Daniel Riazat

Herr talman! Vänsterpartiet har tidigare samarbetat med Liberalerna för att stoppa vapenexporten till Turkiet. Detta gjorde vi tillsammans under den förra mandatperioden. Vänsterpartiet har också samarbetat med Liberalerna och andra partier i kammaren för att införa en könstillhörighetslag som är mer human och uppdaterad. Vänsterpartiet har samarbetat med Liberalerna i en rad olika frågor.

Jag vill också påpeka att Vänsterpartiet samarbetade om offentlighetsprincipen med Socialdemokraterna när de satt i regeringsställning. När Vänsterpartiet lade fram ett förslag i utbildningsutskottet för tre år sedan röstade alltså de dåvarande regeringspartierna för detta trots att de hade ett samarbete med Centerpartiet, som just då inte tyckte att det var en bra idé.

Fredrik Malm kommer med tekniska skäl till att man inte ska rösta för det här. Om det nu är så att det här inte är ett lagförslag och inte kommer att leda till att offentlighetsprincipen införs men att man i bästa fall sätter press på regeringen - varför vill Liberalerna inte vara med och rösta för det? Om bollen fortfarande ska ligga hos regeringen att hantera frågan vidare kan detta ändå användas som ett instrument likt många andra instrument.

Sveriges lärare har i dag varit ute och uttalat sig om att det här måste införas. Idéburna skolors riksförbund har också varit ute och uttalat sig om att det här måste införas. När olika aktörer är ute och säger att vi måste ha offentlighetsprincipen, varför kan Liberalerna inte ens rösta för ett tillkännagivande, som Fredrik Malm så fint påpekar att detta är?

Hur kan man stå och hålla en presskonferens två veckor före en omröstning om offentlighetsprincipen och två veckor senare rösta emot den? Jag förstår fortfarande inte, och jag tycker att det är ett hån mot folket att de inte får höra exakt varför i stället för de svepskäl som Fredrik Malm kommer med. Jag vill ha ett svar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Övergripande skolfrågor

(Applåder)

Herr talman! Jag tycker att debatten blir väldigt märklig - 30 år efter att Liberalerna tillsammans med andra partier på högerkanten började förstöra det svenska skolväsendet har syndaren äntligen vaknat, men trots att syndaren har vaknat vill man inte rösta för det man säger sig ha vaknat kring. Hur resonerar Liberalerna kring detta?

Om offentlighetsprincipen hade hetat Muhammed och skulle utvisas från Sverige hade lagarna varit på plats på två sekunder, men här handlar det om att försvara vissa välfärdsaktörers intressen, och då är det helt plötsligt annat som styr.

Vi vet allihop att de övriga Tidöpartierna - i alla fall mer än hälften av dem - inte kommer att vara för offentlighetsprincipen, herr talman. Men vi vet också att det inte spelar någon som helst roll. Det spelar ingen roll om Sverigedemokraterna, som in absurdum försvarar riskkapitalbolagens rätt att göra vinster på våra barn, tycker att offentlighetsprincipen är bra eller inte. Det spelar ingen som helst roll vad Moderaterna, vars medlemmar finns bland de största ägarna till friskolekoncernerna, tycker.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Övergripande skolfrågor

I dag kan Fredrik Malm rösta för ett tillkännagivande om offentlighetsprincipen för att visa att det finns en majoritet i Sveriges riksdag för att äntligen, efter 30 års tid, öppna böckerna och säga att inga offentliga medel ska gå till aktörer utan att vi får ha insyn och se vad som händer. Varför är Fredrik Malm ena dagen för insyn och offentlighet när han andra dagen vill rösta emot det?

Jag vill också bara uppmana alla liberaler i den här kammaren som kanske ser på debatten att tänka sig för. Det behövs nämligen inte särskilt många vettiga röster för att vi ändå ska vinna omröstningen.

(Applåder)

Herr talman! Sverige har världens mest extrema friskoleexperiment, som under de senaste 30 åren har lett till att mycket resurser har försvunnit från vår välfärd och från skattebetalarna direkt ned i fickan på ett fåtal giriga ägare. Trots detta har det inte varit möjligt att ha full insyn, det vill säga offentlighetsprincip, inom den svenska skolan. Där har friskolorna kommit undan genom att säga att det handlar om affärshemligheter.

Den 10 april meddelade Liberalerna att man hade ändrat sig i frågan om offentlighetsprincipen. Därmed finns det en majoritet i Sveriges riksdag för att införa detta. Den 24 april röstar riksdagen om att ha offentlighetsprincipen eller att inte ha den i den svenska skolan.

Avser skolministern att meddela sina ledamöter i utbildningsutskottet att de ska rösta för offentlighetsprincipen, eller var Liberalernas presskonferens den 10 april bara ett spel för gallerierna?

Herr ålderspresident! Vi är i dag här för att prata om betänkandet som handlar om gymnasieskolan. Jag kan inte låta bli att också prata om det faktum att den svenska skolan har förvandlats från en plats där alla barn ska ges likvärdiga förutsättningar och rätt till kunskap till en reality show. Vi ska sitta och prata om en ägare som vill köpa upp en skola - får han göra det? Går börsen ned eller inte? Vilka ägare kan tänkas tillåta vilket bolag att komma in på den svenska skolmarknaden?

