Anders Ekegren

Herr talman! I dag har vi ett ovanligt ärende att ta ställning till – en extra ändringsbudget. Anledningen till detta är de yttre händelser – kriget i Ukraina och kriget i Mellanöstern – som förändrar förutsättningarna för privatpersoner och företag i Sverige, särskilt inom lantbrukssektorn.

För två veckor sedan var jag med i försvarsutskottets debatt om Ukraina. Debatten i kammaren visade att stödet till Ukraina är massivt i Sveriges riksdag. Det är viktigt. Sverige och de övriga nordiska länderna och de baltiska länderna är per capita stora bidragsgivare till Ukraina och pålitliga allierade. Det är därför glädjande att Sveriges regering gör bedömningen att Sverige nu kan undvara 16 Jas 39 Gripen till Ukraina. De är i stort behov av att stärka sitt luftförsvar, och planen kommer att göra stor skillnad.

Att stödja Ukraina är ett av Sveriges viktigaste internationella åtaganden. Ukraina strider inte bara för sitt land utan också för Sveriges och Europas frihet.

Herr talman! Trumps krig i Mellanöstern verkar sluta i ett fiasko för USA, där Iran kommer ut som vinnare och inte USA. Detta visar hur svårt det är att vinna ett krig som man startar. Och för det iranska folket har det inte blivit bättre. Regimskiftet, som utlovades, har inte genomförts.

Kriget har dock fått negativa konsekvenser för övriga världen genom minskad handel, högre oljepriser, högre priser på transporter och inte minst en psykologisk oro som innebär att företag och privatpersoner är återhållsamma med att investera.

Det sistnämnda leder till att konjunkturen inte riktigt tar fart.

De som bland annat har drabbats är lantbruket och yrkesfisket, som har fått ökade kostnader på grund av kriget i Mellanöstern. Priset på naturgas, gödsel och bränsle har stigit kraftigt, och det slår hårt mot dessa näringar. Även hushållen påverkas av de stigande priserna, även om räntorna har gått ned och inflationen hålls i schack.

Därför föreslår regeringen flera åtgärder. Det innebär att regeringen anvisar medel till huvudmännen för kollektivtrafiken för att halvera kostnaderna för dem som åker kollektivt – för att stärka konsumenterna men också för att öka resandet inom kollektivtrafiken. Det är en åtgärd som Liberalerna har fått igenom i förhandlingarna med de övriga Tidöpartierna.

Under fem månader sänker regeringen skatten ytterligare för bensin och diesel, med 3 kronor.

Vidare kommer regeringen att täcka flygplatsernas kostnader för säkerhetskontroller och säkra regionernas luftburna sjukvårdstransporter. Ibland, när man hör debatterna här, tror man att alla riksdagsledamöter bor på Söder. Men Sverige är ett avlångt land som också behöver flyget.

Sammantaget är det en bredd av åtgärder som regeringen vidtar för att bekämpa Rysslands aggression mot Ukraina och mildra effekterna av kriget i Mellanöstern. Det är åtgärder som är rätt i tiden.

Jag tjänstgör normalt i skatteutskottet och hoppar in i finansutskottet då och då. Jag har varit med vid få sammanträden, men jag vill ändå tacka för ett väldigt gott samarbete och trevliga sammanträden. Jag vill rikta ett stort tack till Edward, som jag tycker leder sammanträdena väldigt trevligt. Precis som skatteutskottet har finansutskottet väldigt kompetent och duktig personal. Det är personal som måste ha breda kunskaper inom ekonomiska ämnen. Jag tackar givetvis också talmännen och kammarkansliet. Jag måste säga att det är få ställen där man känner att man blir så oerhört väl bemött som man gör inom riksdagens olika delar. Jag vill även passa på att ge en liten eloge till helpdesk, dit vi alla springer då och då.

Med detta vill jag yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet.

(Applåder)

Fru talman! Det här betänkandet, Utökade befogenheter för Skatteverket inom folkbokföringsverksamheten, handlar om ordning och reda i folkbokföringen och hur vi ska få folkbokföringen att vara så korrekt som möjligt.

Det är viktigt för samhället och för enskilda individer att folkbokföringen är korrekt. Folkbokföringen är grunden för en rad rättigheter och skyldigheter för den enskilde, mot samhället och mot andra enskilda privatpersoner eller företag.

För samhället är det viktigt att underlagen är korrekta eftersom de ligger till grund för statistik, ekonomi och samhällsplanering i vid bemärkelse. Felaktiga uppgifter kan leda till felaktiga beslut inom många områden. Och vad värre är – uppgifterna kan ligga till grund för välfärdsbrott och att den ekonomiska brottsligheten breder ut sig. Brottsligheten har oftast förmågan att ligga steget före.

Liberalernas bedömning är att det är viktigt att vi vidtar åtgärder för att få en så rättssäker folkbokföring som möjligt. Skatteverket uppskattar att över 100 000 personer är felaktigt folkbokförda, och över 20 000 personer är drabbade av att någon har skrivit sig på deras adress. Även jag har drabbats av detta.

Flera myndigheter, exempelvis polisen, Skatteverket och Åklagarmyndigheten, upplyser om att det går att köpa felaktiga adressuppgifter. Det är också viktigt med korrekta identiteter. Det är därför fullt rimligt att det nya brottet främjande av oriktig folkbokföring införs. Det måste få konsekvenser om någon medvetet medverkar till felaktig folkbokföring.

Vi får inte vara naiva, speciellt inte med tanke på att den internationella brottsligheten tränger sig allt djupare in i vårt samhälle. De nästlar sig in här och där. Se på exemplen Attunda och Malmö tingsrätter. De försöker tränga sig in på myndigheter som ligger under utskottets ansvarsområde, exempelvis Kronofogdemyndigheten och Skatteverket. De försöker infiltrera kommunala myndigheter – allt för att vinna fördelar. Och de medverkar även till att människor lockas hit på felaktiga grunder.

Det är därför viktigt att myndigheterna får bra möjligheter att skilja på dem som är skrivna på rätt ställe och dem som inte har korrekta uppgifter. Det kräver att myndigheterna ges större möjligheter att med hjälp av ny teknik avgöra om det föreligger folkbokföringsbrott.

Detta innebär att myndigheterna ska få använda sig av biometriska verktyg, exempelvis fingeravtryck och ansiktsbild, för att jämföra med de uppgifter som finns hos Skatteverket när det gäller folkbokföring och samordningsnummer.

För 20 år sedan hade vi med stor sannolikhet inte diskuterat dessa frågor på det här sättet. Men verkligheten har förändrats, och då måste vi använda de verktyg som är möjliga.

