Anders Ekegren

Herr talman! Det är väldigt trevligt att jag som gammal göteborgare kan sprida göteborgshumorn och att På spåret kommer att få en så stor plats i våra debatter i kammaren. Det är en bra början.

Ledamoten ställer frågor om massor av olika områden. Vi kan börja med klimatet. Jag tror att ni gjorde en hel del missar när vi hamnade på priser med 30 kronor för diesel och bensin.

Jag vistas inte bara i Stockholmsområdet utan vistas också ganska mycket i västra Sverige. Den politik som ni genomförde passar för Södermalm, men den passar inte för människor som bor i glesbygd eller där man inte har en utbyggd kollektivtrafik. Om jag var miljöpartist skulle jag nog inte visa mig i vissa områden. Det fanns nämligen ingen folklig förankring. Det var det stora problemet.

Jag blir lite förvånad när ledamoten säger: Varför genomför man inte en massa olika kompensationsåtgärder? Miljöpartiet satt i regeringen tills det blev för jobbigt och ni hoppade av. Ni i Miljöpartiet hade haft möjlighet att genomföra alla de olika sakerna som ni tycker att vi ska genomföra.

Jag ska utan tvekan säga att arbetslösheten är ett stort problem. Vi har en lågkonjunktur som biter sig fast. Precis som statsrådet Wykman sa har regeringen genomfört flera olika åtgärder för att komma till rätta med det.

Jag skulle vilja säga att det stora problemet är oron för räntorna och Trumps alla upptåg. Det leder till att människor inte vågar investera.

Fru talman! I dag ska även vi i skatteutskottet debattera finansutskottets betänkande om riktlinjer för den ekonomiska politiken. Det är kanske inte så konstigt; finanspolitik och skattepolitik är ju intimt förknippade med varandra, och utan skatter hade det inte funnits mycket pengar att finansiera våra gemensamma åtaganden med. Jag kommer i mitt anförande att fokusera mycket på skattefrågorna.

Inför budgetpropositionen 2026 har regeringen remitterat många skatteförslag, hela tolv stycken, för att kunna göra en samlad bedömning av skatteförslag med budgeteffekter. Det gäller bland annat sänkt energiskatt på el, skattelättnad för resor med kollektivtrafik och skattefri laddning av elfordon på arbetsplatsen.

Fru talman! Jag kan efter en genomgång av oppositionens följdmotioner sammanfatta de fyra förslagen med höjda utgifter för staten och flera höjda skatter, även om det spretar åt olika håll.

Socialdemokraterna kommer att höja skatterna men oklart på vilket sätt och hur mycket. Men utifrån vad Socialdemokraterna föreslår i följdmotionen och vilka beslut som har tagits på Socialdemokraternas kongress kan vi förvänta oss stora skattehöjningar. De talar om höginkomsttagare, men det brukar i praktiken innebära att alla som betalar skatt kommer att få höjd skatt.

Centerpartiet skiljer sig mot de övriga partierna med stora kostnadsökningar men inga förslag på stora skattehöjningar vad jag kan se. Statsrådet Wykman konstaterade att Centerpartiet snarare vill sänka skatterna. Det är därför för en utomstående väldigt svårt att se hur de fyra oppositionspartierna ska kunna enas om en gemensam skattepolitik.

I ett internationellt perspektiv har vi ett robust skattesystem. I går var många av oss på ett seminarium med utgångspunkt i boken Experternas guide till skattegalaxen. Tolv röster om behovet av en skattereform. Författarna tog bland annat upp många av de frågor som vi har debatterat i kammaren tidigare under våren, till exempel olika momssatser och många punktskatter som inte är så lätta att förstå och tillämpa i praktiken. Vi har fyra momsnivåer: 25, 12 och 6 procent och momsundantaget. Sverige har också i ett perspektiv höga skatter på arbete.

Författarna till boken konstaterar att den skattereform som drevs igenom av dåvarande Folkpartiet – nuvarande Liberalerna – och Socialdemokraterna 1991 höll i ett år. Sedan har den plottrats bort. Tanken var 30 procents skatt för låg- och medelinkomsttagare och 50 procent för höginkomsttagare. Man skulle ha hälften kvar. I dag nås egentligen ingen av det budskapet. Vi har högre skatter. Det har skett många isolerade beslut, och ingen har tagit ställning till helheten.

Fru talman! Liberalernas uppfattning är att vi måste ta ett helhetsgrepp över skatterna och skapa ett robust system där vi har tagit ställning till just helheten, ett skattesystem där i alla fall principerna borde kunna fungera över partigränserna – även om jag tror att det kommer att vara svårt att nå enighet om nivåerna. Om de politiska partierna blir överens om de grundläggande principerna skulle det skapa förutsägbarhet för företag och privatpersoner. Det är läge att påbörja detta arbete med en skattereform inte alltför långt fram i tiden.

