Jessika Roswall

Fru talman! Det här är en prioriterad fråga för regeringen, inrikespolitiskt och inom ramen för EU-samarbetet. Under det svenska ordförandeskapet var det en prioriterad fråga. Som Matilda Ernkrans väl känner till hade vi frågan högt på dagordningen, och vi lyckades nå många överenskommelser.

Det här är en fråga som vi måste hantera gemensamt. Statsministern lyfte vid det här mötet upp frågan, vilket han också sa vid det öppna samrådet inför toppmötet. Han lyfte fram frågan när ledarna diskuterade den nästkommande strategiska agendan. En av de frågor vi prioriterar där är arbetet mot den organiserade brottsligheten. Jag är stolt över att vi lyckades med detta under det svenska ordförandeskapet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från informellt möte mellan EU:s stats- och regerings-chefer den 6 oktober

Fru talman! Vi är helt överens om fördömandet av Hamas agerande, och utvecklingen vi ser i Mellanöstern är djupt oroväckande.

Det som regeringen har gjort vad gäller biståndet är att vi kommer att pausa biståndet till Palestina, och vi har också gett Sida i uppdrag att se över biståndet till Palestina för att säkerställa att inga svenska medel går till aktörer som inte förbehållslöst fördömer Hamas, som utövar våld, hotar eller uppmuntrar våld mot staten Israel och dess befolkning. Detta betyder också att det humanitära biståndet som styrs av humanitära principer inte kommer att påverkas.

Sedan håller jag helt med Matilda Ernkrans om att det är viktigt att EU gemensamt gör ansträngningar tillsammans med andra internationella aktörer, exempelvis FN, att undvika ytterligare ökning av konflikten och undvika en kraftig våldsspiral.

Fru talman! Eftersom statsministern i dag deltar i en ceremoni som hedrar offren för den fruktansvärda terroristattacken i Bryssel i måndags kväll ersätter jag honom i dagens återrapportering.

Jag har i samtal med statsministern fått en god uppfattning om hur de aktuella mötena för denna återrapport förlöpte. Jag saknar dock av lätt insedda skäl kunskap om alla detaljer från diskussionerna.

Fru talman! Europeiska rådet träffades för ett informellt möte i spanska Granada för snart två veckor sedan. Mycket har hänt sedan dess, men jag är här för att återrapportera från det mötet.

Återrapportering från informellt möte mellan EU:s stats- och regerings-chefer den 6 oktober

Mötet präglades i stor utsträckning av frågan om EU:s utvidgning. Rysslands anfallskrig mot Ukraina är förstås en starkt bidragande orsak till att allt fler ser att en snabb utvidgning skulle ligga i EU:s intresse av såväl ekonomiska som säkerhetsmässiga skäl. Geopolitiken är tydligt tillbaka som en tungt vägande faktor för EU-samarbetets strategiska vägval. I den meningen påminns vi alla starkt om skälen till att EU över huvud taget skapades efter andra världskriget. Men om EU ska växa krävs en del grundläggande reformer. Just det var alla överens om även om det inte alls rådde enighet om exakt vilka reformer och hur.

Fru talman! Statsministern lade i diskussionerna viss möda på att belysa det enkla faktum att utvidgningen kräver att vi behåller fokus på de ekonomiska frågorna. En långsiktigt konkurrenskraftig europeisk ekonomi är och förblir grundförutsättningen för klimatomställning, för uthålligt stöd till Ukraina och för att EU ska vara en stark röst för demokrati och rättvisa globalt.

Samtidigt som nya länder närmar sig EU måste vi fortsätta bygga på den inre marknaden, driva en globalt öppen handelspolitik, nysta upp regelkrångel genom att till exempel lätta på företagens rapporteringskrav och investera i forskning och utveckling. Den här uppfattningen vann starkt gehör i diskussionen. Konkurrenskraft är nu en viktig dimension i EU-politiken. Det förpliktar. Ord är bra, men handling är bättre. Därför är det bra och uppskattat att det spanska ordförandeskapet understryker vikten av nya frihandelsavtal.

Statsministern markerade även den svenska grunduppfattningen att det inte finns någon automatik när det gäller utvidgning. Med det menas att den hastighet med vilken ett land närmar sig ett EU-medlemskap helt och hållet bestäms av hur snabbt och noggrant landet genomför de reformer som är nödvändiga för ett EU-medlemskap - merit-based, som det heter på EU-språk.

Utöver rent ekonomiska krav finns det i kärnan av en sådan reformagenda garantier för demokrati, rättsstaten, mediefrihet och korruptionsbekämpning. Vi ska med andra ord anlägga ett visst mått av stränghet när vi bedömer kandidatländernas framsteg. Men vi ska samtidigt vara rättvisa. När länder har gjort vad som krävs ska vi vara beredda att fatta beslut. Merit-based är inte ett kodord för genvägar och överseende med dåliga resultat, men det är heller inte ett sätt att säga att ingen längre är välkommen.

Kommissionen kommer inom kort att ge sin bedömning av kandidatländernas reformer. Denna kommer i sin tur att ligga till grund för det beslut som Europeiska rådet ska fatta i december.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från informellt möte mellan EU:s stats- och regerings-chefer den 6 oktober

Fru talman! Ledarna diskuterade även EU:s så kallade absorptionskapacitet eller förmåga att ta in nya medlemmar och vilka reformer som behövs för att säkerställa att EU fungerar och kan agera handlingskraftigt även med fler medlemsstater. Den här diskussionen har bara börjat. Kärnan har identifierats - det handlar om beslutsfattande, om institutionerna och om pengarna. Men uppfattningarna spretar. Bedömningen är att detta är ett arbete som kommer att ta fart först under nästa kommission.

Statsministern och andra ledare från länder som inte vill att allt ska kosta mer om EU växer gjorde sina röster tydliga i diskussionen.

Fru talman! Som väntat blev det också en lång diskussion om migration. Många länder upplever nu ett högt migrationstryck. Det påminner på sina håll förskräckande mycket om 2015, och det gäller både gränsländer och sekundära slutmål för migrationen. Framsteg har nyligen gjorts i förhandlingarna om migrationspakten. Det är en viktig del men inte en helhetslösning.

Att det fortfarande finns stora meningsskiljaktigheter mellan medlemsstaterna var också anledningen till att det inte gick att nå enighet om migrationsdelen i den så kallade Granadadeklarationen. Den delen fick till slut brytas ut ur deklarationen och i stället bli ett uttalande av Europeiska rådets ordförande Charles Michel. Vad som var tydligt var dock att det finns ett i princip enhälligt stöd för en mycket striktare europeisk migrationspolitik. Det är, får man påminna sig, ett rätt dramatiskt skifte från för bara några år sedan. När Nederländerna, Österrike, Belgien, Italien, Danmark och Sverige men också Tyskland varnar för konsekvenserna om inte EU denna gång lyckas värna sin yttre gräns från irreguljär invandring betyder det någonting nytt.