Det här är inte min sista debatt i dag. Jag ska även vara med i en debatt i finansutskottet. Men jag vill, precis som alla andra, passa på att tacka för ett gott samarbete i skatteutskottet. Jag tycker att vi har en trevlig umgängesstil. Nu har ordföranden för skatteutskottet lämnat debatten, men jag tycker att vår ordförande har skött arbetet på ett korrekt och professionellt sätt. Det gäller även vår vice ordförande när han har tjänstgjort.

Jag vill givetvis tacka personalen i skatteutskottet. Många av era betänkanden har jag läst med stort nöje. De känns som små intressanta och väl gjorda rättsutredningar. Man lär sig mycket nytt när man läser era betänkanden, vilket är roligt.

Jag vill givetvis tacka det kompetenta kammarkansliet. Jag tror att det var Helena som sa att man känner sig väl bemött i riksdagen. Vi får ett mycket professionellt bemötande på alla nivåer. Där tycker jag att riksdagen sticker ut på ett sätt som jag inte har träffat på i övriga samhället.

Med detta vill jag yrka bifall till förslaget i skatteutskottets betänkande. Jag önskar er alla en glad och trevlig sommar, så ses vi på valbarrikaderna om någon månad.

(Applåder)

Herr talman! I dag ska vi debattera lagstiftningsförändringar i fyra lagar. Syftet är ge Sverige bättre förutsättningar att delta i det operativa militära samarbetet inom Nato och att ge utländska styrkor bättre förutsättningar att genomföra militär verksamhet i Sverige.

Liberalerna beslutade på landsmötet 1999, efter några års intern debatt, att som första riksdagsparti föreslå att Sverige skulle bli medlem i Nato. Om man har förordat ett Natomedlemskap i över 20 år innan Sverige blev medlem i Nato är dagens beslut helt i linje med att vara Natomedlem.

För de två partier som ännu inte är för ett medlemskap kan det bli ett svårt beslut. Efter kvällens debatt märker man också att det är något som gnager hos två partier.

Det viktigaste med ett Natomedlemskap är de ömsesidiga försvarsgarantier som finns och som är centrala för medlemskapet. Försvarsgarantierna innebär att ett väpnat angrepp mot Sverige ska betraktas som ett väpnat angrepp mot samtliga medlemsstater i Nato. De andra medlemsstaterna har då en skyldighet att bistå Sverige med åtgärder som bedöms som nödvändiga.

Sverige byggde upp en stor försvarsförmåga efter andra världskriget, och Sverige får nog anses ha haft ett starkt försvar fram till i alla fall 80-talets början. De efterföljande besluten om förbandsnedläggningar under framför allt 2000-talet fick förödande konsekvenser – nedläggning av regementen och förband, uppsägning av officerare och annan personal och skrotning av utrustning. Det ledde till att vi nu måste upprusta snabbt och anställa personal.

Sverige gjorde samma misstag som vid 1925 års försvarsbeslut, trots att vi redan för 20 år sedan såg vart det skulle ta vägen med Putin som tsar Vladimir. Glädjande för Liberalerna är att vi inte var med på två av försvarsbesluten.

Herr talman! Försvarspolitiskt är vi inte längre en isolerad ö, utan vi är med i en större gemenskap. Själva skulle vi inte klara av ett anfall från Ryssland. Vi måste samverka.

Vi ska inte vara naiva. Vi måste utgå från att ett Natoland kan bli angripet. Det kan vara Finland, Baltikum eller ett annat land som någon gång varit en del av Tsarryssland eller Sovjetunionen. Fler kan läggas till.

Den nuvarande lagstiftningen, som begränsar utländska styrkor till att endast försvara Sverige, är ju begränsande även för Sverige i ett bredare perspektiv.

Om exempelvis Estland angrips måste det vara möjligt för Natoländer att ha Sverige som bas för operationer. Annars är ju risken att kriget så småningom flyttar över till Sverige. Risken är betydande då Gotland har ett stort strategiskt läge, och den som kontrollerar Gotland kontrollerar mycket stora delar av Östersjön.

Att vänta på ett riksdagsbeslut när Gotland redan är ockuperat är inte seriöst. Sverige ansökte om medlemskap i Nato utan förbehåll.

I propositionen föreslås att regeringen snabbt ska kunna fatta beslut om att andra stater ska kunna vidta försvarsåtgärder på svensk mark för försvaret av svenskt territorium eller annat Natoland. Både regeringen och utskottet anser att det inte finns behov av permanenta utländska baser i Sverige.

Vidare anser regeringen att andra länders försvarsmakter kan vara i landet i såväl krigs- som fredstid. Det borde inte vara kontroversiellt med tanke på de många övningar som har genomförts i vårt land.

Sverige är nu medlem i Nato sedan den 7 mars 2024. De förändringar som nu föreslås är en naturlig del av medlemskapet och för att vi ska få ett så bra försvar av Sverige och övriga Natoländer som möjligt.

Herr talman! Jag vill med detta yrka bifall till försvarsutskottets förslag till beslut.

Fru talman! Tack, ministern, för svaret!

Vildsvinen är ett jättestort bekymmer. En hel del jägare har faktiskt transporterat vildsvin flera mil för att jaga dem för att sedan inse att de är smarta. Det är inte kul att vara uppe klockan två eller tre på natten och skjuta vildsvin.

Man har också märkt att detta inte är en så bra affär; det är inte så attraktivt. Staten har i samverkan med olika organisationer haft olika kampanjer för att uppmuntra oss att äta fisk eller något annat. Jag tror att något liknande behöver göras när det gäller vildsvin.

Fru talman! Även jag har en fråga till landsbygdsminister Peter Kullgren.

Vildsvinen skapar stora problem där de härjar. Golfbanor, handelsträdgårdar, lantbruk och privata trädgårdar åsamkas stora skador som leder till betydande kostnader. Senast stoppade de trafiken på gamla E6:an norr om Ljungskile i Bohuslän. De är ena riktiga svin!

Även om regeringen har vidtagit åtgärder som skyddsjakt och ersättning för vildsvinsanalyser för att minska vildsvinens skadeverkningar ställer de fortfarande till med stora skador.

Till skillnad från annat vilt är vildsvinskött inte så attraktivt för konsumenter. Avsättningsmöjligheterna för vildsvinskött är begränsade. Vilka åtgärder vill regeringen vidta för att göra vildsvinskött attraktivt för restauranger, storhushåll och konsumenter?

Fru talman! I dag är vi ledamöter från skatteutskottet i kammaren för att diskutera finansutskottets betänkanden om riktlinjer för den ekonomiska politiken, budgetpolitiken och vårändringsbudgeten för 2026.

