Statens institutionsstyrelse ska analysera och beskriva på vilket sätt myndigheten arbetar för att förebygga och förhindra brott inom ramen för sina uppgifter. Statens institutionsstyrelse ska också beskriva de viktigaste resultaten och prioriterade utvecklingsområden i arbetet.

Säkerheten vid Statens institutionsstyrelse är en prioriterad fråga för regeringen. Både placerade barn, unga och vuxna samt personal ska känna sig trygga när de är hos Statens institutionsstyrelse. Regeringen har tagit flera initiativ för att ge Statens institutionsstyrelse rätt verktyg, bland annat beslutat om en utredning om rumsvisitationer och kroppsvisitationer samt möjlighet att låsa boenderummen i anslutning till dygnsvila och av ordnings- och säkerhetsskäl. Ett förslag på ny reglering behöver skyndsamt tas fram. Vi arbetar för att nya bestämmelser som bland annat möjliggör för Statens institutionsstyrelse att låsa boenderummen i samband med dygnsvilan ska träda i kraft i augusti 2024.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det pågår också beredning av förslag om utökade möjligheter att begränsa användandet av mobiltelefoner. Målsättningen är att de nya bestämmelserna om begränsning av tillgången till elektroniska kommunikationstjänster och ökad kontroll vid besök på särskilda ungdomshem ska träda i kraft i maj 2024.

Vidare föreslås i budgetpropositionen för 2024 att Statens institutionsstyrelses anslag ökas med 145 miljoner kronor för 2024, med 153 miljoner kronor för 2025 och med 156 miljoner kronor för 2026.

Regeringen har aviserat att särskilda ungdomsfängelser ska inrättas med Kriminalvården som huvudman och att påföljden sluten ungdomsvård ska utmönstras. En trygg och säker miljö under ett frihetsberövande är av grundläggande betydelse för att försäkra barn och unga deras rätt till skydd och stöd. Institutioner där barn befinner sig behöver också vara speciellt anpassade för att barns behov och barns rättigheter ska tillgodoses. Genom att Kriminalvården får ansvar för unga som har dömts till en frihetsberövande påföljd finns möjligheter för Statens institutionsstyrelse att ha ett ökat fokus på sitt vårdande uppdrag.

Regeringen har vidare aviserat en utredning som ska se över hela den statliga ungdomsvårdens uppdrag och organisation. Syftet med den kommande utredningen är att stärka den statliga ungdomsvårdens vårdande uppdrag och del i en samlad vårdkedja.