Erik Slottner

Herr talman! Det här är såklart en jätteviktig fråga. Det exempel som lyfts fram visar varför vi behöver reglera AI på något sätt, det vill säga sådan användning av AI ska inte vara tillåten och sådan tillämpning av AI-teknik ska inte vara tillåten utan är direkt olaglig.

Vi har nu gått vidare med en proposition till riksdagen för att med hjälp av ny lagstiftning förhindra så kallade sms-bedrägerier, vilka också är vanliga. Redan i dag stoppas 50 000 misstänkta bedrägerisamtal varje dag. Med vägledning från Post- och telestyrelsen vill vi nu göra ungefär samma sak med sms.

Herr talman! Vi är många som beundrar – beundra är verkligen det rätta ordet – den motståndskraft som det ukrainska samhället, ukrainska myndigheter och ukrainska medborgare har visat. Det är något helt enastående.

Förutom ett stort engagemang hos befolkning och myndigheter att klara utmaningen – de ska vinna kriget – har också en stark civil infrastruktur varit ett av framgångsmedlen. Exempelvis är robust digital infrastruktur där man snabbt kan nå ut till allmänheten med olika typer av viktiga meddelanden ett starkt inslag. Man har haft en redundans, det vill säga när en viss del av elektronisk kommunikation förstörs finns alternativa vägar och ett starkt civilsamhälle.

Vi har mycket att lära av Ukraina i vår säkerhetspolitik. Det är också därför vi stärker skyddet av vår elektroniska infrastruktur så mycket som vi gör.

Herr talman! Alla marknader behöver någon form av reglering, och det är också därför som EU har tagit steg med sin AI-förordning att reglera AI-tillämpningen. Vi kan inte förbjuda tekniken i sig, men vi ska göra allt vi kan för att AI-tekniken används för att driva samhällsnytta, vara i människans tjänst, driva hållbarhetsarbete och stärka konkurrenskraften. Men AI ska också regleras så att den inte används för att kontrollera människor, för att massövervaka människor eller för att manipulera människor – exempelvis i allmänna val.

(Applåder)

Herr talman! Tack för denna viktiga och spännande fråga kring hur AI kan accelereras inom offentlig förvaltning. Jag möter en otroligt stor nyfikenhet runt om i Sverige när jag möter representanter för kommuner och regioner samt statliga myndigheter. Man vill verkligen öka användningen av olika AI-tjänster, och det finns en otroligt stor potential i att förbättra verksamheten och servicen till medborgarna, förbättra arbetsmiljön för dem som jobbar i olika verksamheter och göra processer mycket effektivare och därmed få ökad kvalitet för varje satsad krona.

Vi investerar nu i en AI-verkstad vars syfte är att skapa en miljö där vi kan utveckla olika AI-tjänster och AI-produkter som kan skalas upp och breddinföras i offentlig sektor.

Vi har ett stort problem med fragmentisering i den offentliga förvaltningen där mycket av innovationer stannar i en kommun, en region eller i en statlig myndighet. Det är inte bra. Vi behöver mer av uppskalning och breddinförande av bra AI-produkter.

Herr talman! I frågan insinuerades på något sätt att regeringen är emot att barn får utbildning om AI på grund av något slags allmänt motstånd mot digitalisering i skolan. Det stämmer alltså inte, och därför ville jag bemöta det indirekta påståendet.

Den handlingsplan som det hänvisas till är en redogörelse för åtgärder som pågår eller har vidtagits på regeringsnivå. Utifrån den strategi regeringen antog i februari måste nu varje departement göra sin hemläxa och se hur vi kan implementera strategin i konkreta åtgärder för att uppfylla dess mål i våra respektive departement.

(Applåder)

Herr talman! Jag tackar ledamoten för frågan. Frågan om AI:s påverkan på människor, inte minst på barn och unga, är viktig. Vi får inte se AI som något separat, någon egen varelse som flyger omkring, när det är så otroligt integrerat med andra områden och kommer att bli allt viktigare i allt fler parametrar i våra liv och vår tekniska utveckling.

Det stämmer inte alls att AI-strategin utesluter skolan helt. Skola och utbildning nämns i AI-strategin. Det är viktigt att det sker utbildning och kunskapsutveckling här. Jag känner inte alls igen den bilden.

