Eva Lindh

Herr talman! Nu diskuterar vi budgeten för kommande år. Ledamoten säger att vi inte ska ta upp det som setts historiskt. Nej, det brukar bli tjafsigt. Jag skulle kunna ta upp de förslag som vi har lyft fram i riksdagen men som man har röstat nej till. Jag skulle kunna ta upp de förslag som finns i vår budget men som man säger nej till. Det gör jag inte, för det har vi redan diskuterat. Jag tar i stället upp frågan vad den här regeringen kommer att göra åt den vinstjakt som sker i svensk skola men som också påverkar hela välfärden. De pengar som tas ut skulle behövas till välfärden. Framför allt är det en välfärdsbrottslighet som är upprörande.

Jag häpnar lite när ledamoten Cecilia Rönn säger att vi skulle ha skygglappar. Vi tar ju upp de här problemen gång på gång. Men regeringen gör ingenting. När det gäller HVB-hemmen är det fortfarande så att två tredjedelar av dem som polisen har larmat om fortsätter med sin verksamhet. Vinstjakten i skolan fortsätter också. Den utarmar skolan på resurser som skulle behövas till fler lärare och bättre undervisning. LOV, lagen om valfrihetssystem, öppnar för möjligheten att utnyttja detta till välfärdsbrottslighet med de pengar som behövs så väl i verksamheten. Vi socialdemokrater värnar välfärden, och vi anser att vinstjakt inte hör hemma i svensk välfärd. Den måste stoppas. Är ledamoten beredd att jobba för det?

Herr talman! Resurser spelar roll, säger Cecilia Rönn. Men att det bara handlar om pengar är tydligen vänsterretorik. Jag tror att ganska många ändå tycker att pengar är viktiga och att de spelar roll. Det är kanske det som skiljer våra olika bilder av politiken åt. Det spelar roll hur många lärare det finns i klassrummet, hur mycket personal det finns på skolan och hur mycket resurser det finns till äldreomsorgen och sjukvården. Genom den socialdemokratiska budgeten skulle det bli ytterligare en lärare i klassrummet i en hel årskurs. Det skulle göra skillnad för skolan.

Det var dock inte detta jag tänkte ta upp med ledamoten Cecilia Rönn. Jag vill ta upp hur det ser ut i Sverige i dag. Inom vuxenutbildningen förekommer falska betyg till elever som aldrig har gått de kurser som de fått godkänt i. Det finns skolor som sätter glädjebetyg för att locka elever. Det finns skolor som drivs av våldsbejakande islamister. Det finns hemtjänst inom LOV som har öppnat upp för välfärdsbrottslighet. Vi har stora ökningar av kostnader för insatser som inte genomförs. Det finns ungdomshem som tar ut miljonvinster när de driver boenden för barn och ungdomar som har behov av särskilt stöd eller som drivs av gängkriminella.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmänna bidrag till kommuner

Detta är en viktig fråga för tilltron till välfärden men också för att det tar bort de viktiga resurser som behövs i välfärden. Vad vill Cecilia Rönn göra åt vinstjakten och den ökande välfärdsbrottsligheten?

Herr talman! Om de små kommunerna på landsbygden har det tufft, varför gör man det då ännu tuffare för dem? Det är det jag inte förstår. Jag får inte svar av ledamoten Hans Eklind. Jag frågar alltså igen: Varför tar man bort de pengarna? Varje gång jag frågar får jag svaret att det var tidsbegränsat och att Socialdemokraterna inte heller ville ha det kvar. Det stämmer inte.

Hans Eklind vet ju också att när man lade in de här pengarna ville man att det skulle följas upp och leda till ett nytt utjämningssystem. Den satsningen går att förlänga. Det är som med Äldreomsorgslyftet - som den här regeringen förlängde, vilket var jättebra. Tanken var att det skulle förlängas, även om vi hade fortsatt i regeringsställning. Det är alltså inget skäl att inte förlänga.

Regeringen tar bort pengarna till mindre kommuner på landsbygden. Det går inte att hänvisa till eller skylla på någon annan. Det är nu ni har ansvaret. Effekterna av den här politiken är att det blir mindre resurser till välfärden i alla kommuner, och det tas bort ännu mer resurser från de mindre kommunerna på landsbygden. Jag tycker att det är ovärdigt, och jag undrar vad som ligger bakom beslutet att ta bort de resurserna. Det är ju klart att det drabbar landsbygden och dem som bor där.

