Anders Ekegren

Fru talman och statsrådet Forssell! Kriget vid Persiska viken riskerar att få långtgående humanitära konsekvenser och kan, som vi har sett vid tidigare konflikter i närområdet, snabbt leda till ökade flyktingströmmar till Europa. Erfarenheterna från 2015 visar hur snabbt situationen kan förändras och hur stora krav då ställs på såväl mottagningssystem som gränskontroller och samordning inom EU. Sedan dess har EU enats om en migrationspakt med samordnad asylpolitik, som troligen har ökat beredskapen.

Min fråga till statsrådet är: Vilken konkret beredskap finns i Sverige och inom EU för att hantera ett scenario med kraftigt ökade flyktingströmmar till följd av konflikten i regionen?

Fru talman! Jag bedömer att ledamoten Hirvonens slutsatser är lite väl enkla och kanske inte alltid stämmer med verkligheten.

Jag sa inte att jag är oroad för att fattigdomen blir större. Däremot tycker jag alltid, oavsett tidsperiod, att det är ett problem när folk inte kan leva på sin inkomst. Det är därför vi har varit väldigt noga med att det som lyfter de flesta människor är att gå från bidrag till arbete. Det är den viktigaste frågan. Det är ju det som bryter en utveckling.

Låt mig sedan ta upp något annat som också handlar om att se till att folk får det bättre. Det var ju faktiskt under er tid vi hade tvåsiffrig inflation, och det skapade dessa problem för många människor. Det är därför vi går in och sänker skatterna för alla medborgare. Vi sänker matmomsen, och vi har gjort mer för att se till att folk faktiskt får mer pengar i plånboken.

Jag konstaterar att jag inte har fått något svar på varför ni, som ändå satt i regeringsställning eller stödde en regering under två år, inte löste den problematik som ledamoten tar upp, för den startade inte i och med att vi fick en ny regering.

(Applåder)

Fru talman och ledamoten! För det första måste jag ställa en fråga. Vi har inte ens suttit i fyra år. Ni och några till satt i åtta år före oss. Då måste man ändå ställa frågan: Varför har ni inte gjort något åt detta?

Jag har skickat pengar till Frälsningsarmén och Stockholms Stadsmission i 20 år. Breven ser ungefär likadana ut nu som de gjorde för 20 år sedan. Det är därför väldigt förvånande att ni inte har tagit itu med detta. Ni satt till och med i regeringen ett tag.

Jag tycker att det är ett problem att fler personer blir fattiga. Det är därför regeringen har satsat särskilt på att få så många människor som möjligt i arbete. Det är givetvis det som kan bryta fattigdomsfällan.

Frågan om att de rika har blivit rikare är faktiskt inte lika enkel att svara på. När man tog bort förmögenhetsskatt och arvsskatt gjorde man det för att väldigt många valde att lämna Sverige. Det var så många som gjorde det att vi fick en särlagstiftning som särskilt inriktade sig på dem som var väldigt rika. Man ville inte att fler företag som Ikea skulle flytta utomlands. Därför gav man de rikaste personerna i landet en speciallagstiftning. Den har vi inte kvar i dag.

Herr talman! Dagens debatt handlar om flera viktiga skatter för både företag och privatpersoner.

Skattepolitiken ska säkra goda och stabila skatteintäkter, skapa förutsättningar för en hållbar tillväxt, hög sysselsättning och ett rättvist fördelat välstånd samt bidra till ett miljömässigt och socialt hållbart samhälle.

Riksdagen har tidigare fastställt flera viktiga principer för att stödja den ekonomiska politiken. Det är bland annat ett legitimt och rättvist skattesystem, generella och tydliga regler, beskattning i nära anslutning till inkomsttillfället och hållbara regler i förhållande till EU.

Vi i utskottet föreslår avslag på motionerna av flera anledningar. Ibland är förslagen helt enkelt på gång i Regeringskansliet, och ibland anser vi att de är felaktiga.

Många av grundtankarna bakom skattereformen 1991 ligger kvar, och Liberalernas bedömning är att det är viktigt att grundprinciperna ligger kvar om man ska gå in och göra förändringar. Det är lätt att motionera om förändringar, men risken är att vi kommer tillbaka till det lapptäcke som var före 1991. Genom de skattehöjningar som har skett i kommunerna sedan 90-talet har vi kommit en bit ifrån tanken på 30 procent i kommunalskatt, ytterligare 20 procent i statlig skatt och principen att man alltid ska ha hälften kvar.

Socialdemokraterna föreslår att det införs en beredskapsskatt. Då kan man tro att alla ska vara med och betala den; ett starkt försvar är ju bra för alla svenskar. Socialdemokraternas förslag syftar snarare till att återinföra värnskatten, som inte hade något med försvaret att göra – allt för att rasera principen om hälften kvar, en princip som de stod bakom i århundradets skattereform.

Forskning och utveckling är en utomordentligt viktig fråga för Sverige. Därför är det bra att slutbetänkandet Skatteincitament för forskning och utveckling – Ett nytt incitament baserat på utgifter för FoU-personal lämnades den 19 januari i år. Betänkandet bereds nu i Regeringskansliet, och ny lagstiftning kan träda i kraft den 1 januari 2027.