Det vi har reagerat mycket mot är plattornas och skärmarnas intåg och dominans i skolan, inte minst när det gäller de mindre barnen. Det tycker vi har gått för långt. Vi tycker att skärmarna ska ta mindre plats. Vi tycker att algoritmerna i sociala medier ska ta mindre plats i barns och ungas liv. Det är dock en annan sak än att lära sig om AI och olika tekniker.

Herr talman! När det gäller specifika äganden och verksamheter inom enskilda myndigheter och bolag måste ändå frågorna ställas till ansvarigt statsråd. Jag tycker inte att detta kan anses som en allmänpolitisk fråga.

På det större temat är det helt uppenbart att det offentliga inte ska konkurrera med privata alternativ där det finns en fungerande marknad. Detta är ett område som näringsminister Ebba Busch ansvarar för, och hon kommer nu att lägga fram en lagstiftning för att detta inte ska vara möjligt.

Alla vi som varit kommunpolitiker vet att många kommuner i dag bedriver verksamhet där det finns en fungerande marknad med privata företag. Inte minst gym är en sådan verksamhet. Det finns många kommunala gym, trots att vi vet att vi där har en fungerande marknad.

Vi tycker inte att det offentliga ska konkurrera med privata företag, och därför vill vi nu gå fram med en skarpare lagstiftning på området.

Herr talman! Utrymmet för stora reformer nästa mandatperiod kommer med stor sannolikhet att vara begränsat med tanke på att vi har reserverat mycket av pengarna för exempelvis rättsväsendet och totalförsvarets uppbyggnad. Men hur ekonomin utvecklas de kommande åren är ju än så länge bara prognoser.

Vad vi vet är att den här regeringen under de här fyra åren har tagit Sverige från en bottenplacering i EU:s tillväxtliga till den absoluta toppen. Med en sådan ekonomisk politik skapar vi också bättre förutsättningar för att ha ett reformutrymme framöver.

(Applåder)

Herr talman! Först och främst trodde jag faktiskt att vi var överens om att vi ska låna pengar för att rusta Sveriges försvar, som behöver komma upp till Natos mål om 3,5 procent plus 1,5 procent till civilt försvar.

Jag trodde att vi var överens om att vi ska låta stödet till Ukraina ligga utanför budgetramarna för att vi ska kunna låna till att stödja Ukraina. Det kom besked så sent som i dag om att vi återigen stärker detta stöd.

Jag ser inte heller att Socialdemokraterna i sina budgetalternativ presenterar någon budget i balans. Och det är rimligt när vi är i lågkonjunktur att stödja efterfrågan i ekonomin för att kunna öka tillväxten och därmed stärka den långsiktiga ekonomin och kapaciteten inom välfärden. Det är precis det den här regeringen gör.

Mig veterligen har inte heller Socialdemokraterna protesterat när vi nu tar ned drivmedelspriserna efter att de har höjts på grund av det som händer i Hormuzsundet och även sänker priserna inom kollektivtrafiken.

Herr talman! Det är naturligtvis så att den ökade digitaliseringen och en ökad digital postgång har den nackdelen att det blir svårare att upprätthålla en fysisk postutdelning av hög kvalitet. Det är en jättestor utmaning. Det har varit en utmaning för ansvarigt bolag Postnord under hela 2000-talet. Vi ser att utmaningen kommer att öka ännu mer, och det får naturligtvis konsekvenser. Vi försöker handskas så ansvarsfullt som möjligt med detta.

Jag är ändå glad, med tanke på att Postfinansieringsutredningen visade på att Postnord riskerar ett underskott på 750 miljoner med nuvarande lagstiftning. Det talas om ett behov av statsstöd på över 1 miljard. Det talas om underskott på 1 ½ miljard. Det tacklar vi nu. Jag tycker att vi med de nya befordringstider vi nu har satt upp har skapat förutsättningar för Postnord att klara sin ekonomi och klara sitt uppdrag samtidigt som befolkningen i Sverige kan förvänta sig en postgång med befordringar inom rimlig tid.

