Herr talman! Isak From har frågat finansministern dels om hon avser att inom sitt ansvarsområde ta några initiativ för att möjliggöra för Postnord att utföra sitt samhällsuppdrag, dels hur hon säkerställer att Postnord uppfyller samhällsuppdraget om brev- och pakettjänster upp till 20 kilo till alla hushåll i hela landet samtidigt som Postnords agerande är förenligt med statens ägarpolicy och bolagsstyrningsmodell. Interpellationen har överlämnats till mig.

Enligt postlagen (2010:1045) ska det finnas en samhällsomfattande posttjänst, det vill säga en posttjänst som finns i hela landet, som är av god kvalitet och som innebär att alla användare kan ta emot postförsändelser och till rimliga priser kan avlämna sådana försändelser för befordran. Med postförsändelser avses adresserade försändelser som väger högst 20 kilo och som överlämnas i den slutliga form i vilken de ska transporteras av en tillhandahållare av posttjänster. Detta innebär att den samhällsomfattande posttjänsten avser både brev och paket.

Digitaliseringen av samhället förändrar postmarknaden i grunden. Sedan år 2000 har två av tre fysiska brev ersatts av digital kommunikation i Sverige. Detta medför att den svenska postmarknaden befinner sig under ett stort förändringstryck. Beräkningar visar att de brevvolymer som Postnord hanterar kommer att fortsätta sjunka, och de kan om fem år komma att motsvara cirka en tredjedel av dagens nivå. Regeringen bedömer att Postnord och övriga aktörer på marknaden därmed står inför stora utmaningar.

Post- och telestyrelsen, PTS, är tillsynsmyndigheten på postområdet och utfärdar tillstånd för att bedriva postverksamhet med stöd av postlagen. Tillstånden får förenas med villkor om skyldighet för tillståndshavare att tillhandahålla en samhällsomfattande posttjänst. PTS har utsett Postnord att tillhandahålla delar av den samhällsomfattande posttjänsten, såsom posttjänster för skriftliga meddelanden som väger högst två kilo.

Hur Postnord bedriver sin verksamhet inom ramen för verksamhetsföremålet, som har sin grund i riksdagens beslut kring bolagets uppdrag, och tillståndsvillkoren är emellertid en fråga för bolagets styrelse och ledning, som ansvarar för bolagets förvaltning, organisation och dagliga verksamhet. Detta regleras i aktiebolagslagen (2005:551), som gäller för både statligt och privat ägda bolag.

När det gäller marknaden för pakettjänster har PTS i sin tillsyn kunnat konstatera att marknaden kännetecknas av god konkurrens i hela landet och har därför bedömt att det inte finns skäl att utse ett enskilt bolag att leverera paket över hela landet. Postnord ska dock tillhandahålla vissa posttjänster för paket som väger högst 20 kilo till vissa utsatta grupper som till exempel befinner sig i digitalt utanförskap eller bor långt från ett utlämningsställe.

Det är viktigt att människor har möjlighet att bo och verka i hela landet. Samtidigt behöver den samhällsomfattande posttjänsten vara anpassad efter de förutsättningar som råder i ett alltmer digitaliserat samhälle. PTS har regeringens uppdrag att bevaka, analysera och beskriva postmarknadens utveckling. Regeringen har beredskap att vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa en posttjänst av god kvalitet i hela landet.

Herr talman! Jag får be Isak From om ursäkt – jag är på väldigt snällt humör nu – för att jag blev tvungen att skjuta fram den här debatten en gång. Men det var inte flera gånger, som interpellanten påstod. Det var bara en gång, och det berodde helt enkelt på en kalenderkrock. Jag har inte på något sätt försökt undvika debatten.

Sedan vet vi alla att maj månad, inte minst under ett valår, medför ett väldigt hektiskt schema för oss alla. Jag noterar att det är ganska vanligt att också interpellanter skjuter fram interpellationsdebatter. Vi är väl båda skyldiga till detta. Men jag har inte på något sätt avsiktligt skjutit fram debatten, utan det har bara skett en gång, och det var på grund av en kalenderkrock. Men ganska snabbt efteråt fick vi ändå till denna debatt, vilket gläder mig.

Jag fick ju ta emot Postfinansieringsutredningens betänkande ganska tidigt under mandatperioden. Utredaren är för övrigt en gammal partikamrat till Isak From. Enligt utredningen är det helt uppenbart att det med de lagkrav och den finansiering som gäller i dag blir mycket svårt för Postnord att uppfylla lagkraven med tanke på den minskade brevvolymen i Sverige. Enligt beräkningar kan vi år 2030 ha upp till 90 procent färre brevförsändelser än 2000, på grund av den ökade digitaliseringen. Det är i grunden väldigt positivt, för digital postgång är både snabbare och säkrare, men det är blir förstås mycket utmanande för Postnord att klara ekonomin under sådana förutsättningar.