Fru talman! Vi genomgår nu stora förändringar som kan påverka vårt skattesystem. Digitaliseringen går i snabb takt. Ett internationellt företag kan vara verksamt i ett land utan att rent fysiskt finnas på plats. Hur ska dessa bolag beskattas?

Det går i dag lätt att låta personal i ett annat land utföra arbete för svenska företag. Hur kommer det att påverka hur vi beskattar yrkesverksamma i Sverige?

AI-utvecklingen kommer med all sannolikhet att minska behovet av personal inom många yrken. Vi vet i dag inte vilka jobb som kommer att försvinna, vilka som kommer att öka eller vilka nya jobb som kommer att skapas. Hur kommer detta att påverka skatterna för arbete?

Hur ska beskattningen ske av företag i en värld där många företag är verksamma i många länder?

Det finns alltså många frågor att belysa och utreda för att skapa ett bättre skattesystem.

Med detta vill jag yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet. Jag vill givetvis också framföra en önskan om en glad midsommar till talmanspresidiet och den i mitt tycke väldigt trevliga personalen som jobbar med skatteutskottet.

Jag vill också framföra ett stort tack till kollegorna i skatteutskottet. Jag kan gärna erkänna att när jag skulle bli riksdagsledamot var inte skatteutskottet min första prioritet. Men om jag skulle få en förfrågan om att byta utskott skulle jag inte vilja göra det. Det är mycket trevligt och givande, och vi jobbar med väldigt viktiga frågor i skatteutskottet. En glad midsommar på er!

(Applåder)

Fru talman! Det var ett väldigt roligt inlägg från Ådahl i Lerum, men jag fick inte svar på en enda fråga.

Annie Lööf tyckte också att hon skulle bli statsminister och leda den breda mitten, men det gick ju inte riktigt så bra. Anna-Karin Hatt kan vara pigg och rolig, lite glad i hatten till och med, och säkert en bra person. Men hon kommer aldrig att bli statsminister. Det finns bara två statsministerkandidater. Så ärliga kan vi ändå vara.

Min fråga kvarstår eftersom jag inte fick svar på den: Vilka skatter är ni beredda att höja för att få vara med i en rödgrön regering? Den frågan måste ställas, och den måste också ha ett svar.

Herr talman! Utan tvekan är Centerpartiet det mest spännande partiet just nu. Det känns ungefär som att titta på mitt favoritprogram På spåret. Man kan ställa frågan: Vart är ni på väg?

Tittar man i de olika följdmotioner som har kommit in märker man att ni från Centerpartiets sida vill genomföra flera utgiftshöjningar, men som statsrådet Wykman konstaterade är ni ganska pigga på att sänka skatterna. Ni har ju tre kompisar i oppositionen som absolut inte vill sänka några skatter utan snarare vill höja skatterna väldigt mycket. På ena sidan finns alltså tre partier som vill höja skatterna mycket. På andra sidan finns Centerpartiet, som vill sänka skatterna. Det märkliga är att ni i Centerpartiet i många ekonomiska frågor står till höger om Moderaterna och Liberalerna – ni är nästan riktiga marknadsliberaler.

Låt oss titta framåt mot valet. En rödgrön regering är väl ert huvudalternativ. Om det bildas en rödgrön regering, vilka skatter är ni beredda att genomföra för att få sitta med i en sådan?

Fru talman! Det du säger, Niklas Karlsson, stämmer inte överens med verkligheten. Problemet är att Socialdemokraterna säger som du gör nu men i praktisk politik hittar på den ena skatten efter den andra. Det ska vara valpskatt, beredskapsskatt och värnskatt. Det är massor med olika skatter som gör att man aldrig når upp till det grundläggande målet. Det är det som är problemet.

Intellektuellt sett tror jag att du tycker det du säger. Du var till och med med i en debatt i går, som några av oss lyssnade på, där du uttryckte dig väldigt klokt och resonerande. Men problemet är att Socialdemokraterna i praktisk politik alltid gör någonting annat, för man har ett tryck från sina partikongresser. Det är då det blir problem.

(Applåder)

Fru talman! När jag hörde ledamoten Karlsson inleda tänkte jag att min styvfars kusin Ebbe Schön dykt upp och skulle prata om midsommar. Men så blev det inte.

Jag hade förväntat mig att Karlsson kanske något skulle ta upp skattefrågorna. Ledamoten har varit med länge i politiken. År 1991 gjorde dåvarande Folkpartiet och Socialdemokraterna en uppgörelse om skattesystemet. Den var väldigt bra, för det var ett helhetsgrepp om skattepolitiken.

