Daniel Riazat

Fru talman, ledamöter och åhörare på läktaren! Det är inte varje dag som Fredrik Malm och jag står i den här kammaren och är överens om en fråga, måste jag säga. Det är väl ett sundhetstecken, i alla fall för mig.

Samtidigt vet vi att regeringen å ena sidan säger att man ska satsa på mer läromedel. Man skjuter även till medel i budgeten, ska jag säga. En av de få positiva delar man kan se i budgeten är den avseende läromedel. Men vi som har suttit som kommunpolitiker vet att de pengarna aldrig kommer att gå till läromedel på grund av att regeringen å andra sidan håller på att verkställa en extrem nedskärningsbudget gentemot kommunerna. Det vill säga att de pengar som man nu låtsas ska gå till läromedel de facto kommer att gå till att täcka de hål som majoriteten av landets kommuner har avseende budgeten.

Hur tänker Fredrik Malm, Liberalerna och regeringen här? Jag har sagt det tidigare, och jag säger det igen: Liberalerna har suttit vid makten och haft ansvar för skolfrågorna och för läromedelsfrågorna under väldigt många år. Ungefär hälften av de senaste 20 åren är det Liberalerna som har suttit vid makten och haft makten över skolfrågan och över Utbildningsdepartementet.

Det är bra att man nu backar från sin egen politik och väljer att satsa mer på det här och att man ändrar i lagstiftningen. Men hur ska kommunerna ha råd att ha fler läroböcker när Liberalerna tillsammans med bland andra Sverigedemokraterna slaktar skolan? Landsbygdsskolor och förortsskolor och andra kommer att få det extremt tufft att ens ha anställda som kan köpa in de här läromedlen.

Fru talman, ledamöter och marknadsskoleföreträdare! Jag skulle vilja inleda mitt anförande med att sända en tanke till alla de barn i Gaza som i dag inte har möjlighet att gå i skolan. Jag skulle vilja sända en tanke till alla barn i Kurdistan, till alla skolflickor i Iran som skriker "zan, zendegi, azadi" och till alla barn runt om i världen som inte har den förmån vi har här.

Fru talman! Det hade varit trevligt om också skolmarknadsministern - eller jag menar skolministern - hade varit här, men jag noterar att vi återigen har en skolpolitisk debatt utan närvaro av något av de utbildningspolitiska statsråden. Detta tycker jag är beklagligt.

"Skyll inte ifrån dig när det är ditt fel, Edholm." Så skrev lärarfacket Sveriges lärare för ett par månader sedan. I artikeln skrev man vidare: "Lotta Edholm har på olika sätt försökt påskina att regeringen lägger extremt mycket på skolan. Det stämmer inte. Om man bara ser till det som tillfördes i budgeten finns det flera år under det senaste tio åren när större resurser tillförts. Därtill gör den höga inflationen att pengarna räcker till mindre nu än tidigare."

Det är en sak att svensk borgerlighet använder begrepp som kommunism och liknande så fort någon kritiserar regeringens dåliga skolpolitik. Men är Sveriges lärare också en kommunistisk organisation? undrar jag. Är Sveriges Kommuner och Regioner en kommunistisk organisation? Är alla Sveriges skolforskare kommunister? Nej, jag tror inte att de är det, och jag tror också att regeringen vet att de inte är det.

Fru talman! Vänsterpartiets samlade förslag när det gäller statens budget finns i vår partibudgetmotion. I den motionen har vi också lagt en ram för utgiftsområde 16, som jag är här för att prata om i dag. Men vi har också ett särskilt yttrande i utbildningsutskottet eftersom vi inte ställer oss bakom regeringens budgetramar.

Sverige står inför mycket stora samhällsutmaningar, inte minst när det gäller skolan. Barns och ungas psykiska hälsa har kraftigt försämrats under de senaste åren, och allt fler unga dras in i kriminalitet. Förskolan och skolan är helt centrala skyddsfaktorer när det gäller dessa problem, men det är avgörande att skolan får de resurser och förutsättningar som behövs.

Vänsterpartiet föreslår att de generella statsbidragen ökas kraftigt 2024, i takt med inflation, löner och befolkningstillväxt i olika grupper de kommande åren. Ökade generella statsbidrag till kommuner är också den plattform som krävs för att verksamheterna ska få arbetsro att skapa en långsiktigt trygg, demokratisk och jämlik utbildningssektor.

Det är till exempel viktigt att alla barn har möjlighet att gå i förskola, oavsett föräldrarnas ekonomi. Därför föreslår vi att ett fribelopp införs inom maxtaxan. Vi avsätter här 1,3 miljarder mer än i regeringens förslag.

Vi föreslår också att ett ökat fribelopp införs för fritidshemsavgiften. För detta ändamål avsätter vi 640 miljoner kronor mer än i regeringens förslag.

Vidare anser vi att barngrupperna i förskola och på fritidshem är för stora. Därför gör vi riktade satsningar på personalförstärkning på bland annat fritidshemmen, där behoven är som störst.

Vänsterpartiet föreslår egna satsningar på generellt stöd till kommunerna inom utgiftsområde 25 på motsvarande cirka 30 miljarder kronor, vilket också är ungefär den summa som bland annat SKR har sagt behövs för att bibehålla den nuvarande kvaliteten. De har pratat om att 28 miljarder kronor behövs för att behålla den nuvarande kvaliteten.

Det har i dag stått borgerliga företrädare här i talarstolen och pratat om att kunskapsresultaten har sjunkit i den svenska skolan. Är lösningen då att minska resurserna till den svenska skolan, som regeringen gör nu? Svaret från Vänsterpartiet och, vet jag, hela den samlade oppositionen är nej. Svaret är satsningar och att visa den svenska skolan och de som verkar inom den att vi anser att den är ett prioriterat område - det gör inte regeringen.