Vi pratar inte längre om den svenska skolan i termer av kunskap, kompetens, framtid och demokrati, utan det handlar om vem som ska kunna komma in på den svenska skolmarknaden, roffa åt sig av våra skattepengar och på bekostnad av barn, elever och personal försämra den svenska demokratin och det svenska skolväsendet.

Herr ålderspresident! Den svenska skolan har blivit en reality show, och detta måste vi belysa. Vissa av reality showens företrädare sitter här framför mig. De sa ena dagen till väljarna att de var emot att man ska få tjäna pengar och göra vinster på våra skattepengar till skolan för att andra dagen ändra sig när Svenskt Näringsliv bjöd dem på middag.

Herr ålderspresident! Jag skulle vilja ta upp två andra ämnen utöver det faktum att marknadsskolan slår sönder det svenska skolväsendet. Det ena gäller försöksverksamheten med branschskolor, som inrättades för ett antal år sedan. Detta gjordes som ett sätt att stärka den nationella kompetensförsörjningen inom utvalda bristyrken genom att öka attraktiviteten och tillgången till yrkesutbildning inom små yrkesområden, där arbetsmarknadens efterfrågan var större än tillgången på rätt kompetens.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Gymnasieskolan

Skolverket meddelade 2021 efter en utvärdering att det visserligen var betydligt färre än man tänkt sig som sökte sig till dessa utbildningar. Men man menade också att det var otroligt viktigt och värdefullt att ha denna typ av utbildning av god kvalitet och att detta borde få fortsätta: "Skolverkets övergripande bedömning är därmed att försöksverksamheten, om än i begränsad utsträckning, har bidragit till att stärka den nationella kompetensförsörjningen." Man menade alltså att den borde få fortsätta.

Energiföretagen, som också vill bevara branschskolorna, har lyft fram vikten av tillgång till personal med rätt kompetens när Sverige ställer om.

Klimatomställningsarbetet behöver accelereras betydligt för att vi ska nå våra klimatmål. Vi har exceptionellt goda förutsättningar som nation att bli världsledande på en rad industriområden, men för detta behöver rätt investeringar göras.

Herr talman! Enligt de uppskattningar som finns kommer det att behövas cirka 30 000 nya elinstallatörer de kommande åren, men regeringen står handfallen och har ingen plan för hur detta ska gå till. Återigen ser vi hur resurserna till skolan minskas för att man ska sänka skatten för höginkomsttagare, och man lägger ned den satsning på branschskolor som har funnits. Där har Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Centerpartiet och Vänsterpartiet tillsammans en reservation i dag, som jag vet att det senare kommer att yrkas bifall till.

Herr talman! I de senaste årens diskussioner om försämrade skolresultat har röster höjts för att eleverna behöver mer tid för teoretiska studier och att det därmed behöver bli färre praktisk-estetiska ämnen i skolorna. Det här rimmar illa med den forskning som tittat närmare på hur musik, dans och andra kreativa uttryck ökar barns inlärningsförmåga även i andra ämnen.

För oss är det viktigt att elever får tillgång till bra ämnesundervisning i teoretiska ämnen men också att eleverna på samtliga gymnasieprogram ska få rätt till estetiska ämnen, och alla lärare ska få förutsättningar att kunna integrera de estetiska lärprocesserna i sin undervisning.

Detta är viktigt för barnens utveckling, inlärning och välbefinnande. För att det ska vara möjligt behövs också rätt pedagoger med rätt utbildning och rätt förutsättningar att göra sitt jobb. Det kan ju inte gå när vi har en regering som bara levererar nedskärningsbudget efter nedskärningsbudget.

Herr talman! Många vittnar om för stora grupper i skolan och förskolan. För att personalen ska hinna med att se och stötta alla barnen menar de att den schemalagda tiden i dag i vissa ämnen inte räcker till. Den är inte tillräcklig för att man ska nå kunskapsmålen. Detta använder högern som ett argument för att minska de praktiska ämnena till förmån för de teoretiska. Vi menar att detta är helt fel.

Herr talman! De förändringar som infördes i samband med gymnasiereformen 2011 och innebar att kärnämnet estetisk verksamhet togs bort har fått negativa konsekvenser. På vissa nationella program är det några få procent av eleverna som har läst en kurs i något av ämnena bild, fotografisk bild, dans, teater eller musik.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Gymnasieskolan

Den kraftiga minskningen av antalet elever som läser ett estetiskt ämne i gymnasieskolan är mycket olycklig. Även äldre ungdomar behöver utveckla sin kreativitet för att få fler verktyg att uttrycka sig. Det handlar såväl om personlig utveckling som om ökad inlärningsförmåga och om att utveckla förmågor som behövs på en framtida arbetsmarknad.