Syftet är att ta fram skatteregler som gynnar forskning och utveckling. Detta kan ha stor betydelse för viljan att investera i forskning i Sverige. Irland är ett tydligt exempel på ett land som lyckats med att dra till sig investeringar inom FoU. Det är också viktigt att regeringen fortsätter det påbörjade arbetet med att se hur man kan locka forskare i USA till Sverige och om det innebär att man måste se över expertskatten.

Betänkandet behandlar bland annat den populära sparformen investeringssparkonto. Jag kan till mycket stor del ansluta mig till det Eric sa om fördelarna med denna sparform. Den har blivit mycket populär, bland annat eftersom det nu är möjligt för de flesta medborgare att spara till pensionen i och med att det inte längre finns någon avdragsrätt. Regeringen har velat främja sparformen genom att höja den skattefria grundnivån från 150 000 till 300 000 kronor per år. Det är en form som är lätt att spara i, men den är givetvis väldigt långsiktig då förlusten på sålda aktier inte kan kvittas mot vinster. Det rör sig om ett tioårsperspektiv snarare än ett femårsperspektiv.

Herr talman! Det finns flera motioner som berör boendebeskattning. Det finns många motioner där man vill att olika skatter och avgifter tas bort eller reduceras. I grunden är fastigheter en bra skattebas. Den är lätt att identifiera, och den flyttar inte utomlands. Det har gjorts stora justeringar, som borttagandet av fastighetsskatten och avskaffandet av schablonintäkten på uppskovsbeloppet.

Från Liberalernas sida ser vi ingen anledning att ytterligare minska beskattningen av fastigheter. Det är sänkta inkomstskatter som vi prioriterar.

Vänsterpartiet öppnar i en motion för att den kommunala fastighetsavgiften kompletteras med en statlig fastighetsskatt. De säger att den inte ska drabba vanligt folk, men ska man få in några pengar måste den drabba medborgare i stort. Och har man väl infört fastighetsskatten är det lätt att höja den år efter år.

Vi liberaler är för olika boendeformer. Beroende på var man är i livet kanske man vill bo i en hyresrätt eller en bostadsrätt. När jag jobbade med stadsbyggnadsfrågor i Solna, på regional nivå och i SKR:s arbetsgrupp för ökat bostadsbyggande fanns det ett stort problem för dem som ville bygga hyresrätter, nämligen osäkerheten för byggherren om de hyresnivåer som behövdes för att förverkliga projektet verkligen skulle bli av. Det gjorde att många inte vågade satsa på hyresrätter. Sedan den 1 januari i år gäller ändrade regler om hyror för nyproducerade bostäder, så kallade presumtionshyror, vilket skapar långsiktighet för den som bygger nya hyresrätter.

Det förekommer även motioner om tonnageskatten. Det är lite märkligt då ett arbete pågår gällande tonnageskatten. Regeringen kommer att lägga fram en proposition om ett betydligt bättre tonnageskattesystem än det som infördes under den socialdemokratiska regeringen.

De kontakter jag har haft med sjöfartsnäringen visar att förslaget kommer att förbättra för svensk sjöfart. Organisationen Svensk Sjöfart skrev i sitt remissvar på utredningen att de ”välkomnar det remitterade förslaget som avsevärt förbättrar spelplanen för svenska rederier, dessutom i ett tidskritiskt läge för industrin och för Sveriges beredskap. Genom flera betydande förslag som läggs fram kan svensk rederiverksamhet få en chans att utvecklas utan de särskilda hinder som satt krokben för svensk sjöfartsverksamhet”.

Fru talman! Med detta vill jag yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet.

(Applåder)

Fru talman! Denna debatt i skatteutskottet ska ju handla om mervärdesskatt. Ibland tycker jag att vi i skatteutskottet brukar ”springa iväg” och prata om allt möjligt. Men i dag tycker jag faktiskt att vi verkligen har pratat om just mervärdesskatt. Att detta intresserar riksdagens ledamöter visar de många motioner som har väckts – hela 42 stycken, om jag har räknat rätt. Märkligt nog är det exakt lika många som förra våren. Men det är ju inte exakt likadana motioner.

Momsen är en viktig inkomstkälla för staten och behöver värnas. Momsen har funnits sedan 1969 och har förändrats några gånger, senast den 1 juli 2023. Statens intäkter från mervärdesskatt är en av dess största inkomstkällor och uppgick till över 600 miljarder kronor i budgetprognoserna för 2026. Enligt EU:s mervärdesskattedirektiv ska medlemsstaterna ha en normalskattesats, som inte får vara lägre än 15 procent. Medlemsstaterna får dessutom tillämpa högst två reducerade skattesatser, som inte får vara lägre än 5 procent.

Vad vill då motionärerna? Ja, motionärerna vill förändra momssatsen inom ett antal vitt skilda områden som de ser som mycket angelägna. Ingen vill höja momssatsen till 25 procent, utan alla vill sänka den till 6 eller 12 procent. Vissa motioner är väldigt detaljerade. Det finns exempelvis en motion från Miljöpartiet där man vill sänka momsen på ekologisk mat.