Fru talman! Nyligen presenterades resultaten av Pisamätningen, och jag måste säga att det inte var trevligt att se de svenska resultaten. Jag kan börja med att säga att jag inte är speciellt förtjust i det stora fokuset på enskilda mätningar och internationella jämförelser. Jag tycker inte att svensk skolpolitik ska utformas endast utifrån internationella mätningar. Men en sak är ändå tydlig: Ännu en internationell mätning visar att svensk skola håller på att bli alltmer ojämlik. Och detta oroar Vänsterpartiet och mig.

Tidigare har OECD påpekat detta vid ett flertal tillfällen. Såväl svenska som internationella forskare har också sagt exakt samma sak, nämligen att marknadssystemet trasar sönder det svenska skolsystemet och leder till mer segregation och ojämlikhet.

Samtidigt finns det en annan fråga som är kopplad till detta och också påverkar den svenska skolan negativt; jag pratade om den tidigare. Det handlar om de enorma nedskärningar som regeringen just nu genomför när det gäller kommunerna och skolorna.

I en tid när lärare och rektorer skriker efter mer resurser och anställda tvingas sägas upp, bland annat på grund av nedskärningar som borgerligheten införde i majoriteten av de kommuner där man var med och styrde under förra mandatperioden, känner sig regeringen nu tvungen - samma partier som styrde majoriteten av landets kommuner tidigare - att inleda en extrem nedskärningsbudget gentemot svensk skola.

Jag fick inget svar från Fredrik Malm, Liberalerna, ordförande för utbildningsutskottet och med i samma parti som skolmarknadsministern och utbildningsmarknadsministern, om varför det är så viktigt för denna regering att göra de största nedskärningarna gentemot svensk skola just nu när det är som svårast.

Sveriges Kommuner och Regioner har protesterat. Sveriges lärare protesterar och anordnar demonstrationer mot detta. Elever och föräldrar startar olika grupper och uppror mot nedskärningarna. Men skolministern säger att pengarna inte är det viktigaste.

Pengarna är alltså det viktigaste när det handlar om att höja lönen för riksdagsledamöter, skoldirektörer, ägare till friskolor som ska få komma undan från skatten och olika typer av människor i vårt samhälle som befinner sig i toppen, men pengarna är inte det viktigaste när det handlar om skola, vård och omsorg - det vill säga vår välfärd, kärnan i vårt samhälle.

När lärare står i skolorna och säger att de inte klarar av mer nedskärningar blir Fredrik Malms, Liberalernas och regeringens svar att pengar inte växer på träd. Men tydligen växer de på träd någonstans, och det är i regeringens skattesänkningar. Där växer de på träd. När Sverigedemokraterna ska bestämma att marknadsexperimentet med svensk skola ska fortsätta, då finns det hur mycket pengar som helst. När miljarder kronor av våra skattemedel ska försvinna från vårt land på grund av ett experiment som man har inspirerats till av en diktator som heter Pinochet, då finns det hur mycket pengar som helst, men inte när det kommer till att låta de anställda få lugn och ro i den svenska skolan.

När högern pratar om att vi behöver förändra skolsystemet ska vi komma ihåg att bland annat Liberalerna har varit med och tagit fram fyra av de senaste fem skollagarna och läroplanerna i det här landet. Det vill säga att regeringspartierna också är högst ansvariga för den skolpolitik som finns i dag och som vi debatterar. Att de låtsas som att de inte är det är beklagligt.

Fru talman! Det går inte att prata om den svenska skolan utan att prata om marknadiseringen. Därför kommer jag gång på gång, i anförande efter anförande och replik efter replik, att ta upp frågan om hur ett av världens mest korrupta skolsystem tar sönder den svenska skolan. Det leder till att resurser försvinner från vårt gemensamma skolsystem och skattesystem. Det leder till att lärare inte får möjligheten att hjälpa barn på det sätt de vill och kan och som de är utbildade till.

Det leder till att skolledare tvingas skära ned, mot sin vilja, för att Fredrik Malm inte har mer pengar till skolan. Men han har mer pengar till skattesänkningar. Sverigedemokraterna har inte mer pengar för skolan, men de har pengar för att hyra fängelser utomlands.

Detta tycker jag är beklagligt. Sverige har gått från att vara en skolnation och en kunskapsnation till att bli ett land där de främsta företrädarna för regeringen inte ens är pålästa om vilken budget de själva har lagt fram i den här kammaren. Det hade jag förväntat mig från politiker i mitt hemland Iran, där de fått sin post genom att vara släkt med presidenten eller med någon annan, men inte i en demokrati som Sverige och inte i en kunskapsnation som Sverige.

Som utskottets viceordförande tog upp tidigare handlar det här om en enda sak, och det är att det finns kopplingar mellan politiska partier och företrädare i Sveriges riksdag och skolkoncernerna. Annars hade det inte funnits en enda anledning till att det här skolmarknadsexperimentet får fortsätta.

Vi har ju de facto ett system som inte ens finns i alla diktaturer, nämligen att en skolminister kommer direkt från skolmarknaden. Det är därför som jag genomgående i dag har pratat om skolmarknadsministern, för det är det vi lever med i dag.

För dem som lyssnar och inte ser detta kan jag säga att de borgerliga företrädarna verkar vara väldigt besvärade av mitt anförande just nu. Det gör också att jag vet att vi är på rätt väg när vi inom oppositionen tar upp frågan om skolmarknadiseringens misslyckande.

Vi kommer att se till att skapa en jämlik skola oavsett om den nuvarande regeringen vill det eller inte. Det märks i opinionssiffrorna, och det kommer att märkas på nästa valdag. Vi kommer att ta tillbaka den demokratiska kontrollen över den svenska skolan, och vi kommer att se till att lärare, skolpersonal och elever får den uppskattning och respekt de förtjänar - man ska åtminstone ha skolpolitiker som är pålästa på det de håller på med och inte sitter här och skrattar när andra talar från talarstolen. Det kommer vi att se till.