Det grundläggande i det var att medel- eller låginkomsttagare skulle betala högst 30 procent i skatt. I dag är det få som gör det på grund av att de flesta kommunalskatter ligger över 30 kronor. Tanken var att höginkomsttagare max skulle betala 50 procent i skatt. Man skulle ha hälften kvar. I dag ligger vi inte ens där, utan i toppen ligger vi på 52–53 procent.

Min fråga till ledamoten Karlsson är: Anser ni att den princip som Socialdemokraterna och dåvarande Folkpartiet hade om 30 procent och 50 procent är bra principer som man skulle kunna bygga ett nytt skattesystem på?

Fru talman! I dag debatterar vi SkU21 Skärpta åtgärder mot utförsel av stöldgods. Det är väldigt glädjande att riksdagen i dag ska fatta beslut i denna för medborgarna så viktiga fråga.

Jag har under många år förundrats över hur lätt det är att föra ut stöldgods ur landet. Det är många gånger internationella stöldligor som står för det vi ofta kallar för vardagsbrott för privatpersoner men även för företagare. Det kan vara bostadsinbrott, inbrott i fritidshus, stöld från byggarbetsplatser, systematiska butiksstölder eller stöld av båtmotorer, bilar, fordonsdelar, maskiner, verktyg, traktorer, entreprenadmaskiner, diesel och metall.

Som privatpersoner drabbas vi av detta på många sätt: bostadsinbrotten, hjul som försvinner på bilen, båtmotorn som bara försvann och statyer som försvinner i parker. Och i min närbutik flyttas köttet och kaffet hela tiden närmare kassan.

En del säljs i Sverige, men mycket förs utomlands. Polismyndigheten uppskattar att 50 procent av bostadsinbrotten och 90 procent av de övriga brotten begås av internationella brottsnätverk. Enligt regeringens proposition förs väldigt mycket av detta utomlands.

Visst är det viktigt att polisen systematiskt försöker att beivra dessa brott när de uppstår. Men Tullverket har ett viktigt uppdrag och kommer med den nya lagstiftningen att få ett ännu viktigare uppdrag i den brottsbekämpande verksamheten.

Med den här nya lagstiftningen vill regeringen minska den internationella brottslighetens möjligheter att föra ut föremål ur landet, och det kommer att minska brottsligheten. I dag är det i praktiken fritt fram att föra ut stöldgods ur landet. Upptäcktsrisken är minimal.

Den nya lagen välkomnas av många organisationer som Villaägarna, Företagarna, Maskinentreprenörerna, Byggindustrin, Svensk Försäkring och Larmtjänst – organisationer som väl känner till den här brottsligheten.

Fru talman! Det var genom den nuvarande regeringens beslut den 30 mars 2023 om tilläggsdirektivet om hur utförsel av stöldgods kan kriminaliseras som det blev stuns i förslaget. Det är bra att den nuvarande regeringen ser saker komma.

Den nya lagstiftningen ger Tullverket nya, viktiga befogenheter. Regeringen föreslår att det nya brottet, utförselhäleri, ska ingå i Tullverkets huvuduppdrag. Att genomföra kontroller i syfte att upptäcka utförsel av stöldgods har tidigare inte ingått i Tullverkets huvuduppdrag. Hur har detta varit möjligt?

Tullverket föreslås nu få befogenheter att ingripa mot det nya brottet utförselhäleri. Det innebär befogenheter att utan brottsmisstanke genomsöka transportmedel och att kroppsvisitera personer för att eftersöka stöldgods.

Tullverket föreslås även få möjlighet att inleda förundersökning gällande utredning av det nya brottet utförselhäleri. Det innebär att Tullverket kan vidta vissa utredningsåtgärder såsom att kvarhålla personer, hålla inledande förhör och undersöka den aktuella egendomen som misstänks utgöra stöldgods. Förundersökningen ska skyndsamt överlämnas till Polismyndigheten, som tar över ansvaret för att föra utredningen vidare.

Detta bidrar positivt till och ökar sannolikheten för att fler brott uppdagas, vilket i förlängningen minskar de organiserade stölderna i landet. Tullverket finns redan i dag på de platser där stöldgods oftast lämnar landet, och nu får Tullverket klart skarpare verktyg att motverka den här sortens brottslighet.

Detta innebär även att fler kontroller än i dag kommer att göras på utgående trafik. Den stora majoriteten av Tullverkets kontroller genomförs i dag på ingående trafik, där man särskilt tittar på vapen, sprängmedel, narkotika och farliga produkter och den fiskala delen att ta ut tullar, skatter och avgifter.