Därför har vi nu gjort vissa ändringar för att Postnord ska klara av en samhällsomfattande posttjänst och uppfylla det som riksdag och regering har beslutat om en god postgång. Man kommer nu att kunna säkerställa postgång två fasta dagar i veckan, har man sagt, vilket skapar stor förutsägbarhet.

De frågor som Isak From tar upp är ju frågor som egentligen ska ställas till bolagets ledning. Så tycks också ha gjorts här. Jag kan alltså inte svara på allt detta, för en del av frågorna är det upp till bolaget att avgöra. Det gäller bland annat lokalisering av enskilda kontor. Detta styr vi inte över i ägarpolicyn, utan den frågan måste ställas till bolagsledningen och styrelsen.

Som minister med ansvar för Post- och telestyrelsen, som är tillsynsmyndighet när det gäller postlagen, har jag ingen annan förväntan än att lagen upprätthålls och att den också kommer att upprätthållas med de nya befordringsdagarna och med de organisatoriska förändringar som bolaget väljer att göra. Jag har ingen annan förväntan än att postlagen kommer att upprätthållas.

Herr talman! Jag förstår ju att Isak From har ställt den här frågan till Elisabeth Svantesson eftersom hon ansvarar för de statliga bolagen. Samtidigt är postlagen och postfrågorna mitt ansvar. Därför hamnar vi i lite av ett gränsland här. Bedömningen har gjorts att det är jag som ska ta den här interpellationen, men det har den nackdelen att det förhindrar mig att svara om bolagens ägardirektiv, exempelvis. Det ligger inte under mig, och jag vill inte gå in på detaljer i detta.

Det här är naturligtvis frågor som kan tas upp i ägardialogerna, men det är svårt för mig att svara exakt på om det som Isak From nu beskriver föranleder oss att ändra i ägardirektiv och annat. Jag får faktiskt passa på just den frågan.

Däremot ska vi ha en postgång och en postleverans som fungerar i hela landet. Sedan tror jag att alla förstår att om man har flera mil mellan byggnader och försändelser i glesbebyggda delar av Sverige kommer det att ta lite längre tid än om man bor i väldigt tätbebyggda delar, exempelvis i Stockholms innerstad. Det tror jag att det finns förståelse och acceptans för. Men med det sagt ska alla kunna förvänta sig en postgång med rimliga leveranstider oavsett var i Sverige man bor.

Även om vi nu går över till tvådagarsutdelning ska man komma ihåg att vi skärper kravet på femdagarsbefordningstiden från 95 till 97 procent av leveranser. Det är ju en förbättring vi gör också med den förändring vi nu gör.

I övrigt handlar nu frågorna i den här introduktionsdebatten mest om just ägardirektiven och bolaget, och där har jag inte riktigt möjlighet att svara.

Herr talman! Det är naturligtvis så att den ökade digitaliseringen och en ökad digital postgång har den nackdelen att det blir svårare att upprätthålla en fysisk postutdelning av hög kvalitet. Det är en jättestor utmaning. Det har varit en utmaning för ansvarigt bolag Postnord under hela 2000-talet. Vi ser att utmaningen kommer att öka ännu mer, och det får naturligtvis konsekvenser. Vi försöker handskas så ansvarsfullt som möjligt med detta.

Jag är ändå glad, med tanke på att Postfinansieringsutredningen visade på att Postnord riskerar ett underskott på 750 miljoner med nuvarande lagstiftning. Det talas om ett behov av statsstöd på över 1 miljard. Det talas om underskott på 1 ½ miljard. Det tacklar vi nu. Jag tycker att vi med de nya befordringstider vi nu har satt upp har skapat förutsättningar för Postnord att klara sin ekonomi och klara sitt uppdrag samtidigt som befolkningen i Sverige kan förvänta sig en postgång med befordringar inom rimlig tid.

Detta ska självklart gälla oavsett var i landet man bor. Samtidigt tror jag att det finns en acceptans för att det kan ta något längre tid i väldigt glesbefolkade delar av landet, av rätt uppenbara skäl.

Det är ju behjärtansvärt att Socialdemokraterna har lagt 100 miljoner kronor på detta i sin vårändringsbudget. Vi får se om detta blir verklighet i en verklig budget. Men det står sig ganska slätt jämfört med den 1 ½ miljard som skulle kunna bli effekten om ingenting görs. Det vill jag också få sagt.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.