(Applåder)

Herr talman! Det stämmer; alla kan inte få allt. I Fredrik Malms, Liberalernas och den blåbruna regeringens värld kan dock skolkoncerner få exakt allt. Alla bolagsdirektörer kan få allt. Alla människor som befinner sig i den översta procenten i vårt samhälle vad gäller ekonomi ska få allt, för det har vårt samhälle tydligen råd med.

Men när det kommer till skolan finns det inte pengar. Pengar växer inte på träd, minsann. Det är det som är beskedet från Liberalerna när hundratusentals elever, föräldrar och lärare nu går på julledighet med oro över vad regeringen gör med den svenska skolan. Då är alltså svaret: Pengar växer inte på träd.

Det kanske man skulle ha tänkt på när man sänkte skatten för de rikaste. Det kanske man skulle ha tänkt på när man genomförde en politik där de rika skulle få socialism medan övriga skulle få ta konsekvenserna av den kapitalistiska politik som ni för.

Innan man bestämde sig för att leda ett land skulle man kanske ha funderat på att ha en plan för hur man ska leda ett land. Planen är tydlig just nu. Det finns en plan, och den handlar om att de som har det bra ska gynnas mest. De bolag som finns inom skolväsendet ska kunna fortsätta att plundra den svenska skolan på dess resurser. Det är det som är planen.

Jag har en fråga till, som inte bara handlar om ekonomi. Mitt i en ekonomisk situation som är fruktansvärd för den svenska skolan och där kunskapsresultaten sjunker väljer regeringen att fokusera på att göra lärare till angivare. Lärare ska gå runt i den svenska skolan och börja jaga elever som ser ut som jag, som mina kusinbarn eller som andra som har gått i den svenska skolan och inte alltid ens har haft uppehållstillstånd. Varför är detta prio ett att göra? Bortsett från att det är märkbart hur Liberalerna och Sverigedemokraterna har närmat sig varandra betydligt - hur kommer det sig att det här är prio i den svenska skolan? Är det här nästa steg?

Först handlade det om att mobiler skulle förbjudas. Det var otroligt viktigt för Liberalerna. Nu har man kommit närmare Sverigedemokraterna, så nu måste också barn som ser ut som jag jagas i den svenska skolan. Lärarna ska vara ansvariga för det i stället för att undervisa. Varför?

Herr talman! Fredrik Malm är en väldigt rolig person. Det tror jag att alla i utbildningsutskottet kan hålla med om. Men vi kanske borde vara seriösa i den här debatten med tanke på att det handlar om landets framtid.

Jag vill vara seriös och säga att Fredrik Malm nog måste vara den politiker i Sveriges riksdag som när hans parti sitter i opposition och inte vid regeringsmakten skyller alla problem på Sveriges kommuner. När hans parti har styrt majoriteten av Sveriges kommuner tyckte han att allting var den socialdemokratiska regeringens fel.

I dag befinner han sig i regeringsställning och är ansvarig för att ha en extrem nedskärningspolitik just nu gentemot skolan och kommunerna. Lärarfacken, Sveriges Kommuner och Regioner, föräldrar och elevorganisationer har alla gått ut och sagt "Nu kommer vi inte att klara av det". Om regeringens budget går igenom blir det en slakt av den svenska skolan.

Fredrik Malm står här och talar om detta som om regeringen satsar på den svenska skolan. Vi vet att så inte är fallet. Fredrik Malms parti var med och styrde mer än 50 procent av landets kommuner under förra mandatperioden. I majoriteten av dessa kommuner skedde det nedskärningar.

Nu är Fredrik Malm ordförande för utbildningsutskottet i riksdagen, och hans parti är ansvarigt för Utbildningsdepartementet. Då sker det återigen enorma nedskärningar.

Vad är svaret, Fredrik Malm, så här innan jul när barn, föräldrar och lärare ska gå på julledighet med oro för vad som kommer att hända med svensk skola under nästa år? Vad är svaret till dessa hundratusentals människor runt om i landet, eller de miljontals, som påverkas av denna nedskärningspolitik?

Vad är Fredrik Malms svar? Varför är det så viktigt för Liberalerna att genomföra de största nedskärningarna på kommunerna på väldigt lång tid?

(Applåder)

Herr talman! Jag ska försöka fatta mig väldigt kort. Tack, skolministern, för den ytterligare kommentaren!

Jag har en sista fråga som skolministern gärna får svara på i slutanförandet: På vilket sätt menar man att samtliga aktörer - alltså fackföreningar, branschorganisationer, Svenskt Näringsliv och i princip alla som på något sätt har varit involverade i denna fråga - har fel? Alla de har fel, men den svenska regeringen - eller rättare sagt Liberalerna och skolministern - har rätt. Jag förstår inte riktigt den logiken.

Vi har haft skolor som har lyckats och som skolministern själv berömmer här från talarstolen - jag instämmer i berömmet. Skolministern säger att de har funnits sedan tidigare. Absolut, men detta är en möjlighet för staten att ta ett större ansvar för att branschutbildningar ska finnas runt om i landet.

Vi vet att majoriteten av landets kommuner står inför stora nedskärningar, bland annat på grund av denna regerings politik. Vad kommer att ryka när kommunerna ska skära ned? Det är bland annat denna typ av satsningar som staten drar in sina bidrag för, och det kommer att leda till att färre människor kan arbeta inom dessa bristyrken, inte fler. Därför är det viktigt att staten tar ett större ansvar.

Jag trodde att Liberalerna en gång i tiden stod för att staten skulle ta ett större ansvar för utbildningsväsendet. Sedan fick jag veta att det bara är om man inte berör friskolekoncernerna. Då vill man ha mer statligt ansvar. Nu får man veta att det handlar om friskolorna men också att vi kan ha ett större statligt ansvar så länge det inte finns branschskolor.

På vilket sätt ska staten ta ett större ansvar för kompetensförsörjningen om inte bland annat genom detta? Jag menar att det är helt fel beslut av regeringen.

Herr talman! Tack, skolministern, för det förtydligade svaret!