Egentligen kan man sammanfatta det här med att jag tror att dagens beslut som vi ska ta i kammaren är ett oerhört viktigt beslut för väldigt många människor och väldigt många företagare. Det är väl alltid svårt att framhäva skatteutskottet, men jag tror att vi i dag gör någonting riktigt bra som jag tror att många kommer att vara tacksamma för.

Skärpta åtgärder mot utförsel av stöldgods

Fru talman! Jag yrkar bifall till förslaget i skatteutskottets betänkande.

(Applåder)

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 14.)

Herr talman! Den snabba utvecklingen inom artificiell intelligens förväntas få långtgående konsekvenser för arbetsmarknaden. Detta skulle kunna påverka de långsiktiga skatteintäkterna och arbetskraftens förmåga att finansiera offentliga åtaganden. Det väcker frågor om behovet av en skattereform som i större utsträckning tar höjd för teknikskiftets effekter, exempelvis genom att se över balansen mellan beskattning av arbete och andra skattebaser.

Herr talman! Mot denna bakgrund vill jag ställa följande fråga till finansministern: Anser finansministern att det svenska skattesystemet i sin nuvarande utformning är rustat för de strukturella förändringar som AI och automatisering innebär för arbetsmarknaden?

Fru talman! Jag har samma svar som tidigare. Jag skulle nog om jag var socialdemokrat ligga ganska lågt i denna fråga. Det var nämligen ni som införde den nuvarande tonnageskatten 2017. Det blev inte bra, och det är många företag som har valt att inte använda sig av detta. Jag tycker att vi nu ska göra om och göra rätt så att det blir en tonnageskatt som faktiskt går att använda sig av. Om detta tar några veckor mer eller mindre tycker inte jag är något stort problem. Ni satt ju faktiskt i regering till 2022, så ni hade fem år på er att rätta till tonnageskatten. Man kan fråga sig varför ni inte gjorde det.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 20 maj.)

Fru talman! Jag blir alltid lite förvånad när man utmanas i skattefrågor av en socialdemokrat. Det är ju inte Socialdemokraternas bästa gren, om man säger så. Jag har deltagit i debatter tidigare. Vissa gillar helt andra saker, men socialdemokrater verkar gå igång på att höja skatten. Det som är lyckosamt i dag är att vi är överens om förslaget.

År 2017 hade vi en socialdemokratisk regering. Det är alltså en socialdemokratisk regering som har infört tonnageskatten. Men jag säger så här: Det hade varit jättebra om vi kunde införa förslaget i höst, men det är självklart viktigt att en ny tonnageskatt inte blir som den nuvarande. Den måste fungera. Förslaget måste bli bra.

Jag är från Göteborg, och det finns alltid personer som tycker att man kan prata med en göteborgare när det gäller sjöfart. Jag tror att detta förslag, när det ska läggas fram, måste vara bra och innebära positiva förändringar. Vad jag förstår är det i dag väldigt många rederier som väntar. Man tycker att det här med stämpelskatten är ett steg i rätt riktning, men man vill också se förändringar när det gäller tonnageskatten. Det är jätteviktigt att detta blir bra.

Vad jag har förstått av de samtal jag har fått finns det i dag rederier som säger ungefär så här: Blir det inte en bra tonnageskatt kommer vi att flagga ut från Sverige och använda oss av ett annat alternativ. Därför måste detta förslag bli bra. Det får inte bli som 2017 års förslag.

Fru talman! Dagens debatt ska handla om slopad stämpelskatt vid inteckning i skepp. Lyssnar man på debatten tror man att den handlar om tonnageskatten, men en sådan debatt kommer lite senare.

Den 27 juni 2023 tillsatte den nuvarande regeringen en utredning som resulterade i promemorian Vågade skatter – navigering i sjöfartens förutsättningar. Syftet var att se om det fanns behov av att ändra reglerna för stämpelskatt vid inteckning i skepp och tonnagebeskattningen.

Det fanns det, och först ut är regeringens proposition om att slopa stämpelskatten vid inteckning i skepp. Längre fram kommer positiva förändringar när det gäller tonnageskatten; det är självklart väldigt viktigt att man utreder frågan. Det var faktiskt Socialdemokraterna som införde tonnageskatten. Redare som jag har talat med anser att det inte går att hantera den. När man nu tar fram ett nytt förslag om tonnageskatt är det därför viktigt att det blir bra.

Svensk sjöfart är inte som den var när jag växte upp i Göteborg under 60- och 70-talen. Då fanns det hur många rederier som helst. En uppgift vi hade i skolan var att följa rederiet Transatlantics fartyg Arizona över de vida haven.

