Herr talman! har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att hantera den stora arbetskraftsbristen som är akut inom välfärdssektorn.

En väl fungerande kompetensförsörjning i hela landet är en nyckelfråga för utvecklingen av välfärden. Möjligheten att attrahera, rekrytera, utveckla och behålla medarbetare med rätt kompetens är avgörande för att kunna möta befolkningens ökande behov av välfärdstjänster. Staten har ett övergripande ansvar för att kommuner och regioner har likvärdiga förutsättningar och kapacitet att utföra sitt välfärdsuppdrag, medan kommunerna och regionerna har ansvar för till exempel arbetsmiljö och verksamheternas kvalitet.

Resurser tillförs till kommunsektorn i det generella statsbidraget 2023. Särskilda medel finns också avsatta för att stödja regioner och kommuner avseende bland annat kompetensförsörjning inom såväl hälso- och sjukvården som äldreomsorgen. Kompetensförsörjningen kan emellertid inte lösas enbart med ökade resurser eller med fler medarbetare. Potentialen i förändrade arbetssätt, digitalisering och övrig effektivisering behöver också tas till vara. Styrningen behöver utformas så att onödig och alltför detaljerad administration undviks.

Uppgiften att stärka kompetensförsörjningen i välfärden är komplex och kräver insatser inom flera olika områden. I detta sammanhang kan nämnas att regeringen har gett Socialstyrelsen i uppdrag att tillsammans med Nationella vårdkompetensrådet ta fram ett förslag till nationell plan för att förbättra hälso- och sjukvårdens kompetensförsörjning.

Inom skolans område vill regeringen stärka läraryrkets attraktivitet genom att minska lärarnas administrativa börda, avlasta genom övrig personal och utveckla lärarrollen. Regeringens avsikt är vidare att antalet utbildningsplatser inom yrkeshögskolan även i fortsättningen ska ligga på en hög nivå, och antalet årsplatser beräknas 2023 vara på ungefär samma nivå som 2022. Statsbidraget för regionalt yrkesvux kommer totalt sett att ligga på ungefär dubbelt så hög nivå 2023 som före pandemin. Regeringen bedömer att den nya nivån ligger i linje med vad kommunerna faktiskt kan genomföra. Under 2021 utökades antalet platser för att ge högskolor och universitet möjlighet att utifrån sina förutsättningar prioritera utbildningar för bristyrken inom till exempel skolan och vården. Denna utbyggnad är permanent och påverkas inte när platser som bedömdes tillgodose ett mer tillfälligt behov under pandemin successivt upphör.

Även arbetsmarknadspolitiska åtgärder kan bidra till att möta kompetensbristen. Som regeringen angav i budgetpropositionen för 2023 finns det ett utrymme för en fortsatt ökning av antalet arbetsmarknadspolitiska åtgärder i förhållande till nuvarande nivåer. Det handlar bland annat om matchningstjänster, arbetsmarknadsutbildning och fler praktikplatser. Regeringen är beredd att vid behov vidta ytterligare åtgärder på arbetsmarknadsområdet under mandatperioden om läget på arbetsmarknaden försämras.

Avslutningsvis vill jag betona vikten av att staten, kommunerna och regionerna fortsätter att arbeta tillsammans för att långsiktigt stärka tillgången till kompetens i vården, skolan och omsorgen i hela landet.

Herr talman! Det är ingen tvekan om att detta är en viktig fråga vad gäller kompetensförsörjningen. Om Joakim Sandell tycker att det nämns för lite om detta i budgeten beklagar jag det. Det är mycket möjligt att man skulle kunna skriva några rader till om det, men det är ingen tvekan om att regeringen tycker att detta är en stor utmaning.

Jag skulle till och med kunna gå så långt som att säga att detta är en ödesfråga för välfärden och för våra kommuners och regioners förmåga att klara av sitt uppdrag. Det är alltså ingen tvekan om den saken, och det är därför regeringen fortsätter att lägga mycket pengar på olika typer av utbildningsinsatser och arbetsmarknadspolitiska insatser inom en rad olika områden. Det görs såväl på kommunal och regional nivå som på statlig nivå, via yrkeshögskolan, inom arbetsmarknadspolitiken och inom den högre utbildningen på högskolor och universitet.