Jag har också läst ganska mycket när det gäller skillnader mellan riksintag och branschskoleutbildningar, till exempel. Där kan jag också återge vad Svenskt Näringsliv säger. De menar att regeringen och skolministern inte verkar ha förstått skillnaden mellan riksintag och den här typen av utbildningar.

Jag håller med skolministern om att när en försöksverksamhet inte fungerar över lång tid bör man åtminstone se över den och kanske ändra lite i strukturen för att den ska fungera bättre.

Om den absolut inte fungerar kan man såklart lägga ned den. Så önskar jag att Liberalerna hade tänkt om till exempel friskolereformen under de senaste 30 åren. Men det verkar inte riktigt vara så, för år efter år kan det vara hur mycket brister som helst utan att någonting händer.

Branschskolor är väldigt viktiga för att vi ska ha kompetensförsörjning för vår framtida och nuvarande omställning. Och vi står inför vår tids ödesfråga, som är just klimatkrisen. Då vill regeringen helt plötsligt slå undan benen på branschskolorna.

Jag håller för en gångs skull med borgerlighetens eget organ Svenskt Näringsliv. Detta är inte rimligt. Det här är inte att ta frågan om kompetensförsörjningsbrist på allvar. Vi behöver ha satsningar på att få fler anställda där ute i detta omställningsarbete. Vi behöver inte färre.

Om 25 procent av pengarna har sökts kan man tillfälligt minska budgeten för branschskolorna. Man kan se till att göra besök på skolorna och kolla vad som har funkat och vad som inte har funkat. Och så rättar man till det som inte har funkat.

När Skolverket säger detta, när fackföreningsrörelsen är helt överens och när hela näringslivet och branschorganisationerna är helt överens om att detta är fel och regeringen och skolministern ändå säger att vi måste slå undan benen på branschskolorna är det något som inte stämmer. Vad ska dessa pengar annars gå till? Är det till att sänka skatten för de rikaste i vårt samhälle, som regeringen har budgeterat för och som man också har genomfört det senaste året?

Jag menar att detta inte är rimligt. Det är viktigare med kompetensförsörjning än med skattesänkningar för miljardärer. Återigen ser vi en felprioritering från denna regering, och vi kommer inte att vara med på det.

Herr talman! Snart ska kammaren och åhörarna, antingen de är här inne eller där hemma, få slippa mig. Detta är min tredje och sista debatt för i dag. Det blev en rivstart.

Detta är en viktig fråga som jag kände att vi behöver diskutera. Anledningen till detta var ett samtal jag hade med representanter för näringslivet, fackföreningsrörelsen och branschskolor, där man talade om den växande oron när regeringen nu har beslutat att avveckla branschskolorna.

Skolverket har beskrivit syftet med försöksverksamheten med branschskolor som ett sätt att stärka den nationella kompetensförsörjningen inom utvalda bristyrken genom att öka attraktiviteten och tillgången till yrkesutbildning inom små yrkesområden där arbetsmarknadens efterfrågan har varit större än tillgången till rätt kompetens. Skolverket kom 2021 med en utvärdering av det pågående försöket, som startade 2018. Man konstaterade att antalet branschskoleelever i försöksverksamheten hade varit betydligt lägre än regeringen hade förväntat sig men att branschskoleutbildningen har medfört ett ökat utbud av yrkesutbildning för elever på olika platser i landet.

Samtidigt framförde Skolverket att huvudmännen bedömde att branschskoleutbildningarna är värdefulla och av god kvalitet för berörda elever. I sin rapport skriver Skolverket: "Skolverkets övergripande bedömning är därmed att försöksverksamheten, om än i begränsad utsträckning, har bidragit till att stärka den nationella kompetensförsörjningen inom små yrkesområden."

Energiföretagen, som också vill bevara branschskolorna, har lyft fram vikten av tillgång till personal med rätt kompetens när Sverige ska ställa om. Fackförbunden och näringslivet är som sagt överens med varandra.

Herr talman! Klimatomställningsarbetet behöver accelereras betydligt för att vi ska kunna nå de klimatmål som vi har bundit oss till. Vänsterpartiet anser att Sverige har exceptionellt goda förutsättningar för att göra denna omställning och för att bli världsledande inom en rad industriområden om rätt investeringar görs. Det kan bli en ny tid för svensk industri och en ny tid för ökad sysselsättning i det här landet. Om Sverige ska lyckas med klimatomställningen behöver dock större vikt läggas vid just kompetensbehovet. Det gäller i själva klimatomställningsfasen, där vi behöver bygga ut transport- och energiinfrastruktur. Det behövs också för att energieffektivisera bostadssektorn och för att möta kompetensbehoven när stora delar av industrin ställer om för att minska sina utsläpp.

Klimatpolitiska rådet pekar på att det redan i dag råder stor brist på tekniker, installatörer och ingenjörer. Även i Fossilfritt Sveriges branschfärdplaner för fossilfri konkurrenskraft lyft denna kompetensfråga. Enligt deras uppskattningar kommer det exempelvis att behövas 30 000 nya elinstallatörer de kommande åren. Därför är det allvarligt att regeringen har valt att lägga ned branschskolor just nu.

Med anledning av detta ställde jag frågan till skolminister Lotta Edholm: Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att ungdomar ska få tillgång till den utbildning som nu försvinner? Och svaret är alltså att regeringen bryr sig om den här frågan och att den är väldigt viktig, men man vill inte ha branschskolor. Jag förstår inte riktigt den logiken. Alla satsningar behövs just nu för att få till en bättre kompetensförsörjning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Jag vill bara försäkra skolministern om att man kan ha en debatt i riksdagens kammare - vi vet att vi tycker olika i dessa frågor, och det är viktigt, anser jag, att svenska folket får veta att det finns ett parti som tycker annorlunda när det gäller marknadsskoleexperimentet. Jag tycker att det är viktigt att det tydliggörs i den här kammaren.