Detta ska självklart gälla oavsett var i landet man bor. Samtidigt tror jag att det finns en acceptans för att det kan ta något längre tid i väldigt glesbefolkade delar av landet, av rätt uppenbara skäl.

Det är ju behjärtansvärt att Socialdemokraterna har lagt 100 miljoner kronor på detta i sin vårändringsbudget. Vi får se om detta blir verklighet i en verklig budget. Men det står sig ganska slätt jämfört med den 1 ½ miljard som skulle kunna bli effekten om ingenting görs. Det vill jag också få sagt.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Herr talman! Jag förstår ju att Isak From har ställt den här frågan till Elisabeth Svantesson eftersom hon ansvarar för de statliga bolagen. Samtidigt är postlagen och postfrågorna mitt ansvar. Därför hamnar vi i lite av ett gränsland här. Bedömningen har gjorts att det är jag som ska ta den här interpellationen, men det har den nackdelen att det förhindrar mig att svara om bolagens ägardirektiv, exempelvis. Det ligger inte under mig, och jag vill inte gå in på detaljer i detta.

Det här är naturligtvis frågor som kan tas upp i ägardialogerna, men det är svårt för mig att svara exakt på om det som Isak From nu beskriver föranleder oss att ändra i ägardirektiv och annat. Jag får faktiskt passa på just den frågan.

Däremot ska vi ha en postgång och en postleverans som fungerar i hela landet. Sedan tror jag att alla förstår att om man har flera mil mellan byggnader och försändelser i glesbebyggda delar av Sverige kommer det att ta lite längre tid än om man bor i väldigt tätbebyggda delar, exempelvis i Stockholms innerstad. Det tror jag att det finns förståelse och acceptans för. Men med det sagt ska alla kunna förvänta sig en postgång med rimliga leveranstider oavsett var i Sverige man bor.

Även om vi nu går över till tvådagarsutdelning ska man komma ihåg att vi skärper kravet på femdagarsbefordningstiden från 95 till 97 procent av leveranser. Det är ju en förbättring vi gör också med den förändring vi nu gör.

I övrigt handlar nu frågorna i den här introduktionsdebatten mest om just ägardirektiven och bolaget, och där har jag inte riktigt möjlighet att svara.

Herr talman! Jag får be Isak From om ursäkt – jag är på väldigt snällt humör nu – för att jag blev tvungen att skjuta fram den här debatten en gång. Men det var inte flera gånger, som interpellanten påstod. Det var bara en gång, och det berodde helt enkelt på en kalenderkrock. Jag har inte på något sätt försökt undvika debatten.

Sedan vet vi alla att maj månad, inte minst under ett valår, medför ett väldigt hektiskt schema för oss alla. Jag noterar att det är ganska vanligt att också interpellanter skjuter fram interpellationsdebatter. Vi är väl båda skyldiga till detta. Men jag har inte på något sätt avsiktligt skjutit fram debatten, utan det har bara skett en gång, och det var på grund av en kalenderkrock. Men ganska snabbt efteråt fick vi ändå till denna debatt, vilket gläder mig.

Jag fick ju ta emot Postfinansieringsutredningens betänkande ganska tidigt under mandatperioden. Utredaren är för övrigt en gammal partikamrat till Isak From. Enligt utredningen är det helt uppenbart att det med de lagkrav och den finansiering som gäller i dag blir mycket svårt för Postnord att uppfylla lagkraven med tanke på den minskade brevvolymen i Sverige. Enligt beräkningar kan vi år 2030 ha upp till 90 procent färre brevförsändelser än 2000, på grund av den ökade digitaliseringen. Det är i grunden väldigt positivt, för digital postgång är både snabbare och säkrare, men det är blir förstås mycket utmanande för Postnord att klara ekonomin under sådana förutsättningar.

Därför har vi nu gjort vissa ändringar för att Postnord ska klara av en samhällsomfattande posttjänst och uppfylla det som riksdag och regering har beslutat om en god postgång. Man kommer nu att kunna säkerställa postgång två fasta dagar i veckan, har man sagt, vilket skapar stor förutsägbarhet.

