Jessika Roswall

Herr talman! Jag ber om ursäkt för att jag tog Nordenfrågan förra gången! Jag tackar också Heléne Björklund för frågan.

Det är mycket riktigt så att Helsingforsavtalet är grundlagen, och jag vill påstå att det har tjänat oss väl. Det finns säkert skäl att se över delar av det. Jag tycker dock att det är viktigt att vi fokuserar på de visioner som vi har satt upp gemensamt i de nordiska länderna med samarbetsministrarna och Nordiska rådet. Det är viktigt att lägga fokus på de stora utmaningar som vi har i det nordiska samarbetet snarare än att lägga fokus på någonting som faktiskt har fungerat väl, nämligen Helsingforsavtalet.

Frågestunden var härmed avslutad.

Herr talman! Jag blev så lycklig över att det var en Nordenfråga och ville ta chansen att prata om någonting som ligger mig väldigt varmt om hjärtat.

Denna fråga är väldigt komplex, vilket ledamoten själv säkert känner till. Det är väldigt viktigt att vi jobbar tillsammans med våra nordiska grannländer så att människor kan röra sig fritt över gränserna i Norden och så att Norden får ett system som fungerar.

På Finansdepartementet jobbas det hårt. Det finns vissa avtal, till exempel Öresundsavtalet, och det vore bra om vi kunde hitta en lösning där. De nya regeringarna både i Sverige och i Danmark jobbar med dessa frågor.

Herr talman! Jag tackar Birger Lahti för frågan.

Jag får i ärlighetens namn erkänna att jag i dag inte har något väldigt tydligt svar, eftersom förslaget, som Birger Lahti själv säger, inte har presenterats.

Men jag kan säga så mycket, som jag sa till en tidigare frågeställare, som att den gröna omställningen är en väldigt viktig och prioriterad fråga för regeringen. I detta ligger också att klara energiomställningen. Jag ber att få återkomma med ett tydligare svar när förslaget har presenterats av kommissionen. Men vi kommer som ordförandeland att vara med och aktivt driva processen framåt.

Herr talman! Tack, Matilda Ernkrans, för frågan! Precis som Matilda Ernkrans säger är en av de prioriteringar som det svenska ordförandeskapet har just den gröna omställningen, liksom konkurrenskraften, och dessa två frågor hör nog lite ihop här.

När det gäller den gröna omställningen presenterade kommissionen någonting som vi kallar Green Deal, och i det ligger också många olika förslag om hur vi ska nå klimatmålen. De olika frågorna jobbar vi hårt med för att nå en överenskommelse om under det här ordförandeskapet.

Detta är inte lätt, ska jag säga, för det finns många olika intressen när man ska komma överens. Men just det direktiv som Matilda Ernkrans tar upp är en av de saker som ingår i det som kallas Fit for 55, som vi jobbar med att få ihop. Det finns en uppfattning i rådet och en uppfattning i parlamentet, och nu handlar det om att komma överens.

Herr talman! Tack återigen, ledamoten, för en viktig fråga! Det är precis så - det handlar inte bara om det militära, ekonomiska och politiska, som vi jobbar mycket med när det gäller att Ukraina ska bli medlem i EU. Det handlar också om återuppbyggnad av bostäder, precis som Magnus Jacobsson säger, men också om att här och nu bygga upp kritisk infrastruktur och se till att man har energiförsörjning. Det kommer att pågå under lång tid och kosta mycket pengar, men vi kommer att stå fast vid detta.

(Applåder)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Tack, Magnus Jacobsson, för frågan och för gratulationen!

Hur stöttar vi Ukraina? Som alla här inne säkert vet är en av de prioriterade frågorna för det svenska ordförandeskapet att stötta Ukraina på alla sätt som går - ekonomiskt, militärt, humanitärt och politiskt. Jag vill också påminna om hur snabbt EU agerade vid krigsutbrottet och hur snabbt vi har agerat enigt.

Det handlar såklart om åtgärder både kortsiktigt och långsiktigt. Kortsiktigt gör vi mycket med makrofinansiella stöd, och långsiktigt handlar det om att jobba tillsammans med många andra stater, inte bara inom EU utan även till exempel USA, Kanada, UK med flera.

Jag vill vara tydlig med att regeringen stöttar Ukraina allt vi kan, och det kommer vi att göra så länge det är nödvändigt.

Herr talman! Jag tackar Markus Selin för frågan.

Huvudansvaret för detta ligger på försvarsministern, men låt mig säga så här: Under vårt ordförandeskap kommer en av de viktigaste frågorna vara säkerhet. Här ingår såklart fortsatt stöd till Ukraina men också försvarsfrågor.