Men sedan kan man också ha samtal när man sitter vid sidan av, som inte har debattformat på det här sättet. Det vet ju Liberalerna eftersom man till exempel har gått från att inte alls vilja ha något med Sverigedemokraterna att göra till att i dag ha Jimmie Åkesson som en av sina närmaste samarbetspartner. Detta tror jag alltså att vi kan klara av.

Jag blev, måste jag säga, väldigt glad över det som skolministern sa på slutet, för då nämndes att det inte kommer att vara gynnsamt för dem som har ett uttalat vinstintresse att bedriva skolverksamhet. Det är fantastiskt, för det innebär ju ett förbud mot aktiebolagsdrivna skolor eftersom det står i aktiebolagslagen att aktiebolag drivs i syfte att ge vinst till fördelning mellan aktieägarna, om inget annat står i bolagsordningen; det så kallade vinstsyftet ska råda, enligt aktiebolagslagstiftningen. Därför är jag väldigt glad över att regeringen i så fall har tagit ett stort steg, större än det Socialdemokraterna tog under de åtta år de satt vid makten, när det gäller att förbjuda aktiebolag att driva skolor. Det är exakt detta som Vänsterpartiet har föreslagit. Då har vi också en gemensam grund för de kommande samtalen, som skolministern kommer att kontakta mig och Vänsterpartiet om att föra framöver, på Utbildningsdepartementet eller på Vänsterpartiets kansli här i riksdagen.

Herr talman! Jag tackar skolministern för förtydligandena. Jag vill också vara tydlig och säga att det finns delar i dessa direktiv och tilläggsdirektiv som Vänsterpartiet ställer sig bakom och tycker är bra, trots att ingen på Regeringskansliet eller Utbildningsdepartementet - faktiskt för första gången sedan jag kom in i riksdagen - har hört av sig till oss i oppositionen för att föra en dialog. Men jag väntar fortfarande på att en sådan kontakt ska tas, så att vi kan diskutera de här frågorna - inte bara i riksdagens kammare utan också som civiliserade partier utanför denna kammare.

Jag har gått igenom vartenda förslag i dessa utredningar och läst igenom tilläggsdirektiven. Jag har varit med i de politiska referensgrupper som funnits för tidigare utredningar, och jag har varit med och diskuterat de här frågorna i nio år i den här kammaren. Vad jag ser är att det saknas vissa saker.

Vad händer till exempel med de skollokaler som säljs ut kors och tvärs i vårt land? Ofta är det så att borgerliga politiker säljer ut fastigheter som ägs av kommunen, det vill säga folket - inte bara till före detta socialdemokratiska politiker utan numera också till privata skolkoncerner. Sedan ska man från kommunens sida hyra in sig i dessa privata skollokaler, som man själv ägt. Föreställ er att ni äger ert eget hus och att någon kommer och säger: Jag köper huset av er, och så får ni hyra in er mycket dyrare. Det är det man gör just nu med skattebetalarnas medel. Varför finns det ingenting om det i denna utredning?

Eller ta detta med pengar som skickas via skolkoncerner till utlandet. Vad händer med alla de miljarder som hamnar utanför Sverige? Skolpeng, det vill säga skattemedel som vi alla har betalat in, försvinner från det svenska skolsystemet - men inte bara från det svenska skolsystemet utan från Sverige över huvud taget. Varför finns det inte något om den frågan i denna utredning?

Varför finns det inget i friskoleutredningen om den massiva korruption som råder mellan politiker och friskolekoncerner? Vi kan se att varenda skolkoncern i det här landet i dag är kopplad till en politiker eller ett politiskt parti. Varför finns det ingen som talar om denna fråga? Det vi i Sverige kallar för lobbyism eller att politiker har värvats av företag skulle kallas för korruption i väldigt många andra länder. Men här förfinar vi orden i språket, och det blir helt enkelt något annat.

Varför finns det inget i friskoleutredningen om politiker som likt Lotta Edholm har hoppat mellan kommun, friskolekoncern och stat? Det är politiker som har sålt ut kommunala skolor, stuckit iväg till de privata skolkoncernerna och sedan kommit tillbaka för att bli ansvariga för alla skolor. Eller ta den person som skrev själva texten till friskolereformen på 90-talet, som numera är en av Sveriges största friskoleägare. Varför finns det inget i friskoleutredningen om dem? Svaret är enkelt. Det är för att den här regeringen sitter i knät på friskolelobbyisterna och är företrädare för de stora skolkoncernerna och inte för barnen eller lärarna.

När man pratar om att ta långsiktigt ansvar och att ha en ekonomi som håller över tid är det väldigt fint snack; vi är också med på det. Men i praktiken har Liberalerna, som regeringens skolminister Lotta Edholm företräder, röstat nej till all lagstiftning som har haft till syfte att på något sätt komma till rätta med problemen med marknadsskolan. Och här står man och pratar om att man har tillsatt en utredning. Jag tycker att det är löjligt, om jag ska vara ärlig.

Herr talman! Sedan jag skrev den här interpellationen har väldigt mycket hänt kring skolkoncerner som inte sköter sig. Ett exempel är just det företag som jag skrev om i min interpellation, Thorengruppen. Det har skrivits mycket om Thorengruppen den senaste tiden, inte enbart för att deras innebandylag vann SM-guld, bland annat med skolpengspengar som tagits från skolkoncernen, utan också på grund av alla upptäckta brister i de skolor vars skolpeng gått bland annat till innebandylaget.

Den 4 april skrev Dagens Nyheter om att Affärsgymnasiet i Växjö riskerade vite på 1 miljon kronor om de allvarliga brister som hade framkommit inte åtgärdades. Den 6 april kom en artikel i Dagens Nyheter om Thoren Business School i Solna, som instruerat elever hur de skulle bete sig vid Skolinspektionens besök, då ett föreläggande skulle följas upp. Bara för ett par dagar sedan drog man in tillståndet att bedriva verksamhet för denna skola.