Mot denna bakgrund vill jag yrka bifall till Vänsterpartiets, Socialdemokraternas och Miljöpartiets reservation 7, som handlar om att estetiska ämnen bör återinföras på samtliga gymnasieprogram.

Avslutningsvis vill jag säga att jag här från talarstolen när jag tittar nedåt ser att företrädare för borgerligheten återigen blir provocerade när jag tar upp marknadsskolan och det experiment som Sverige håller på att utföra på barnen i och med den. Men hur mycket moderater, sverigedemokrater och andra företrädare för dessa koncerner än pratar kommer jag att fortsätta att ta upp detta i debatterna, och jag kommer att fortsätta att belysa det faktum att vi lever i ett extremt samhälle när det kommer till marknadsskolan.

Vi är det enda land i världen som experimenterar med barnen på detta sätt, och vi har företrädare i Sveriges riksdag som har direkta eller indirekta kopplingar till dessa bolag och ser till att det fortsätter på detta sätt. Vi kommer aldrig att acceptera detta. Men det är upp till de svenska väljarna att byta ut regeringen för att se till att vi får bort marknadsskolorna en gång för alla.

(Applåder)

Herr ålderspresident! Jag vill börja mitt anförande med att säga att vi ska vara otroligt glada att vi kan stå här i dag och prata om den fantastiska förskoleverksamhet vi har i Sverige. Vi ska vara glada att våra barn har möjlighet att gå i en sådan fantastisk förskoleverksamhet. Så ser det inte ut i stora delar av världen; om vi exempelvis tittar på barnen i Gaza i dag ser vi att de inte har möjlighet att gå i förskolan. På grund av Israels olagliga invasion och attacker gentemot civila har de knappt möjlighet att leva.

Herr ålderspresident! Alla barn ska kunna utvecklas utifrån de bästa förutsättningarna och sina egna behov. En bra förskola är minst lika viktig för barns utveckling som en bra skola. När vi nu befinner oss i en ekonomiskt orolig tid där vi ser hur kommunerna tvingas dra ned på resurserna till förskola och skola väljer regeringen och Sverigedemokraternas ledning att lägga fram en nedskärningsbudget som bara ger kommuner och regioner en tredjedel av vad de skulle behöva för att ens bibehålla dagens nivåer av kvalitet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Förskolan

Man skickar också fram representanter som ska lägga ut dimridåer i form av påhittade fakta om genuspedagogik och barn med utländsk bakgrund. Detta görs helt enkelt för att skapa konflikter som inte existerar, i syfte att flytta debattens fokus från det viktiga: att man genomför en nedskärningsbudget och ser till att sälja ut den svenska välfärden och förskolan för att ett fåtal privata ägare ska kunna berika sig.

För Vänsterpartiet är det viktigt att värna barnen. Rätten till en bra förskola för alla barn är en självklarhet. Bra barnomsorg är också en förutsättning för att kvinnor och män ska kunna förvärvsarbeta på lika villkor. Här måste vi ju säga att vi inte har varit överens om detta rent historiskt - på den tiden som högern pratade om att kvinnorna skulle befinna sig i köket slogs Vänstern, Socialdemokraterna och de gröna för att kvinnor skulle ha samma rättigheter som män.

Inom förskolan löper personalen större risk att drabbas av stressrelaterade sjukdomar jämfört med andra yrkesgrupper på arbetsmarknaden. Det riskerar att drabba barnens utveckling. Barn har rätt till en bra förskoleverksamhet, och personalen har rätt till en god arbetsmiljö. Därför vill vi från Vänsterpartiets sida se en hårdare reglering av kvaliteten i förskolan. För att motverka ogenomtänkta nedskärningar föreslås i Vänsterpartiets budgetmotion också mer pengar till kommunerna.

Många anställda inom förskolan mår inte bra, och många vittnar om en pressad situation. Stora barngrupper och alltför få kollegor leder till en stressad arbetsmiljö.

Storleken på barngrupperna är en av de faktorer som påverkar både barn och personal. Skolverket har riktlinjer för barngruppsstorlek som bygger på samlad internationell och nationell forskning. Denna forskning visar på flera fördelar med mindre barngrupper, bland annat att det leder till bättre miljö med lägre ljudnivå och att det gynnar barns lärande.

Vi från Vänsterpartiet anser att dessa riktlinjer är bra, men eftersom det inte finns någon reglering - det vill säga lagar - för hur stora barngrupperna får vara överskrids antalet på många håll. Utvecklingen går tyvärr åt fel håll.

I Norge såg man samma utveckling och valde 2018 att lagstifta om barngruppernas storlek. Detta är den väg som Vänsterpartiet vill gå. I Norge kan man se att lagen har fått önskvärd effekt och att personaltätheten har ökat. För att Sverige ska komma till rätta med bemanningen i förskolan och ge alla barn en bra start i livet vill Vänsterpartiet att Sverige följer Norges exempel. Vänsterpartiet menar därför att regeringen bör återkomma med förslag på reglering avseende barngruppernas storlek i förhållande till antal pedagoger. Därför yrkar jag bifall till Vänsterpartiets reservation 6.