Exakt hur det förslag från kommissionen som Markus Selin tar upp i dag ser ut får vi återkomma till. Då får försvarsministern återkomma till er, och det kommer att processas i laga ordning i EU-nämnden. Men jag känner till den subsidiaritetsprövning som riksdagen gjorde tidigare i höstas.

Låt mig säga att säkerhetsfrågor och trygghetsfrågor kommer att vara en prioritet och uppta mycket av regeringens arbete under våren och också mycket av riksdagens arbete.

Herr talman! Jag tackar David Lång för frågan.

För skattebeslut inom EU krävs enhällighet. Som riksdagen vet har det under ett par år funnits en konferens om Europas framtid. Här finns ett antal förslag på fördragsändringar som skulle krävas om man vill ändra hur beslut ska fattas, till exempel om skatter.

Eftersom det finns så olika uppfattningar inom medlemsstaterna ser jag ingen möjlighet att göra ändringar. Regeringen har sagt att man på vissa områden kan se över beslutsordningen, men inte när det gäller skatter. Här ska enhällighet fortfarande krävas.

Regeringen kan som sagt öppna för ändringar på andra områden. Dock saknas det enighet bland medlemsstaterna för att göra förändringar.

Herr talman! Jag tackar för frågan.

Som nybliven Nordenminister var ett av mina första uppdrag att åka till Finland på Nordiska rådets session. Det var en mycket givande och bra session. Det var första gången för mig.

Jag tar med mig flera saker från den sessionen. Det ena är den vision som nämndes och som jag tycker är väldigt bra och framåtsträvande. Det andra som vi behöver fokusera på är trygghetsfrågor i den bemärkelsen att vi befinner oss i en säkerhetspolitisk kris. Vi behöver samarbeta mer inom Norden, EU och Nato. Det fanns en stor medvetenhet bland alla som var där och bland samarbetsministrarna om att vi behöver fördjupa detta samarbete.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Jag ser fram emot ett fortsatt gott samarbete med mina nordiska kollegor och tillsammans med riksdagen och Nordiska rådets representanter här. Det finns mer att göra, och det finns en krismedvetenhet hos oss att göra saker och ting nu.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Jag tackar Linnéa Wickman för frågan. Vi är fyra samarbetspartier som vunnit väljarnas förtroende att skapa förändring, och det är det vi gör. Tidöavtalet innehåller sju samarbetsprojekt där det tydligt regleras vad som ingår och inte ingår.

Jag vill passa på att säga att ordförandeskapet börjar om några veckor och att min och regeringens ambition är att vi gemensamt - regeringen tillsammans med riksdagen - ska hitta breda lösningar för att få ett så framgångsrikt ordförandeskap som möjligt. Vi har gjort det förut: 2001 under Perssonregeringen och 2009 under Reinfeldtregeringen. Jag hoppas att vi tillsammans kommer att göra ett framgångsrikt ordförandeskap på alla nivåer.

Fru talman! Tack, Matilda Ernkrans, för interpellationen! Det är bra att vi inte tonar ned de här frågorna, för de är av avgörande vikt för EU:s framtid och för att unionen ska kunna fungera.

Vi står också inför den otroligt viktiga uppgiften att vara ordförandeland i EU:s ministerråd. Jag har berättat lite här, och jag vet att riksdagen även tidigare har tagit del av information om hur många möten som ska hållas och hur många akter som ska förhandlas. Förväntningarna på Sverige är stora, och jag hoppas att vi tillsammans kommer att kunna leverera på det.

För att Sverige ska kunna leverera och axla det ansvaret tror jag att det är otroligt viktigt att vi har en bred uppslutning kring ordförandeskapet, vilket jag upplever att vi har. Jag hoppas också att vi kommer att ha det under hela tiden och att jag och alla andra statsråd kommer att kunna komma till riksdagen och förankra de prioriteringar som finns och även arbetet under tiden.

Som jag underströk tidigare är det självklart för regeringen att de fem områden som vi båda har lyft här i dag kommer att vara fortsatt viktiga för prioriteringarna för ordförandeskapet: säkerheten, att stoppa den organiserade brottsligheten, att snabba på klimatomställningen - det kunde vi såklart prata mer om - att stärka EU:s konkurrenskraft och att slå vakt om EU:s grundläggande värderingar.