Det var även tydligt att det höga migrationstrycket orsakar inrikespolitiska spänningar i många länder. Flera påpekade att om man inte löser migrationsfrågorna nu kommer de till slut att bli de enda frågorna på Europeiska rådets dagordning.

I diskussionen lyfte många också fram behovet av gemensamma satsningar på migrationsområdet i den pågående revideringen av EU:s långtidsbudget. Sådana satsningar behövs, menade man, för att skydda EU:s yttre gränser samt för att stärka samarbetet med ursprungs- och transitländer för att bland annat få ordning på återvändande och återtagande.

Sverige är naturligtvis för att fokusera på mer kraft för att skydda EU:s yttre gräns men ifrågasätter att det ska leda till en större budget. Omfördelning av existerande resurser borde här vara det naturliga.

Fru talman! Dagen före det informella toppmötet hölls det tredje mötet i den europeiska politiska gemenskapen EPC. Under mötet ledde statsministern en diskussion om digital omställning och artificiell intelligens tillsammans med Albaniens premiärminister Edi Rama. Bland andra Frankrikes president Emmanuel Macron, Storbritanniens premiärminister Rishi Sunak och kommissionens ordförande Ursula von der Leyen deltog i diskussionerna. Det blev en intressant diskussion som belyste de enorma möjligheter som ryms i den teknologiska utvecklingen men också potentiella risker och säkerhetshot. Behovet av transatlantiska överenskommelser var det starkaste intrycket - viktigt i sig eftersom det är den amerikanska västkusten och den kinesiska östkusten som just nu dominerar AI-utvecklingen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från informellt möte mellan EU:s stats- och regerings-chefer den 6 oktober

Fru talman! I går kväll hölls ett videomöte mellan ledarna i Europeiska rådet med anledning av den pågående och mycket oroande utvecklingen i Mellanöstern. Statssekreterare Christian Danielsson informerade EU-nämnden inför mötet.

Diskussionen bekräftade balansen i det uttalande som antogs av de 27 ledarna i Europeiska rådet i söndags. Det rådde enighet i fördömandet av Hamas avskyvärda terrorhandlingar liksom om att Israel har rätt att försvara sig i linje med internationell rätt. Samtidigt är Hamas inte liktydigt med den palestinska befolkningen. Man såg med stor oro på både det stora antalet civila offer, många av dem barn, och hur den humanitära situationen förvärras när vatten, el och förnödenheter stoppas. Det stora behovet av humanitärt bistånd underströks av många. I diskussionen påpekades också vikten av att EU håller samman och upprätthåller dialog med länder om Libanon och Egypten för att förhindra att konflikten sprids i regionen.

Även konfliktens påverkan på EU:s inre säkerhet och risken för nya migrationsströmmar togs upp av många, liksom att en strävan efter en fredlig tvåstatslösning inte får överges. Även om det ser mörkt ut nu är en fredlig samexistens en förhoppning bland många israeler och palestinier.

Vid mötet fattades inga beslut, utan diskussionerna kommer att fortsätta, närmast vid utrikesministrarnas möte i början av nästa vecka. Med all säkerhet kommer frågan även att diskuteras vid Europeiska rådets möte den 26-27 oktober. Regeringen återkommer alltså till riksdagen i denna fråga vid fler tillfällen den närmaste tiden. Med detta avslutar jag återrapporteringen.

Fru ålderspresident! Jag tackar Matilda Ernkrans för interpellationsdebatten.

Låt mig få säga att jag och regeringen fokuserar på att se till att få så bra förhandlingsresultat som möjligt för Sverige, vilket jag också uppfattar att vi har fått ett starkt mandat för vid våra överläggningar med riksdagen. Matilda Ernkrans och jag har varit med på lika många möten där ståndpunkten har förberetts, och alla partier har varit representerade. Det har inte skadat svenskt anseende att ha den tydliga och brett förankrade svenska ståndpunkten.

Frågorna i interpellationen gällde i sig inte en eventuell översyn av EUmedlemskapet, men jag har tidigare sagt att man alltid ska utvärdera olika delar. Det gör vi hela tiden, och riksdagen har sina olika beredningar där man tittar över tidigare fattade beslut. Med detta sagt håller jag helt med Matilda Ernkrans om att EU är vårt bästa sätt att säkra fred, säkerhet och tillväxt. I EU finns vår gemensamma värdegrund, och där gör vi vårt bästa arbete och ger fortsatt stöd till Ukraina, och så vidare.

Jag ser fram emot att vi i detta svåra läge kommer att fortsätta att ha ett gott samarbete med Socialdemokraterna och med Sveriges riksdag för att på bästa möjliga sätt få ett gynnsamt förhandlingsresultat när det väl kommer.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Fru ålderspresident! Jag har befunnit mig i Matilda Ernkrans position, i oppositionsledarrollen i EU-nämnden. Jag var också med när man förhandlade om långtidsbudgeten 2020. Det stämmer väl att dåvarande regering och opposition hade ett gott samarbete. Det är min förhoppning och upplevelse att vi fortfarande har det.

Just den här typen av frågor informeras det om och bereds i ett särskilt organ i riksdagen. Det är något som jag värnar. Jag hoppas att även socialdemokraten Matilda Ernkrans sätter stort värde på det. Det är extra viktigt i dessa tider.

Vi tycker som sagt att det är angeläget att göra en översyn för att säkra det långsiktiga stödet till Ukraina. Vi vet att konsekvenserna av kriget kommer att vara långsiktiga och kostsamma. Både det politiska stödet och återuppbyggnaden kommer att tarva pengar. I dessa svåra tider ser vi att stödet för det kanske inte alltid är lika starkt. Till exempel har partier i Slovakien, bland annat socialdemokratiska Smer, ifrågasatt stödet till Ukraina.

Då är det extra viktigt att föra fram de svenska diskussionerna för ett fortsatt stöd. Jag är glad att jag har med mig ett starkt stöd för det från Sverige. Att Sverige kan stå enat i detta i de fortsatta diskussionerna är såklart en viktig signal till ukrainarna men också till våra internationella partner, såsom USA. Den uppfattningen hoppas jag att Matilda Ernkrans också har.

Jag är stolt över att tillhöra en regering som har fortsatt med det starka bilaterala stödet till Ukraina. Under vårt ordförandeskap säkrade vi även en bred uppslutning för Ukraina.

