Erik Slottner

Herr talman! har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att hantera den stora arbetskraftsbristen som är akut inom välfärdssektorn.

En väl fungerande kompetensförsörjning i hela landet är en nyckelfråga för utvecklingen av välfärden. Möjligheten att attrahera, rekrytera, utveckla och behålla medarbetare med rätt kompetens är avgörande för att kunna möta befolkningens ökande behov av välfärdstjänster. Staten har ett övergripande ansvar för att kommuner och regioner har likvärdiga förutsättningar och kapacitet att utföra sitt välfärdsuppdrag, medan kommunerna och regionerna har ansvar för till exempel arbetsmiljö och verksamheternas kvalitet.

Resurser tillförs till kommunsektorn i det generella statsbidraget 2023. Särskilda medel finns också avsatta för att stödja regioner och kommuner avseende bland annat kompetensförsörjning inom såväl hälso- och sjukvården som äldreomsorgen. Kompetensförsörjningen kan emellertid inte lösas enbart med ökade resurser eller med fler medarbetare. Potentialen i förändrade arbetssätt, digitalisering och övrig effektivisering behöver också tas till vara. Styrningen behöver utformas så att onödig och alltför detaljerad administration undviks.

Uppgiften att stärka kompetensförsörjningen i välfärden är komplex och kräver insatser inom flera olika områden. I detta sammanhang kan nämnas att regeringen har gett Socialstyrelsen i uppdrag att tillsammans med Nationella vårdkompetensrådet ta fram ett förslag till nationell plan för att förbättra hälso- och sjukvårdens kompetensförsörjning.

Inom skolans område vill regeringen stärka läraryrkets attraktivitet genom att minska lärarnas administrativa börda, avlasta genom övrig personal och utveckla lärarrollen. Regeringens avsikt är vidare att antalet utbildningsplatser inom yrkeshögskolan även i fortsättningen ska ligga på en hög nivå, och antalet årsplatser beräknas 2023 vara på ungefär samma nivå som 2022. Statsbidraget för regionalt yrkesvux kommer totalt sett att ligga på ungefär dubbelt så hög nivå 2023 som före pandemin. Regeringen bedömer att den nya nivån ligger i linje med vad kommunerna faktiskt kan genomföra. Under 2021 utökades antalet platser för att ge högskolor och universitet möjlighet att utifrån sina förutsättningar prioritera utbildningar för bristyrken inom till exempel skolan och vården. Denna utbyggnad är permanent och påverkas inte när platser som bedömdes tillgodose ett mer tillfälligt behov under pandemin successivt upphör.

Även arbetsmarknadspolitiska åtgärder kan bidra till att möta kompetensbristen. Som regeringen angav i budgetpropositionen för 2023 finns det ett utrymme för en fortsatt ökning av antalet arbetsmarknadspolitiska åtgärder i förhållande till nuvarande nivåer. Det handlar bland annat om matchningstjänster, arbetsmarknadsutbildning och fler praktikplatser. Regeringen är beredd att vid behov vidta ytterligare åtgärder på arbetsmarknadsområdet under mandatperioden om läget på arbetsmarknaden försämras.

Avslutningsvis vill jag betona vikten av att staten, kommunerna och regionerna fortsätter att arbeta tillsammans för att långsiktigt stärka tillgången till kompetens i vården, skolan och omsorgen i hela landet.

Fru talman! Ida Karkiainen ställde en liknande fråga tidigare här i eftermiddag. Det är inte nyanlända som bussas. Vi har bosättningslagen, och kommuner är skyldiga att ta emot nyanlända. Det är när etableringstiden är över, när kommunens kontrakt är klara och när man ska hitta bostad på egen hand som denna problematik har uppstått.

Det finns inneboende konflikter: Där bostäderna finns är det ofta hög arbetslöshet, och där jobben finns är det ofta ont om bostäder. Detta är givetvis ett stort problem. En utredning ska nu se över hur omfattande problemet är. Det finns ingen objektiv definition av social dumpning, och vi vet inte exakt hur utbrett det är. Så kallad social dumpning kan också förekomma av andra grupper än bara nyanlända.

Vi får se hur vi ska gå vidare med frågan. Jag har inga jätteklara svar på det nu. Men vi har ingen kommunarrest, och detta är en svår fråga. Det är därför vi behöver se vidare på den, exakt som den förra regeringen gjorde.