De frågor som Isak From tar upp är ju frågor som egentligen ska ställas till bolagets ledning. Så tycks också ha gjorts här. Jag kan alltså inte svara på allt detta, för en del av frågorna är det upp till bolaget att avgöra. Det gäller bland annat lokalisering av enskilda kontor. Detta styr vi inte över i ägarpolicyn, utan den frågan måste ställas till bolagsledningen och styrelsen.

Som minister med ansvar för Post- och telestyrelsen, som är tillsynsmyndighet när det gäller postlagen, har jag ingen annan förväntan än att lagen upprätthålls och att den också kommer att upprätthållas med de nya befordringsdagarna och med de organisatoriska förändringar som bolaget väljer att göra. Jag har ingen annan förväntan än att postlagen kommer att upprätthållas.

Herr talman! Isak From har frågat finansministern dels om hon avser att inom sitt ansvarsområde ta några initiativ för att möjliggöra för Postnord att utföra sitt samhällsuppdrag, dels hur hon säkerställer att Postnord uppfyller samhällsuppdraget om brev- och pakettjänster upp till 20 kilo till alla hushåll i hela landet samtidigt som Postnords agerande är förenligt med statens ägarpolicy och bolagsstyrningsmodell. Interpellationen har överlämnats till mig.

Enligt postlagen (2010:1045) ska det finnas en samhällsomfattande posttjänst, det vill säga en posttjänst som finns i hela landet, som är av god kvalitet och som innebär att alla användare kan ta emot postförsändelser och till rimliga priser kan avlämna sådana försändelser för befordran. Med postförsändelser avses adresserade försändelser som väger högst 20 kilo och som överlämnas i den slutliga form i vilken de ska transporteras av en tillhandahållare av posttjänster. Detta innebär att den samhällsomfattande posttjänsten avser både brev och paket.

Digitaliseringen av samhället förändrar postmarknaden i grunden. Sedan år 2000 har två av tre fysiska brev ersatts av digital kommunikation i Sverige. Detta medför att den svenska postmarknaden befinner sig under ett stort förändringstryck. Beräkningar visar att de brevvolymer som Postnord hanterar kommer att fortsätta sjunka, och de kan om fem år komma att motsvara cirka en tredjedel av dagens nivå. Regeringen bedömer att Postnord och övriga aktörer på marknaden därmed står inför stora utmaningar.

Post- och telestyrelsen, PTS, är tillsynsmyndigheten på postområdet och utfärdar tillstånd för att bedriva postverksamhet med stöd av postlagen. Tillstånden får förenas med villkor om skyldighet för tillståndshavare att tillhandahålla en samhällsomfattande posttjänst. PTS har utsett Postnord att tillhandahålla delar av den samhällsomfattande posttjänsten, såsom posttjänster för skriftliga meddelanden som väger högst två kilo.

Hur Postnord bedriver sin verksamhet inom ramen för verksamhetsföremålet, som har sin grund i riksdagens beslut kring bolagets uppdrag, och tillståndsvillkoren är emellertid en fråga för bolagets styrelse och ledning, som ansvarar för bolagets förvaltning, organisation och dagliga verksamhet. Detta regleras i aktiebolagslagen (2005:551), som gäller för både statligt och privat ägda bolag.

När det gäller marknaden för pakettjänster har PTS i sin tillsyn kunnat konstatera att marknaden kännetecknas av god konkurrens i hela landet och har därför bedömt att det inte finns skäl att utse ett enskilt bolag att leverera paket över hela landet. Postnord ska dock tillhandahålla vissa posttjänster för paket som väger högst 20 kilo till vissa utsatta grupper som till exempel befinner sig i digitalt utanförskap eller bor långt från ett utlämningsställe.

Det är viktigt att människor har möjlighet att bo och verka i hela landet. Samtidigt behöver den samhällsomfattande posttjänsten vara anpassad efter de förutsättningar som råder i ett alltmer digitaliserat samhälle. PTS har regeringens uppdrag att bevaka, analysera och beskriva postmarknadens utveckling. Regeringen har beredskap att vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa en posttjänst av god kvalitet i hela landet.