En annan lite kul motion har väckts av Amanda Lind med flera miljöpartister, som vill sänka momsen på biografföreställningar. Det intressanta är att momsen på biobiljetter höjdes från 6 till 25 procent år 2017 av den dåvarande rödgröna regeringen, där Miljöpartiet ingick. Kulturminister var då Alice Bah Kuhnke, Miljöpartiet. Höjningen ledde, precis som Marie Nicholson sa tidigare, till dyrare biljetter och ett minskat antal biobesök. Hårdast drabbades mindre biografer, vilka oftast finns på mindre orter.

Det finns en utredning om ny filmpolitik, Publiken i fokus – reformer för ett starkare filmland, där man föreslår sänkt moms på biografföreställningar från 25 till 6 procent. Detta utredningsbetänkande bereds inom Regeringskansliet, och vi får helt enkelt se vad förslaget blir.

Fru talman! När dåvarande Folkpartiet och Socialdemokraterna 1991 kom överens om en skattereform var tanken att alla skulle betala en kommunalskatt på max 30 procent och att höginkomsttagare skulle betala max 50 procent. En paroll för många var ”hälften kvar”. För att göra det enkelt skulle momsen vara enhetlig. Det är fortfarande grundprincipen. Utgångspunkten ska därför vara enhetlig mervärdesskatt och tillämpning av normalskattesatsen. Utskottet uttryckte detta senast i yttrandet över budgetpropositionen för 2026. Detta gäller alltjämt. Så är det i teorin, men inte alltid i praktiken.

Redan efter några år förändrades detta. Kommunalskattesatserna har skenat iväg. I dag är det endast cirka tio kommuner som har en skattesats under 30 kronor, bland annat min egen hemkommun Solna. Det finns flera kommuner som ligger över 35 kronor.

När regeringen flyttar brytpunkten för dem som ska betala statsskatt säger Socialdemokraterna och Vänstern att regeringen bara vill gynna de rika. Sanningen är att regeringen bara vill ligga kvar vid principen hälften kvar, precis samma tanke som Socialdemokraterna omfamnade 1991.

Redan vid en inkomst på 53 300 börjar man betala statlig skatt. I de kommuner som har väldigt höga kommunalskatter kan man faktiskt betala 55 procent i skatt.

Successivt har även momssatserna ändrats. Syftet har varit gott, och även Liberalerna kan ha syndat någon gång och sänkt momsen på någon produktgrupp.

Det finns märkligheter i systemet, som några har varit inne på tidigare. Ett tydligt exempel är dansbandsmomsen, som regeringen nu föreslår ska sänkas från 25 procent till 6 procent.

I dag är momsen 6 procent på kulturella framträdanden. Här har det varit skillnad om du sitter still eller dansar. Sitter du still och lyssnar blir det 6 procent; dansar du blir det 25 procent. Vad händer om någon går på en konsert där man först sitter och sedan börjar dansa under konserten? Det skulle vara intressant att se.

Ibland kan dock sänkt moms användas för att stimulera ekonomin. Därför föreslår regeringen sänkt moms på mat, från 12 procent till 6 procent, från den 1 april 2026 till den 31 december 2027 för att underlätta hushållens ekonomi. Beslutet ligger väldigt rätt i tiden med tanke på vad som händer i Mellanöstern och risken för höjda priser med anledning av kriget.

Man ska dock ta i beaktande att olika momssatser leder till många olika gränsdragningsproblem och svårigheter för enskilda företagare. Det är inte ovanligt att företagare måste tillämpa tre olika momssatser, och det kan vara svårt att se varför olika regler ska tillämpas. Dansbandsmomsen är ett exempel på detta.

Timbro har gjort en utredning om vilka konsekvenser en differentierad moms får. De säger att det innebär ökad byråkrati för företagen och myndigheterna och mycket oklara gränser mellan olika produkter. Man får heller inte alltid de fördelningspolitiska effekter man vill ha.

Jag sitter själv i styrelsen för en liten kulturstiftelse med en omsättning på 3 miljoner kronor. Jag tog detta exempel även förra våren, men jag har gjort det lite annorlunda nu. Vi måste ta hänsyn till tre momssatser: böcker 6 procent, kafé 12 procent och övrigt 25 procent. Men säljer vi guidning, 25 procent, och fika i kaféet, 12 procent, som en produkt säger vår redovisningskonsult att vi måste ta ut 25 procent i moms.

Precis som Jimmy Ståhl från Sverigedemokraterna sa blir det märkliga effekter. Köper du leverpastej till din katt är momssatsen 25 procent. Köper du leverpastej till dig själv är momssatsen 12 procent i dag, men den ska bli 6 procent.

Fru talman! Liberalerna anser att skattepolitiken har blivit mer och mer svårgenomtränglig. Vi skulle behöva ta ett helhetsgrepp över inkomstskatter, punktskatter, andra skatter och moms. Varje gång vi gör en välbehövlig förändring riskerar vi att sätta igång en dominoeffekt. Det är bättre att ta ett helhetsgrepp. Vi behöver genomföra en översyn av hela skattesystemet – en skattereform, helt enkelt.