Frågestunden var härmed avslutad.

Fru talman! Tack, Martin Westmont, för frågan!

Jag ber om att få återkomma i frågan. Vi har inte riktigt stött och blött den under de veckor som regeringen har suttit och jag har varit civilminister.

Det som Westmont lyfter fram är självklart ett problem. Det torde vara olagligt att skicka bluffakturor, men det är mycket möjligt att det finns luckor i lagstiftningen som behöver täppas till. Vi får väl inom den samarbetskoalition som styr Sverige lyfta frågan och se om vi kan göra någonting åt detta i samarbete mellan behörigt utskott och regeringen. Det är dock ingen fråga som jag hittills har tagit några initiativ kring.

Fru talman! Tack så mycket för frågan! Jag håller helt med om beskrivningen av Sverige som ett land som ligger i framkant men som tyvärr under senare år har tenderat att halka efter medan andra länder har sprungit före.

Bredband i hela landet och att man ska kunna leva, bo och verka i hela landet är en viktig fråga för regeringen. Det är också därför som vi nu ökar på anslagen för bredbandsutbyggnad med 600 miljoner kronor så att vi totalt under 2023 kommer att lägga 1,3 miljarder på utbyggnad av bredband i områden och på platser där marknadskrafterna inte bär sig själva. Många av de platserna är inte helt oväntat just på landsbygden, och det är också därför landsbygden ligger efter de stora städerna i bredbandsutbyggnaden.

Problematiken är känd, men målet ligger fast och regeringen lägger ökade anslag på detta viktiga område för att vi ska nå det uppsatta målet.

Fru talman! Vi vet inte hur omfattande detta problem är. Det finns inte någon objektiv definition av social dumpning. Vi har inte kommunarrest i Sverige. Det här har ofta varit kopplat till att etableringstiden löpt ut för nyanlända. Ska de då flytta eller bo kvar i den kommun där de varit bosatta i två år? Det beror naturligtvis på bostadssituationen och arbetsmarknaden. Vi kan inte tvinga nyanlända att vara kvar i en kommun för all evig framtid bara för att de blivit placerade där under etableringsperioden.

Jag måste ändå ta det här på allvar. Om det är så att kommuner av olika skäl medvetet placerar människor i andra kommuner för att bli av med kostnader är det ett problem som vi behöver ta på stort allvar.

Som Karkiainen vet har det tillsatts en utredning som ska se över det kommunalekonomiska skatteutjämningssystemet. I det systemet bör de kommuner som drabbas av denna typ av beteende kompenseras.

Fru talman! Det är helt rätt att risken med den här typen av brottslighet, även om det inte rör sig om så mycket pengar som man blir bedragen på, är att den skapar en oro hos den enskilde. Tilliten till både samhälle och andra människor riskerar ju att få sig en rejäl törn, så det är en viktig fråga att jobba med.

Jag tror också, även om det är långsiktigt och kan låta flummigt, att det är viktigt med information, inte minst från polisens sida, om hur man skyddar sig mot digitala bedrägerier. Civilsamhället spelar en jätteviktig roll i detta sammanhang, exempelvis.

Fru talman! Jag vill tacka frågeställaren för en väldigt viktig fråga i ett mycket angeläget ämne.

Det är få saker som upprör mig så mycket som när äldre personer utsätts för brott eller utnyttjas, bland annat på grund av digital okunskap. Utsattheten för den här typen av kriminalitet och bedrägerier kan bero på att människor utnyttjar enskilda personers digitala okunskap. Men det kan också handla om människor som utger sig för att vara andra än de är, det vill säga att de säger sig vara från hemtjänsten eller elbolaget och tar sig in i äldres hem den vägen.

Jag har sagt att detta är en prioriterad fråga för mig. Även i min tidigare roll som kommunpolitiker i Stockholms stad var detta en fråga som jag engagerade mig mycket i.

Regeringen måste få återkomma med mer konkreta planer när vi har hunnit komma längre i vårt arbete. Men en viktig fråga för it-säkerheten är att man kan identifiera sig elektroniskt på ett säkert sätt. Myndigheten för digital förvaltning har nu ett uppdrag att i januari återkomma med en rapport om hur detta kan utformas rent tekniskt. Därefter kommer regeringen att återkomma.