Finanspolitik och skattepolitik är ju intimt förknippade med varandra. Utan skatter hade det inte funnits mycket pengar att finansiera våra gemensamma åtaganden med. Jag kommer därför att i mitt anförande prioritera skatter.

Tidöpartierna har under fyra år kunnat enas om en gemensam finans- och skattepolitik. Det har hänt mycket. När vi tillträdde låg inflationen på över 10 procent. Det var höga räntor och låg tillväxt. Nu har vi vänt på detta, och Sverige är en av Europas starkaste ekonomier.

Vi har rättat till flera skatter, eller tagit bort skatter som tidigare regeringar borde ha åtgärdat. Varför införde Socialdemokraterna en tonnageskatt som inte fungerade? På onsdag ska vi debattera den nya tonnageskatten, som välkomnas av sjöfarten. Varför har man inte tagit bort momsen på danstillställningar, som särskilt drabbar dansbandskulturen och landsbygden? Nu ser vi till att mindre dryckestillverkare får lägre skatter. Varför har inte detta gjorts tidigare?

Vi har sänkt elskatten. Vi har sänkt skatten på ISK, en sparform som har rönt stort intresse utomlands och ses som en förebild och en viktig liberal fråga. Vi har sänkt expertskatten och SINK-skatten. Vi har infört ett mer gynnsamt FoU-avdrag. Vi har sänkt inkomstskatterna och skatten på pension. Vi har även sänkt momsen på mat och halverat kostnaderna i kollektivtrafiken. Vi har också tagit bort funkisskatten.

För en genomsnittlig familj har vi sänkt kostnaderna med flera tusen kronor i månaden. Vänsterretoriken att alla har fått det sämre stämmer alltså inte. Konjunkturinstitutet säger i stället att svenska folkets disponibla inkomst aldrig har varit högre.

Fru talman! Det är tydligt att skiljelinjerna i Sveriges riksdag är stora när det gäller skatter. De tre rödgröna partierna vill alla göra kraftiga höjningar av många skatter och införa nya skatter. Vi kan tala om en skattechock om dessa partier vinner valet i höst.

Drivkraften verkar i många fall inte vara att man behöver pengar till olika ändamål – det viktigaste verkar vara att utjämna skillnader. Det verkar vara det övergripande målet, även om vi alla skulle bli fattigare genom de åtgärderna.

Speciellt miljardärer tycker man illa om, även om dessa personer kan skapa nya företag som kan ge landet stora exportinkomster och skapa många nya jobb. 1965 kom den tidigare ledaren för Vänsterpartiet kommunisterna – lyssna bara på namnet: Vänsterpartiet kommunisterna – C-H Hermansson ut med boken Monopol och storfinans – de 15 familjerna. Av de 15 familjerna är det nog bara tre kvar i dag som har stort inflytande.

Problemet för Sverige är inte att vi har för många miljardärer utan att Sverige efter andra världskriget har fått alldeles för få nya framgångsrika entreprenörer. Detta vill Liberalerna ändra på.

För vissa koncerner har det verkligen gått utför. På 1970-talet var KF, Kooperativa förbundet, Nordens största företag. För att överleva har KF fått sälja ut det ena företaget efter det andra. Detaljhandelskedjan går med stora förluster, och ingen vändning syns till. Om några år kan KF vara ett minne blott.

Det är därför viktigt att Sverige hela tiden får nya företag som växer och skapar nya jobb. Det är inte rikedomen som är problemet utan fattigdomen.

Fru talman! Oppositionen har i och för sig inom vissa områden olika förslag: höjda skatter för dem som tjänar över 50 000 kronor i månaden, beredskapsskatter, fastighetsskatt, miljardärsskatt, bränsleskatter, bankskatt, arvs- och gåvoskatt, förmögenhetsskatt – det spretar. Listan kan göras väldigt lång. Allt kanske inte genomförs, men det kommer att bli väldigt mycket om alla ska få sitt.

Det vi vet är att det inte bara är miljardärerna som kommer att drabbas, utan alla skattebetalare kommer att drabbas. Miljardärerna är helt enkelt för få för att kunna betala för allt det som de rödgröna vill göra.

Ett oppositionsparti som verkligen sticker ut åt andra hållet är Centerpartiet, ett parti som i finans- och skattefrågor ligger till höger om Liberalerna och Moderaterna. Partiet vill sänka inkomstskatter och arbetsgivaravgifter. Det är inget fel i själva förslagen, men sällskapet är fel. Fler och fler uttalanden från ledande centerpartister visar ju att partiets statsministerkandidat är Magdalena Andersson. I dag har till och med partiledaren sagt att det är Magdalena Andersson som gäller.

Jag kan inte se någon möjlighet för dessa fyra partier att enas om en statsbudget. Och Vänsterpartiets och Miljöpartiets krav på att bara släppa fram en regering som de själva sitter i gör det omöjligt för Socialdemokraterna att driva en självständig ekonomisk politik. Röstar man på S får man Vänsterpartiets och Miljöpartiets politik på köpet.

Socialdemokraterna kommer – om olyckan skulle vara framme – att bli beroende av två eller tre partier för att kunna bilda en regering. Detta gör att ni kommer att förlora valet.

Det är helt klart att väljarna kan se vad de har fått med Tidöpartiernas politik de senaste åren: en starkare privat ekonomi genom skattesänkningar och andra beslut.

Hur oppositionen ska kunna enas om en gemensam finans- och skattepolitik är det ingen som förstår, inte ens de själva.

Fru talman! Jag yrkar bifall till utskottets förslag i finansutskottets betänkanden.

(Applåder)

Fru talman och ledamoten! Vi kan dela uppfattningen att det fanns en hel del saker som var bra i januariavtalet. Men problemet är att det faktiskt inte var så mycket som genomfördes. Det enda riktigt stora var att man tog bort värnskatten, och det har varit bestående. Men gänget på vänstersidan här i kammaren vill ju införa värnskatten plus lite andra skatter.

Jag tror att förhandlingsläget för Centerpartiet inte är särskilt bra. Det märkliga med Centerpartiet är att man, innan man ens har valt statsminister, har sagt att det finns vissa saker man väljer bort. Det är inte så viktigt med fri hyressättning i nyproduktion. Varför släpper man detta innan man ens har kommit till förhandlingsbordet?

Centerns problem är samma som förut, men jag kan ta det i år igen. Om ett parti vill bygga åtta nya kärnkraftverk medan ett annat bara vill bygga fyra kan man landa i att det ska vara sex kärnkraftverk. Men om ett parti bara vill sänka alla skatter medan de andra partierna bara vill höja dem är det väldigt svårt att hitta en kompromiss. Jag skulle vilja säga att det är omöjligt.