Vi vill göra annorlunda. Vi vill gå en annan väg. Vi har tagit fram ett särskilt, kraftfullt och bra landsbygdspaket i vår budgetmotion. Det handlar inte bara om de här resurserna utan även om stöd till utveckling, fler jobb, bättre service och ökad tillväxt. Vi har också en tankrabatt som skulle öka möjligheterna för dem som har bil, vilket många är beroende av, på landet. Jag undrar alltså varför man gör det sämre för mindre kommuner på landsbygden.

Herr talman! Tack, Hans Eklind, för anförandet!

Jag vill prata om det som Ebba Busch i valrörelsen talade om som hjärtlandet. Jag har uppfattat att det med det menas landsbygden och att förutsättningarna för landsbygden skulle stärkas. Därför vill jag ta upp frågan om förutsättningarna för de små kommunerna och kommunerna på landsbygden.

Vi har ju redan talat om det som åtminstone vi socialdemokrater anser vara otillräckliga resurser till välfärden i den här budgeten, men jag vill tala speciellt om resurserna som tidigare gick särskilt till små kommuner på landsbygden. Regeringen har ju valt att ta bort de resurserna. Det sker ett år före ett planerat införande av ett nytt system som förhoppningsvis blir mer utjämnande.

De 300 miljoner som har gått till det Kristdemokraterna kallade hjärtlandet spelar väldigt stor roll för de här kommunerna. Kristdemokraterna har ansvar för just denna fråga eftersom de har posten som civilminister. Jag undrar alltså varför Kristdemokraterna inte vill stärka förutsättningarna för en jämlik välfärd i hela Sverige.

Herr talman! Jag ska väl börja med att svara på några av de saker som ledamoten tog upp och där jag faktiskt inte delar bilden.

Ledamoten sa att vi alltid höjer skatter. Det gör vi ju inte i det här budgetförslaget, utan vi sänker skatten för vanligt folk. Vi sänker dock inte med precision skatten för dem som redan har, utan våra skattesänkningar går till vanligt folk. Det vi vänder oss emot är de enorma skattesänkningar som nu går till dem som är allra rikast. De pengarna skulle vi hellre prioritera till annat, till exempel en bättre skola, en bättre äldreomsorg och en bättre sjukvård. Det är vår prioritering, och den är jag stolt över och står upp för. Jag tycker att det är bra socialdemokratisk politik.

Ledamoten nämner bästa möjliga nytta. Ja, bästa möjliga nytta vore ju just att få en bättre välfärd. Det är precis det vi pratar om. Jag tolkar det ändå som att Moderaterna inte tror att resurser spelar roll, men jag tror mig veta att de faktiskt gör det. Resurser spelar roll i välfärden. Resurser och politik spelar roll när man till exempel, som i mitt hemlän, ska ha 900 färre personer som jobbar inom sjukvården nästa år. Det spelar roll. Vi vill prioritera på annat sätt. Vi vill prioritera välfärden.

Jag frågar återigen, för jag tycker inte att jag fick svar: Tycker ledamoten att vi har en vårdkris i Sverige?

Herr talman! Jag saknade svar på några av de frågor som jag funderar över när det gäller Moderaternas ställningstagande i frågor om pengar till välfärden. Därför tänkte jag ställa några frågor.

Anser ledamoten att det finns en vårdkris? Tycker ledamoten att det är rimligt att förutom de otillräckliga resurser som går till kommuner och regioner tar man bort särskilt riktat stöd till landsbygdskommuner och små kommuner?

Min tredje fråga gäller något som vi inte brukar prata om i dessa debatter men som ändå är en utmaning för många kommuner, nämligen va-frågan. En av Moderaternas ministrar, nämligen ministern för civilt försvar, sa tidigare i höstas att han inte uppfattar att kommuner efterlyser att staten tar över ansvaret. Man kan tolka citat på olika sätt, men anser ledamoten att det finns en utmaning i frågan? Det handlar inte bara om det vi brukar prata om när vi pratar om välfärden eller pengar till kommuner och regioner, utan det handlar här om en viktig utmaning för kommunerna i framtiden.