Som sagt kommer förankringen att ske i olika utskott, och hur formuleringarna slutligen kommer att lyda när de presenteras den 14 december kommer statsministern att återkomma till här i kammaren. Tack för interpellationen! Jag hoppas att detta har skingrat en del oro.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Fru talman! Låt mig börja med delen som rör det svenska ordförandeskapet. Matilda Ernkrans är inne på att det handlar om många frågor. Men min poäng med att lyfta Ukraina var just att det är väldigt många frågor vi ska hantera, och jag tror att vi är överens om att säkerheten är av största vikt. Den kommer att uppta mycket av vår tid, och det finns flera goda skäl till det.

Men som även lyfts fram i interpellationen handlar ordförandeskapet inte bara om att hantera själva ordförandeklubban utan också om att driva på förhandlingar mellan mötena. Vi har beräknat att det är ungefär 350 akter och 2 000 möten varav 150 i Sverige. Det är väldigt mycket arbete, och det handlar mycket om att se till att arbetet drivs framåt i många frågor. Dessutom är vi inne i slutskedet av kommissionens mandatperiod, vilket också kommer att ha en stor inverkan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag har sagt här - och då har jag nog härmat den förra regeringens olika företrädare - att ett ordförandeland förväntas vara så opartiskt som möjligt och lyssna på alla. Men i samband med det krävs också att vi är effektiva och ambitiösa och att vi når så långt som möjligt.

Det här ligger inte bara i regeringens intresse utan också i Sveriges intresse. Det ligger inte bara i alla riksdagspartiers och riksdagens intresse utan även i civilsamhällets och hela det övriga samhällets intresse.

Jag tror att det är viktigt att vi gemensamt strävar efter breda lösningar, och därför vill jag försöka svara lite grann på frågan om vilket inflytande Sverigedemokraterna får. Jag tycker att det är lite motsägelsefullt av Matilda Ernkrans att samtidigt i interpellationen fråga hur vi i regeringen ska förankra prioriteringarna med riksdagen.

Jag vill fortsätta det goda samarbete som den förra regeringen hade med riksdagen och fortsätta att förankra det. Det handlar dels om att jag själv kan göra det i utskott, dels att mina statsrådskollegor kan göra det. Det gäller brett i riksdagen, bland alla riksdagens partier. Jag hoppas att vi kommer att kunna fortsätta det goda samarbetet, för jag tror att det tjänar Sverige. Det tjänar också det svenska ordförandeskapet, för det är vår gemensamma uppgift att se till att det går åt rätt håll.

Jag vill säga något mer för att skingra den oro som jag tycker är obefogad. Jag lyfte i mitt förra inlägg fram artikel 7-förfarandet, där vi har en plan för hur vi ska fortsätta att ha landsspecifika diskussioner. Vi planerar att ha det med fem länder. Den första rundan avslutas med Slovakien och Finland, och i den andra rundan kommer ett arbete med utfrågningar av Belgien, Bulgarien och Tjeckien att påbörjas. Vi är också beredda att ha flera utfrågningar inom ramen för artikel 7-förfarandet.

Villkorlighetsmekanismen lyfte jag i det förra inlägget, så jag behöver inte säga mer om det mer än att vi kommer att fortsätta att följa upp det.

Jag vill också nämna att vi planerar ett symposium i anslutning till det informella EU-ministermötet i juni för att stärka rättsstatens principer i EU, och jag vet att riksdagen planerar ett eget sådant möte.

Jag vill med detta bara garantera att de här frågorna kommer att ligga högt på agendan och vara prioriterade. Det måste vara så för ett ordförandeskap så länge det finns skäl för det, och det gör det. Jag gör som sagt vad jag kan för att skingra den osäkerhet som Matilda Ernkrans känner, och jag hoppas på ett gott samarbete för Sveriges och för EU:s skull.

Fru talman! Tack för gratulationerna, Matilda Ernkrans! Jag gratulerar tillbaka till uppdraget i EU-nämnden! Både Matilda Ernkrans och jag vet hur viktigt och hur roligt arbetet är i EU-nämnden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Låt mig inleda med att tala om det breda samförstånd vi hade om de fem prioriteringarna för arbetet. Jag hade ett väldigt nära samarbete med den dåvarande regeringen där Matilda Ernkrans ingick.

Det var fem områden som vi pekade ut från Sveriges sida. Det var att skapa säkerhet för EU:s medborgare och stärka EU:s roll i världen, att stoppa den organiserade brottsligheten, att snabba på klimatomställningen, att stärka EU:s konkurrenskraft för framtidens jobb och att slå vakt om unionens grundläggande värderingar, utan inbördes ordning.