Fru talman och ledamoten Vilhelmsson! Vi fick i dag på förmiddagen lite mer officiellt – även om många har haft det på känn – reda på att Centerpartiet har valt Magdalena Andersson som sin statsministerkandidat. Centerpartiet vill alltså bilda regering med de tre rödgröna partierna.

På det område vi diskuterar här är partiskillnaderna väldigt stora. De tre rödgröna partierna vill antingen höja massor av olika skatter eller till och med införa nya skatter. Centerpartiets politik är tvärtemot. I dessa frågor står Centerpartiet faktiskt till höger om både Liberalerna och Moderaterna. Ni vill sänka mängder av skatter – ledamoten har nämnt det här. Ni vill sänka arbetsgivaravgifter. Men ni vill inte höja några skatter.

Då vill jag ställa en fråga. På ena sidan har vi de tre rödgröna partierna. På den andra har vi Centerpartiet. Hur ska ni kunna få igenom era krav på skattesänkningar med de tre kompisarna?

Herr talman! I dag ska vi diskutera Sveriges militära stöd till Ukraina. Detta är ett av våra viktigaste ärenden i riksdagen, även om det inte är ett traditionellt beslutsärende. Frågan handlar inte bara om Ukrainas säkerhet utan även om Sveriges och hela Europas säkerhet.

Det är glädjande att Sverige, de övriga nordiska länderna och de baltiska länderna är de största bidragsgivarna till Ukraina, om man tar hänsyn till ländernas storlek. Av betänkandet framgår att Sverige tidigare har beslutat om 21 stödpaket som uppgår till 103 miljarder kronor. Till detta ska läggas att andra delar av det offentliga och av civilsamhället bidrar med pengar och hjälp på olika sätt. Nyligen kom även ett 22:a paket, som innebär att vi ska ge och sälja Jasplan till Ukraina.

Detta ska sättas i ett perspektiv. De olyckliga och ibland rent destruktiva nedläggningarna av svenskt försvar, framför allt på 00-talet, ledde till att den strategiskt viktigaste delen av Sverige – Gotland – helt saknade försvar. Liberalerna stödde därför inte 2004 års försvarsbeslut. Sverige måste nu stödja Ukraina samtidigt som man bygger upp sitt eget försvar. Det har fungerat.

År 2014 intog Ryssland Krim och ockuperade delar av de fyra östliga länen i Ukraina. Ryssland nöjde sig inte med detta utan inledde en fullskalig intervention i februari 2022. Kriget har därefter pågått i över fyra år.

Ukraina har utkämpat ett heroiskt krig, och nu börjar vi se en vändning. Ryssland är inte så starkt som många tror, utan landet har betydande svårigheter på alla fronter. Det är fullt möjligt för Ukraina att vinna kriget. Det är därför viktigt att Sverige fortsätter att stödja Ukraina både militärt och civilt, speciellt med tanke på att det är svårt att veta vad USA vill. Trump är väldigt oberäknelig, som vi alla vet.

Europa måste därför fortsätta att rusta upp både militärt och civilt försvar. Europa måste jobba för att på sikt mer och mer stå på egna ben. Sveriges köp av franska fregatter är ett exempel på detta, och vad jag förstår saknar dessa fregatter helt och hållet materiel från USA.

Herr talman! Att Ukraina vinner är inte omöjligt. Rysslands ekonomi är ungefär lika stor som Italiens eller Spaniens eller de nordiska ländernas tillsammans, och Rysslands försvar och tekniska kunnande är övervärderat. Ukraina däremot är framgångsrikt inom många områden, såsom tillverkning av drönare och andra militära vapen, och den senaste Natoövningen visade att Ukraina har mycket att lära även Natoländernas soldater. På sikt finns det också stora förutsättningar att Sverige och Ukraina gemensamt utvecklar vapensystem.

Det är oerhört viktigt att Europa fortsätter att stödja Ukraina. Många upprörs över hur många som dödas i Ukraina och över hur mycket som förstörs i landet. Det är en fullt naturlig indignation. Rysslands anfallskrig är aggressivt och innebär att man angriper civilbefolkning och infrastruktur och civila byggnader som bostäder, sjukhus, skolor, museer och kyrkor. Listan kan göras hur lång som helst.

Herr talman! Det måste bli en bra fred för Ukraina, för annars kommer Ryssland tillbaka och gör ett nytt försök att erövra hela landet. Vi ska inte tro något annat. Ryssland anser att Ryssland, Belarus och Ukraina tillhör de viktigaste delarna av gamla Sovjetunionen. Ryssland har dessutom större ambitioner än så. Redan på Putins historiska tal i München den 10 oktober 2007 fick väst reda på Putins militära ambitioner.

Om Ryssland vinner kriget mot Ukraina kan det leda till att andra länder som en gång har tillhört Tsarryssland eller Sovjetunionen kommer att attackeras, och då kan delar av Sverige vara viktiga för Ryssland att kontrollera. Detta måste vi sätta stopp för, och det kan vi göra genom att fortsätta stödja Ukraina. Ukraina måste få en bra och hållbar fred.

Herr talman! Med detta yrkar jag bifall till utskottets förslag.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 3 juni)

Herr talman! Jag har en fråga till kulturminister Parisa Liljestrand.

I Sverige finns det många statliga museer inom en mängd olika områden i samhället. Det finns museer för konst, arkitektur, naturhistoria, marin, järnvägar, flygvapen, historia, världskultur – listan kan göras hur lång som helst. Vi har till och med ett hovbeslagsmuseum och ett vrakmuseum.

En av Sveriges mest framgångsrika delar av kulturen är filmen. Sverige har en storhetstid internationellt från 1920-talet och framåt. I dag finns det bara små lokala museer, som ofta bara täcker en enskild ort och en viss tid. Sverige behöver ett statligt filmmuseum som belyser svensk film från 1897 fram till våra dagar. Ett lämpligt område skulle vara Filmstaden i Råsunda, som var centrum för svensk film under 50 år.

Min fråga är om statsrådet är beredd att verka för att det inrättas ett statligt filmmuseum.

Fru talman! I dag ska vi debattera en viktig fråga för väldigt många människor, framför allt de människor i vårt land som lever i digitalt utanförskap. Det kan de göra på grund av ålder, sjukdom, funktionsnedsättning eller andra omständigheter. Man uppskattar att cirka 1 miljon människor i Sverige lider av digitalt utanförskap.

Att sakna internet eller digital kompetens leder till sämre tillgång till samhällsservice, till digitala vårdtjänster eller till att göra bankärenden. Det innebär att man kan ha svårt för att betala räkningar, handla mat eller använda bank-id.