Jag önskar att ledamoten svarar på mina tre frågor.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmänna bidrag till kommuner

Herr talman! Nej. Det vi behöver ändra, och det som vi behöver göra för att stärka skolan och förutsättningarna för att alla barn ska få en bra skola är först och främst att ge mer resurser. Vi ser att skillnaderna mellan olika skolor men också skillnaderna mellan olika barns skolresultat nu ökar. Det är inte rimligt. Vi behöver ha en jämlik skola som är bra för alla.

Nummer två är att ta bort vinstjakten. Ledamoten säger att det finns vissa skolor som är bra. Ja, men det finns också många skolor som tar ut alldeles för mycket vinst som egentligen skulle gå till den undervisning som är bra för barnen. Tar man bort resurser innebär det att skolan blir sämre.

Jag har själv jobbat i skolan, och jag vet hur mycket storleken på klasserna och omfattningen av kringresurserna betyder. Skolan är viktig för alla barn, och skolan måste vara bra för alla barn. Det krävs mer resurser, det krävs bättre förutsättningar och det krävs att de pengar som har avsatts för skolan också går till skolan, inte till vinster.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmänna bidrag till kommuner

Herr talman! Tack, Cecilia Rönn, för frågan!

Låt oss tala om skolan. Den brinner jag också mycket för. Det är inte jag som säger att det är de största nedskärningarna i skolan på 30 år. Det är lärarfacket självt som säger att det är de största nedskärningarna på 30 år.

Låt oss se på hur det faktiskt ser ut i skolan. Om man inte ger mer resurser till en skola som verkligen behöver det kommer det att påverka kvaliteten i utbildningen, och det påverkar arbetsvillkor och annat.

Jag vill ta upp en fråga, när jag nu får möjligheten att ta den med Liberalernas ledamot. Det gäller det här med privatiseringar och marknadiseringen. Det påverkar också skolan väldigt mycket. Det innebär att de resurser som vi gemensamt fattat beslut om, oavsett vilken budget vi nu står bakom, och som var avsedda att gå till skolan inte gör det.

Vi har sett exempel på exempel där vinster tas ut och stoppas i fickan på enskilda personer i stället för att gå till den viktiga undervisningen. Jag är helt övertygad om att vi båda vill ha en bra skola. Varför gör man då inte någonting åt den här situationen?

Det brister i resurser. I reala termer är det inte en ökning. Det brister därför att de skattepengar som ändå har avsatts inte går till det som det var meningen att de pengarna skulle gå till.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmänna bidrag till kommuner

Herr talman! Nu gäller debatten den budget som nu ligger. Det är bra att man inte tar bort de generella statsbidrag som man har tillfört tidigare. Men min och vår socialdemokratiska poäng är att det krävs mer resurser för att skydda och rädda välfärden.

Det tillför inte den SD-styrda regeringen. Det är noll kronor i generella statsbidrag. Vi tillför 6 miljarder mer. Om man räknar alla de resurser som vi ger för att korta köerna i sjukvården, till personalsatsningar, till skolan och till allt annat som vi gör handlar det om 15 miljarder mer än i den SD-styrda regeringens budget. Det är vad vi talar om, och det är det som jag sagt skulle göra skillnad.

Det som är problematiskt är att även om ledamoten framhåller att man har några särskilt riktade satsningar på saker i sjukvården innebär det att när man inte ger de satsningarna blir det en skillnad. Man ger lite bara till vissa saker.

De generella statsbidragen ger möjligheter för att jobba med det som är viktigt i just den regionen som man har. Jag har haft debatter med till exempel ledamoten Jan Ericson, som har varit väldigt upprörd när vi har tillfört stora riktade statsbidrag. Det är därför som det är så förvånansvärt att man inte gör några satsningar på de generella statsbidragen.

Jag är faktiskt på allvar bekymrad över bland annat alla de barn och ungdomar som har problem med sin psykiska ohälsa och som behöver hjälp. Jag är orolig för att den här budgeten kommer att innebära att de investeringar som behövs inte kommer att finnas.

Herr talman! Jag tackar för möjligheten att upprepa det som handlar om den verklighet som den SD-styrda regeringens budget faktiskt innebär. Den innebär noll kronor i ökade generella statsbidrag.

Det som ledamoten hänvisar till är ju tidigare uppräkningar, att de ligger kvar. Tack så mycket för att man inte tar bort dem!

De ökade statsbidrag som man har tillfört är inte i reala termer ens en kompensation för de kostnadsökningar som kommuner och regioner har haft dessa år. Det blir alltså i reala termer faktiskt mindre pengar. Och när man nu inte tillför mer resurser i generella statsbidrag kommer det naturligtvis att påverka verksamheterna.