Jag fick nyss en fråga från Matilda Ernkrans om hur synen på Sverige påverkas. Under det svenska ordförandeskapet visade vi, i akt och mening, vårt starka stöd till Ukraina. Vi genomförde också ett väldigt lyckat ordförandeskap. Min uppfattning är alltså att synen på Sverige är väldigt god och att synen på den svenska ståndpunkten när det gäller budgeten, som går flera budgetar tillbaka, är väl känd. Vi förhandlar utifrån den kända ståndpunkten.

Jag tackar för interpellationen redan nu. Det är bra att jag får möjlighet att lägga ut texten om hur vi förhandlar om den i riksdagen förankrade ståndpunkten. Men jag hoppas att Socialdemokraterna, liksom vi gjorde förra gången, kommer att fortsätta att ta gemensamt ansvar för att vi kommer att lyckas även denna gång.

Fru ålderspresident! Jag utvecklar gärna. Men jag uppfattar det som att Matilda Ernkrans, precis som regeringen, värnar ett starkt svenskt inflytande på EU i allmänhet, på budgeten i synnerhet och på den pågående översynen av långtidsbudgeten.

Jag kan utveckla mitt resonemang om hur vi jobbar med att förankra och förhandla den svenska positionen, som är väl förankrad i riksdagen. Vi jobbar på alla nivåer. Vi jobbar med Sverige i fokus. Och vi jobbar för ett fortsatt stöd till Ukraina.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Den svenska uppfattningen är fortsatt mycket budgetrestriktiv. Det är en ståndpunkt som är väl känd bland övriga medlemsstater. Den är också väl förankrad sedan tidigare förhandlingar, som Matilda Ernkrans hänvisar till. Jag, finansministern och våra tjänstemän arbetar för att den här budgetramens omfattning ska bli oförändrad och för att budgetramens tak inte ska öppnas.

Hur gör vi då det i våra förhandlingar? Först och främst har vi diskussioner med det spanska ordförandeskapet. Vi framför våra synpunkter och inspel tillsammans med det som framkommit i de förhandlingar vi har haft här i riksdagen. Vi har också regelbundna avstämningar med vår likasinnade grupp, som nu är lite större än förra gången det förhandlades.

Jag personligen har bilaterala möten med likasinnade och andra. Jag har själv haft möten med representanter för Danmark, Finland, Slovenien och Slovakien. Och jag planerar att ha möten med representanter för Belgien, Frankrike, Irland, Tjeckien, Tyskland och Österrike.

Samtidigt har såklart jag och mina kollegor möten med kommissionen och förhandlar. Det är ju det vi jobbar med. Det har jag också förankrat i Sveriges riksdag.

Prioriteringarna för Sveriges regering i de här frågorna är väl kända. Det handlar som sagt om fortsatt stöd till Ukraina. Det ansåg vi också var skälet för att öppna för en ny översyn av långtidsbudgeten, eftersom just det inte fanns med i budgetöverenskommelsen från 2020.

Jag uppfattar också på Matilda Ernkrans att vi är överens om ingången att finansieringen ska ske i första hand genom omprioriteringar av befintliga medel. Det är också det vi för fram i våra förhandlingar på olika nivåer. I tuffa tider är vi från svensk sida tydliga med att alla måste prioritera. Det gör vi i Sverige. Det gäller även våra olika EU-institutioner. Den synen delas också av många andra medlemsstater.

Det är ingen hemlighet att det krävs enhällighet för den här typen av beslut. Det vet alla medlemsstater och alla som förhandlar. Man är inte överens förrän alla är överens. Men mitt och regeringens uppdrag, och det mandat som jag upplever att jag har fått från en bred majoritet i riksdagen, är att se till att Sverige får ett maximalt genomslag i förhandlingarna, i akt och mening att se till att skydda det långsiktiga stödet till Ukraina. Den uppfattningen och linjen hoppas och uppfattar jag att Matilda Ernkrans och Socialdemokraterna står bakom.

Fru ålderspresident! har frågat mig hur ett svenskt veto mot EU-budgeten skulle påverka processen för att förhandla en ny långtidsbudget, om regeringen kommer att göra som SD uttalat sig och använda sitt veto mot EU-budgeten samt om ett veto mot EU-budgeten i detta läge verkligen är det bästa sättet att försvara vår låga EU-avgift och samtidigt säkra stödet till Ukraina och migrationsuppgörelsen.

Sveriges förhållningssätt och ingångsvärden i den här budgetförhandlingen överensstämmer i allt väsentligt med det förhållningssätt och de ingångsvärden som Sverige haft vid tidigare tillfällen av detta slag. Regeringen för en med riksdagen väl förankrad budgetrestriktiv linje, som därtill är väl känd bland övriga medlemsstater. Tidigare svenska ställningstaganden har på intet sätt påverkat vår förmåga att aktivt och effektivt delta i de nu aktuella förhandlingarna, varför jag heller inte ser någon påverkan vad gäller kommande budgetförhandlingar.

Översynen av den fleråriga budgeten hör till de beslut som enligt EU-fördragen tas med enhällighet. Det betyder att en uppgörelse behöver ha stöd hos samtliga medlemsstater.

Nu pågår förhandlingarna, och regeringen driver svenska intressen i linje med den med riksdagen förankrade ståndpunkten. Utöver att verka för en budgetrestriktiv linje agerar regeringen beslutsamt för att säkra långsiktig finansiering till stöd för Ukraina, det vill säga likviditetsstöd och stöd för uppbyggnad, särskilt kopplat till Ukrainas EU-integration. Sverige verkar för att Ukrainafaciliteten ska hanteras som ett separat instrument.

Sveriges ställningstagande till en överenskommelse kommer som alltid att förankras med riksdagen.

Avseende vad som är det bästa sättet att försvara vår EU-avgift och rabatt kan det inledningsvis konstateras att förslaget inte berör den svenska rabatten. Rabatten fastställs i budgetramsuppgörelsen från 2020 och är en del av nuvarande regelverk.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

För att hålla nere den svenska avgiften handlar det därför om att begränsa kostnadsökningar och att verka för omprioritering och finansiering från den befintliga EU-budgeten. Detta uppnår vi genom att bedriva ett aktivt påverkansarbete och driva svenska intressen gemensamt med likasinnade.

Herr talman! Jag kan som sagt inte ge exakt besked om tidsplanen i detta, tyvärr, men det är alldeles uppenbart att vi är överens om att agera skyndsamt och i samförstånd och att detta är en viktig fråga.

Regeringen är beredd att analysera den rättsliga grunden. Det är också viktigt att jobba med sanktioner brett. Det är någonting som vi just nu jobbar hårt med när det gäller det elfte sanktionspaketet, som innehåller många andra delar. I detta är det också viktigt att vi kommer ihåg att jobba för att motverka kringgående av sanktioner, vilket vi har sett behövs i dessa dagar.