Visst är det smidigt att betala räkningar digitalt och lunchen med kort och att dela upp kvällnotan på restaurangen via Swish. Men, fru talman, det finns flera anledningar till att vi ska ha kvar kontanterna i Sverige som betalningsmedel.

Många människor har svårt för att använda sig av digitala betalningsmedel. Och det finns beredskapsskäl till att vi ska ha kontanter – det tycker jag är en viktig fråga som hela tiden växer sig starkare. Det måste finnas många olika sätt att kunna betala. Fungerar inte det ena ska man kunna använda det andra.

Regeringen tillsatte en utredning, Kontantutredningen, vars förslag ligger till grund för den nu föreliggande propositionen. Men alla förslag kom inte med. I propositionen föreslås att livsmedelsbutiker och apotek alltid ska kunna ta emot kontanter. Det är ett steg i rätt riktning men inte tillräckligt. Viktiga remissmyndigheter som försvaret, Myndigheten för civilt försvar och Riksbanken anser att det är viktigt att upprätthålla kontantinfrastrukturen. Riksbanken anser att vi måste ha minst 1 000 kronor i kontanter.

Fru talman! Många gånger när oppositionen kommer med förslag om utskottsinitiativ och om att vi ska göra tillkännagivanden känner jag att det är att slå in öppna dörrar. Men här tycker jag faktiskt att det är rimligt att man gör ett tillkännagivande eftersom utredningen kom med mer än det som regeringen föreslår. Då får man nog räkna med att riksdagen kanske intar en annan ståndpunkt.

Det var bra att finansutskottet enades om ett förslag om ett tillkännagivande som innebär att regeringen måste gå vidare med frågan om hur vi ska kunna upprätthålla kontantkedjan bland annat genom att även offentliga tjänster ska kunna betalas med kontanter. Detta är fullt rimligt, och Liberalerna ställer sig givetvis bakom förslaget om tillkännagivandet till regeringen.

Liberalerna bedömer att vi inom ett till två år bör göra en översyn av lagen. Är den tillräcklig? Bör även andra tjänster kunna betalas med kontanter?

En annan brist i förslaget är att tillsynen är ringa och att det i praktiken saknas effektiva möjligheter till sanktioner mot den som bryter mot lagstiftningen. Detta är inte tillfredsställande om man vill att lagstiftningen också ska tillämpas. Men som jag tidigare har konstaterat: Det kommer att behöva ske förändringar, och lagen måste utvärderas om inte alltför lång tid.

Jag tyckte att det var en väldigt intressant historisk exposé som Helena Vilhelmsson gjorde. Det är roligt när man lär sig nya saker i den här kammaren. Nu har vi utrett det här under 20 år. Det har varit fem olika utredningar och några olika regeringar. Då tycker jag, precis som Helena, att det är väldigt bra att vi i dag faktiskt tar det första steget mot en lagstiftning.

Med detta vill jag yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet.

Fru talman! Dagens debatt i skatteutskottet handlar om sänkt alkoholskatt för mindre oberoende producenter, bland annat av vin. Detta är knappast en traditionell alkoholpolitisk debatt. Propositionen kommer knappast att förändra den totala omfattningen av försäljningen i Sverige. Det är dock en viktig närings- och landsbygdspolitisk fråga.

Vin har odlats under lång tid i Sverige. Det ska ha hittats fragment av vinodling i Sverige flera tusen år tillbaka i tiden. Vinodling i växthus träffade jag på lite här och var i Västergötland långt före vinodlingsboomen. Svensk vinodling tog fart omkring år 2000, då druvsorten Solaris, som klarar av det svenska klimatet, introducerades. Året innan blev Sverige godkänt som officiellt vinland av EU. I dag håller svenskt vin internationell klass, serveras på Nobelbanketten och säljs på export till tio länder.

Hur många vinodlingar det finns i Sverige i dag finns det olika uppgifter om; jag har sett uppgifter om alltifrån 50 till 200 producenter – det kanske beror på hur man räknar. Det odlas på 150 hektar i Sverige, och det produceras cirka 400 000 flaskor vin per år. Vinodlingarna finns framför allt i Skåne, men även i Halland, på Öland, på Gotland och åtminstone så långt upp i landet som i Mälardalen. Med tanke på det varmare klimatet är det fullt möjligt att vin kommer att kunna odlas på fler orter än i dag. Även min sommarort Lysekil har fått en vinodling, som jag besökte under Kristi himmelfärdshelgen. Där tillverkas cirka 5 000 flaskor vin per år.

Fru talman! Svensk vinodling är liten i dag, men den växer och blir allt viktigare. På många ställen kombineras vinodlingen med restaurang- och hotellverksamhet, vilket gör att fler människor än de som direkt odlar vin får jobb. Det stärker den lokala besöksnäringen. Tidigare beslutade regler om lättnader för gårdsförsäljningen underlättar också för lokala vinproducenter.

Regeringen är positiv till att stödja lokal småskalig produktion. Förra året beslutade riksdagen om en skattesänkning för småskaliga ölbryggerier. Från och med den 1 juli 2026 införs en sänkt alkoholskatt för småskaliga och oberoende producenter av vin, sprit, cider och andra jästa alkoholdrycker i Sverige. Ju mindre produktion, desto lägre skatt.

Allt talar för att den inhemska vinproduktionen kan öka i Sverige: bättre kvalitet på produkterna, fler producenter, bättre klimat för vinodling och fler som vågar satsa på vinodling. Mark har vi. Jag har själv besökt Ästad vingård i Halland, som i dag producerar 40 000 flaskor vin per år. Kring verksamheten finns det spa, hotellrum, restaurang och en presentshop, mitt ute på landet. De vingårdar som växer fram runt om i landet kommer att stärka det lokala näringslivet och besöksnäringen och skapa nya jobb, framför allt på landsbygden.

Fru talman! Detta är således på många sätt ett bra lagförslag. Jag yrkar därför bifall till förslaget i utskottets betänkande.

(Applåder)

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 26 maj.)

Fru talman! Jag har en fråga till äldreminister Anna Tenje.

I Sverige erbjuds alla kvinnor mellan 40 och 74 år regelbundet avgiftsfri screening för bröstcancer genom mammografi. Syftet är att upptäcka tumörer i ett tidigt skede innan tumören hunnit ge några symtom. Redan Barbro Westerholm drev frågan om att kvinnor även över 74 år skulle erbjudas screening. Hon såg det som en form av åldersdiskriminering. Det finns flera anledningar till detta.

Bröstcancerrapporten 2025 visar att mer än hälften av alla dödsfall inträffar hos kvinnor över 74 år och att dödligheten har minskat kraftigt för kvinnor under 74 år, men knappt alls hos äldre kvinnor. Min fråga är därför om statsrådet är beredd att verka för att åldersgränsen för mammografiscreening avskaffas nationellt.