Fru talman! Med detta vill jag yrka bifall till skatteutskottets förslag till beslut i betänkandet.

(Applåder)

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 14.)

Fru talman! Det är ett omfattande antal motioner som vi ska diskutera under den här punkten som rör ett brett område: skatt, folkbokföring och tull. För att återknyta till OS för några veckor sedan känns det som ett uppsamlingsheat för frågor som är viktiga men inte faller in under något stort enskilt område.

Jag har gått igenom motionerna och kan konstatera att en del motioner redan är genomförda och fungerar ute på myndigheterna eller bereds inom Regeringskansliet.

Rent allmänt måste jag säga att våra tjänstemän på skatteutskottet har gjort ett mycket bra arbete. De har utförligt beskrivit rättsläget inom många områden och hur utskottet har ställt sig till tidigare motioner. I betänkandet finns det många skrivningar som kan jämställas med rättsutredningar som håller hög kvalitet.

Fru talman! Det finns dock undantag. Det finns en motion från Niels Paarup-Petersen, Centerpartiet, som vill flytta Tullverket till Skåne. Han vill även flytta Livsmedelsverket till Skåne, men det är ett annat utskott. Kanske vill han flytta det till Malmö, där han bor? Att det behövs en omfattande tullverksamhet i Skåne är helt klart, för där finns många hamnar och stor införsel av varor, men att flytta Tullverket dit är inte aktuellt.

Vissa regeringar har ju haft en fäbless för att flytta på myndigheter trots att det är dyrt, trots att man tappar personal och kompetens och trots att det kan ta flera år att bygga upp verksamheten igen. Det finns exempel på i alla fall två myndigheter där bara myndighetschefen flyttade med. Alla andra flyttade inte med. Det kan då ta flera år att bygga upp verksamheten igen. Nya myndigheter kan man däremot placera ganska fritt ute i landet.

Fru talman! Då jag sitter i Tullverkets insynsråd har jag tittat lite extra på motionerna som rör Tullverket. Mycket är på gång inom Tullverket. Verket har fått ytterligare resurser och ny lagstiftning. Jag tänker närmast på det nya brottet utförselhäleri. De har också fått nya skannrar, och fler är på gång när den juridiska processen är klar. Jag har själv sett skannrarna i funktion, och de är utomordentligt effektiva och kostnadsbesparande.

I betänkandet på sidorna 67–74 står det utförligt om Tullverkets internationella arbete, samverkan mot organiserad brottslighet, skyddsutrustningsuppdraget, fysiska kontroller, reformering av EU:s tullagstiftning, den nya tullbefogenhetslagen och arbetet mot ekobrott med flera punkter. Detta är åtgärder som visar att Tullverket är i framkant och redan har genomfört en del åtgärder som motionärerna vill göra.

Fru talman! Med detta vill jag yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet.

(Applåder)

Herr talman! Timmen är sen, och det blir allt färre i lokalen. Men så är det väl när klockan har passerat 18.

I dag ska vi diskutera skog och skatter. Det är inte så vanligt. Skogens betydelse för Sverige är underskattad. Den politiska diskussionen handlar många gånger om techbranschen, fordonsindustrin och, på senare tid, försvarsindustrin.

Skogen är viktig för att hela landet ska leva. Skogen finns i stor omfattning i de flesta delarna av landet och sysselsätter fortfarande många människor. Skogen har ett högt förädlingsvärde inom Sverige och ger landet stora exportinkomster.

Skogsindustrin är dock under förändring, för det är knappast tidningspapper som är framtidsindustrin. Kopplingen till nya bränslen och husbyggen i trä är däremot en viktig del av framtiden. Skogen är en viktig del av den gröna omställningen.

Skogen har även betydelse för klimatet, den biologiska mångfalden och människans välbefinnande. Den fungerar som en naturlig kolsänka, den renar luft och vatten och den skyddar mot erosion och extrema väderhändelser.

Herr talman! Det finns över 300 000 enskilda skogsägare i Sverige, och för dem är dagens beslut viktigt. Skogsbruket måste fungera för den enskilda skogsbrukaren. Det är dessa personer som dagens debatt borde handla om.

För oss liberaler är äganderätten viktig. Många skogsägare har ett långsiktigt perspektiv som sträcker sig över generationer. När jag hade ett torp i Bohuslän hade jag en bonde till granne vars förfäder hade brukat jorden och skogen i min närhet sedan 1600-talet. Då tänker man långsiktigt. Det är viktigt att vi har tilltro till skogsägarnas förmåga att sköta sin skog. Det är för dessa personer som vi ska förbättra regelverket om beskattning av skog.

Herr talman! I propositionen föreslås därför ett mer ändamålsenligt sätt att beskatta intrångsersättning. Naturvårdsersättning ska kunna periodiseras. Lagstiftningen ska anpassas till EU-rätten, vilket innebär att skogskonton ska kunna tillhandhållas av utländskt kreditinstitut.