Låt mig också säga något om detta med hackat och malet. Jag delar inte Linnéa Wickmans uppfattning. Jag är glad över att det är en borgerlig regering som har varit ordförande under det gångna halvåret, för vi sätter EU-arbetet främst. Vi vet att det är viktigt.

Jag kommer i min framtid - efter att jag har vilat, som Håkan Svenneling sa - att försöka arbeta för att Sverige ska komma in tidigare i processerna och jobba aktivt och vara en partner i EU-arbetet på ett förtroendefullt sätt. Jag hoppas, som jag sa i mitt anförande, att det svenska ordförandeskapet också har gett oss goodwill för att vi ska lyckas tillsammans i detta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Verksamheten i Europeiska unionen under 2022

Tack så mycket, och glad sommar!

Herr talman! Tack, Linnéa Wickman, för frågan! Jag är osäker på om jag kommer att kunna ge ett exakt svar på den ganska specifika frågan. Men jag har tagit del av vad utskottet har skrivit i sitt betänkande och vad som har sagts här i kammaren.

Jag uppfattar ändå att det finns en bred enighet om att det är viktigt att Sverige och EU ska arbeta aktivt för att skapa enighet för att sätta upp Wagnergruppen på terrorlistan. Det är ett arbete som, som jag uppfattar det, har skett ganska brett. Sedan kan vi ju skylla på varandra om vem som var först eller inte. Det viktiga är att vi har den gemensamma uppfattningen.

Regeringen har inlett arbetet med att analysera utformningen av den rättsliga grunden. Men någon exakt tidpunkt kan jag inte säga. Det jag vill säga är att det är en del av det svenska ordförandeskapet att jobba aktivt med Ukraina och för att stödja Ukraina på alla sätt vi kan. Det handlar om att se till att vi får nya sanktionspaket på plats, att ge ekonomiskt och militärt stöd och att också involvera Ukraina i vårt arbete. Vi har tagit med olika ukrainska ministrar på våra möten för att upprätthålla den här diskussionen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Verksamheten i Europeiska unionen under 2022

Avslutningsvis: Linnéa Wickman påstod i talarstolen att den svenska regeringen inte hade jobbat aktivt med rättsstatsprincipen. Det är helt felaktigt. Rättsstatsprincipen är en prioritering som vi gemensamt har kommit fram till i riksdagens alla partier och någonting som vi också historiskt har jobbat tillsammans med. Som moderat och som statsråd i regeringen jobbar jag aktivt med detta på alla nivåer. Det Linnéa Wickman sa stämmer alltså inte alls.

Herr talman! Det stämmer att FAC med Iran och utrikesfrågorna inte hör till EU-ministerns dagordning. Det är den höga representanten som sätter agendan för de punkterna. Men om jag har förstått det hela rätt har Iran ändå diskuterats på FAC:s möten under våren, och det är en fråga som jag vet att utrikesminister Tobias Billström har tagit upp flera gånger. Han var också tydlig i regeringens utrikesdeklaration för ett antal månader sedan om vad regeringen har för uppfattning i frågan. Vi står å det kraftfullaste upp mot den iranska regeringens förtryck.

Låt mig bara nämna något om detta med frysta tillgångar. Den svenska regeringen tillsatte en ad hoc-grupp. Vi är väldigt glada över att den har fungerat så framgångsrikt och att den nu sätter agendan framöver. Det har varit väldigt svårt, för det är krångliga juridiska omständigheter. Det är folkrätt som behöver utvecklas. Men det jag ser fram emot är fortsättningen på detta, och jag är stolt och glad över att vi har lyft frågan. Detta gör vi också tillsammans med andra partner runt om i världen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Verksamheten i Europeiska unionen under 2022

Vad gäller Ungern har den svenska regeringen som jag sa i mitt anförande bland annat haft en hearing om utvecklingen där. Detta hade jag ett nära samarbete med våra Europaparlamentariker om innan. Om man ska få vara ordförandeland eller inte har att göra med vad som är fastslaget i fördraget.

Jag förväntar mig av alla ordförandeskap att man följer våra gemensamma regler och står upp för våra gemensamma värderingar, rättsstatens principer och demokrati. Jag kommer att fortsätta att följa detta ärende, såklart. Och tack för att jag får vila lite sedan!

Herr talman! Tack, Håkan Svenneling, för frågan!

Jag delar såklart inte uppfattningen att det har gått så dåligt. Jag skulle vilja påstå att det är tvärtom. Nu bedömer inte jag det. Vi får se om två veckor hur det sammanfattningsvis kommer att bedömas.

Som jag sa alldeles nyss i mitt anförande möts jag av oerhört mycket beröm. Det kommer från alla politiska partier i parlamentet och från ministrar från olika länder som har olika partibeteckningar.

De berömmer det svenska ordförandeskapet för att vi har lyckats med det vi var satta att göra. Vi har fokuserat på våra kärnuppgifter och på att få förhandlingar i mål. Det är vad ett svenskt ordförandeskap gör. Det var också vad vi utlovade att göra, att vara effektiva och professionella.

Nej, vi har inte haft ballonger och pompa och ståt. Det är någonting som jag är stolt över. Jag tror att både europeiska medborgare och svenska medborgare förväntar sig av oss att det vi gör är att förhandla fram och nå resultat i viktiga frågor.

Det var många frågor som togs upp mot slutet. Jag vill lyfta fram en av de prioriteringar vi hade. Det är den gröna omställningen. Vi har häromdagen gått i mål med hela paketet Fit for 55.

Det är någonting som är bra för Sverige och EU och såklart för klimatet. Det har inte varit lätt. Men det är en av de framgångar som vi har haft, förutom alla de andra stora diskussioner och förhandlingar som vi kommit framåt i. Jag delar inte uppfattningen att det har varit misslyckat.

Herr talman! Det gångna året har präglats och plågats av krig och kris. När det ryska anfallskriget kom till Kiev förändras den geopolitiska spelplanen och gjorde Europasamarbetet till något mer, något större. Attacken mot Kachovkadammen för snart två veckor sedan innebar en ny nivå av förstörelse i spåren av Rysslands illegala aggression. Tusentals civila har förlorat sitt hem och sitt levebröd. Hela byar och samhällen har ödelagts, och alltför många har förlorat livet.

EU och dess medlemsstater bekämpar nu samlat ett angrepp på ett grannland som sedan förra året är kandidatland till medlemskap i vår union. Samtidigt har Rysslands brutala och illegala aggression påmint oss om betydelsen av vårt nära samarbete och vikten av vår gemensamma politiska strävan.

Genom EU genomför vi slagkraftigt en grön omställning för att nå våra klimatmål och bli oberoende av fossila energikällor. Genom EU och den inre marknaden kan våra företag växa sig större och mer konkurrenskraftiga. Genom EU värnar vi våra demokratiska värderingar och rättsstatens principer, som är grunden för samhällets utveckling. Vår kraftfulla hantering av de senaste årens kriser bekräftar att vi är starkare tillsammans och att vi kan möta och bemästra det oväntade som en stark och enad union.