Jag uppskattar ledamotens engagemang när det gäller barns och ungdomars psykiska ohälsa. Men när man inte tillför mer resurser till vården och kommunerna kommer det att innebära negativa förutsättningar för vården till barn och ungdomar med psykisk ohälsa. Bekymrar inte det riksdagsledamoten, med tanke på ledamotens engagemang, som jag uppfattar är ärligt?

Herr talman! Jag hoppas att riksdagsledamoten slant lite på orden. Han räknade upp undersköterskor och vårdbiträden som om de skulle drabbas av skiktgränsen. Vet riksdagsledamoten vad undersköterskor och vårdbiträden tjänar?

Vårdkrisen och de bristande resurserna till välfärden drabbar just undersköterskor och vårdbiträden väldigt hårt. De får inga tusentals kronor i skattesänkningar nästa år. De får inte de resurser som denna SD-regering har prioriterat att ge till dem som har mest. Det de får nästa år är färre kollegor. De måste springa fortare. Och de kan se att det är några som fortsätter att ta ut vinster från välfärden - resurser som skulle ha kunnat gå till att förstärka välfärden. Det är detta som de får i present av Sverigedemokraterna. Det är inte värdigt.

(Applåder)

Herr talman! De flesta som jag pratar med säger att de har svårt att gå hem efter arbetsdagen. De måste springa fortare, har färre kollegor och känner att de inte gör det som var anledningen till att de valde yrket. Till exempel pratade jag med en läkare hemma i Östergötland som sa: Jag valde att bli läkare för att jag ville hjälpa och stötta. Nu har jag så få kollegor att det inte längre känns som att jag gör det. Därför funderar jag över om jag verkligen vill fortsätta med detta.

Jag tror att detta är ett större problem för alla dem som jobbar i välfärden. De känner faktiskt stor oro för att de inte kan ge den välfärd, vård och omsorg som de verkligen vill ge.

Om man ska tro riksdagsledamoten verkar det nästan vara frid och fröjd ute i regionerna. Ser inte ledamoten verkligheten där ute? Vi har en vårdkris i hela Sverige. Den är särskilt uppenbar i några län, men det är en vårdkris i hela landet.

Det är inte så att allting kommer att bli bättre nästa år. Denna regering väljer att inte ge en enda krona mer i generella statsbidrag trots att man borde se hur verkligheten ser ut. Varför gör man detta? Varför driver inte Sverigedemokraterna på för att stärka en välfärd som jag vet att de allra flesta i Sverige vill ha? De vill fortsätta att ha en utveckling av den svenska välfärdsmodellen. Varför gör inte Sverigedemokraterna detta?

Herr talman! Vår svenska välfärdsmodell har varit en hörnsten för vårt samhälle. Den har gett oss något unikt - ett jämlikare samhälle med hög sysselsättning och trygghet för alla. Detta har inte bara stärkt vårt samhälle utan också bidragit till en stark och stabil ekonomisk utveckling.

Välfärden ska vara just för oss alla, oavsett bakgrund och inkomst. Det ska inte spela någon roll om du har pengar på banken eller om du har en sjukdom som kräver behandling. Vården ska vara behovsstyrd, inte plånboksstyrd. Alla barn ska ha rätt till en bra skola, oavsett föräldrarnas inkomst. Och vi ska ge våra äldre en värdig och trygg omsorg, oavsett var de kommer ifrån.

Men vi vet att välfärden inte är självklar. Välfärden är inget vi kan ta för givet, och vi måste ständigt kämpa för att den ska fungera för oss alla.

Nu står vi inför en allvarlig utmaning. Här och nu leder den pågående kostnadskrisen på många håll till nedskärningar - färre kollegor på nattpassen, färre sjuksköterskor och undersköterskor, större barngrupper i skolan och längre köer till vårdcentralerna. Vi ser hur samhällsviktiga verksamheter riskerar att försämras när det inte finns tillräckligt med resurser. Vi har en vårdkris och de värsta nedskärningarna i skolan på 30 år. Och den SD-styrda regeringen lägger exakt noll kronor i generella statsbidrag.

Herr talman! Den SD-styrda regeringen har inte prioriterat välfärden. Trots tuffa tider väljer regeringen att inte tillföra tillräckliga resurser. Påstådda satsningar på välfärden har i reella termer inte ens kompenserat för de kostnadsökningar som kommuner och regioner har haft.