När jag har läst igenom betänkandet och de synpunkter som kommer från oppositionspartierna uppfattar jag att det finns en stor samsyn om de stora dragen i reformen. Man är överens om att förändringarna behöver genomföras, men det finns förslag på förändringar när det gäller enskildheter.

Jag bedömer dock att regeringens proposition är väl avvägd och ett steg i rätt riktning. Liberalerna kan därför ställa sig bakom utskottets betänkande, och jag yrkar bifall till förslaget.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 25 februari.)

Herr talman! Jag ska faktiskt börja med att ge en eloge till Daniel Bäckström, som jag tyckte gav den här kammaren lite andra perspektiv. Många tal vet man ju redan vad de kommer att handla om, men jag tyckte att Daniel Bäckström breddade den här debatten på ett bra och trevligt sätt.

Herr talman! Under den förra regeringen genomled hushåll och företag en omfattande inflation – av tvåsiffriga mått – och kraftiga ränteökningar, som den nuvarande regeringen har bekämpat. Nu är inflationen i nivå med inflationsmålet, och nu får alla låntagare en räntenivå som är mycket lägre än tidigare. Till detta kommer skattesänkningar inom olika områden. Det är sänkning av elskatten och fler skatter, som har nämnts här. Hushållens ekonomi har stärkts, och nu kommer vi att stärka hushållens ekonomi ytterligare.

Jag tänkte faktiskt inte prata någonting om kärnkraft i dag, för jag är ibland ganska irriterad på att de här debatterna kan handla om precis vad som helst. Det skulle inte förvåna mig om nästa debatt om skogen handlar om hur vi ska se till att skogen börjar växa på Island. Det är fullt möjligt i den här kammaren. Men anledningen till att vi har de höga elpriserna är precis det som Jimmy Ståhl sa tidigare. Det fanns någonting som hette effektskatt på kärnkraft. Den höjdes jättemycket, framför allt från 2015 och framåt. Man kan se i olika utredningar att en tredjedel av kostnaderna utgjordes av den här effektskatten. Det gjorde att det helt enkelt blev olönsamt att driva kärnkraften vidare. Men det är visst en känslig fråga.

På finansutskottets öppna sammanträde i tisdags om utvärderingen av Riksbankens penningpolitik svarade professor Lars Calmfors på en direkt fråga från mig: Att Riksbanken höjde räntan från 3,5 procent till 4 procent och låg kvar på denna nivå för länge innebar att man faktiskt förlängde lågkonjunkturen, och det har medfört ett bnp-tapp på 0,5 procent.

Herr talman! Tidöpartierna har därför enats om att genomföra en tillfällig sänkning av momsen på mat från 12 procent till 6 procent under perioden från den 1 april 2026 till den 31 december 2027. Det behövs för att ge hushållen ett ökat ekonomiskt utrymme och inte minst för att stimulera den svenska ekonomin. Man kan alltid diskutera vilka åtgärder som ska vidtas. Fördelen med en sänkning av momsen på mat är att alla medborgare får nytta av åtgärden och inte bara de som kör en Tesla.

Vi verkar vara väldigt överens i den här kammaren om att det är väldigt viktigt att man kontrollerar att den här momssänkningen faktiskt genomförs fullt ut. Matpriskommissionen kommer därför att ha en viktig roll, och min bedömning är att livsmedelsindustrin står under stor press från medborgare, medier och riksdagspolitiker, som givetvis kommer att se att den här momssänkningen går igenom.

Hade det funnits alternativ? Ja, ett alternativ hade kunnat vara skattesänkningar. Det har genomförts tidigare. En Tidökollega sa till mig: När vi gjorde det passade en del S-styrda kommuner och regioner på att höja skatten för medborgarna, vilket medförde att de inte fick lika mycket som det var tänkt. Det blev inte den effekt som man hade tänkt. En del som bodde i fel kommun eller fel region blev helt enkelt blåsta.

Därför är det givetvis viktigt att kontroller av matpriskommission, pensionärsorganisationer, medier och andra som är intresserade av frågorna leder till en effektiv bevakning.

Herr talman! Med detta yrkar jag bifall till utskottets förslag till beslut.

(Applåder)

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 25 februari.)

Herr talman! Nu är det dags för en fråga till Jessica, tycker jag.

När jag började intressera mig för EU i samband med folkomröstningen för cirka 30 år sedan var mantrat att Frankrike och Tyskland måste vara överens för att det skulle hända något i EU. I dag hackar framför allt Frankrike betydligt.

EU behöver länder som drar samarbetet framåt. De nordiska och baltiska länderna inom NB8, Polen och Tyskland samt Irland, vilket är lite intressant, börjar samarbeta mer och mer och kan bli en kraft inom EU.

Vilken bedömning gör EU-minister Jessica Rosencrantz – finns det ytterligare länder inom EU som tillsammans med de nämnda länderna skulle kunna bidra och göra EU till en starkare och slagkraftigare organisation?

Fru talman! Dagens debatt ska handla om medel till de myndigheter – Skatteverket, Kronofogdemyndigheten och Tullverket – som ligger under skatteutskottet. Vi får se om det blir så i dag. Skatteutskottets debatter har en tendens att kunna handla om lite vad som helst. Ibland tänjer man ganska brett på vad som är skatt.