Herr ålderspresident! De senaste åren har förskolan påverkats av en rad saker. Barnkonventionen har blivit svensk lag, och vi har också gått igenom en fruktansvärd pandemi. Detta har visat oss vad det innebär och hur viktigt det är att vi har både en förskoleverksamhet och barnomsorg som fungerar för alla och en flexibel barnomsorg som tar hänsyn till att människor har olika arbetstider. Under pandemin kunde vi se hur mycket barnomsorg på obekväm arbetstid betydde för de berörda barnen i de kommuner där detta fanns och hur mycket det betydde för att upprätthålla vår välfärd, bland annat inom sjukvården.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Förskolan

Sammantaget gör de problem som vi ser i dag i den svenska förskolan att en förskolekommission behöver tillsättas. En sådan kommission borde få i uppdrag att göra en nulägesanalys och ta fram förslag i syfte att öka kvaliteten och likvärdigheten i förskolan i framtiden. Vad jag minns har borgerliga partier som Moderaterna tidigare varit för en förskolekommission och själva föreslagit detta, men av någon märklig anledning väljer de nu att inte ställa sig bakom förslaget om en förskolekommission.

Fackliga organisationer som Kommunal och Sveriges Lärare är exempel på parter som tycker att det är särskilt viktigt att involvera personalen i förskolan i en sådan utredning. Även vi tycker att detta är otroligt viktigt. En politisk referensgrupp bör också knytas till denna kommission.

Herr ålderspresident! Andelen förskolor som drivs av vinstdrivande bolag ökar, och flera stora koncerner börjar ta sig in på det som tyvärr kallas för den svenska förskolemarknaden. Risken med detta, eller snarare något vi vet med säkerhet, är att de oseriösa aktörerna kommer att bli fler och att vinstjakten kommer att sättas före barnens rätt till en bra förskola. Vi har sett de fruktansvärda konsekvenserna av detta i grundskolan och gymnasieskolan, och vi ser hur det får allt större negativa konsekvenser för den svenska förskolan. Det är dags att sätta stopp för detta. Därför menar Vänsterpartiet att det bör införas ett vinstförbud och att aktiebolag inte ska tillåtas att bedriva förskoleverksamhet.

Som jag nämnde tidigare har många människor obekväm arbetstid och arbetar på kvällar, helger och nätter. I dag har föräldrar inte någon automatisk rätt till barnomsorg på dessa tider - i stället är det upp till varje kommun att avgöra om det ska erbjudas. Från Vänsterpartiets sida menar vi, med anledning av det jag anförde tidigare, att det är viktigt att i lag reglera att samtliga kommuner ska ha förskoleverksamhet på obekväm arbetstid. Vi menar att regeringen bör utreda möjligheten till en sådan lagstiftning.

Herr ålderspresident! Jag vill avsluta med att säga att den viktigaste frågan utöver barngrupperna är att få bort marknadens intressen från den svenska förskolan och att se till att syftet med förskolan, som är till för barnen, uppfylls. Detta kan inte göras när aktiebolag finns representerade i Sveriges riksdag och i denna regering. Därför behöver vi både få ut aktiebolagen ur den svenska förskolan och få ut den här regeringen ur Rosenbad.

Fru talman! Det här blir väldigt märkligt.

Margareta Cederfelt! Jag är född och uppvuxen i ett land där grupper likt Hamas brutalt torterar och fängslar kvinnor och män och dödar barn. Jag har flytt från det landet, och jag kämpar mot dessa typer av grupper. Att ens gå upp och ställa frågan om jag tar avstånd från en sådan grupp som Hamas, som är som den iranska regimen för mig, visar vad Margareta Cederfelt och hennes parti går för.

Tar du, Margareta Cederfelt, avstånd från alla de extrema högergrupper som ni samarbetar med runt om i Europa? Tar du avstånd från det som den israeliska regeringen har gjort mot tusentals barn i Palestina de senaste veckorna? Tar du avstånd från alla de brott som högern och högerns vänner har begått mot civilbefolkningarna i de olagliga invasioner som ni har stöttat runt om i olika länder?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt

Till skillnad från mig, som tar avstånd från Hamas och de organisationerna, har du aldrig någonsin tagit avstånd från de grupperna. Så sätt dig ned!

Fru talman! Jag tackar Margareta Cederfelt för frågan.

Det låter som en vinylskiva som går på repeat under hela dagen. Vänsterpartister får en och samma fråga om vad vi tycker om en extrem högerorganisation med extrema religiösa värderingar som vi har tagit avstånd från många gånger, både den första dagen när attacken skedde och många andra gånger.

Det är inte Vänsterpartiet som delar ideologiska värderingar med extrema högergrupper oavsett var i världen de finns, vill jag bara säga, utan det skulle i så fall vara partier på högerkanten och Margareta Cederfelts partikamrater.

Vänsterpartiet har alltid tagit avstånd från brott mot mänskliga rättigheter och terrororganisationer. Det kommer vi att fortsätta att göra, och du har också hört det från talarstolen minst fyra gånger av olika representanter från Vänsterpartiet i dag.