Fru talman! Jag tycker att Eva Lindh försa sig lite när hon valde tempus. Hon sa nämligen att Sverige har varit i EU:s bottenliga när det gäller tillväxten. Ja, så är det ju, men vi har tagit oss ur den bottenstriden och är nu i stället i toppstriden. Det är det som har hänt under dessa tre och ett halvt år: Vi har tagit oss från botten till toppen. Det är fantastiskt, och det visar att regeringens politik har gett effekt. Det kommer att spela väldigt stor roll för just kommunsektorn.

Trots Eva Lindhs inlägg finns det all anledning att påminna om att kommunsektorn går mycket bättre nu. Kommunsektorn har tuffa år bakom sig men förväntas nu redovisa ett överskott på totalt 40 miljarder kronor för 2025. Jag tycker att det är en fantastisk framgång. Vi har visat att vi under de tuffaste åren verkligen har prioriterat kommunsektorn när vi har gjort våra budgetsatsningar – för att sedan, i de två senaste budgetarna, växla över till att prioritera hushållen. Det var nämligen deras tur, och det kommer dessutom att få igång ekonomin och tillväxten samt öka antalet arbetade timmar, vilket i sin tur kommer att spela stor roll för kommunsektorns ekonomi.

Eva Lindh får det att framstå som att det skiljer otroligt mellan oppositionens och regeringens budget, men det är på promillenivå. Socialdemokraternas föreslagna ökning till kommunsektorn med 6 miljarder kronor utgör ett par promille av kommunernas totala ekonomi, och det är inte där skillnaden mellan en raserad och en upprätthållen välfärd ligger. Skillnaden ligger i stället i att bedriva en tillväxtvänlig politik som gör att fler människor betalar kommunalskatt. Det är den viktiga frågan, för det är det som kommer att säkerställa kommunernas ekonomi och därmed välfärden framöver.

Jag tackar för denna debatt.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Fru talman! När det gäller det sista är vi helt överens. Man ska kunna leva, verka och bo i hela landet. Jag får verkligen säga att den här regeringen till skillnad från den föregående har ökat förutsättningarna för just detta.

Ta bara drivmedelspriserna som exempel. Innan kriget nu blossade upp i Mellanöstern på nytt kunde vi se drivmedelspriser som nästan halverats jämfört med när Tidöpartierna tog över regeringsmakten. I går kunde ett nytt beredskapssjukhus presenteras, och detta kanske kommer att kunna rädda ett av alla de nedläggningshotade sjukhusen runt om i landet – ofta har de Sstyrda regionråd. Det är bara ett exempel, och jag kan nämna många fler. Min kollega Peter Kullgren som är landsbygdsminister och som ska ta vid efter mig i debatten kommer att kunna ge väldigt många andra exempel på detta och på den politik vi bedriver för beredskapsfrågor och annat för att skapa likvärdiga villkor runt om i landet.

Det här är Socialdemokraternas lp-skiva om tre förlorade år som går på repeat; det är inte tre förlorade år. Regeringen har tagit ansvar under mandatperioden för att reda upp den oreda som gällde efter åtta år med Sstyre.

Regeringen var trött på samhällsutvecklingen hösten 2022, och man ville ha en ny riktning för Sverige. Vi har gett Sverige en ny riktning, och vi ser nu resultat på område efter område. Det är otroligt många leveranser från den här regeringen. Vi ser också att detta rent opinionsmässigt börjar ge utdelning i ett ökat förtroende och ett ökat opinionsstöd för regeringspartierna.

Det är helt enkelt inte sant när man säger att regeringen inte har gett resurser till välfärden. De två första budgetarna vi lade fram var BP 23 och BP 24. En tredjedel av reformutrymmet i den första budgeten gick till kommuner och regioner, och 40 procent av reformutrymmet i den andra budgeten gick till att säkerställa att just välfärden inte skulle drabbas orimligt mycket i den tid vi då levde i, med både lågkonjunktur och hög inflation.

Vi ser nu hur våra mycket strategiskt riktade insatser mot vårdsektorn gör att vårdköerna minskar och i dag är 28 procent lägre än när väljarna gav oss sitt förtroende hösten 2022.