Att slopa stämpelskatten vid inteckning i skepp är ett sätt att stärka svensk sjöfart och bland annat minska utflaggningen och få nya fartyg att bli svenskregistrerade. I dag finns många fartyg registrerade i de danska och norska fartygsregistren. I många länder betalar redarna ingen stämpelskatt alls, vilket har gjort att redarna väljer att registrera sig i dessa. Om stämpelskatten slopas blir förutsättningarna mellan olika länder mer likartade. Av samtal jag har fått kan denna åtgärd samt en bättre tonnageskatt hindra fortsatt utflaggning.

Fru talman! Jag har läst igenom många remissvar och tidningsartiklar om förslaget. Remissinstanserna är väldigt positiva och ser detta som ett steg i rätt riktning.

Trots att det inte handlar om så stora belopp – cirka 10 miljoner per år – anser Trafikanalys att signalvärdet är stort och att det kan leda till att nya företag väljer att registrera sina skepp i Sverige. Ur ett beredskapsperspektiv är det också viktigt. Ett svenskflaggat fartyg seglar under svensk lag och kan därför disponeras av Sverige i kris och krig.

Trafikanalys anser vidare att 85 procent av de ombordanställda på ett svenskregistrerat fartyg är svenska medborgare, och fler svenskregistrerade fartyg innebär med stor säkerhet fler svenska ombordanställda. Även det vore till fördel ur ett beredskapsperspektiv, och det skulle stärka det svenska sjöfartsklustrets kompetensförsörjning.

Det finns även positiva bieffekter av förslaget. Havs- och vattenmyndigheten och Svensk Sjöfart anser att detta kan ha positiva effekter på klimatet och miljön. De konstaterar att det blir billigare att investera i moderna miljövänligare fartyg.

Regeringen bedömer att det kommer att kosta staten cirka 10 miljoner kronor per år, vilket är en blygsam summa för staten men innebär minskade kostnader för sjöfarten. Vissa remissinstanser tror att statens kostnader blir mindre då fler fartyg kommer att svenskregistreras.

Förslaget går helt enkelt i rätt riktning för svensk sjöfart. Jag yrkar därför bifall, fru talman, till skatteutskottets förslag i betänkandet.

(Applåder)

Fru talman! Dagens debatt handlar om subventioner av solceller och mikroproduktion av el.

Regeringen föreslår i proposition 2024/25:109 att subventionsgraden ska sänkas från 20 till 15 procent när det gäller solceller, vilket är den subventionsgrad som gällde före 2023, och att skattereduktionen för mikroproduktion av förnybar el ska slopas.

Solenergin har ökat i Sverige de senaste åren, i och för sig från mycket låga nivåer. Sett till faktisk elproduktion svarar solkraften för 1,9–2,4 procent av elproduktionen i Sverige, och den är mycket koncentrerad till de ljusa månaderna.

Huruvida den höjda subventionsgraden har bidragit till detta är höljt i dunkel. Bland annat har priserna på solceller sjunkit de senaste åren, vilket troligtvis har haft en större effekt. Solenergi hade haft större betydelse för elförsörjningen om den hade kombinerats med batterier och annan energilagring i större utsträckning.

Fru talman! När man först ser propositionen kan man tänka att det inte är något bra förslag. Småskalig solenergi är ju lite gulligt och är nog jättebra för att öka elproduktionen, men då till den egna fastigheten. Det är mycket tveksamt vilken effekt subventionerna har haft.

Fru talman! Det finns både remissinstanser som är för förändringen och remissinstanser som är emot den. De myndigheter som har ett övergripande ansvar, däribland Svenska kraftnät, Energimyndigheten och Konkurrensverket, samt Svenskt Näringsliv anser att regeringens proposition är bra. Det är ändå tunga instanser.

Konkurrensverket vill exempelvis att man ska utvärdera 15-procentsregeln fortlöpande för att se om den har någon effekt. Enligt Energimyndigheten begränsas utbyggnaden av solceller i högre utsträckning av utbudet av solceller och tillgången till installatörer än av subventionsgraden.

Förändrade skatte-subventioner för solceller och mikro-produktion av el

Utbyggnaden av solceller är bra om energin används av producenten själv eller om den lagras i batterier för att bland annat trygga den egna elförsörjningen, men då under den soliga delen av året, som Fredrik visade tydligt här.

Flera myndigheter konstaterar att subventionerna ger incitament för inmatning av el i elnätet oavsett prisläge, vilket kan bidra till att mer el produceras än vad som är samhällsekonomiskt motiverat eller vad som gynnar kraftsystemets stabilitet. Ju större mängd sol- och vindkraft i elsystemet och ju mindre planerbar kraft, såsom kärnkraft och vattenkraft, desto sämre stabilitet i elsystemet. Och el från mikroproduktion, som egentligen går åt fel håll, gör det inte lättare.