Fru talman! I dag ska vi i kammaren diskutera en av de märkligaste skillnaderna mellan olika kulturella uttryck. Normalskattesatsen när det gäller moms är 25 procent, men när det gäller kulturen har staten i syfte att gynna kulturlivet haft en skattesats på 6 procent.

Det stora flertalet kulturella former som teaterföreställningar, cirkusar, nöjesparker, balettföreställningar och konserter har haft en skattesats på 6 procent. Till och med viss idrottslig verksamhet som innefattar dans beskattas på detta sätt.

När dansen anses som en idrottslig aktivitet som jazzdans eller utövas av något av Riksidrottsförbundets medlemsförbund är momssatsen 6 procent, men så icke när det gäller danstillställningar. Där är momssatsen 25 procent.

Beror det på att staten tror att det går att tjäna pengar på dans? När staten har svårt att bestämma sig för om en kulturform är kultur eller näring, exempelvis film och dansband, blir det svårt att klassificera, och då blir det oftast den högre momsen.

Eller är det helt enkelt som så att staten gör en skillnad mellan vad som anses som finkultur och den mer folkliga dansbandskulturen med stark ställning på landsbygden?

Genom att sänka momsen på danstillställningar likställs skatten på olika sorters kultur, och den orimliga skillnaden mellan stående och sittande publik upphör. Det finns en gränsdragningsproblematik där konserter med sittande publik har haft 6 procent i moms medan samma band och samma låtar med dansande publik beskattas med 25 procent. Det visar självklart på orimligheten.

Genom riksdagens beslut slopas denna skillnad för att likställa dansbandskulturen med övrigt svenskt kulturliv. Genom förslaget ändrar vi nu på dessa orimligheter. Momsen blir 6 procent på dansbandstillställningar från och med den 1 juli 2026 – en orimlighet som borde ha rättats till av tidigare regeringar.

Fru talman! Värt att notera är att regeringen trots Lagrådets invändningar går vidare med propositionen. Lagrådet tycker att frågan är huruvida danstillställning kan anses vara ett sådant liknande evenemang som menas i EU:s mervärdesskattedirektiv.

Lagrådet tycker att det ska göras en djupare EU-rättslig analys. Även om jag tillhör dem som är positivt inställda till EU har jag väldigt svårt att se att EU har något att tillföra i den här frågan. Vet man ens vad dansband är? Det är ju en ganska nordisk företeelse.

Trots Lagrådets invändningar har inga följdmotioner inkommit. Ett enigt skatteutskott ställde sig bakom regeringens proposition, och allt talar för att en enig kammare ställer sig bakom propositionen på onsdag. Det är knappast någon som uppfattar att rättssäkerheten är hotad för att riksdagen inte följer Lagrådet i den här frågan.

Att vi ska debattera frågan i kammaren i dag och fatta beslut på onsdag uppmärksammas av Dansbandssverige. Exempelvis har tidningen Dansbandsnytt en stort uppslagen artikel om dagens debatt och onsdagens beslut.

Jag frågade faktiskt AI medan jag satt här, och även AI har uppmärksammat att skatteutskottet diskuterar dansbandsmomsen i dag. Även AI har alltså fått ett engagemang i att ändra dansbandsmomsen. Vissa saker går snabbt. Om en halvtimme står det väl att det hölls en trevlig debatt om dansbandsmomsen. När beslutet tas i kammaren kan alla dansbandsvänner glädjas.

Fru talman! Jag yrkar bifall till förslaget i utskottets betänkande.

(Applåder)

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 20 maj.)

Fru talman! I dag ska vi i kammaren diskutera en av de märkligaste skillnaderna mellan olika kulturella uttryck. Normalskattesatsen när det gäller moms är 25 procent, men när det gäller kulturen har staten i syfte att gynna kulturlivet haft en skattesats på 6 procent.

Det stora flertalet kulturella former som teaterföreställningar, cirkusar, nöjesparker, balettföreställningar och konserter har haft en skattesats på 6 procent. Till och med viss idrottslig verksamhet som innefattar dans beskattas på detta sätt.

När dansen anses som en idrottslig aktivitet som jazzdans eller utövas av något av Riksidrottsförbundets medlemsförbund är momssatsen 6 procent, men så icke när det gäller danstillställningar. Där är momssatsen 25 procent.

Beror det på att staten tror att det går att tjäna pengar på dans? När staten har svårt att bestämma sig för om en kulturform är kultur eller näring, exempelvis film och dansband, blir det svårt att klassificera, och då blir det oftast den högre momsen.

Eller är det helt enkelt som så att staten gör en skillnad mellan vad som anses som finkultur och den mer folkliga dansbandskulturen med stark ställning på landsbygden?

Genom att sänka momsen på danstillställningar likställs skatten på olika sorters kultur, och den orimliga skillnaden mellan stående och sittande publik upphör. Det finns en gränsdragningsproblematik där konserter med sittande publik har haft 6 procent i moms medan samma band och samma låtar med dansande publik beskattas med 25 procent. Det visar självklart på orimligheten.

Genom riksdagens beslut slopas denna skillnad för att likställa dansbandskulturen med övrigt svenskt kulturliv. Genom förslaget ändrar vi nu på dessa orimligheter. Momsen blir 6 procent på dansbandstillställningar från och med den 1 juli 2026 – en orimlighet som borde ha rättats till av tidigare regeringar.

Fru talman! Värt att notera är att regeringen trots Lagrådets invändningar går vidare med propositionen. Lagrådet tycker att frågan är huruvida danstillställning kan anses vara ett sådant liknande evenemang som menas i EU:s mervärdesskattedirektiv.

Lagrådet tycker att det ska göras en djupare EU-rättslig analys. Även om jag tillhör dem som är positivt inställda till EU har jag väldigt svårt att se att EU har något att tillföra i den här frågan. Vet man ens vad dansband är? Det är ju en ganska nordisk företeelse.

Trots Lagrådets invändningar har inga följdmotioner inkommit. Ett enigt skatteutskott ställde sig bakom regeringens proposition, och allt talar för att en enig kammare ställer sig bakom propositionen på onsdag. Det är knappast någon som uppfattar att rättssäkerheten är hotad för att riksdagen inte följer Lagrådet i den här frågan.

Att vi ska debattera frågan i kammaren i dag och fatta beslut på onsdag uppmärksammas av Dansbandssverige. Exempelvis har tidningen Dansbandsnytt en stort uppslagen artikel om dagens debatt och onsdagens beslut.