När det gäller tillväxtpolitiken, vilket är den absolut viktigaste faktorn för kommunernas ekonomi – att vi har tillväxt i ekonomin och fler arbetade timmar – har vi gått från botten i tillväxtligan när vi tog över regeringsmakten till att nu ligga i toppen. Vi har också blivit utnämnda till världens näst mest innovativa land. Man säger att det är tre förlorade år, men jag tycker att det är en retorik som verkligen ekar tomt.

Apropå att kommunerna ska kunna jobba mer effektivt stöder vi kommunerna i form av både en digitaliseringsstrategi och en AI-strategi. Vi håller nu på att jobba fram en AI-verkstad för att kommuner, regioner och hela den offentliga sektorn ska kunna ha breddning för och kunna skala upp innovationer och AI-lösningar som kan effektivisera arbetsprocesser och sänka kostnaderna.

Vi stöder kommunerna med en färdplan för offentlig upphandling, för om vi kan effektivisera upphandlingen med bara några procent betyder det mångmiljardbelopp för kommunsektorn. Vi har därtill gett pengar till en effektiviseringsdelegation till regionerna, där man kan få stöd för investeringar som på sikt sänker de löpande kostnaderna.

Vi har en regiongranskningsfunktion för att öka stödet till regionerna för att de ska kunna ha en mer effektiv ekonomistyrning. Vi stärker de mindre kommunernas kapacitet genom ett särskilt stöd till just kapacitetsanalyser för att man ska klara den långsiktiga finansieringen. Vi har också gett Statskontoret i uppdrag att komma med förslag på regelförenklingar, eftersom vi vet att detta tynger många kommuner och regioner.

Jag tycker att det ekar väldigt tomt i den retorik som Eva Lindh för – och som är lite utanför ämnet för interpellationen, kan jag lägga till.

Fru talman! Jag ska faktiskt till en av de här mindre kommunerna i Östergötland i morgon bitti – till Ödeshög, som är en annan liten kommun i Östergötland.

Nu är inte det här en debatt om kommunsammanslagningar. Den har jag hemskt gärna vid ett annat tillfälle. Men vi ska inte tvångssammanslå några kommuner. Vill Ydre fortsätta vara en egen kommun får man vara det. Man går därmed miste om storskalighetsfördelar, tror jag, men det är en annan debatt.

Jag förstår att det här svaret kan uppfattas som lite tråkigt och intetsägande, för det är lite tråkigt och intetsägande i den meningen att vi inte har några nya besked att ge sedan de föregående interpellationsdebatterna. Frågan bereds fortfarande, och därför finns inga besked om när och hur det här förslaget eventuellt ska läggas fram. Att det inte finns beror på att frågan fortfarande bereds och att det inte finns ett färdigt förslag från Regeringskansliet.

Det är mycket riktigt att vi har ett färdigt kommittéförslag om att kompensera gleshet snarare än litenhet i kommunstrukturen. Det har varit ute på remiss, och sedan har vi skickat ut ytterligare en promemoria utifrån det. Den var färdigremitterad i februari, det vill säga förra månaden, och sedan dess har inte regeringen lagt fram något konkret förslag. Det finns fortfarande en teoretisk möjlighet att lägga fram en proposition, men i och med att den ännu inte finns med på propositionslistan ska man inte ha för stora förväntningar på det. Jag tycker inte heller att man som kommun ska räkna med att det införs ett nytt system från nästa årsskifte.

Jag vill ändå säga att resultaten i kommunsektorn nu förbättras. Det är en rejäl förbättring 2025 jämfört med 2024 – kommunsektorn beräknas ha gått 40 miljarder kronor plus 2025. Det gäller även de mindre kommunerna, vill jag säga. Det är inte bara ett storstadsfenomen att ekonomin går bättre, utan det gör den också i mindre kommuner. Sedan finns det enskilda exempel där det inte går lika bra; så är det absolut. Men på totalen går alltså kommunsektorn nu 40 miljarder plus. Det beror på tillskott av både riktade och generella statsbidrag från regeringen. Men inte minst beror det på den nedtryckta inflationen, vilket har haft en otroligt stor effekt på kommunsektorn.

Vi ser också en ökad aktivitet i ekonomin. Vi ser nu för sjunde månaden i rad – tror jag att det är – färre inskrivna på Arbetsförmedlingen. Detta betyder också väldigt mycket för kommunsektorn. Jag tycker att det är ett glädjande besked och ett glädjande tecken att ekonomin nu ser allt bättre ut.