Herr talman! Vi tog över EU-ordförandeskapet i en turbulent tid. Regeringen har sedan dess arbetat för att göra EU säkrare, grönare och friare. Dessa ledord reflekterar vår tids stora omställningar. För att lyckas behöver vi kunna hantera omedelbara utmaningar samtidigt som vi står fast vid den långsiktiga inriktningen.

Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina har fått ödesdigra konsekvenser. Förödelsen är omfattande, både av den fysiska omgivningen och i människoöden räknat. Många har betalat det yttersta priset för rätten att leva i fred och frihet.

Kriget har också fått följdverkningar i EU. Den ekonomiska återhämtningen hade precis börjat komma igång efter pandemin när kriget ritade om spelplanen helt. Efter många år med låg inflation sköt plötsligt inflationen och räntorna i höjden. Europa drabbades av en kostnadskris.

Den amerikanska IRA-lagstiftningen, Inflation Reduction Act, skapade en ännu skakigare situation. Det var visserligen välkommet att USA tog ett stort kliv in i den gröna omställningen, men samtidigt uppkom en oro för att europeiska företag skulle lockas över Atlanten med massiva statsstöd. Men som så ofta har de värsta farhågorna inte besannats. IRA splittrade varken EU eller den transatlantiska länken. Regeringen satte i stället framgångsrikt fokus på behovet av att utveckla och fördjupa vår egen marknad för att därmed bygga EU:s konkurrenskraft på lång sikt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Verksamheten i Europeiska unionen under 2022

I stället för statsstödsrace har EU och USA suttit ned och förhandlat om gemensamma intressen. EU har gått fram med lagförslag om att stärka tillgången på kritiska råmaterial för att förbättra villkoren för den gröna omställningen i Europa. EU-kommissionen har, på svenskt initiativ, antagit en strategi för att stärka unionens långsiktiga konkurrenskraft.

Det är sällan en enkel uppgift att nå samsyn mellan 27 medlemsländer. Vårt samarbete prövas i kris. Samtidigt är det just i kriser som EU visar sin styrka. De senaste åren är ett tydligt bevis på detta. Detta har också präglat det svenska ordförandeskapet.

Herr talman! Det är viktigt att ta ansvar när det är svårt. Sverige tog i bred parlamentarisk enighet ansvar när vi presenterade de fyra prioriteringarna för vårt svenska ordförandeskap: säkerhet och stödet till Ukraina, grön omställning och energiomställning, demokratiska värden och rättsstatsprincipen samt EU:s långsiktiga konkurrenskraft. Som riksdagens ledamöter minns presenterade statsministern prioriteringarna den 14 december förra året här i kammaren.

När ordförandeskapet inom kort når sitt slut kommer runt 150 möten att ha ägt rum i Stockholm och runt om i Sverige, liksom ett par tusen i Bryssel och Luxemburg. Jag vill i detta sammanhang tacka och gratulera riksdagen, som på ett föredömligt sätt stått värd för möten och konferenser i Stockholm, bland annat Cosac. Sverige har företrätt rådet i mängder av förhandlingar och debatter med Europaparlamentet. Själv har jag varje månad tillbringat flera dagar vid plenardebatterna i Strasbourg och Bryssel.

Herr talman! Från dag ett har vår högsta prioritet varit att upprätthålla den styrka och enighet som unionen visat det senaste året och bistå med största möjliga stöd till Ukraina - ekonomiskt, rättsligt, politiskt, humanitärt och militärt. I februari antog EU sitt tionde sanktionspaket för att fortsätta sätta press på Ryssland, och det svenska ordförandeskapet arbetar intensivt med att förhandla det elfte. Vi har beslutat om omfattande ammunitionsleveranser och har inrättat en arbetsgrupp för att klargöra hur frysta ryska tillgångar ska kunna användas för att finansiera återuppbyggnaden av Ukraina.

Arbetet är omfattande och fortsätter på bred front. Allt detta som vi gör för Ukrainas fred och frihet gör vi också ytterst för vår egen fred och frihet. Att stödja Ukraina och det ukrainska folket i deras strävan mot europeisk integrering är en av våra stora gemensamma uppgifter. Budskapet från den här regeringen, EU:s medlemsstater och EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen är tydligt: Ukrainas framtid ligger i Europeiska unionen.

Herr talman! Säkerhet har också en intern dimension. Därför är det otroligt glädjande att migrationsminister Maria Malmer Stenergard häromveckan lyckades ena medlemsstaterna kring huvuddelarna av migrations- och asylpakten. Under hennes ledning hittades den svåra balans mellan ansvar och solidaritet som EU-länderna länge sökt. Nu kommer vi att lämna över till spanjorerna, som får förhandla fram den slutliga överenskommelsen med Europaparlamentet. I detta arbete kommer regeringen att fortsätta att vara en pådrivande, konstruktiv och pragmatisk part. Vi behöver en fungerande europeisk migrationspolitik.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Verksamheten i Europeiska unionen under 2022

Herr talman! För det svenska ordförandeskapet har arbetet med den gröna omställningen i stor utsträckning handlat om EU:s klimatpaket Fit for 55. Den nya politiken innebär en betydande ambitionshöjning för vår gemensamma klimatpolitik. Alla beståndsdelar av Fit for 55 strävar tillsammans mot en tydlig övergripande målsättning: att skapa förutsättningarna för att sänka EU:s utsläpp med 55 procent till 2030.

Under det svenska ordförandeskapet har viktiga överenskommelser träffats för att accelerera elektrifieringen av vägtransporter genom en kraftig utbyggnad av laddinfrastruktur och ett stoppdatum för förbränningsmotorer, minskade utsläpp inom sjöfart genom hållbara bränslen, energieffektivisering och mycket mer. EU håller i taktpinnen i den gröna omställningen, och vi håller takten.

Herr talman! En förutsättning för ett säkrare, grönare och friare EU är respekten för rättsstatsprincipen och våra grundläggande värderingar. Arbetet med att stärka dessa är därför en särskilt viktig del av Sveriges och - vill jag mena - varje ordförandeskap.

I mars ledde jag i allmänna rådet den årliga rättstatsdialogen. Vi har i allmänna rådet också hållit utfrågningar med Polen och Ungern inom ramen för det så kallade artikel 7-förfarandet.

Senare i dag ska jag delta här i riksdagen vid konstitutionsutskottets konferens om demokratin i Europa. På onsdag och torsdag denna vecka står det svenska ordförandeskapet värd för vårt Stockholmssymposium om demokrati och rättsstaten, dit jag kommer att välkomna bland andra EU-domstolens ordförande Koen Lenaerts och EU-kommissionärerna Vera Jourová och Didier Reynders.