Jag har själv erfarenhet av att vara kommunpolitiker, från tiden innan jag blev statsråd. Jag har hållit på väldigt mycket med äldreomsorg, inte minst under den förra mandatperioden, och är därmed väl förtrogen med ämnet och ser utmaningarna. I rollen som kommunpolitiker jobbade jag själv mycket med de här frågorna.

Jag kan ändå nämna några saker. Den regionala yrkesvuxutbildningen beräknas 2023 ligga på en nivå som är dubbelt så hög som före pandemin. Att tala om drastiska neddragningar på området tycker jag därför är att ge en felaktig bild. Regeringen gör dessutom bedömningen att detta är vad kommunerna klarar av - vi kan ju inte ösa ut hur mycket pengar som helst, för kommunerna ska också klara av att absorbera de medel man ger.

Enligt Myndigheten för yrkeshögskolan själv kommer man att ha ungefär lika många platser i år som man hade förra året, det vill säga ungefär 50 000. Högskolor och universitet fick också permanenta satsningar inom det här området 2021, och de ligger kvar även nästa år i och med att de är permanenta.

Det stämmer att det har gjorts en del neddragningar inom arbetsmarknadspolitiken, för regeringen har sett att det har funnits möjlighet att göra det. Trots det gör Arbetsförmedlingen själv bedömningen att man genom olika omdisponeringar till och med kommer att kunna öka antalet utbildningsplatser inom bristyrken. Vi ska också veta att Arbetsförmedlingen har gett tillbaka pengar till staten då man inte har gjort av med alla de pengar man fått tidigare.

Sandell ställde frågan om specifikt Äldreomsorgslyftet. Här måste regeringen naturligtvis få återkomma - det var en treårig satsning, så den skulle upphöra nästa år enligt planen. Budgetprocessen var dessutom väldigt kort i och med att regeringsskiftet skedde ganska tajt inpå att budgeten skulle presenteras. Regeringen kommer alltså att få återkomma om hur vi går vidare med detta särskilda kompetensutvecklingsstöd och även om hur vi ser på fortbildning i övrigt. Denna fråga ligger dock inte inom mitt ansvarsområde utan under ett annat statsråd, nämligen Anna Tenje som är äldre- och socialtjänstminister.

Vad gäller just Äldreomsorgslyftet ska vi dock veta att SKR har gillat den satsningen men att det faktiskt har varit svårt att göra av med pengarna. Många kommuner har inte kunnat göra av med de pengar de har fått inom Äldreomsorgslyftet. Det finns nog alltså möjlighet att skruva på detta om man skulle vilja fortsätta med den satsningen.

Regeringen kommer som sagt att få återkomma kring detta och en hel del andra frågor, men det är inte tu tal om annat än att regeringen inser allvaret. Vi tar frågan på stort allvar, och vi gör väldigt många satsningar för att fler ska vilja jobba i välfärden och för att fler ska vara redo att jobba i välfärden. Vi gör också satsningar för att ge kommuner och regioner förutsättningar att ta sitt arbetsgivaransvar så att detta blir attraktiva yrken som människor vill söka sig till och - framför allt - stanna kvar länge inom. Det är ändå det som är det viktiga.

Herr talman! Att man som civilminister har regioner och kommuner inom sitt ansvarsområde innebär inte att man är ansvarig för precis allt som sker inom kommuner och regioner. Väldigt många av de frågor som nu ställdes i Joakim Sandells anförande ligger faktiskt under andra statsråd, och jag får tyvärr vara så tråkig att jag hänvisar en del av frågorna till mina statsrådskollegor i regeringen. Det finns alltså möjlighet att ställa fler interpellationer och fler frågor, både muntligen och skriftligen.

Ledamoten Sandell är mycket medveten om att det under pandemin gjordes många satsningar på kommuner och regioner - och även inom andra områden - som var temporära. De hade med pandemin att göra och handlade om att stötta välfärden och stötta kommuner och regioner i en mycket tuff period. Många av dessa stöd löper nu ut när pandemin börjar klinga av. Det är därmed inte konstigt att jag jämför satsningarna efter pandemin med satsningarna före pandemin, utan det är faktiskt helt i sin ordning. Jag är helt övertygad om att en socialdemokratisk regering skulle ha gjort precis samma sak. Jag kan nästan lova det.