Jag frågade faktiskt AI medan jag satt här, och även AI har uppmärksammat att skatteutskottet diskuterar dansbandsmomsen i dag. Även AI har alltså fått ett engagemang i att ändra dansbandsmomsen. Vissa saker går snabbt. Om en halvtimme står det väl att det hölls en trevlig debatt om dansbandsmomsen. När beslutet tas i kammaren kan alla dansbandsvänner glädjas.

Fru talman! Jag yrkar bifall till förslaget i utskottets betänkande.

(Applåder)

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 20 maj.)

Fru talman! Dagens debatt handlar om punktskatter. I huvudsak kan man säga att vi har punktskatter för två olika syften, som i och för sig kan förenas.

Det första syftet är att punktskatter är rent fiskala. Staten behöver pengarna för att använda dem för olika ändamål. Vägskatten kan väl anses vara en sådan skatt.

Det andra syftet är att staten vill styra konsumtionen. Det kan gälla att minska koldioxidutsläppen, minska alkoholkonsumtionen eller styra mot användning av mer miljövänliga alternativ.

I dag ska vi behandla motioner som spänner över ett brett område, nämligen energiskatter, drivmedelsskatter och trängselskatt samt skatt på flyg, alkohol och bekämpningsmedel – för att nämna några områden.

Punktskatter lever inte ett självständigt liv. Först tar staten ut skatt på inkomst från arbete och pension. Därefter betalar medborgarna, med tidigare beskattade medel, såväl moms som olika punktskatter.

Den 1 januari förra året sänktes två punktskatter, på bensin och diesel, eftersom kostnaderna för den enskilde konsumenten närmade sig 30 kronor per liter. Trumps krig mot Iran ställer verkligen till det för såväl den svenska ekonomin som världsekonomin. I dag har kriget hållit på i nästan en månad, och ingen fred är i sikte. Det har medfört kraftiga prisuppgångar på bensin och diesel. Tidöpartierna kommer därför att sänka skatten på bensin och diesel till EU:s miniminivå under fem månader, från den 1 maj till den 30 september. Det handlar om 40 öre på diesel och 1 krona på bensin.

Det är en viktig åtgärd för att undersköterskan som bor på landet ska kunna ta sig till sitt jobb. Vill man att hela landet ska leva krävs det faktiskt åtgärder.

Det ska bli intressant att se hur oppositionen, framför allt Vänsterpartiet och Miljöpartiet, kommer att ställa sig till detta. Mycket talar för att de i stället vill höja skatterna på bensin och diesel.

Fru talman! Jag tänker i denna debatt i kammaren fokusera på energiskatterna. Att staten behöver pengar till olika ändamål kommer vi inte ifrån, men att lägga betydande skatter på el känns inte som rätt prioritering. Den negativa miljöpåverkan som elen eventuellt kan föra med sig, beroende på hur den produceras, löses bäst genom skatt på utsläpp.

Sveriges energisystem har blivit mindre robust och planerbart genom vänsterpartiernas onödiga och förtida avveckling av kärnkraften. Den ledde till att ett av världens bästa energisystem med kärnkraft och vattenkraft som huvudsakliga energislag kraftigt försvagades. Sverige var tidigare självförsörjande dygnet runt och året runt. Det var bra för företagens och hushållens ekonomi och för klimatet, och det var säkerhetspolitiskt klokt.

Avvecklingen har lett till effektbrist när vi behöver elen som mest. Sverige behöver en mix av olika energislag där kärnkraften ingår som en viktig del och på ett bra sätt kan kombineras med mer väderberoende energislag. Det är oerhört viktigt att det finns planerbar kraft. Under vintern är soltimmarna få. I år var det även så kallt att vindkraften helt enkelt stod still. Liberalerna har inte något emot förnybara energislag, men vi måste ha mycket av säkra energislag som baskraft.

Fru talman! Elskatten har vissa år varit väldigt betungande för företag och privatpersoner i framför allt södra Sverige. Därför har regeringen under tidigare år gått in med stöd under vinterhalvåret. Även i år sänker regeringen energiskatten, med 10 öre per kilowattimme, vilket innebär cirka 2 000 kronor per år för en villaägare. Sänkningen med nästan 20 procent gäller hela landet.

Det råder en bred politisk samsyn om att vi behöver ställa om vårt energisystem. Det har ju funnits olika skäl till att ha en punktskatt på el, från rent fiskala skäl till oljepriser och energieffektiviseringar. Nu borde energiskatterna snarare sänkas för att gynna elektrifieringen i Sverige. Sveriges konkurrenskraft och välfärd bygger på att det finns tillgång till fossilfri energi till konkurrenskraftiga priser. Det är viktigt för både företag och privatpersoner.

Liberalernas uppfattning är att energiskatterna är för höga, och jag uppfattar att även de andra Tidöpartierna har insett det. Det är därför vi sänker dem. Företrädare för framför allt Socialdemokraterna har i kammaren gjort stor affär av när indexering av elskatterna kommer att tas bort. Nu händer det. Förslaget är att indexeringen av elskatten ska tas bort från och med den 1 januari 2027.

Socialdemokraterna hade under åtta år möjlighet att genomföra denna förändring. Men förändringen sker nu tack vare Tidöpartierna, och Liberalerna anser att det är en väldigt bra åtgärd.

Även andra åtgärder är möjliga. Det viktiga är att vi sänker skatten på el för att gynna elektrifieringen.

Fru talman! Med detta vill jag yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet.

(Applåder)

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 13.)

Fru talman! I dag diskuterar vi en av den kommande valrörelsens viktigaste frågor, nämligen skatter – och speciellt inkomstskatter.

Förra gången jag stod här i talarstolen missade jag att det då var precis 50 år sedan som Astrid Lindgren publicerade sin artikel om Pomperipossa i Monismanien utifrån att hon fick betala 102 procent i skatt. Vi hoppas väl att vi inte ska behöva läsa en sådan artikel igen.

I svensk politik är detta en vattendelare mellan å ena sidan Tidöpartierna och å andra sidan Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet – och Centerpartiet är som en fri fågel längst ute på högerkanten.

Tidöpartierna har sänkt ett flertal skatter under den här mandatperioden, allt från inkomstskatter till olika punktskatter, och genomfört en del andra förändringar för att göra skattesystemet mer effektivt. Det gäller exempelvis tonnageskatten.

Den förra regeringen lämnade över en skenande inflation på över 10 procent och en hög räntenivå, vilket urholkade befolkningens ekonomi och gjorde att alla fick det sämre. Tidöpartierna har fått ned inflationen kraftigt och genomfört ett antal olika skattesänkningar som har gjort att alla har fått det bättre. En vanlig medelinkomstfamilj har kvar 5 000 kronor mer varje månad. Det gynnar elektrikern, sjuksköterskan, polisen och många andra yrkesgrupper, och den sänkningen hade de aldrig fått med en vänsterregering.