I och med att jag är sist ut av Tidögänget kan jag börja med att hänvisa mycket till mina tre kollegor, som jag tyckte höll tre bra och informativa anföranden som jag kan tänka mig att ansluta mig till.

De här tre myndigheterna är väldigt viktiga för att få in medel för att finansiera den offentliga verksamheten – viktiga områden som rättsväsendet, försvaret och givetvis vår gemensamma välfärd. Myndigheterna har också en viktig uppgift att bekämpa brottsligheten, särskilt den organiserade gängkriminaliteten, som under lång tid alltmer har ätit sig in i rent laglig verksamhet.

De tre myndigheternas sätt att jobba gör skillnad. Det visar den positiva resultatutveckling som myndigheterna kan redovisa i fråga om sitt arbete för att motverka den kriminella ekonomin.

Totalt uppgår anslagen till 15,5 miljarder kronor. Anslagen till myndigheterna har ökat de senaste åren och gör så även i år. Därför är det viktigt att verksamheten är effektiv och ges möjligheter att genom legala verktyg bekämpa brottsligheten. Men mer behöver givetvis göras, för de kriminella har en förmåga att hela tiden ligga steget före.

Fru talman! Jag ska inte gå tillbaka till romarriket, men redan 1749 insåg den tidens makthavare behovet av att ha en effektiv folkbokföring. Behovet finns även i dag. Felaktig bokföring och identitetsstölder används som verktyg inom organiserad brottslighet och bidragsbrottslighet. Därför är det viktigt att veta vem som bor var och om personer över huvud taget befinner sig i Sverige. Det var därför man startade tabellverket 1749.

Skatteverket uppskattar att 80 000 folkbokförda personer borde ha avregistrerats som utflyttade då de inte längre bor i Sverige och att minst 16 000 personer var folkbokförda på fel adress – det här är troligtvis lågt räknat. Därför behövs en folkräkning. Det är mycket märkligt att oppositionen inte förstår det som dåtidens makthavare förstod redan i mitten av 1700-talet.

För att minska brottsligheten har myndigheterna sedan den 1 december i år möjlighet till ett ökat informationsutbyte. Det är en mycket välkommen förändring, som ger landets myndigheter ett vassare verktyg.

Jag har förmånen att sitta i Tullverkets insynsråd. Det ger en bra inblick i myndighetens verksamhet. Sedan den 1 september i år är utförselhäleri ett brott. Redan under den korta tid som lagen har funnits har tullen tagit en del stöldgods, bland annat verktyg, motorcyklar, cyklar och fyrhjulingar som man har försökt föra ut ur landet.

Fru talman! Man kan titta lite grann på oppositionens förslag. Det finns ju fyra följdmotioner, och det finns lite olika andra förslag.

Socialdemokraterna och Vänsterpartiet gör mindre ökningar för skatteförvaltningen. Och vad jag förstår ansluter sig Miljöpartiet i stort sett till regeringens budgetnivå för de här tre myndigheterna.

Även den här gången, inte bara i förra veckans skatte- och budgetdebatt, är det Centern som kraftigt avviker från övriga partier. I Centerns kommittémotion kan man läsa att partiet vill minska anslagen till myndigheterna med 436 miljoner.

Skatteverket får då 374 miljoner kronor mindre. Man säger att det går att spara 100 miljoner kronor genom att effektivisera kontorsanvändningen. Den fråga man då ställer sig är: Är det ännu fler skattekontor som ska slås ihop? Nu finns det ingen anledning att diskutera enskilda kontor här, men man har faktiskt rationaliserat så på vissa ställen i skatteförvaltningen. Man har infört aktivitetsbaserade kontor och tagit bort så många platser för att spara pengar att folk inte hittar en arbetsplats, och det är kö i matsalen. Att spara ytterligare 100 miljoner kronor tror jag alltså inte är möjligt.

Centerpartiet vill plocka 12 miljoner kronor från Kronofogdemyndigheten och obegripligt nog minska anslagen till Tullverket, en myndighet som faktiskt får utökade uppdrag, med 50 miljoner kronor. Jag tycker att det är fel väg att gå.

De här tre myndigheterna är oerhört viktiga för att vi ska få in pengar till välfärden. Även en del talare från oppositionen, ska jag säga, har lyft fram deras väldigt viktiga roll. Att minska pengarna till de här tre myndigheterna tycker jag inte känns som en ansvarsfull politik.

Jag yrkar bifall till utskottets förslag.

(Applåder)

Fru talman, ledamöter och fåtalet åhörare! Dagens skatterunda visar på stora skillnader mellan majoriteten och oppositionen. I regeringsunderlaget finns det bland alla partier en vilja att successivt sänka skatterna. De fyra oppositionspartierna spretar åt olika håll. S, MP och V vill höja skatterna. Det fjärde partiet, Centerpartiet, står däremot klart till höger om alla regeringspartierna och vill kraftigt sänka inkomstskatter och arbetsgivaravgifter.