Oppositionen har haft många synpunkter i denna debatt, men i det man har skrivit i utskottet finns inga omfattande invändningar. Det är svårt att säga att förändringarna påverkar installationen av solceller nämnvärt, enligt flera statliga myndigheter.

Fru talman! Med detta vill jag yrka bifall till förslaget i skatteutskottets betänkande.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 8.)

Herr talman! Skatteutskottets debatt i dag ska handla om mervärdesskatt. Att detta intresserar riksdagens ledamöter visar de många motioner som har lämnats in – hela 42 stycken om jag har räknat rätt.

Motionärerna vill förändra momssatsen för ett antal, som de ser det, angelägna områden inom vitt skilda områden. Ingen vill höja momssatsen till 25 procent utan sänka den till 6 eller 12 procent. En del motioner är väldigt detaljerade. Det finns exempelvis en motion från Miljöpartiet där man vill ta bort momsen på frukt och grönt. Då uppstår givetvis frågan om detta bara gäller färska varor. Vad är ”grönt”? Gäller det även inlagda gurkor i plastförpackningar eller på burk? Gränsdragningsfrågorna blir väldigt stora.

Momsen är en viktig inkomstkälla för staten och behöver värnas. Momsen har funnits sedan 1969 och har förändrats några gånger, senast den 1 juli 2023. Momsintäkterna uppgick hösten 2024 till 562 miljarder enligt Ekonomifakta, så det är ganska stora belopp.

Enligt EU:s mervärdesskattedirektiv ska medlemsstaterna ha en normalskattesats som inte får vara lägre än 15 procent. Medlemsstaterna får dessutom tillämpa högst två reducerade skattesatser som inte får vara lägre än 5 procent.

När dåvarande Folkpartiet, numera Liberalerna, och Socialdemokraterna 1991 kom överens om en skattereform var tanken att alla skulle betala 30 procent i kommunalskatt. Höginkomsttagare skulle betala max 50 procent. En paroll för många var ”hälften kvar”, och för att göra det enkelt skulle momsen vara enhetlig.

Så är grundprincipen fortfarande. Utgångspunkten ska därför vara enhetlig mervärdesskatt och tillämpning av normalskattesatsen. Utskottet utryckte detta senast i sitt betänkande 2023/24:SkU14, och det gäller alltjämt – i teorin.

Redan efter några år förändrades detta. Kommunalskattesatserna har skenat i väg, och i dag är det endast sex kommuner som har en skattesats under 30 kronor, bland annat min egen hemkommun Solna. Det finns flera kommuner som ligger över 35 kronor. Då tror man att det är kommuner i Norrlands inland, men så är det inte helt och hållet, utan även Hammarö och Laxå har över 35 kronor trots att de är grannkommuner till tillväxtkommunerna Karlstad och Örebro.

Herr talman! När regeringen flyttar brytpunkten för dem som ska betala statsskatt säger Socialdemokraterna och Vänstern att regeringen bara vill gynna de rika. Sanningen är bara att regeringen vill ligga kvar med principen hälften kvar, precis samma tanke som Socialdemokraterna omfamnade 1991.

Successivt har även momssatserna ändrats. Syftet har varit gott, och även Liberalerna har syndat. Nu sa Marie Nicholson här att det var Socialdemokraterna som sänkte bokmomsen. Vi tror att det var vi som gjorde det, så vi får väl göra upp om det. Men jag tror att vi har varit med och syndat.

Olika momssatser leder dock fram till olika gränsdragningsproblem och svårigheter för enskilda företagare. Det är inte ovanligt att företagare måste tillämpa tre olika momssatser, och det kan vara svårt att se varför olika regler ska tillämpas. Dansbandsmomsen är en typisk sådan moms.

En utredning från Timbro visar vilka konsekvenser en differentierad moms får. Det innebär ökad byråkrati för företagen och myndigheterna och mycket oklara gränser mellan olika produkter. Man får inte heller alltid de fördelningspolitiska effekter som man vill ha.

Jag sitter själv i en styrelse för en liten kulturstiftelse med en omsättning på 3 miljoner kronor. Vi måste ta hänsyn till tre momssatser: böcker 6 procent, kafé 12 procent och övrigt 25 procent. Efter att ha läst betänkandet inser jag att vi nog betalar för mycket i moms.

Gränsdragningarna kan bli subtila. Det blir ibland mycket märkliga effekter. Köper du leverpastej till din katt är momssatsen 25 procent. Köper du leverpastej till dig själv är momssatsen 12 procent.

Sänkt moms är ett trubbigt verktyg för omfördelning. Eftersom en momssänkning i regel omfattar betydligt fler än bara den grupp som riksdagen vill gynna med sänkningen blir det en väldigt dyr subvention jämfört med andra och mer riktade stöd som hade kunnat ge samma effekt.