Experter kommer att medverka från medlemsstater och utvidgningsländer, EU:s institutioner, internationella organisationer, civilsamhälle, akademi, medier och andra intressenter.

Jag vill här särskilt understryka regeringens glädje över att också företrädare för riksdagen kommer att bidra med värdefulla insikter och idéer till symposiet.

Allt detta ger mig hopp om att Stockholmssymposiet kommer att ge ett tydligt och varaktigt bidrag till vårt fortsatta arbete med att stärka demokrati och rättsstatsprincipen i EU.

Herr talman! För regeringen har det varit mycket viktigt att genom ordförandeskapet bidra till EU:s politiska riktning de kommande åren. Det var därför som vi valde att prioritera att sätta EU:s långsiktiga konkurrenskraft högt på agendan.

Om EU ska vara en attraktiv marknad för investeringar, innovationer och nya idéer krävs en ny riktning. EU halkar i dag efter USA, Kina och andra stora ekonomier vad gäller tillväxt, produktivitet och investeringar i forskning och utveckling. Den utvecklingen har pågått under årtionden och kommer att kräva många års arbete att vända.

Det första steget i denna riktning togs av statsminister Ulf Kristersson på Europeiska rådet i december förra året när han tog initiativ till att be EU-kommissionen att presentera en strategi för att stärka EU:s långsiktiga konkurrenskraft och produktivitet. Det var synnerligen välkommet att EU-kommissionen levererade ett kraftfullt svar på detta den 16 mars i år.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Verksamheten i Europeiska unionen under 2022

Sedan dess har det svenska ordförandeskapet arbetat med att implementera strategin, med fokus på kärnområden som den inre marknaden, kompetensutveckling, handel och forskning. Dessutom har arbetet skett med en stark inriktning på bättre lagstiftning och minskad regelbörda.

Men det viktigaste arbetet ligger framför oss och upphör inte med det svenska ordförandeskapet. Konkurrenskraftsfrågorna kommer därför att förbli en prioriterad fråga för regeringen och löpa som en röd tråd genom vårt lagstiftningsarbete.

Konkurrenskraftsfrågorna kommer också att vara en central del i vårt bidrag till nästa strategiska agenda, som stakar ut riktningen för arbetet under nästkommande EU-kommission.

Herr talman! Under vårt ordförandeskap har EU fortsatt att pressa Ryssland och stödja Ukraina. Vi har nått en historisk överenskommelse i migrationsfrågan, och vi har arbetat med full kraft för att gå i mål med förhandlingarna om Fit for 55. Samtidigt har vi naglat fast EU:s långsiktiga konkurrenskraft högt upp på den politiska agendan.

Mycket har gjorts för ett säkrare, grönare och friare EU. Vi har två veckor kvar med intensiva förhandlingar, och vår lista med avklarade ärenden blir längre dag för dag. Efter allt detta, när ordförandeskapet är slut, är det vår uppgift att förvalta alla de lärdomar vi gjort och de relationer och den goodwill som vi har skapat under det här halvåret.

Herr talman! Utmaningarna framåt är många. I ett osäkert geopolitiskt läge ska vi samtidigt accelerera den gröna och den digitala omställningen.

Vi ska också förbereda unionen för den framtida utvidgningen som genom det ryska angreppet på Ukraina har kommit att utvecklas till en geopolitisk nödvändighet, inklusive för länderna på västra Balkan.

Det är viktigt att alla, såväl i politiken som i andra delar av samhället, aktivt och frimodigt söker svenska svar på hur EU ska möta dessa utmaningar. Om detta och mycket annat kommer regeringen att återkomma när statsministern till hösten presenterar nästa EU-deklaration.

Avslutningsvis, herr talman, vill jag rikta ett stort tack till riksdagen för det goda samarbete som jag och mina kollegor har haft under senaste halvåret. Det har också lagt grunden för ett mycket framgångsrikt svenskt ordförandeskap.

Jag har från kollegor i rådet och från företrädare i Europaparlamentet fått mycket beröm för hur det svenska ordförandeskapet lyckats förhandla och driva den politiska agendan framåt. Det berömmet vill jag dela med mig av till riksdagen här i dag.

Fru talman! Jag tackar Monica Haider för frågan.

Det svenska ordförandeskapet har haft en diger agenda, som jag har sagt tidigare i denna kammare, med 350 filer att förhandla under detta halvår. Vi har fokuserat mycket på den gröna omställningen och energifrågorna. Och en av de frågor som har hanterats i detta sammanhang är elmarknadsdesignsfilen, som Monica Haider frågar om.

I de flesta frågor finns det många olika åsikter att ta del av. Jag kan garantera kammaren och Sveriges riksdag att vi har jobbat hårt med att försöka få fram en allmän inriktning även när det gäller detta direktiv. Men vi är inte i mål. Vi har gått i mål med många frågor men inte med denna, och arbetet pågår.

Fru talman! Jag tackar för frågan.

Jag börjar med medskicket, som jag självklart tar med mig, och tillåter mig att göra en reflektion. Jag håller med om betydelsen av att vi påminns om det samarbete som finns om Arktis och ser med oro på hur det har utvecklats. Jag tror att det finns en samsyn om det bland de ledamöter som närvarar i kammaren i dag.

Jag vill utvidga det hela lite grann. Kjell-Arne Ottosson hade en viktig poäng om förståelsen för de nordiska frågorna. Jag tackar honom för att han vill ge Nordenministrar, oavsett färg, starkare stöd. Frågan om hur vi kan lyfta fram det nordiska samarbetet är nog något som många av oss brottas med. Det handlar mycket om förståelsen för dessa frågor. Jag tar med mig det.

Även frågan om krissamverkan tar jag med mig; jag är självklart inte på något sätt omöjlig. Det har gjorts en hel del utvärderingar efter pandemin om vad vi gjorde för fel och hur vi kan lära oss av det. Vi vet inte hur nästa kris kommer att se ut. Hur ska vi ha rätt beredskap? Vad händer i fråga om bränder? Det finns mycket vi behöver titta vidare på.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Nordiskt samarbete inklusive Arktis

Statsrådet Carl-Oskar Bohlin har det yttersta ansvaret för dessa frågor, bland annat för krisberedskap.

Detta arbete är något som pågår ständigt. Det finns för övrigt många samarbeten inom krisberedskapsområdet, bland annat Hagasamarbetet. Arbetet pågår som sagt hela tiden, men jag är också beredd att titta på nya delar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Nordiskt samarbete inklusive Arktis

Fru talman! Låt mig börja med att uttrycka min och regeringens djupaste sympatier med det ukrainska folket efter förstörelsen av vattenkraftverket Kachovka i Chersonregionen i går som åsamkat otroligt många människor och hela samhällen enorm skada. Attacken innebär en helt ny nivå av förstörelse från rysk sida, och det råder inget tvivel om att de ansvariga ska ställas till svars för detta och för de många andra krigsförbrytelser som begåtts sedan kriget inleddes.