Hur dessa fyra partier ska kunna bilda en regering är det nog ingen som förstår. Om det olyckliga skulle hända att de rödgröna får majoritet i riksdagen efter valet är väl risken ganska påtaglig att Magdalena Andersson även denna gång blir statsminister under sju timmar. V sänkte ju arbetarregeringen förra gången. Centern säger att det är sakpolitiken som ska avgöra deras val av statsminister. Då står en sak klar: Centern har hamnat i fel sällskap.

Den nuvarande regeringen fick ärva en kraftig inflation och styr i skuggan av ett utdraget krig i Ukraina. Vid årsskiftet tillträdde Donald Trump som president, och han är helt oförutsägbar. När några av oss som sitter i EU-nämnden besökte Svenskt Näringsliv för en vecka sedan fick vi bekräftat att Trumps utspel om tullar hämmar investeringarna i Sverige på ett påtagligt sätt och ger Sverige sämre förutsättningar för en ekonomisk återhämtning. Trots detta har regeringen kraftigt minskat inflationen och gör exceptionellt stora satsningar på försvaret för att möta hotet från Putins Ryssland.

Tidöpartiernas budgetförslag leder till många förbättringar: skattesänkningar för mer pengar i plånboken, reformer för stärkt konkurrenskraft, den största skolbudgeten i svensk tid, förbättrade villkor för företagen och ytterligare pengar till rättsväsendet.

Fru talman! Ibland kan man, när man hör dagens debatt, undra om det är en skattedebatt eller om det handlar om allt möjligt. Det är väl så det är, men om man håller sig till skatteområdet märker man att regeringen gör en hel del förändringar.

Tidöregeringen sänker matmomsen, sänker skatten på arbete, pension och sjuk- och aktivitetsersättning och tar bort den beryktade funkisskatten. Regeringen sänker SINK, inkomstskatten för utomlands bosatta, sänker socialavgifterna för unga, sänker elskatten och förbättrar reglerna för svensk tonnagebeskattning, vilket kommer att bli ett stort lyft för sjöfartsnäringen och minska utflaggningen.

Inte minst sänks skatten på ISK-konton. Oppositionspartierna har ofta raljerat över ISK-kontona, men som vi fick höra av finansministern tidigare ses de på många håll som ett föredöme för att öka kapitalbildningen i samhället. Bland annat Polen har nu följt i Sveriges fotspår.

Alla dessa åtgärder gör att ekonomin stimuleras, och detta behövs självfallet. Tidöpartierna kan enas om ett budgetförslag, men de fyra oppositionspartierna spretar åt många håll och har ingen gemensam nämnare.

Jag yrkar bifall till utskottets förslag.

(Applåder)

Fru talman! Men frågan är ändå: Vad vill då Centerpartiet? Det är inte speciellt realistiskt eller sannolikt att ni bara skulle vara någon fri fågel som sitter i ett hörn och tycker att ni är ideologiskt mer högtstående än andra partier. Då hamnar ni ju i en situation där ni står helt utan inflytande och inte kommer att få igenom något av er politik.

Det är väl självklart att ni vill ha genomslag för den politik ni driver. Allting är faktiskt inte fel i era förslag. Ni lägger fram en del förslag om sänkta arbetsgivaravgifter och sänkta skatter som även jag tycker är bra.

Men det är inte det här laget ni kommer att hamna i, och därför är det ändå viktigt att veta. Ledamoten säger att det finns ideologiska skillnader. Vad är det för ideologiska skillnader ledamoten tänker på?

Det andra, som är en viktig fråga och anledningen till att vi sänker skatten inte bara för låginkomsttagare, är att det 1991 gjordes en skattereform, och en bärande tanke då var hälften kvar. Man skulle ha hälften kvar, och det har vi i den här regeringen faktiskt inte lyckats med helt och hållet. Men vi försöker värna den tanken. Frågan är vad som är Centerpartiets syn på begreppet hälften kvar – att man alltid ska ha hälften kvar av en löneökning.

Fru talman och ledamöter! Ni i Centerpartiet har tydligt bestämt att ni inte vill samarbeta på något sätt med SD. Det känner vi alla till. Men frågan är egentligen vad ni vill. Den legendariska centerledaren Gunnar Hedlund myntade det klassiska uttrycket: Centerpartiet har alltid velat och kommer alltid att vela.

Det är intressant för väljarna att veta vilken skattepolitik man får om man röstar på Centerpartiet. I dag fick vi faktiskt svaret under den tidigare debatten, där Martin Ådahl meddelade att Magdalena Andersson i praktiken är er statsministerkandidat.

Men frågan är hur samarbetet ska gå till. Centerpartiet ligger i ekonomiska frågor till höger om både Moderaterna och Liberalerna. I ert budgetförslag vill ni genomföra stora sänkningar av arbetsgivaravgifterna och skatterna, plocka stora pengar av familjer med många barn och drastiskt försämra a-kassan. Dessutom vill ni lägga ned Samhall utan att ni egentligen har något alternativ för den gruppen.

Frågan är: Om ni ändå ska bilda regering vänsterut, vilka av dessa förslag är ni beredda att ge upp för att kunna ingå i en ny regering?