Vad gäller själva utjämningssystemet uppdateras det med de parametrar som finns även om vi inte ändrar på det här och nu. Siffrorna i detta uppdateras, vilket gör att de som har de största behoven av kostnadsutjämning får uppdateringar varje år även med det system som finns i dag. Sedan får vi se om regeringen utifrån det kommittéförslag som nu finns kommer att gå vidare med ett nytt system eller inte. Hittills finns dock inga sådana besked, och jag har inte mer besked än så att ge i den här frågan.

Fru talman! Eva Lindh har frågat mig om jag avser att agera och lämna fram ett förslag på förnyat utjämningssystem för att stärka likvärdigheten i välfärden i hela landet, hur jag motiverar att regeringen hittills inte presenterat något sammanhållet förslag och när kommuner och regioner kan förvänta sig ett besked.

Det kommunalekonomiska utjämningssystemet är viktigt för att skapa likvärdiga ekonomiska förutsättningar för kommunerna och för regionerna trots skillnader i exempelvis bebyggelsestruktur och befolkningsutveckling. Det är viktigt att systemet utvecklas i takt med samhällsutvecklingen och att det inte skapar osunda incitament, till exempel sådana som riskerar att motverka effektivisering, utveckling och tillväxt.

Enligt gällande regler uppdateras årligen utfallet i systemet i stora delar för varje kommun och region, till exempel utifrån utvecklingen av demografi, skattekraft och socioekonomiska faktorer.

Utjämningskommitténs förslag bereds inom Regeringskansliet. Finansdepartementet har vidare remitterat en promemoria med förslag om ändring av ersättningen för merkostnader för administration i kostnadsutjämningen för kommuner. Även detta förslag bereds inom Regeringskansliet. Jag kan inte föregå den processen.

Herr talman! Det är roligt att ledamoten Westmont uppmärksammar det arbete som regeringen gör med effektivisering av staten och dess myndigheter. Om vi tittar på de beslut som hittills har tagits och på sådana som ligger i den så kallade pipelinen kan vi se att det under mandatperioden kan fattas beslut om att det ska bli ett fyrtiotal färre myndigheter i Sverige. Det är väldigt bra, tycker jag.

Därutöver har vi särskilt främjat lägre lokalkostnader genom skärpningar i lokalförsörjningsförordningen. Vi har också satt kommunikationskostnaderna under lupp – kostnaderna för kommunikation har ökat mycket mer än kostnaderna för den övriga statsförvaltningen. Vi ser dessutom att digitalisering och inte minst mer användning av AI skulle kunna effektivisera processer och minska behovet av viss arbetskraft.

Om vi exkluderar rättsväsendet, kriminalvården och försvaret har antalet anställda inom staten legat ganska stilla under den här mandatperioden, vilket innebär en minskning per capita. Ökningen har verkligen avtagit. Jag tror att vi kommer att kunna få se en minskning om vi agerar rätt, fokuserar på kärnan och minskar det som inte är kärnuppgifter.

Herr talman! Tack, ledamoten, för den viktiga frågan!

Det här är en otroligt hänsynslös och cynisk brottslighet som många gånger drabbar äldre personer, men även andra grupper. Regeringen tar naturligtvis frågan på mycket stort allvar. Den skapar stor upprördhet.

Inom mitt område jobbar vi framför allt med att försvåra för telefonbedrägerier, som är ett stort problem. Vi ser att regeringens arbete på bred front har gett resultat. Vinsterna från bedrägerier har ungefär halverats, visar den senaste siffra jag fick.

Med de vägledningar vi har tagit fram stoppas 50 000 misstänkta bedrägerisamtal varje dag. Vi går snart vidare med en proposition om att samma principer ska gälla för att förhindra sms-bedrägerier.

Justitiedepartementet, justitieministern och finansmarknadsministern jobbar med straffskärpningar men också med att bankerna ska ta sitt ansvar.

Allt detta arbete ser vi nu ger resultat. Vi ska fortsätta det arbetet framåt, för den här brottsligheten ska upphöra.