Fru talman! Befria Palestina! Länge leve Kurdistan! Zan, zendegi, azadi!

Från att ha varit känt för internationell solidaritet i några årtionden sjunker Sverige i en moralisk kollaps tillsammans med större delen av västvärlden med USA i spetsen. På bara några år har den blåbruna regeringen lyckats med konststycket att svika den civila befolkningen i Afghanistan, vars land är i ruiner efter decennier av kolonialism från väst samt talibanernas skräckvälde. Man har svikit kurderna, som med livet som insats stått upp mot IS och fyra diktaturer i Mellanöstern samtidigt, och man har svikit de politiska fångarna och i synnerhet kvinnorna i Iran som utsätts för brutalitet av den iranska diktatoriska regimen.

Nu ser vi hur Palestina kan läggas till på denna lista. 30 000 människor är döda, men här i kammaren i dag har representanter bland annat från ett parti som har grundats i nazism och antisemitism samt deras samarbetspartier, som alltmer låter som dem, slängt upp dimridåer och låtsats vara judarnas vänner och judarnas främsta företrädare.

Det är nu vi som land och världsdel men också som politiker och människor visar vilka vi är. Det är nu vi visar om Jina Amini, Nika Shakarami och Hind Rajab är lika mycket värda som barn och kvinnor i denna del av världen eller om vi gör skillnad på liv och liv.

Vissa av er har redan gjort den skillnaden. För er som har gjort denna skillnad räcker det inte att mullorna i Iran avrättar tusentals politiska fångar så länge Europa kan dra ekonomiska fördelar av samarbeten med landet på lång sikt. För er räcker det inte att Kurdistan blir bombat av er numera nära vän diktatorn Erdogan så länge ni får dra in Sverige i en krigförande kärnvapenallians. För er räcker det inte att barnen i Palestina massmördas, svälts ut och torteras i sitt eget hemland så länge svenska vapenföretag får sälja sina vapen till Israel.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt

Men kom ihåg en sak: Demonstrationerna i Iran må ha tonats ned i delar av landet på grund av obefintligt stöd från västvärlden, stora delar av Turkiets prokurdiska opposition må vara fängslad och infrastrukturen i västra Kurdistan lamslagen med västvärldens goda minne och Gaza må vara utsatt för mångfasetterade krigsbrott ledda av den extrema högerregimen i Israel medan ni blundar för det eller till och med aktivt stöttar det. Framtiden kommer att visa vilka som stod på rätt respektive fel sida.

Kampen mot imperialism, ockupationsmakter och diktaturer kommer att fortsätta även framöver. Byggnader som kollapsar av bomber kommer man att kunna bygga upp på nytt på några år. Men den moraliska kollaps som många av er, den svenska regeringen och regeringar i västvärlden står för just nu kommer inte att gå att reparera så lätt.

Ingen är fri förrän alla är fria. Iran, Kurdistan eller Palestina - era bekymmer är också mina.

(Applåder)

Herr talman! Låt mig läsa några mediecitat från de senaste åren.

"Friskola i Åkersberga lägger ned - med några veckors varsel"

"Friskola i Söderköping läggs ner - 'Djupt bedrövade och ledsna'"

"Kaosskolan läggs ned: Böter hängde över verksamheten"

"Frågetecken när ännu en friskola läggs ner"

"Friskola blir av med tillståndet - läggs ner"

"Friskola lägger ner med kort varsel - barn placeras om"

Detta är bara ett urval av hundratals eller tusentals katastrofrubriker från olika kommuner, kopplade till privatskolor.

Vilka är då ansvariga för att städa undan privatskolornas problem när de lägger ned sina skolor efter att ägarna tagit ut sina mångmiljonvinster? Svaret är kommunerna, det vill säga skattebetalarna. Det får de dock ingen kompensation för.

Då kan man tänka sig att den svenska regeringen ska stötta förslag eller ta fram lagar som ger en större andel resurser till den kommunala skolan som har en större skyldighet och ansvar. Men svaret är nej.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Särskild debatt med anledning av resultatet i den senaste Pisa-undersökningen

Då kan man tänka sig att den svenska regeringen ska tillskjuta större generella statsbidrag till kommunerna. Men svaret är återigen nej.

Enligt denna regering ska Pisamätningarnas resultat förbättras genom sänkt skatt för de rika. Läskunnigheten ska förbättras genom längre fängelsestraff och rasistiska angiverilagar. Enligt denna regering ska mattekunskaperna öka genom att tusentals lärare varslas runt om i kommunerna.

Så här kan inte den svenska skolan styras. Det är inte värdigt det svenska folket. Det är inte värdigt barnen och eleverna. Vid nästa val måste den svenska marknadsskolan såväl som den svenska marknadsregeringen bort!

(Applåder)

Herr talman! Snacket om höga förväntningar kan alla ställa sig bakom, så vi kanske kan lämna det?