Alla de delarna - som jag redan sagt en gång, och som statsministern också har sagt - kommer att vara viktiga delar för ordförandeskapsprogrammet. Men jag vill också säga - och det tycker jag att Matilda Ernkrans lyfter fram i sin interpellation - att det svenska ordförandeskapet kommer att prioritera och behöva jobba väldigt mycket med fortsatt stöd till Ukraina. Det är både för att EU ska hålla ihop och för att det ska fortsätta att ge ekonomiskt och militärt stöd till Ukraina.

Varför säger jag det? Jo, därför att ordförandeskapets prioriteringar behöver ta in omvärlden. Det händer saker i omvärlden, och det behöver också speglas i ordförandeskapets prioriteringar.

Låt mig vara extremt tydlig. Den oro som Matilda Ernkrans lyfter fram här är helt oberättigad. Vad gäller rättsstatens principer har jag alltid i olika sammanhang varit väldigt tydlig. För mig är det en prioriterad fråga. Jag delar Matilda Ernkrans beskrivning av hur viktigt det är för förtroendet för EU. Det är en grundbult för samarbetet.

EU är en union som bygger på värderingar. Det råder det ingen tvekan om. Jag gläds över - vilket jag tror att även Matilda Ernkrans gör - att det numera finns flera redskap i verktygslådan för att se till att medlemsstaterna följer våra gemensamma värden. Jag kan sedan återkomma om de villkorsmekanismer som vi nu har på plats och som regeringen såklart fortsatt stöder. Kommissionen har redan påbörjat arbetet med till exempel Ungern, som Matilda Ernkrans lyfter fram. Det kommer det svenska ordförandeskapet att få fullfölja.

Värderingsfrågorna är centrala för mig, regeringen och Sverige och kommer att fortsätta att vara det. Det kommer såklart alltid att vara en prioriterad fråga för ett ordförandeskap och kommer att så förbli.

Låt mig bara säga några saker som det svenska ordförandeskapet kommer att jobba med, för att skingra den oro som Matilda Ernkrans lyfter fram. Bland annat finns det en process om artikel 7-förfarande som vi kommer att fortsätta att arbeta med. Det pågår redan nu ett arbete.

Som jag nämnde finns ett arbete om villkorlighetsmekanismen som vi kommer att arbeta vidare med. Det finns också andra delar om återhämtningsfonden. Matilda Ernkrans behöver inte oroa sig. Det kommer att vara en prioriterad sak för ordförandeskapet och för Sveriges regering under hela perioden.

Jag vill också säga att det inte är något arbete som tar slut. Det påbörjades inte heller under den förra regeringen, och det kommer att fortsätta. Det handlar om legitimitet och förtroende för EU som institution. Jag kommer att se till att det kommer att fortsätta att vara prioriterat.

Fru talman! Matilda Ernkrans har frågat mig vilka regeringens prioriteringar inför EU-ordförandeskapet är, hur regeringen kommer att säkerställa ett brett stöd för prioriteringarna samt om EU:s grundläggande värderingar om demokrati och rättsstatens principer kommer att finnas bland prioriteringarna.

Matilda Ernkrans påminner om det förankringsarbete som bedrevs av den föregående regeringen. En inriktning för de politiska prioriteringarna under det kommande ordförandeskapet togs således fram under våren 2022 efter diskussioner med partiföreträdare i riksdagen. Inriktningen presenterades för riksdagen den 1 juni.

Statsminister Ulf Kristersson erinrade om detta när han för en knapp månad sedan i regeringsförklaringen konstaterade att de svenska riksdagspartierna i brett samförstånd pekat ut ett antal områden som särskilt prioriterade. Statsministern fick därefter den 26 oktober en fråga från Matilda Ernkrans om prioriteringarna när han återrapporterade från Europeiska rådets möte veckan före. Statsministern bekräftade att inriktningen låg fast och underströk det goda samarbetet med den avgångna regeringen.

Fru talman! Det pågår ett intensivt förberedelsearbete i Regeringskansliet inför den 1 januari, när Sverige för tredje gången ska axla ordförandeskapet i Europeiska unionens råd. En viktig del av förberedelsearbetet avser det svenska arbetsprogrammet. Som Matilda Ernkrans påpekar styrs ordförandeskapet av den europeiska dagordningen, men det finns också utrymme för ordförandeskapets inriktning. Därför inleds arbetsprogrammen traditionellt av en mer politisk text som understryker en sådan inriktning.

Arbetet med formuleringen av arbetsprogrammet pågår. När det gäller de politiska prioriteringarna sker arbetet på grundval av den inriktning om vilken det finns ett brett samförstånd bland Sveriges riksdagspartier.

Enligt den gällande tidsplanen kommer statsministern den 14 december att presentera arbetsprogrammet här i kammaren.