Det har gått snart ett år och en vår sedan Ryssland inledde sin aggression mot Ukraina. Denna aggression innebar ett gränslöst förakt för folkrätten, för FN-stadgans mest grundläggande regler och principer, för den europeiska säkerhetsordningen och för varje människas rätt att leva i fred och frihet.

Detta nya osäkra omvärldsläge understryker vikten av att demokratiska stater samlas och samarbetar. Det finska och förestående svenska Natomedlemskapet är ett historiskt steg i den fortsatta riktningen. Det gör vårt samarbete i närområdet mer angeläget än på mycket länge.

Det nordiska samarbetet vilar på en solid grund med vår gemensamma historia, vårt kulturarv, den geografiska närheten, språkförståelsen och de starka ekonomiska och folkliga banden. Denna gemenskap bygger vårt samarbete starkt. Därför har den här regeringen det nordiska samarbetet högt upp på dagordningen, inte som en enskild företeelse utan som en integrerad del av politiken.

I regeringsförklaringen i höstas framhöll statsministern att ett närmare och starkare nordiskt samarbete är avgörande, såväl för vår regions samlade inflytande i EU som för vårt eget bidrag till säkerhet inom ramen för det kommande Natomedlemskapet. I den utrikespolitiska deklarationen i februari betonade utrikesministern bland annat det fortsatta arbetet med visionen att Norden ska bli världens mest hållbara och integrerade region, liksom avsikten att ambitiöst förbereda såväl det ordförandeskap som vi har nästa år i Nordiska ministerrådet som det informella utrikes- och säkerhetspolitiska samarbetet i N5 och NB8.

Fru talman! I dag är jag här för att tala om det nordiska samarbetet med utgångspunkt i den skrivelse som regeringen lämnade till riksdagen den 20 mars. Skrivelsen redogör för verksamhetsåret 2022, med fokus på Nordiska ministerrådet. Jag tänkte göra några korta nedslag i året som gått, men också blicka framåt och tala om hur vi bygger det nordiska samarbetet ännu starkare.

Visionen för 2030 ligger fast, som många av er redan har sagt. Regeringen tillsammans med de nordiska länderna är överens om att de tre strategiska prioriteringarna, det vill säga ett grönt, ett konkurrenskraftigt och ett socialt hållbart Norden fortsatt ska vara styrande för ministerrådets verksamhet.

Förra året genomfördes en halvtidsutvärdering av den handlingsplan som finns för visionsarbetet 2021-2024. Den visade på konkreta resultat och effekter i form av gemensamma lösningar och plattformar för nordisk samverkan, högaktuella rapporter och analyser och ett ökat fokus på klimat och den gröna omställningen. Men den visade också på behovet av att ytterligare stärka det tvärsektoriella samarbetet, inte minst vad gäller miljö och klimat och behovet av att stärka samarbetet med näringslivet i den gröna omställningen och utöka satsningarna för att främja mobilitet och integration, bland annat genom digitala lösningar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Nordiskt samarbete inklusive Arktis

Under det svenska ordförandeskapet nästa år kommer regeringen att prioritera det fortsatta arbetet med att förverkliga den här visionen. Det innebär att vi kommer att behöva prioritera. Resurserna är begränsade och behöver fokuseras där de ger mest effekt och bidrar till målen.

Agendan för arbetet framåt är bred. Vi behöver identifiera och vidareutveckla insatser som bidrar till att stimulera gröna lösningar och biologisk mångfald och som främjar vår konkurrenskraft och ökar mobiliteten inom Norden. Vi behöver stärka vårt samarbete internationellt och inom EU. De nordiska länderna ska vara en stark och tydlig röst i internationella sammanhang, till exempel i förhandlingarna om ett nytt globalt avtal mot plastföroreningar.

Jag vill också lyfta upp samarbetet inom transportområdet som centralt för att de nordiska länderna genom innovation ska klara den gröna omställningen. När de nordiska transportministrarna möttes i Fredrikstad i november förra året beslutade de att öka samarbetet för att främja innovativa lösningar inom teknologier med inga eller låga utsläpp.

Om detta råder samsyn, vilket tydligt framkom då jag i förra veckan träffade mina ministerkollegor i Reykholt på Island. Som samarbetsministrar har vi en gemensam uppgift i att driva på Nordiska ministerrådets samlade arbete.

Fru talman! En viktig fråga i arbetet framåt är att dra lärdomar från den ansträngda situation som rådde under pandemin i syfte att stärka vår krissamverkan. Det pågår ett brett arbete både inom och utanför ministerrådets strukturer för Norden för att Norden ska stå bättre rustat inför framtida kriser. Exempelvis ska de analyser som togs fram på en rad olika områden följas upp i syfte att identifiera och åtgärda brister.

Låt mig ge några exempel.

Inom Hagasamarbetet, där Sverige är ordförande i år, fortsätter arbetet för att stärka och fördjupa de nordiska ländernas förmåga att motstå och hantera allvarliga olyckor och kriser som kan drabba ett eller flera länder i Norden. Arbetet har intensifierats efter pandemin och Rysslands aggression mot Ukraina.

Inom den sociala sektorn och hälsosektorn tittar vi på hur infrastrukturen för delning av hälsodata kan förbättras mellan de nordiska länderna. Vi tittar också på frågor kopplade till nordisk kapacitet för vaccinationsproduktion.

För mig som Nordenminister och för mina kollegor handlar det bland annat om att följa upp den deklaration som antogs förra året i Halden och ta ansvar för att särskilt lyfta det nordiska och gränsregionala perspektivet i våra respektive regeringar.

Fru talman! Att förenkla mobiliteten i Norden och motverka gränshinder är av yttersta vikt. Det ska vara enkelt att leva, arbeta och driva företag i hela Norden och över gränserna, vilket är en central del av visionen och en målsättning som behöver ständigt arbete. I områden där tilliten skadats är det viktigt att arbeta för att återskapa den. Såväl mentala som praktiska gränshinder måste förebyggas och åtgärdas.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Nordiskt samarbete inklusive Arktis

Jag vill ta gränshinderarbetet vidare och sätta fokus på frågor som gör störst skillnad för de företag och människor som bor vid och verkar över de nordiska gränserna. Som flera ledamöter varit inne på handlar det ofta om frågor kopplade till skatter, sociala förmåner och digitala lösningar.

Att besöka gränsregioner och lyssna till de människor som dagligen berörs av dessa frågor är en central del i detta arbete. Jag besökte Köpenhamn och Öresundsregionen i januari. Tillsammans med min nya danska kollega träffade jag regionala aktörer, bland annat arbetsgruppen Greater Copenhagen Task Force.