Tillämpningen kan leda till bisarra effekter. De företag som säljer lustgas säger att den ska användas till att göra vispgrädde. Servicenivån är så hög att företagen kör ut lustgas kvällstid för att alla ska kunna göra sin grädde. Anledningen till att de säger att den ska användas till att göra vispgrädde är att momssatsen då blir 12 procent i stället för 25 procent trots att användningsområdet är något helt annat.

Herr talman! Liberalerna anser att skattepolitiken har blivit mer och mer svårgenomtränglig. Vi skulle behöva ta ett helhetsgrepp om inkomstskatter, punktskatter och moms. Varje gång vi gör en i sig välbehövlig förändring riskerar vi att sätta i gång en dominoeffekt. Det är bättre att ta ett helhetsbegrepp. Vi behöver genomföra en översyn av hela skattesystemet.

Med det vill jag yrka bifall till skatteutskottets förslag i betänkandet.

(Applåder)

Fru talman! Svikna vallöften, ledamoten, kan det bli först den dag då vi genomför ett val i det här landet. Man har faktiskt fyra år på sig att genomföra sin politik.

Vi har sänkt skatten på jobb och pension. Vi har genomfört förändringar i en mängd olika andra punktskatter. Nu tycker vi att det är viktigt och rimligt att också gå in och sänka energiskatten.

Jag kan delvis dela ledamotens argument. Det är självklart viktigt att sänka elskatten för att påskynda elektrifieringen. Därför pågår nu ett arbete mellan partierna och Regeringskansliet för att se hur vi skulle kunna genomföra en sänkning av elskatten.

Jag vet inte om ledamoten blir nöjd. Men jag är helt säker på att vi kommer att leverera ett förslag som innebär sänkta elskatter.

(Applåder)

Fru talman! Jag deltog i min första debatt här i kammaren för några veckor sedan. Den första fråga jag funderar på är denna: Den ledamot som då företrädde Socialdemokraterna och du, Kalle Olsson – är ni ens med i samma parti? Han hade väldigt många argument för att det var bra med höga skatter. Nu vill du sänka skatter. Det känns som att ni kanske först borde prata inom socialdemokratin.

Man har fyra år på sig att genomföra sin politik, och man får givetvis genomföra olika reformer i takt med vad man har ekonomiska medel till. Den moderata ledamoten sa tidigare att vi har börjat med att sänka skatten på arbete och pensioner. Det gynnar givetvis i första ledet i stort sett alla i Sverige, om man inte är barn.

Vi har gjort en stor förändring av skatten på bensin och diesel. Det är inte så konstigt, för det här var punktskatter som inte alls hade någon acceptans ute i landet. Jag har bara tolv minuters väg från min bostad till riksdagen, men när man befinner sig i andra delar av landet inser man att den där skatten var väldigt betungande. Den hade inte någon acceptans alls ute i landet. Därför har vi gått vidare med den.

I nästa steg inför nästa budgetarbete, som kommer att äga rum nu under våren och till hösten, är elskatten självklart en viktig skatt att sänka. Liberalerna är inte ensamma bland regeringspartierna i den frågan, utan vi hörde ledamoten från Kristdemokraterna tidigare här säga att han delar uppfattningen att vi nu ska titta på elskatterna.

Vi kommer nog att hinna med att göra en förändring innan vi möter väljarna till nästa val. Och det är framför allt vårt problem, inte ditt.

(ANDRE VICE TALMANNEN: Jag påminner om att vi tilltalar varandra med namn eller ”ledamoten”, inte med ”du”.)

Fru talman! Dagens debatt handlar om punktskatter. Man kan säga att vi i huvudsak har punktskatter för två olika syften som i och för sig kan förenas.

Först och främst är punktskatter rent fiskala; staten behöver pengarna för att använda dem för olika ändamål. Det andra syftet är att staten vill styra konsumtionen. Det kan gälla att minska koldioxidutsläpp, minska alkoholkonsumtionen eller styra mot användning av mer miljövänliga alternativ.

I dag ska vi behandla motioner som spänner över ett brett område: energiskatter, skatt på drivmedel, fordonsskatt, flygskatt, alkoholskatt och skatt på bekämpningsmedel, för att nämna några områden.

Punktskatter lever ju inte ett självständigt liv. Först tar staten ut skatt på arbete och pension. Därefter betalar medborgarna, med tidigare beskattade medel, såväl moms som olika punktskatter.

Jag kan konstatera att senast riksdagen beslutade om sänkta punktskatter var det för skatten på bensin och diesel, som började gälla den 1 januari i år. Det var punktskatter som medborgarna inte ansåg som rimliga.