Den 19 april skriver Gefle Dagblad en artikel om de skolor som Thorengruppen driver i Gävle. En elev som pratar med tidningen säger att det känns som att skolan mest finns för att tjäna pengar. Tidningen uppger också att den varit i kontakt med tidigare anställda som även de varit kritiska till skolverksamheten.

Den 24 april kom nästa artikel om brister i en av koncernens skolor, denna gång Thoren Innovation School i Malmö, där stora brister konstaterats på el- och energiprogrammet. Hör och häpna: Skolinspektionen gick igenom det här, och nu har man dragit in tillståndet för denna skola. Skolinspektionens kritik mot skolan har handlat om att många av eleverna inte fått något arbetsplatsförlagt lärande samt om en rad andra punkter som gäller kvaliteten i utbildningen. Även i Norrköping, Umeå, Stockholm och många andra kommuner finns den här typen av kritik.

Men låt mig inte framställa det här som att det enbart skulle handla om ett företag. Thorengruppen är bara en skolkoncern av ett antal som livnär sig på att ha för låg kvalitet, för låga löner och för få behöriga anställda och på att sätta betyg som eleverna inte ska ha. Det här är inte på något sätt unikt bland skolkoncernerna. Till exempel skiljer sig snittlönen ungefär 3 000 kronor i månaden mellan lärare på kommunala skolor och lärare på de privata vinstdrivande skolorna.

Thorengruppen är inte heller på något sätt unik när det handlar om att få sina skolor nedstängda eller i vissa fall lägga ned dem på grund av att man inte tycker att det finns tillräckligt mycket lönsamhet. Detta har hänt under alla år då det här friskolesystemet funnits.

Man kan lyssna på svaret från skolministern och höra att det har tillsatts en utredning med tilläggsdirektiv och att det kommer att bli ytterligare aktioner från regeringen på friskoleområdet. Men går man igenom direktiven till utredningarna ser man att huvudproblematiken återigen inte löses. Visserligen kanske jag hade agerat på samma sätt om jag själv hade gått direkt från en skolkoncern som mest är känd för knäckebröd och vatten, vilket alla har hört i det här landet, till att bli skolminister. Men nu kommer inte jag från den världen, utan jag kommer från ett parti som företräder elevintresset före vinstintresset.

Därmed tycker jag att regeringen är skyldig att svara på vad ska man göra åt problemet i stället för att dränka de här frågorna i ytterligare utredningar.

Herr talman! Låt mig börja med att gå igenom frågan om nationella prov så att vi blir av med den.

Nationella prov finns i ett fåtal ämnen och ger egentligen ingen återspegling av hur det går i den svenska skolan. De är en mätare för vissa ämnen i vilka vi har nationella prov. Där kan vi jämföra slutbetygen med det nationella provet.

Men vad händer till exempel med ämnet musik? Det finns friskolor som inte ens har någon musiksal. Ändå får eleverna högre betyg i sång och musik än vad elever i Adolf Fredriks musikklasser får. Vad händer när det finns hästgymnasier där man får högre betyg i skolans specifika ämnen trots att det inte finns en enda häst på skolan än vad elever får som faktiskt går på skolor där sådana möjligheter erbjuds? Det här kan vi inte kontrollera genom nationella prov.

Det är därför inte relevant att fortsätta prata om de nationella proven som skolministern gör. Det var detta jag beskrev i mitt första anförande. Det här är vilseledande och tomt snack.

Vad vi behöver prata om är att vi har ett skolsystem som premierar de skolor som sätter för höga betyg. Vi har ett system som gör att vem som helst kan öppna en skola här i landet. Det kan vara vilken bank som helst från Qatar, Moldavien eller Liechtenstein kan öppna en skola här, sätta för höga betyg och komma undan med det.

Samtidigt har vi en skolminister som själv kommer från denna skolvärld och som vägrar att ta tag i problematiken med falska betyg. Men vi alla får dra konsekvenserna av det i vårt samhälle framöver när vården har personal med betyg som de egentligen inte borde ha fått eller när skolan har lärare som inte har den kompetens som man säger att de har. Detta ställer vårt samhälle på prov.

Regeringen måste skyndsamt agera och avskaffa marknadsskolesystemet för att komma till rätta med problemet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Jag tackar skolministern för det fördjupade svaret.

I andra länder tänker man att man ska bygga upp ett system som fungerar så bra som möjligt i grunden för att slippa ha för mycket inspektioner, kostnader för inspektioner och myndigheter.

I Sverige verkar det vara precis tvärtom. Vi tänker: Låt oss bygga ett trasigt system. Sedan kan vi skaffa myndigheter som ser till att följa upp detta, och vi ger dem tilläggsdirektiv och tillsätter varje mandatperiod utredningar om hur det ska lösas. Men vi löser inte själva problemet med att vi har skapat ett felaktigt system. Vi ser bara till att varje år konstatera vad problemet är utan att göra någonting åt det.

Så går det inte riktigt till i ledande skolländer, till exempel Skottland, Finland, Kanada eller andra länder som jag vet att regeringen ser upp till politiskt på många sätt. Det går inte till på det sättet i något av de länderna.

Det har inte varit brist på betygsutredningar, friskoleutredningar eller utredningar om varför marknadsskolan har förstört det svenska skolsystemet. Det finns belagt. Forskningen säger att det är på det sättet. Till och med Svenskt Näringslivs eget forskningsorgan säger det. Och Svenskt Näringslivs och högerns egen högskola säger att det är ett systemfel som måste hanteras.

Men vad säger forskningen egentligen, om vi ska fördjupa oss lite i detta? Den säger att elever som har gått på vinstdrivande friskolor får högre slutbetyg jämfört med deras betyg på de nationella proven. Men den säger också att de har fått högre betyg på de nationella proven än motsvarande elever på kommunala skolor har fått. Man sätter även högre betyg på de nationella proven. Gapet är alltså egentligen ännu större än det vi kan se utifrån de tillgängliga siffrorna.