När oppositionen talar hör man de inlärda talepunkterna om att Sverige drar isär och att bara de rika får det bättre. Inget kunde vara mer fel. I går presenterade Statistiska centralbyrån, som är en statlig myndighet, en undersökning som visar att barnfattigdomen är på den lägsta nivån sedan 2014. Antalet barn som lever på låg inkomststandard har gått från 10 procent till 6 procent. Socialdemokraterna styrde, antingen ensamma eller tillsammans med Miljöpartiet, i åtta år. Vad gjorde de under den tiden? Tidöpartierna har nu vänt trenden, men givetvis finns det mer att göra innan vi är nöjda.

Fru talman! Skulle det bli maktskifte i Sveriges riksdag kan vi förvänta oss kraftigt höjda skatter, inte alltid för att skattehöjningarna behövs utan mer av principiella skäl: De rika ska betala mer. Men det gör de ju faktiskt redan. Tjänar du över en viss nivå – lite över 50 000 i månaden – betalar du 20 procent extra i statlig skatt. Och alla kommer vi väl ihåg valpskatten som infördes 1987. Det var en omsättningsskatt på värdepappershandel som inte gav några inkomster till staten utan fick aktieaffärerna att flytta utomlands – allt för att tillfredsställa vänsterfalangen inom det socialdemokratiska partiet.

Vi kommer att få se mer av den typen av skattehöjningar. Socialdemokraterna är otydliga med vilka som kommer att omfattas av skattehöjningarna, men mitt tips är att det blir alla. Efter dagens debatt och ledamoten Ekeroth Claussons inlägg är det väl ganska tydligt att vi kan förvänta oss väldigt mycket.

Den som vill se vilka olika skatteförslag oppositionen presenterar kan läsa respektive partis skuggbudget.

Socialdemokraterna vill införa en tillfällig bankskatt som ska ge 12 miljarder kronor per år. De vill återinföra värnskatten, som ibland kallas beredskapsskatt, i flera olika steg. Vilka kommer att omfattas av den? De vill även ha progressiv beskattning av ISK och andra skattehöjningar på kapitalinkomster.

Miljöpartiet är faktiskt det parti som vill höja skatterna mest. Man vill höja koldioxidskatten på bensin och diesel. Man vill ha återinförd flygskatt och bankskatt. Man vill också ha ett minskat jobbskatteavdrag, det vill säga en indirekt skattehöjning på arbete.

Vad vill då Vänsterpartiet? Jo, man vill ha höjd skatt för personer som tjänar över 50 000 kronor per månad. Man vill ha en bankskatt. Man vill avskaffa både rutavdraget och rotavdraget, vilket skulle innebära att folk får betala mer. Man vill ha höjd skatt på ISK. Man öppnar även för en återinförd statlig fastighetsskatt.

Centerpartiet, som kommer att ingå i en vänsterregering om man ska tro Birgitta Ohlsson, vill någonting helt annat. Man vill sänka inkomstskatterna och arbetsgivaravgifterna, vilket kanske inte är fel i sig.

Som jag tidigare har tagit upp i olika debatter i kammaren behöver Sverige en skattereform. Principerna bakom 1991 års skattereform är fortfarande vägledande för dagens system, men genom olika beslut har skattesystemet gjorts mer komplicerat och mindre överblickbart. Kommunalskatt på 30 procent, statlig inkomstskatt på 20 procent och enhetlig moms gäller inte längre.

Även verkligheten har förändrats genom internationaliseringen, digitaliseringen och övergången från industriföretag till den allt viktigare tjänstesektorn, och AI kommer att innebära att arbetsmarknaden förändras.

Alla skattesakkunniga som jag har talat med under det senaste året har sagt att det viktigaste är att se över inkomstskatterna. Sverige kan inte ha alltför avvikande skatter på inkomster i en värld där man kan jobba i ett land och bo i ett annat. Därför behöver vi ta ett helhetsgrepp om skattesystemet så att i alla fall en majoritet av riksdagen kan ställa sig bakom en skattereform, eller åtminstone principerna, även om vi inte når konsensus om nivåerna.

Med detta, fru talman, vill jag yrka bifall till förslaget i skatteutskottets betänkande.

(Applåder)

Fru talman! Som det politiska landskapet ser ut är det väl självklart att man måste genomföra kompromisser i politiken.

Det är självklart att det går att kompromissa om huruvida det ska byggas fyra eller sex nya kärnkraftverk, exempelvis. Det går ju att kompromissa om; man kan landa i att bygga fem. Men om några partier vill höja skatterna och ett parti vill sänka inte bara inkomstskatten utan även arbetsgivaravgifter – du nämnde dessutom något mer – ser jag inte att en kompromiss är möjlig. På något sätt har ni alltså hamnat i fel sällskap. Det är ju självklart att skatter och ekonomi är en väldigt viktig fråga om man ska bilda regering ihop.

Du är dock väldigt välkommen till vårt gäng. Min morfar satt i kommunfullmäktige för Centerpartiet, så jag känner er ganska bra. Alltså: Välkommen till ett annat gäng!

(Applåder)

Fru talman! En hel del av det Anders säger känns rätt och riktigt. Jag tänker framför allt på sänkta inkomstskatter, för det tror jag är viktigt. Jag pratar med olika typer av skatteexperter, och de säger att det är en av de viktigaste sakerna vi ska göra, alltså att sänka inkomstskatterna. I en internationell värld där man faktiskt kan bo i Sverige och jobba någon annanstans kan inte skillnaderna i skatt vara för stora.

När jag läser igenom vad olika politiska partier tycker i skattefrågor ser jag tre olika konstellationer. Den ena är det gäng som sitter där borta i salen, alltså Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet. Jag tycker i och för sig inte att de har en identisk politik, men de går ändå åt ett och samma håll – det vill säga att de av olika skäl gillar höjda skatter. Sedan finns Tidöpartierna, som har kunnat enas om en gemensam skattepolitik, och så finns den stora outsidern – Centerpartiet – som ju i skattefrågor faktiskt inte är ett centerparti utan ett extremt högerparti, skulle jag vilja säga.

Min före detta partikollega Birgitta Ohlsson vill ju gärna sitta i en socialdemokratisk regering och ha Magdalena Andersson som statsministerkandidat. Min fråga är: Hur ska Centerpartiet, som har en diametralt motsatt skattepolitik jämfört med de tre rödgröna partierna, kunna enas med dem kring en gemensam linje?

(Applåder)