Regeringens bästa gren är i stället att ge mer till dem som redan har: skattesänkningar för de rikaste och rotavdrag för dem som redan har. Skillnaderna mellan oss svenskar ökar. Ojämlikheten och segregationen ökar i takt med den SD-styrda regeringens ovilja att se verkligheten. Det är inte så vi bygger ett starkt samhälle.

Vi socialdemokrater vill något annat. Vi lägger 6 miljarder mer i generella statsbidrag och totalt 15 miljarder mer än regeringen till kommuner och regioner - till skolan, sjukvården och all annan viktig verksamhet. Vi vet att en stark välfärd minskar klyftorna, ökar tryggheten, stärker jämställdheten och skapar hopp. Det handlar om att skapa ett mer sammanhållet och jämlikt samhälle, där välfärden fungerar för alla och inte enbart för dem som har råd att betala sig förbi systemet.

Vi vet att det krävs mer personal och bättre arbetsvillkor för att säkerställa en god välfärd. Och vi vet att den svenska välfärden kan och måste bli bättre.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmänna bidrag till kommuner

Därför vill vi socialdemokrater också införa en ny princip för statens budget: en automatisk indexering av de generella statsbidragen. Detta skulle innebära en bottenplatta och ge en tryggare grundfinansiering av vår välfärd. Det skulle inte bara ge kommuner och regioner tryggare finansiering utan också bättre förutsättningar att planera sin verksamhet.

Herr talman! Alla kommuner och regioner får nu otillräckliga resurser för att klara sjukvården, äldreomsorgen och skolan. Små kommuner på landsbygden har de tuffaste utmaningarna och drabbas särskilt. Och just då väljer den SD-styrda regeringen att ta bort de särskilda resurserna till gles- och landsbygdskommuner.

Den S-ledda regeringen införde 2022 ett särskilt statsbidrag till kommuner med strukturella utmaningar. Stödet fördelas till de 70 kommuner som har de tuffaste utmaningarna och till de minsta kommunerna. Nu tas detta stöd bort. Det är galet, och det är illa för dem som lever och verkar i dessa kommuner, särskilt eftersom vi kanske om ett år får ett nytt utjämningssystem som kan utjämna mer.

Detta kommer att påverka livet för alla dem som lever och verkar på landsbygden. I mitt hemlän Östergötland innebär det att Boxholm får 2,7 miljoner mindre, Vadstena 3 miljoner mindre, Valdemarsvik också 3 miljoner mindre, Ydre 2,5 miljoner mindre och Ödeshög 2,7 miljoner mindre. Det är stora resurser, och det betyder verkligen mycket för de här små kommunerna. Och detta är alltså utöver att regeringen inte ger de stöd som behövs för att klara välfärden.

Den SD-styrda regeringens prioriteringar är kristallklara. De prioriterar skattesänkningar för de allra rikaste i storstadsområden före en förbättrad välfärd och service för människor på landsbygden. Före valet pratades det om hjärtlandet och att det skulle gå att leva både i och utanför de stora städerna. Nu ser vi hur det gick med det.

Vi socialdemokrater vill gå en annan väg. Vi föreslår ett kraftfullt gles och landsbygdspaket i vår budgetmotion. Det handlar om stöd för utveckling, fler jobb, bättre service och ökad tillväxt. Vi prioriterar satsningar på en god välfärd för alla människor och inte enbart för välbeställda människor i storstaden.

Sverige tjänar inte på att vi glider isär. Hela Sverige måste få likvärdiga förutsättningar för att hela Sverige ska kunna leva och växa. Det är en fråga om rättvisa och sammanhållning.

Herr talman! Samtidigt vet vi att välfärden står inför en enorm kompetensutmaning. Att hitta rätt kompetens bedöms vara en av de största utmaningar kommuner och regioner står inför. Fram till 2030 behövs hundratusentals nya medarbetare. Vår befolkning åldras, och fler kommer att behöva omsorg och vård. Det kräver både resurser, rimliga arbetsvillkor och satsningar på utbildning och kompetensförsörjning.

Att regeringen och Sverigedemokraterna i detta läge väljer att minska utbildningsplatser och arbetsmarknadspolitiska insatser är rent av märkligt. Jag frågar mig ofta om de inte ser den verklighet som vi har i det här landet.