Jag tycker alltså att det är ett styrkebevis att vi lägger dubbelt så mycket på den regionala yrkesvuxutbildningen 2023 jämfört med före pandemin. Det visar att regeringen satsar på kompetensutveckling och att vi satsar på den regionala yrkesutbildningen.

Precis som jag sa i mitt inledande anförande och som det även står i det skriftliga svaret på interpellationen kan inte enbart mer pengar, fler människor och fler utbildade personer lösa den kompetensförsörjningsbrist vi står inför. Det är nämligen inte bara kommuner och regioner som står inför kompetensförsörjningsproblem, utan det gör även försvaret, näringslivet och många andra sektorer. Tillväxten av den arbetande delen av befolkningen kommer inte att räcka till för att göra allt det som arbetskraft i form av människor i dag gör.

Därför måste vi stötta kommunerna och regionerna, för välfärdssektorn måste bli mycket bättre på att tillvarata exempelvis digitaliseringens möjligheter. Där har jag själv erfarenhet, och jag kan se hur digitala hjälpmedel faktiskt kan avlasta utbildad personal och göra arbetet mer effektivt.

Vi måste se till att utbildad personal gör det som de är utbildade till och inte utför en massa arbetsuppgifter som annan personal skulle kunna utföra. Det finns väldigt många exempel att hämta, exempelvis inom sjukvård och äldreomsorg.

Vi måste se till att skapa arbetsplatser där människor vill stanna och jobba kvar längre. Vi måste se till att människor inom äldreomsorgen orkar jobba kvar längre och att fler orkar jobba kvar ända fram till 69 års ålder, som är den nya LAS-gränsen för hur länge man får vara kvar och jobba. Det finns en enorm potential i att fler jobbar kvar längre sett till vad detta skulle kunna innebära för att råda bot på kompetensförsörjningsbristen.

Att minska sjukskrivningarna är en annan viktig fråga. Det är inte minst en viktig jämställdhetsfråga, som Joakim Sandell sa, men det är också ett svar på det kompetensförsörjningsproblem som vi har framför oss.

Jag vill också säga något om karriärstegar inom offentlig sektor. Det gäller att inte minst kvinnor som jobbar inom offentlig sektor har möjlighet att göra karriär och att utbildning och kompetensutveckling ger utslag både i lönekuvertet och i vilket ansvar och vilka arbetsuppgifter man får.

Vi har väldigt mycket att jobba med för att skapa mer attraktiva arbetsplatser och bättre arbetsmiljö och därmed få fler människor att orka jobba längre.

Herr talman! Jag menar inte att Socialdemokraterna skulle ha lagt fram exakt samma budget som den här regeringen; det vore ju märkligt. Jag vet naturligtvis att Socialdemokraterna har lagt fram en egen budget.

Resonemanget handlar, om vi jämför satsningar före och efter pandemin, om att den förra regeringen gjorde en del satsningar som den dåvarande oppositionen stödde och som var temporära. Enligt plan fasade man ut dessa stöd. En del av dessa stöd handlar om detta område; det tycker jag att vi ska vara ärliga med att säga.

För regeringen är detta en viktig fråga. Det är därför vi lägger mycket pengar på kompetensutveckling, både på statlig och på regional nivå och både inom utbildningssektorn och inom arbetsmarknadssektorn. Sedan kan man dividera om huruvida det ska läggas en miljard mer eller mindre, men det är inte tu tal om att denna regering prioriterar detta och lägger väldigt mycket pengar på det.

Vi i regeringen gör en bedömning och lägger de summor som vi tror att dessa instanser klarar av att absorbera. Det är också en viktig fråga. Hur mycket vi än satsar på utbildning och kompetensutveckling måste det finnas människor som jobbar kvar inom välfärdssektorn. Det går ju inte att lämna de äldre ensamma på ett äldreboende därför att hela personalstyrkan går på vidareutbildning, utan verksamheten måste klara av detta. Jag tror att det är viktigt att ha det verksamhetsperspektivet med sig.

Med detta sagt vill jag verkligen säga att regeringen är beredd att göra mer. Visar det sig att arbetslösheten börjar att sticka iväg, att det finns möjlighet att lägga mer pengar och att det går att absorbera och att erbjuda fler utbildningsinsatser, både inom utbildningssystemet och som arbetsmarknadspolitiska åtgärder, är regeringen självklart beredd att återkomma med fler satsningar i kommande budgetpropositioner.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.