Fru talman! Jag tänkte i dagens debatt i kammaren fokusera på energiskatterna. Att staten behöver pengar till olika ändamål kommer vi inte ifrån, men att lägga betydande skatter på el känns ju inte som rätt prioritering. Den negativa miljöpåverkan som elen kan föra med sig, beroende på hur den produceras, löser sig bäst genom skatt på utsläpp.

Sveriges energisystem har blivit mindre robust och planerbart genom vänsterpartiernas onödiga och förtida avveckling av kärnkraften. Detta ledde till att ett av världens bästa energisystem med kärnkraft och vattenkraft som huvudsakliga energislag kraftigt försvagades.

Sverige var tidigare självförsörjande dygnet runt och året runt. Det var bra för företagens och hushållens ekonomi, för klimatet och för säkerhetspolitiken.

Avvecklingen har lett till effektbrist när vi behöver elen som mest. Sverige behöver en mix av olika energislag, där kärnkraften ingår som en viktig del och på ett bra sätt kan kombineras med energislag som är mer väderberoende.

Fru talman! Elskatten har under vissa år varit väldigt betungande för företag och privatpersoner, framför allt i södra Sverige. Därför gick regeringen in med stöd under en övergångsperiod.

Det råder en bred politisk samsyn om att vi behöver ställa om vårt energisystem. Det har funnits olika skäl till varför vi har en punktskatt på el från rent fiskala skäl till oljekriser och energieffektiviseringar. Nu borde snarare energiskatterna sänkas för att gynna elektrifieringen av Sverige.

Sveriges konkurrenskraft och välfärd bygger på att det finns tillgång till fossilfri energi till konkurrenskraftiga priser, vilket är viktigt för både företag och privatpersoner.

Liberalernas uppfattning är att energiskatterna är för höga, och jag har uppfattat att även de andra Tidöpartierna har insett det.

En möjlighet är att börja med att ta bort indexeringen av energiskatten – ett förslag som regeringen tidigare har skickat ut på remiss. Även andra åtgärder är möjliga. Det viktiga är att vi sänker skatten på el.

Med detta vill jag yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet.

(Applåder)

Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag i skatteutskottets betänkande.

Dagens debatt handlar om flera viktiga skatter för både företag och privatpersoner. Skattepolitiken ska säkra goda och stabila skatteintäkter, skapa förutsättningar för en hållbar tillväxt, en hög sysselsättning och ett rättvist fördelat välstånd samt bidra till ett miljömässigt och socialt hållbart samhälle.

Riksdagen har tidigare fastställt flera viktiga principer för att stödja den ekonomiska politiken. Det handlar bland annat om ett legitimt och rättvist skattesystem, om generella och tydliga regler, om beskattning i nära anslutning till inkomsttillfället och om hållbara regler i förhållande till EU.

Utskottet avstyrker motionerna av flera anledningar. Ibland är förslagen redan på gång. Ibland anser vi att det helt enkelt är felaktiga förslag.

Många av grundtankarna bakom skattereformen 1991 ligger kvar. Liberalernas bedömning är att det, om man ska gå in och göra förändringar, är viktigt att grundprinciperna ligger kvar.

Det är lätt att motionera om förändringar, men risken är att vi kommer tillbaka till det lapptäcke som var före 1991.

Genom de skattehöjningar som har skett i kommunerna sedan 90-talet är vi en bit ifrån tanken på 30 procent i kommunalskatt och ytterligare 20 procent i statlig skatt. Och man ska alltid ha minst hälften kvar. Det är Liberalernas uppfattning.

Betänkandet behandlar bland annat den populära sparformen investeringssparkonto. Sparformen har blivit populär på grund av att det nu inte är möjligt för de flesta medborgare att spara till pension med avdragsrätt. Regeringen har velat främja sparformen genom att höja den skattefria grundnivån från 150 000 kronor till 300 000 kronor. Det är en lätt form att spara i, men den är givetvis väldigt långsiktig då förlusten på sålda aktier inte kan kvittas mot vinster. Det är snarare tioåriga än femåriga sparperspektiv vi talar om.

Forskning och utveckling är en utomordentligt viktig fråga för Sverige. Därför är det bra att Utredningen om skatteregler som gynnar forskning och utveckling – en översyn av FoU-avdraget och expertskattereglerna har lagt fram ett delbetänkande med förslag till flera förändringar av reglerna om FoU-avdrag i syfte att öka företagens investeringar i forskning och utveckling.

Det är också viktigt att regeringen fortsätter det påbörjade arbetet med att se hur man kan locka forskare i USA till Sverige och om det innebär att man måste se över expertskatten.

Jag vill ånyo yrka bifall till utskottets förlag i skatteutskottets betänkande SkU13.

(Applåder)

(forts. § 12)