Det vi nu diskuterar handlar om det faktum att vi har ett marknadsskolsystem som har försämrat den svenska skolan. Vi har haft en nedskärningspolitik under flera års tid, bland annat under de senaste två åren, där er budget har fått råda och lett till att det blir mindre resurser i skolan. Då gör Sverigedemokraterna som de alltid gör och lägger problemet på människor med utländsk bakgrund.

Patrick Reslow kan jämföra med siffror, inte bara från 2018. Ni är säkert redan nere vid 1930 och jämför de siffrorna. Men det är inte det relevanta här.

Det relevanta är att Skolinspektionen har varit väldigt tydlig: Nedgången när det gäller Pisa handlar inte om att resultaten för elever med utländsk bakgrund har sjunkit. Tvärtom handlar det om att vi har ett ojämlikt skolsystem, och detta säger OECD gång på gång. Vet Sverigedemokraterna bättre än Skolinspektionen och OECD tillsammans?

Herr talman! Jag har ett par frågor till Sverigedemokraternas Patrick Reslow. En av dem handlar om det påstådda uttalandet från talarstolen tidigare om att nedgången i Pisamätningen skulle handla om elever med utländsk bakgrund. Jag vill påminna ledamoten om att vi hade Skolinspektionen hos oss i utbildningsutskottet bara precis före jul. De bekräftade gång på gång att så inte är fallet och att Sverigedemokraterna har fel. Sverigedemokraterna försökte ställa frågan på 17 olika sätt på utskottssammanträdet, tror jag, men de fick samma svar gång på gång: Nej, minskningen handlar inte om elever med utländsk bakgrund. Jag undrar varför Patrick Reslow fortsätter att sprida denna lögn.

Som en andra fråga undrar jag också hur den svenska skolan ska bli bättre med nedskärningar på mångmiljardbelopp. Hur blir det bättre av att lärare varslas i kommun efter kommun?

Herr talman! Det är väldigt svårt för kommuner i tider av inflation och ekonomisk kris att också ha en regering som inte är i närheten av att tillskjuta de medel som behövs för att klara dagens situation. SKR krävde 28 miljarder för att bibehålla dagens kvalitet inom välfärden. Regeringen valde att bara ge en bråkdel av det.

Jag menar att det är väldigt allvarligt att den svenska regeringen påstår sig vilja satsa medan lärarna och rektorerna där ute vet att det är en nedskärningsbudget som har lagts fram. Man kan försöka trixa med siffror och ord, men skolministern vet lika väl som jag, alla andra i den här salen och svenska folket att regeringen har lagt en stor nedskärningsbudget. Sedan pratar ni ändå om varför det blir fel i den svenska skolan och varför kunskapsmätningarna går åt fel håll. Ni är med och ansvarar för det! Och det kommer att bli värre om er budget får fortsätta gälla.

Herr talman! Egentligen behöver det inte ställas någon fråga, utan man skulle bara kunna be svenska folket att kolla på Utbildningsdepartementets sammansättning för att få veta varför den svenska skolan befinner sig där den gör i dag. Men jag väljer ändå att ställa en fråga till skolmarknadsministern - eller som den officiella titeln lyder: skolministern. Det är en fråga till Lotta Edholm som politiker och inte som före detta ansvarig inom företagsvärlden för marknadsskolsystemet i Tellusgruppen.

Med tanke på nedgången i den svenska skolan och att det behöver göras satsningar - något som skolministern själv bekräftar - varför beslutar Liberalerna, Lotta Edholm och regeringen att gå emot vad SKR och facken säger och lägga den största nedskärningsbudgeten gentemot kommunerna i modern tid?

Herr talman! Jag önskar att mitt anförande inte behövde inledas med dessa ord, men jag har inget annat val än att säga att det svenska skolsystemet är i kris.

Handlar krisen endast om Pisamätningar? Svaret är nej. Handlar lösningen om att anpassa skolpolitiken till Pisamätningar? Svaret är åter nej. Men det handlar om att upprätta ett jämlikt och sammanhållet skolsystem i hela landet, när vi ser mätning efter mätning visa att kunskapsnivåerna sjunker och att jämlikheten minskar.

Fallande kunskapsnivåer i internationell jämförelse och en växande grupp som inte klarar av en grundläggande utbildning utgör ett svek mot hundratusentals barn och unga och är ett tydligt och långsiktigt hot mot det svenska välfärdssamhället - eller åtminstone det som är kvar av detta efter en mandatperiod med denna högernationalistiska nedskärnings- och splittringsregering.

I den förra Pisamätningen från OECD sa chefen för utbildningsfrågor väldigt tydligt att den största anledningen till att såväl resultaten som jämlikheten sjunker i den svenska skolan är det marknadsskolesystem som tillåtits växa fram som ogräs. Även en stor majoritet av Sveriges skolforskare brukar peka på detta faktum.

Det behövs en uppgörelse med marknadisering, nedskärningar, segregerande skolvalssystem och ogenomtänkt decentralisering av skolsystemet. Strävan efter likvärdighet i skolan är inte bara en avgörande demokratisk princip utan också en konkret förutsättning för god kunskapsförmedling.