Forskningen säger som sagt att elever som har gått på vinstdrivande friskolor får högre slutbetyg men klarar sig sämre på högskolor och universitet. Det säger Skolverket, och det säger Stockholms universitet. Det är inte något som vänstern har hittat på eller som behöver utredas. Det är så det ser ut.

Vad säger man mer? Man säger att obehöriga lärare tenderar att sätta högre betyg än de egentligen bör sätta. Vilka skolor i landet har flest obehöriga lärare? Det råkar vara de vinstdrivande friskolorna som har flest obehöriga lärare.

Vidare säger man att det lockas med högre betyg. Vi vet lärare som har fått sparken från friskolekoncerner för att de har vägrat höja betygen på elever som inte har förtjänat högre betyg men som haft inflytelserika föräldrar som hört av sig till rektorn och sagt att de byter skola om betygen inte höjs. Den situationen uppstod inte innan friskolesystemet och marknadssystemet inrättades i Sverige. Men i dag har vi det.

Det svar jag får från skolministern och regeringen är att de ska kolla på rättningen av nationella prov och på digitalisering. Ingen är emot digitalisering av nationella prov. Alla partier är för det. Ingen är emot central rättning av olika typer av prov. Alla partier är för det. Låt oss fokusera på huvudproblematiken.

Jag förstår att skolministern och regeringen vill ducka för att svara på de verkliga problemen med marknadsskolan. Vi har en situation i Sverige som gör att vi framöver kanske kommer att ha yrkesgrupper med en stor andel personer som inte har den kompetens som står på papperet för de yrken de arbetar inom. Det är en fara för Sverige och den svenska demokratin.

Herr talman! Tack till skolministern för svaret på denna fråga!

Sverige har ett extremt utbildningssystem. Som enda land i världen har vi fri dragningsrätt på de skattemedel som ska gå till barnens utbildning och omsorg. Detta system, vars logik är en marknadslogik, sätter skolkoncerners rätt till vinster före rätten till kunskap och bildning.

Den marknadsanpassade skolan har lett till många saker. Den har lett till segregation. Den har lett till att ojämlikheten späs på i vårt samhälle. Den har lett till att barn inte får den kunskap och bildning de har rätt till. Den har också lett till att vi inte längre kan lita på det betygssystem vi har. Det privatiseringsexperiment som marknadsskolan innebär har förstört möjligheterna för tusentals barn och försämrat arbetsvillkoren för olika yrkeskategorier i förskolan och skolan.

Den senaste tiden har frågan om fuskbetygen diskuterats såväl i medierna som bland dem som verkar inom utbildningsväsendet. Betygsättning är myndighetsutövning. Oavsett synen på betyg - jag vet att vi tycker olika där - är det av största vikt att man kan lita på myndighetsutövningen. Men tyvärr har betygen blivit ett marknadsverktyg för skolorna, för att locka till sig elever. Det är framför allt vinstdrivande privatskolor som utmärker sig.

Vänsterpartiet ser inte fler nationella prov eller andra vilseledande och - ursäkta språket! - innehållslösa förslag som lösningar på denna problematik. Även om anledningarna till betygsinflation är flera måste roten till problemet, det vill säga marknadsskolan, hanteras. Det enda sättet att komma till rätta med situationen är att avskaffa marknadsskolesystemet.

En åtgärd som går att vidta är till exempel att se till att skolpengen endast kan användas till skolverksamhet och inte till våffelstugor och livsmedelsbutiker, som vissa friskolor har använt den till.

Under våren har bland andra rektorn för Handelshögskolan lyft upp att det har gått så långt att de inte längre kan lita på betygen från ett stort antal skolor vars elever söker sig till denna högskola. Eleverna har inte med sig de kunskaper som betygen anger. Det snedvrider konkurrensen och tränger undan eleverna från andra skolor som har fått betyg som faktiskt motsvarar deras kunskaper.

Då ska vi ändå komma ihåg att Handelshögskolan är och alltid har varit en del av högerns alibi när det kommer till högre utbildning och forskning. När till och med de säger att det är fel på systemet kan man fundera på varför regeringen inte gör någonting.

Med anledning av detta ställde jag en fråga till skolministern med rubriken: Falska betyg. Frågan löd: Vad avser statsrådet att göra för att komma till rätta med betygsinflationen?

Jag har fått ett svar här som jag menar inte är tillräckligt över huvud taget. Jag är den ledamot som har suttit näst längst i riksdagens utbildningsutskott och kan berätta att det inte är första gången jag är oense med en minister när det gäller skolfrågor. Men ministrarna i den här regeringen måste ändå vara särskilda experter på den typen av tomma svar som skolministern kommit med.

Jag frågar alltså igen: Vad tänker skolministern och den här regeringen göra för att komma till rätta med betygsinflationen? Och varför vill skolministern inte erkänna att marknadsskolan faktiskt är huvudproblemet när det gäller denna fråga?

När det gäller andra länders skolsystem, som skolministern talade om, vill jag bara kommentera att det är ganska tydligt; de har inte marknadsskolor. Vi är det enda landet i världen som har det.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om statens insatser för likvärdig betygssättning

Herr talman! Jag vill tacka Josefin Malmqvist för svaret. Självklart är jag aldrig lugn när det sitter en högerregering vid makten, oavsett vilka utredningar som görs, men det är ändå positivt att det kommer att finnas utredningar om de här frågorna. Visserligen är det inte första gången - det har ju gjorts betygsutredningar och friskoleutredningar tidigare. Samtliga har i princip kommit fram till samma sak som Forskarsverige, majoriteten av befolkningen, 97 procent av lärarna eller majoriteten av Moderaternas väljare, nämligen att marknadsskolan behöver avskaffas för att man ska komma till rätta med många av problemen.