Herr talman! Konsekvenserna av åratal av privatiseringar och avregleringar borde vara uppenbara för alla. När skattemedel som ska gå till skolböcker, lärarlöner, omsorgsplatser och sjukhussängar i stället tas ut i vinster och hamnar i privata fickor betalar vi alla priset. Privatiseringar och avregleringar har visat sig kosta stora pengar, öka ojämlikheten och spä på segregationen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmänna bidrag till kommuner

Barns utbildning har blivit en handelsvara, och pengar som behövs i våra klassrum tas i stället ut som vinst av internationella riskkapitalister. Sverige är det enda land i världen som tillåter privata vinstuttag från det skattefinansierade skolsystemet. På samma sätt har privat driven äldreomsorg på många håll lägre bemanning och otrygga anställningsformer för personalen.

Vinstjakten hör inte hemma i svensk välfärd. Resurser avsatta för välfärden ska användas till att förbättra skolresultaten och ge våra äldre och sjuka en trygg omsorg och vård - inte till stora vinstuttag eller välfärdsbrottslighet. Låt oss se sanningen i vitögat och göra något åt detta. Sätt stopp för vinstjakten och för möjligheterna till välfärdsbrottslighet!

Herr talman! Skjutningar, hot och sprängningar fortsätter att sprida skräck, oro och otrygghet i vårt land. Det kommer att krävas uthållighet och satsningar på att se över straff, ge polisen utökade verktyg och förstärka rättsväsendet. Men det måste också innebära resurser för att stärka det förebyggande arbetet och stoppa nyrekryteringen. Det krävs rejäla investeringar. För varje satsad krona på polisen ska lika mycket satsas på det brottsförebyggande arbetet för att stoppa nyrekryteringen.

Det är helt verklighetsfrånvänt att man inte gör detta nu. När vi pratar om satsningar på välfärden pratar vi också om resurser till det brottsförebyggande arbetet. Så kan människor få bättre möjligheter att i stället få ett jobb och kunna bidra till samhället.

Herr talman! Sverige kan bättre än historiska nedskärningar och kortsiktiga skattesänkningar för de mest välbeställda. Det handlar om äldreomsorgen. Vi måste investera i de människor som tar hand om våra äldre - de som har bidragit till vårt samhälle - och säkerställa att de har rätt kompetens och goda arbetsvillkor.

Skillnaderna mellan elevgrupper och skolor ökar, och det måste vi göra någonting åt. Sverige har världens bästa läkare, sjuksköterskor och undersköterskor. Samtidigt har vi en vårdkris med bristande resurser som leder till att vården blir alltmer otillgänglig och att köerna ökar. Den SD-styrda regeringens budget tar inte alls hänsyn till den verklighet vi står inför.

Vi socialdemokrater kommer däremot att fortsätta kämpa för en välfärd som fungerar för alla. Det är så vi bygger ett samhälle där människan, inte marknaden, står i centrum. Det är så vi stärker tilliten, sammanhållningen och framtidstron i hela Sverige. Det är så vi försvarar och utvecklar den svenska välfärdsmodellen.

(Applåder)

Herr talman! Jag visste att denna uppräkning av exempel skulle komma från riksdagsledamoten; det brukar den göra. Jag tycker att Sverigedemokraterna bör ta ansvar för den politik man för och se verkligheten.

I Region Östergötland, till exempel, kommer det nästa år att arbeta 900 färre än förra året. Tror riksdagsledamoten att detta inte kommer att märkas? Om han gör ett besök ute i sjukvården tror jag att han kommer att få se något annat och få en annan uppfattning.

Jag frågar återigen vilken välfärd Sverigedemokraterna inte vill ha. Det som skiljer är nämligen att det i den här budgeten inte finns en enda krona mer i generella statsbidrag. Totalt ger vi socialdemokrater 15 miljarder till hela sektorn - det är klart att det skulle göra skillnad. Resurser spelar roll. Detta har ledamoten också gett exempel på; han räknar ju själv upp ett antal resurser som han verkar vara väldigt stolt över. Vi måste alltså vara överens om att pengar spelar roll. Vilka resurser välfärden har spelar roll.

Dessutom riktar man med precision in sig på mindre kommuner på landsbygden. Förutom att man gör de här neddragningarna och inte gör satsningar på välfärden drar man ned de särskilda resurserna till just mindre kommuner på landsbygden. Varför tycker Sverigedemokraterna inte att de kommunerna är värda en bättre välfärd?