Om vi ska kunna vända den utveckling vi ser i dag måste den fria etableringsrätten för privata skolor upphöra och marknadsskolan och dess logik avskaffas i grunden. Skolans kommunalisering har inte skapat men bidragit till att fördjupa problemen. Därför bör också staten ta huvudansvaret för den svenska skolan.

Nej, Pisaresultaten är inte hela problemet, men de är en av många indikatorer som har visat att trettio år av marknadsexperiment, av nedskärningskrav och av Liberalerna framtagna skollagar leder till sämre kunskaper och i slutändan mindre jämlikhet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Särskild debatt med anledning av resultatet i den senaste Pisa-undersökningen

(Applåder)

Fru talman! Jag tänkte också bara säga att Vänsterpartiet ställer sig bakom reservationen från S, V och MP i betänkandet.

Jag vill önska talmannen och kansliet en god jul och ett gott nytt år. Jag vill också önska Niels all lycka till. Vi har haft kanske de flesta debatterna mot varandra här i kammaren och i utbildningsutskottet. Det har varit väldigt roligt.

Nu när du är borta kommer vi absolut att se till att allting löser sig - stanna hemma extra med barnet, så kommer vi att lösa allting härifrån riksdagen!

(Applåder)

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 20 december.)

Herr talman! Jag yrkar bifall till Vänsterpartiets reservation nummer 3.

Herr talman! Vi står nu här för att debattera betänkandet om stärkt tillgång till läromedel. Mycket av det som jag tänker har framförts tidigare av Socialdemokraternas ledamot. Jag tänkte ändå lägga till ett antal ytterligare perspektiv till det hela.

Lagändringarna som nu föreslås syftar till att stärka elevernas tillgång till ändamålsenliga läromedel, vilket hela riksdagen har ställt sig bakom. Men frågan är hur detta ska ske när regeringen samtidigt har beslutat sig för att genomföra ytterligare nedskärningar på landets kommuner och skolor. Fram till nu har högerns politik inneburit att skolorna inte haft råd med skolböcker. Från och med nu ska regeringen se till att skolorna inte längre har råd med sin ordinarie budget heller.

Jag ser positivt på att Skolverket till exempel fått medel för ett uppdrag att stödja produktion och utveckling av läromedel inom nationella minoritetsspråk för förskolan och övriga skolformer. Men det finns en rad brister och sådant jag som anser saknas. När kraven utökas till att alla elever ska ha rätt till tryckta läromedel som följer kursplanen blir det ännu viktigare att säkerställa att dessa läromedel finns och går att producera och att resurserna till dem existerar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Stärkt tillgång till läromedel

Ansvaret för att undervisningen ska utformas i enlighet med läroplanens värdegrund ligger på huvudmännen, rektorerna och lärarna. Huvudmännen har ett stort ansvar för att skapa rimliga förutsättningar att värdera de skolböcker som finns och hur de ska användas i undervisningen.

Utredningen om stärkta skolbibliotek och läromedel föreslog i sitt slutbetänkande Läromedelsutredningen att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ska få fastställa kvalitetskriterier för läromedel. Regeringen valde dock att inte gå vidare med något av förslagen. Jag instämmer i de remissvar som kommit från bland annat Jämställdhetsombudsmannen om att det vore önskvärt att ha kriterier som inkluderar jämställdhetsperspektiv. Jag anser därför att det bör införas en kvalitetsmärkning av läromedel för att underlätta för skolorna vid inköp av dessa och för att sätta press på läromedelsförlagen.

Jag har hört tidigare från talarstolen att man pratat om att det här kommer att göra att det blir seriösare aktörer som kommer att trycka läromedel. Men om det inte finns krav gällande kvaliteten utifrån läroplanen menar jag att det kommer att finnas ett problem även framöver. Vi menar att regeringen bör ge Skolverket i uppdrag att utreda införandet av en sådan kvalitetsmärkning, som ska vara utformad i enlighet med läroplanens värdegrund.

Jag har i betänkandet ytterligare en reservation som jag såklart står bakom men som jag för tids vinnande inte kommer att yrka bifall till i dag. Den handlar om den ekonomiska börda som det innebär att införskaffa läromedel för många studerande. Att den som studerar måste köpa sina läroböcker eller sin kurslitteratur menar jag kan ses som ett avsteg från principen att utbildningen ska vara avgiftsfri. Det kan samtidigt ibland vara problem att få tag i vissa böcker när de tar slut i bokhandeln eller har blivit utlånade på närliggande bibliotek. Om huvudmännen köper in böcker underlättar det även för lärarnas planering, eftersom de vet vilka böcker de kommer att arbeta med de närmaste åren i stället för att behöva anpassa sig efter bokförlagens utgivning.

I samma slutbetänkande som jag nyss nämnde, Läromedelsutredningen, föreslog Utredningen om stärkta skolbibliotek och läromedel att elever inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå och anpassad nivå ska få tillgång till läromedel utan kostnad. Något sådant förslag går inte heller att hitta i propositionen eller betänkandet. Men enligt min mening behövs starkare reglering för att kostnaderna inte ska vältras över på studenter och dem som är mitt i sina studier.