Vi var eniga om att arbetet med gränshinder bör prioriteras och effektiviseras på alla nivåer - nationellt, bilateralt och i det nordiska samarbete - men också att politiken inte kan göra allt. Även näringslivet har en viktig roll i att undanröja eller mildra gränshinder. Vi enades om att följa upp med ytterligare möten framgent för att uppdatera varandra om hur arbetet går.

Jag kommer under hösten att fortsätta besöka gränsregioner i olika delar av landet. Jag tittar på Kjell-Arne Ottosson: Jag kommer självklart att besöka gränsregionen mot Norge inom kort.

Att undanröja och förebygga gränshinder är inte bara viktigt ur ett principiellt perspektiv, utan Sverige har också ett egenintresse i detta. Det gäller inte bara för att vi är geografiskt mest berörda, utan också för att vår befolkning är den befolkning som är mest rörliga över gränserna.

Nordiska ministerrådets gränshinderråd spelar en viktig roll för att skapa förutsättningar för en integrerad region och har bidragit till att riva många konkreta gränshinder.

Vid mötet på Island i förra veckan genomfördes ett gemensamt möte mellan Nordenministrarna och Gränshinderrådet. Det finns en gemensam syn på hur angeläget det är att fortsätta lösa de problem som uppstår och på behovet av att ständigt utveckla och effektivisera arbetet. Här kan vi göra mer eller växla upp, som någon sa tidigare i debatten.

Fru talman! Låt mig avslutningsvis konstatera att Norden är ledande när det gäller näringsfrihet, innovation och konkurrenskraft. Som helhet betraktad skulle regionen kunna ingå i G20, vilket är ett annat sätt att mäta. Vi har en enorm potential att genom våra ledande företag, industrier och innovationskluster gå före i den gröna omställningen som ett led i att öka vår konkurrenskraft och svara upp mot våra medborgares förväntningar om ett mer integrerat Norden.

Regeringen kommer framöver att ge hög prioritet till samarbetet i närområdet och verka för ett närmare och starkare nordiskt och nordiskt-baltiskt samarbete. Vi kommer under ordförandeskapet att på olika sätt uppmärksamma att den nordiska gemensamma arbetsmarknaden, som är en hörnsten i det nordiska integrationsarbetet, firar 70 år.

Inom ramen för ordförandeskapen i N5 och NB8 kommer det säkerhetspolitiska samarbetet att ges särskild uppmärksamhet liksom det fortsatta stödet till Ukraina.

Fru talman! I går firade vi Sveriges nationaldag, och i måndags firade Danmark sin grundlagsdag. På fredag är det Ålands självstyrelsedag. Veckan därpå har turen kommit till Island, därefter Grönland och Färöarna. Året inleds med Norge och avslutas med Finland.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Nordiskt samarbete inklusive Arktis

Vi har alla mycket att fira: våra demokratier, vår frihet och vårt välstånd. Vi har en egen och gemensam historia, en egen och gemensam kultur och framför allt en gemensam strävan mot ett ännu närmare nordiskt samarbete.

Jag vill avsluta med att tacka Nordiska rådets svenska delegation för ett mycket gott samarbete. Precis som Joar Forssell sa känns det tryggt med en sådan samstämmig debatt. Jag ser fram emot det fortsatta arbetet.

(Applåder)

Fru talman! Jag tackar David Lång för frågan.

Denna fråga poppar upp då och då. Jag är en hel del i både Bryssel och Strasbourg, särskilt under detta halvår. Jag skulle nog påstå att den inte poppar upp särskilt ofta. Däremot tycker jag att EU under lång tid men framför allt efter krigsutbrottet den 24 februari snarare har visat kompetensen och möjligheten att bibehålla enigheten i för EU viktiga frågor.

Dock pekar David Lång på något som vi i Sverige har en bred enighet om, det vill säga att vi inte ska frångå enhälligheten när det gäller skatten. Jag ser inte något skarpt förslag om det på bordet just nu. Regeringen fortsätter att ha samma principiella och viktiga uppfattning i frågan framgent.

Fru talman! Jag tackar Elin Söderberg för frågan.

Till att börja med har regeringen prioriterat fyra saker under det svenska ordförandeskapet, och en av dem är grön omställning. Det har vi gjort i akt och mening att förhandla fram viktiga delar i det så kallade Fit for 55-paketet för att vi gemensamt ska kunna nå den gröna omställningen och våra klimatmål. Det är en av de viktigaste frågorna för oss allihop, och vi gör det bäst tillsammans på EU-nivå.

Regeringen kommer att fortsätta att prioritera detta i olika delar. Men hur olika saker förhandlas fram i frågan just nu kan jag tyvärr inte svara på. Jag kan dock säga så mycket att regeringen kommer att sätta den gröna omställning - allt det som ligger i EU:s Green Deal och Fit for 55 - högt upp på agendan.

Fru talman! Tack, Cecilia Engström, för frågan! Visionen att bli världens mest hållbara och integrerade region till 2030 ligger fast. Regeringen och jag jobbar hårt för att nå dit, och precis som ledamoten lyfter fram är en viktig del i det att riva gränshinder, till exempel genom att öka möjligheterna till pendling i Öresundsregionen.

Det regeringen gör är att jobba på ministernivå med mina nordiska ministerrådskollegor, och där handlar det om att prioritera arbetet med hur vi ska nå visionen. Det handlar även om budget. Det har vi också haft hårda diskussioner om när det gäller hur vi ska prioritera för att hamna rätt.

Här hemma har jag gett i uppdrag till alla departement att se över hur vi kan vässa våra redskap när det gäller vad vi kan göra i Sverige. Det finns många saker vi kan göra. Det uppdraget finns. Det handlar också om vad man kan göra på lokal nivå och bilateralt, mellan länder.

Fru talman! Tack för frågan, Johan Andersson!

För mig är Nordenfrågorna oerhört viktiga. Statsministern var även tydlig i regeringsförklaringen med att vi behöver öka samarbetet inom Norden och det nordisk-baltiska samarbetet.

Helsingforsavtalet har tjänat vårt samarbete väl. Det har funnits under lång tid. Men det betyder inte att det behöver utvärderas. Min uppfattning är att vi ska fokusera på att lösa de utmaningar vi har inom Norden och Baltikum för att kunna öka samarbetet.

Jag tror att vi har mycket viktiga saker att lägga fokus på. Vi ska inte fastna i olika förändringar av befintliga avtal. De har som sagt fungerat väl. Samhället har utvecklats under de här 60 åren, och vi har hela tiden utvecklat det nordiska samarbetet för att ligga i fas med utmaningarna vi har.