Herr talman! Vi är halvvägs in i mandatperioden, och nu ser vi vad Sverigedemokraternas politik leder till: minskad tillväxt, ökad arbetslöshet och försämrad välfärd. Den SD-styrda regeringens bästa gren är att ge mer till dem som redan har.

När skola, äldreomsorg och sjukvård försämras drabbas vanligt folk, men också samhällsgemenskapen i Sverige slits isär.

När riksdagsledamoten i sitt anförande vill nämna de positiva saker man gjort på området säger han att man har riktat mycket resurser till välfärden. Jag tror att ganska få där ute håller med om den bilden. I alla fall gör inte de inom sjukvården i mitt eget hemlän det. Man ser hur minskade statsbidrag till sjukvården innebär att personal sägs upp, att köerna ökar och att de som behöver vård får vänta längre på den. Jag tror inte heller att de som nu ser att resurserna till skola och äldreomsorg inte räcker till håller med om det.

Jag vill fråga riksdagsledamoten: Vilken välfärd vill inte Sverigedemokraterna ha?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Jag hade naturligtvis uppskattat om det fanns mer svar att ge, men jag inser att det inte kommer att komma.

Ostlänken är väldigt viktig för Östergötland men också för hela Sverige. Det är viktigt att fortsätta planeringen av flera skäl. Jag vill återigen ta upp varför detta är otroligt viktigt.

Det första handlar om arbetsmarknadsförstoring. Östgötatrafiken och pendlingen inom Östergötland är avgörande. Nu har vi kapacitetsbrist. Det blir tydligt i Östergötland. Tågen har svårt att komma fram. Det märker vi som åker tåg till eller från eller inom Östergötland. Vi behöver bättre kommunikationer inom länet.

Det andra handlar om att Södra stambanan är avgörande för godstrafiken. Den är naturligtvis helt avgörande också framöver. Jag tror att vi är överens om att det är bra om gods kan gå på räls. Det är bättre för klimatet och mycket annat. Här är det viktigt att vi bygger ut, så att det går fler godståg på räls framöver. Detta behöver jag inte tala om för ministern, men det är kanske andra som inte riktigt har koll på det.

Det tredje handlar naturligtvis om det som jag har frågat om här: vikten av att man inte bara lägger räls in i Linköping utan också ut ur Linköping.

Jag hoppas att statsrådet har lyssnat och tar till sig detta. Jag hoppas verkligen också att det blir möjligt med den här lilla snutten ut ur Linköping och att det blir fortsatt byggnation av Södra stambanan.

Fru talman! Nej, jag vill bara försäkra mig om att regeringen och ansvarigt statsråd verkligen inser problematiken i att inte i denna pågående del räkna med den i sammanhanget ganska lilla snutten räls ut ur Linköping, som faktiskt är avgörande för Linköpings stadsutveckling och bebyggelse framöver. Om inte delen ut ur Linköping tas med i den här processen och den här delen av planeringen kommer det att innebära stora negativa konsekvenser för Linköping som stad och kommun under lång tid framöver. Det synes ganska märkligt att stanna mitt i en stad och inte fortsätta planeringen av en räls ut ur staden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag förstår att jag inte kommer att få ett svar när det gäller detta. Jag vill bara försäkra mig om att statsrådet inser att detta är väldigt avgörande för Linköping och för alla oss som bor där.

När det gäller den fortsatta planeringen gällande Södra stambanan inser jag att det beslutet inte kommer att tas precis nu. Men vi måste också titta framåt. Det är trångt på stambanan söderut - inte minst, som jag sa, på sträckan mellan Linköping och Mjölby men också för godstågen och övriga tåg söderut från Mjölby. Vi behöver fortsätta den planeringen och bygga ut, för detta kommer att vara avgörande för Östergötlands och hela Sveriges utveckling framåt. Detta är alltså en vädjan.

Sedan vill jag också ställa en fråga som statsrådet kanske ändå kan besvara, som i denna debatt möjligtvis inte är lika stor men ändå gäller något som jag har fått höra från flera. När vi nu invigde Sveriges största pågående infrastrukturprojekt fanns inte statsrådet på plats. Statsrådet kan få en möjlighet att här i talarstolen förklara varför han inte hade möjlighet att finnas på plats när det där första, historiska spadtaget togs. Det har ändå en symbolisk betydelse, och jag tänker att det finns en möjlighet att här för dem som undrade tala om varför statsrådet inte var där.