Fru talman! Det är tydligt att ledamoten inte ens vill svara på frågan. Min fråga var: Vad är ni beredda att acceptera för att kunna bilda en regering?

Det som är den stora skillnaden är faktiskt att Tidöpartierna i fyra år har lyckats fatta en mängd olika, positiva beslut för landet.

Ledamoten har dock inga svar på några frågor. Det står helt klart att det nog kan behövas fyra partier om det ska bildas någon annan regering än den nuvarande, och därför är det väldigt intressant att två av de partierna har helt olika politik.

Det är också intressant att höra om detta med sänkningen av momsen på mat. Ledamoten resonerar på ett sätt som gör att man undrar om Vänsterpartiet ens är för en sänkning av momsen på mat. Det finns ju en mängd olika reservationer, så även där måste jag ställa en klar fråga: Är Vänsterpartiet för sänkningen av momsen på mat?

Jag tycker också att följande är intressant. Man kan ju tro att Tidöpartierna har regerat i 44 år, men det har vi inte. Vi har regerat i tre år, och under åtta år innan dess var det en helt annan politisk majoritet. Väldigt många av de problem som du tar upp, Ilona Szatmári Waldau, fanns redan under er tid. Därför är min fråga: Vad gjorde ni för att komma åt det här? Det är nämligen så att boken och filmen Svinalängorna faktiskt utspelar sig i en tid då det här landet styrdes av Socialdemokraterna.

Fru talman! Ledamöter! Jag har gått igenom Vänsterpartiets och Centerpartiets budgetförslag och jämfört dem med varandra.

Era partier kommer ju att bilda regering om olyckan är framme. Inom den ekonomiska politiken och skattepolitiken skiljer sig era partier väldigt mycket åt. Era partier har egentligen helt olika inriktningar.

Ni vill kraftigt öka statsbidragen till kommunerna och ge mer pengar till sjukvården. De vill bara satsa på sjukvården i glesbygd. Ni vill kraftigt höja barnbidragen. Centerpartiet vill någonting helt annat. De vill kraftigt sänka arbetsgivaravgifterna och inkomstskatterna. De vill avskaffa tvåbarnstillägget och vill halvera flerbarnstillägget från barn tre samt sänka skatterna på cigaretter. Hade vi haft en debatt i Göteborg hade jag nog frågat om Centern möjligtvis är rökt. De vill dessutom ha en ny modell för a-kassan och ta bort skattereduktionen för a-kassan. På detta sparar de nästan 10 miljarder kronor.

Ni vill bilda regering med Centerpartiet. Det verkar som att ni drömmer er tillbaka till 30-talets idéer om att bilda folkfronter med borgerliga partier. Frågan till dig blir därför: Vilka av Centerns förslag kan ni acceptera för att få ihop en regering?

Herr talman! Sverige gör en historisk satsning på försvaret. Det är bra och alldeles nödvändigt.

Jag gjorde i slutet av 70-talet militärtjänst på Marinens sjukvårdsskola vid KA 4 i Göteborg. Det var en mycket gedigen utbildning. Då var den militära sjukvården på topp. Om jag minns rätt kunde vi mobilisera 22 marina stridssjukhus.

Erfarenheten visar att god sjukvård inom militären är av avgörande betydelse för att rädda liv och skapa trygghet för den enskilda soldaten. Min fråga till försvarsministern är: På vilket sätt avser Pål Jonson att stärka den militära sjukvården?

Herr talman! Jag skulle egentligen vilja ställa en fråga till dig, men det får jag göra i någon annan debatt. Du har inte någon möjlighet att svara på frågan.

Vi kan givetvis vara helt överens om att väldigt många av de personer som du nämnde är djupt osympatiska. Du skulle ha kunnat lägga till en person som skapar jättestora bekymmer.

Det är lite fel att säga att det inte pågår något klimatarbete. Vi människor utför ett klimatarbete varje dag. Det sker förändringar.

Det är fortfarande så att medborgarna köper elbilar eller laddhybrider. Det sker jättemycket olika förändringar när människor installerar värmepumpar. Jag är själv en sådan person.

Det sker givetvis en massa energieffektiviseringar ute i företagen. Det är inte så att det inte sker något arbete, utan det sker en mängd olika saker.

Nu fick jag lite talartid över. Jag vill betona att det är väldigt svårt att göra något åt läget. Regeringen har i och för sig fått ned inflationen, vilket är till stor fördel för väldigt många.

Det som verkligen är problemet, och det märker man när man talar med både privatpersoner och företag, är oron för räntorna. Nu gick de ned i dag, vilket kanske skapar en del positiva impulser. Det stora problemet är osäkerheten. Vad kommer Trump att göra?

Nu har vi inte bara krig mellan Israel och Palestina. Nu har vi också ett krig mellan Israel och Iran. Hur det kommer att sluta vet ingen av oss.

(FÖRSTE VICE TALMANNEN: Eftersom vi har lite vänliga veckan den här veckan i talmanspresidiet tänker jag inte påpeka hur många gånger ordet ”du” användes.)