Som till och med regeringsföreträdare nämnt här tidigare är det ett problem för många studerande att betala av sina studiemedel. Vi ser absolut hellre att reglerna ses över så att man kan gå på universitet avgiftsfritt i framtiden, snarare än att vi ska ta bort den möjligheten för andra utbildningsformer. Men jag menar att komvux i det här fallet hör mer ihop med skolan och gymnasieskolan än med den högre utbildningen. Det är delvis två separata diskussioner. I dag hanterar vi frågan om skola och vuxenutbildning, inte om högre utbildning. Därför vill jag avfärda alla de yttranden som gjordes här tidigare mot såväl Socialdemokraternas och Miljöpartiets som Vänsterpartiets förslag gällande att ha avgiftsfria läromedel inom den svenska vuxenutbildningen. Jag menar att detta är en självklarhet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Stärkt tillgång till läromedel

Herr talman! För att förstå varför vissa av dessa förslag inte finns med i regeringens proposition måste man kolla på dess utbildningspolitik som helhet under det senaste året men också den utbildningspolitik dessa partier har fört under alla år. Men det handlar inte bara om utbildningspolitiken utan också om vilken väg de tagit för det svenska samhället, det vill säga åt vilket håll vi ska gå som nation. Man ser till att de som har det allra bäst i vårt samhälle ska få mer pengar i plånboken på bekostnad av alla andra.

Regeringens politik har under det senaste året inneburit stora nedskärningar för kommunerna och skolorna. I den budget som nyligen presenterades och röstades igenom har man ytterligare nedskärningar och besparingar för kommunerna och skolorna.

Återigen läggs det fram ett förslag som jag menar att det helt enkelt inte finns budgetering för. Det görs ett tillskott för tryckta läromedel i budgeten, men alla som har räknat på detta vet att det inte kommer att räcka, även på grund av att det finns hål som behöver fyllas i den kommunala budgeten och i skolans budget. Där har regeringen inget svar, för det är återigen viktigare för regeringen att göra stora nedskärningar i kommunerna och gynna de privata, det vill säga socialisera vinsterna och se till att det övriga folket får ta på sig av skulderna och de negativa resultaten.

Jag skulle vilja avsluta mitt anförande med att säga att Sverige behöver en annan utbildningspolitik. Sverige behöver en utbildningspolitik som ser till att hålla ihop den svenska skolan och ser till att även personer som befinner sig inom vuxenutbildningen kan få gå sin utbildning och ha råd med det utan att behöva känna stress över dyr kurslitteratur och dyra läromedel. Det behövs helt enkelt en politik som skapar ett mer sammanhållet skolsystem än vad vi ser i dag. En sådan kan man enbart få om vi får bort denna regering och byter färdriktning för Sverige efter nästa val eller helst tidigare än så.

Med tanke på att detta kan bli mitt sista anförande vill jag också önska talmannen, det övriga presidiet och ledamöterna en god jul och ett gott nytt år.

Fru talman! Mycket riktigt är det kommunerna som har det ansvaret.

Samtidigt vet vi att Liberalerna satt vid makten och styrde ungefär hälften av landets kommuner under förra mandatperioden. Man utförde väldigt stora nedskärningar, köpte inte in läromedel och varslade personal. Man gjorde stora nedskärningar på elevhälsa och diverse annat. Vi vet alltså att det ansvaret inte tagits av Liberalerna, inte heller på Utbildningsdepartementet.

Alla som känner till kommunal ekonomi och riksdagens budget vet också att även om anslag är riktade kommer de i stor utsträckning att behöva användas till annat. Även om det söks pengar från diverse olika kommuner kommer det alltså att vara väldigt svårt att genomföra detta på grund av den slakt, helt enkelt, som ni gör i budgeten.

Tidigare mandatperioder när Liberalerna har varit med och styrt har man inte haft läromedel, men man har haft lärare. Den här mandatperioden verkar ni satsa på att inte ha lärare men att ha läromedel. Jag vet inte om någon av dessa tankar är sunda för den svenska skolan.

Det som skulle behövas är att ni kompenserar kommunerna utifrån de lagar som genomförs i Sveriges riksdag. När vi fattar beslut i Sveriges riksdag om att det ska finnas tillgång till läromedel, då ska vi också se till att budgeten för den svenska skolan generellt är så pass bra och så pass mycket utgår från de behov som finns att man kommer att klara av att göra det här.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Stärkt tillgång till läromedel

I det här fallet kommer vi att se en skola som kommer att ta bort skolbibliotekarier. Man kommer att behöva skära ned på antalet lärare. Man kommer att behöva ta bort all personal som är viktig och väsentlig för skolan. Men sedan kommer man att få lite läromedel.

Jag tycker att läromedel är väldigt bra. Vänsterpartiet har ju i ungefär 15, 20 års tid föreslagit det som nu kommer att verkställas. Men det måste också finnas personal. Det måste finnas en budget för att man ska kunna hantera detta, och det har inte regeringen.