Detta är kanske en i sammanhanget liten fråga. De stora, betydande frågorna handlar om planeringen ut ur Linköping och om hur statsrådet ser på planeringen av Södra stambanan och vikten av sträckan söderut, från Linköping och nedåt i resten av det land som jag tror att också statsrådet har ett särskilt intresse av att bygga samman - ned mot Jönköping och vidare.

Fru talman! För en månad sedan var det en historisk dag för alla oss som bor och verkar i Östergötland och även för många fler, naturligtvis. För oss östgötar har frågan om Ostlänken varit väldigt närvarande i vår tanke och önskan om framtiden. Järnvägen är nämligen inte bara trevlig för alla oss som älskar tåg och dessutom ett klimatvänligt sätt att färdas, utan det betyder också otroligt mycket för bygden att man lätt kan pendla inom Östergötland och resa mellan olika delar av vårt land men också ut ur Sverige, förstås. Det spelar också roll för godståg och allt annat. Tågen är viktiga.

För oss som har engagerat oss i Ostlänken var det en viktig dag när vi för en månad sedan tog det första spadtaget för denna del av Ostlänken, mellan Järna och Linköping. År 2035 kan kännas långt bort, men spaden är ändå i marken. Detta är det största pågående infrastrukturprojektet just nu, så det är viktigt inte bara för oss östgötar.

Är man pendlare märker man att Ostlänken behövs. Vi behöver stärka och bygga ut järnvägen, för det är trångt på spåren genom Östergötland. Ostlänken är alltså verkligen efterlängtad. När detta någon gång i framtiden står klart kommer det att innebära kortare restider och tåg som kan komma i tid men också möjligheter till en större arbetsmarknad och smidigare arbetspendling.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag har fått ett svar av infrastrukturministern - jag tackar så mycket för det. Jag misstänker att statsrådet inte kommer att kunna ge mig så väldigt många fler svar. Jag vill dock ändå ställa frågan därför att detta är av så stor vikt och även lyfta betydelsen av att detta infrastrukturprojekt också planeras vidare söderut.

Stort tack till alla som har arbetat för Ostlänken och för att det där första spadtaget verkligen har tagits! Men det är trångt på rälsen i Östergötland, inte bara norrut utan också söderut från Linköping. Det märker de som pendlar på den delen. Även godstågen har det besvärligt att ta sig fram. Med tanke på den positiva utvecklingen, som också handlar om Fehmarn Bält och många andra saker framöver, kommer det inte att bli mindre trångt på rälsen.

Att det kommer att behöva byggas tågräls söderut tror jag inte att någon kan förneka, och då är frågan hur planeringen söderut ser ut. Men det handlar också om den lilla sträckan ut ur Linköping. Regeringen har nu gett Trafikverket i uppdrag att bygga räls in i Linköping, men ingen planering finns för räls ut ur staden. Detta påverkar stadsutveckling och bebyggelse i Linköping på ett beklagligt vis.

Herr talman! Utvecklingen när det gäller artificiell intelligens, AI, går snabbt. Eftersom Sverige har halkat efter är det viktigt att Sverige också höjer tempot.

Detta var en av de saker som AI-kommissionen skickade med när rapporten lämnades in efter halva tiden med hänvisning till att arbetet måste starta nu.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Min fråga till regeringen och det ansvariga statsrådet är följande: Vad kommer regeringen att göra för att snabba på processen och samtidigt ta vara på långsiktigt tänkande och få en politisk enighet i arbetet?

Fru talman! Språkcentrumen för nationella minoritetsspråk och det samnordiska språkarbetet i Giellagáldu är hotade i och med den SD-styrda regeringens budget. Detta är problematiskt på flera sätt. Förutom att verksamheten är hotad visar det också på en brist på respekt för det samiska språket och den samiska kulturen. I botten finns också ett gemensamt samarbetsavtal mellan den finska, den norska och den svenska regeringen. När den svenska regeringen nu inte skickar med resurser får det konsekvenser för hela verksamheten och för samarbetet i Norden. Om man ingår ett avtal borde det värderas och äras.

Jag vill fråga Nordenministern vad bakgrunden var till att man fattade det här beslutet och hur det påverkar samarbetet i Norden när man inte håller ingångna avtal.