Det jag tycker är väldigt märkligt handlar om när man får höra att föräldrar sätter press på vissa lärare att höja betygen. Vi vet att det sker i vissa koncernskolor, där man har störst problem i den här frågan. Till och med Handelshögskolan - som en gång i tiden var Moderaternas eget projekt - går ut och säger att det här börjar bli ett problem. Svenskt Näringsliv går ut och säger att systemet inte håller längre. Då vill man kanske ha lite mer lugnande ord från Moderaternas företrädare Josefin Malmqvist om att de kan tänka sig att redan nu gå med på att bredda uppdraget till den utredning som regeringen ändå själv kommer att få leda, och säga att de kommer att lyssna på forskarna, Svenskt Näringsliv och majoriteten av de egna väljarna som säger att detta är ett problem.

Inget av detta har jag hört än. Att det kommer en friskoleutredning framöver betyder inte att problemen med friskolor kommer att lösas. Det fanns en friskoleutredning även i början av 90talet, och vi vet vad den ledde till. Det är därför vi står här i dag och pratar om betygsinflation. Det hade vi inte gjort annars.

Herr talman! Det är trevligt att flera ledamöter har kommit tillbaka till kammaren.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om statens insatser för likvärdig betygssättning

Jag tänkte så klart ställa samma fråga till Josefin Malmqvist som Linus Sköld ställde men lägga till att Fredrik Malm från Liberalerna tidigare här i talarstolen kallade detta betygssystem för ett betygsexperiment.

Det har också sagts från talarstolen att man ämnar ta tag i de problem som ändå finns med marknadsskolan och dess koppling till dessa glädjebetyg, eller falska betyg, som vi ser.

Kan Moderaterna ändå lova, för att göra oss lite lugnare, att de kommer att följa den forskning som finns där det är otroligt tydligt att marknadsskolesystemet har lett till högre betygsinflation? Även om det sägs att det inte spelar någon roll vilket skolsystem det är spelar det faktiskt roll eftersom detta drivs på främst av marknadskrafter, vilket även Svenskt Näringsliv påpekar genom sitt eget institut SNS. Kan Moderaterna lugna ned oss genom att bara säga att detta kommer att finnas med i den kommande utredningen? Det är min första fråga.

Sedan har jag ett tillägg till den slutreplik som Josefin Malmqvist hade i sitt replikskifte med Linus Sköld från Socialdemokraterna där hon menade att vår sida vill prata enbart om denna fråga.

I vår reservation som det ska röstas om nästa vecka är detta bara en av många punkter som vi nämner. Det handlar alltså inte bara om marknadsskolan. Ingen har sagt det. Men det finns en fråga där det finns beröringsskräck från er och regeringens sida, och det är frågan om marknadsskolan. Jag undrar därför: Går det bra att prata om den frågan utan att bli anklagad för att det är det enda som vi tar upp?

Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till reservation nummer 1, som vi har tillsammans med Socialdemokraterna, så att jag inte glömmer det.

Vi är här för att diskutera betyg och varför vi har betygsinflation här i landet. Det har kommit en riksrevisionsrapport och en skrivelse om den, och vi är här därför att vi har lite olika åsikter om hur man ska agera i denna fråga. Vissa av våra partier anser att man kan bredda uppdraget och den utredning som ska tillsättas för att kunna se på problematiken ur olika vinklar, medan andra partier inte alltid anser att så ska vara fallet eftersom de har andra intressen i denna fråga.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om statens insatser för likvärdig betygssättning

Herr talman! När man driver en restaurang måste man lägga upp en plan som leder till lönsamhet. Det kan tyckas - jag gör det i alla fall - att det är matens kvalitet som bör avgöra hur många kunder restaurangen får och därmed också hur hög restaurangens lönsamhet blir, men den tiden lever vi inte längre i.

Vi lever i en tid där en restaurang behöver ha någon som är kommunikatör och som ser till att det görs reklam för restaurangen på sociala medier. På restaurangen behöver det också finnas servicepersonal som agerar så pass fint gentemot kunderna att dessa återvänder till restaurangen. Det behövs marknadschefer och vd:ar i bolag för att se till att det fungerar och blir lönsamt. Nu pratar jag om en restaurang.

Vad behövs mer för en restaurang? Jo, att kunderna sätter höga betyg på den. Man kan, som någon föreslog här tidigare, gå in på Google och söka på olika restauranger och se hur höga betyg de har. Detta påverkar om man kommer att gå till restaurangen eller inte.

Det här är helt rimligt när det handlar om restauranger. Det är bara det att vi inte är här för att diskutera restauranger, utan vi är här för att prata om skolan. Är det inte skevt att vi har exakt samma system för att sätta våra barn i skolan som vi har för att välja restaurang och att människor vill ha skolor där det finns servicepersonal, som lärarna har blivit, där det finns kommunikatörer som gör reklam för skolorna och där betygen används som ett medel för att få fler så kallade kunder, som i det här fallet bör kallas för elever?

Jag menar att detta är tragiskt för det svenska skolsystemet. Vi måste tänka över hur vi ska motverka betygsinflationen. Då behöver vi större utredningar som fastslår det som många tidigare utredningar och forskningsrapporter har fastslagit, nämligen att marknadsskolan leder till betygsinflation och till att betygen används för att få fler av det som man kallar kunder.

Nu har flera av de politiska motståndarna lämnat salen. Det ska sägas att det inte är första gången, utan detta har skett vid ett flertal tidigare debatter. Det har också under längre tid satts i system att inte vilja diskutera dessa frågor med Vänsterpartiet och heller inte med andra partier i oppositionen. Det innebär inte att frågan kan viftas bort. Vi har ett problem i Sverige, och det största problemet i det svenska skolväsendet heter marknadsskolan.

Oavsett om sverigedemokratiska ledamöter lämnar kammaren eller inte och oavsett om andra partiföreträdare vägrar att diskutera frågan och inse allvaret är det ett bedrägeri gentemot de svenska barnen och den svenska befolkningen. Det är inte något som jag kommer att backa undan från, utan i debatt efter debatt kommer jag att stå här som jag gjort tidigare och prata om marknadsskolans konsekvenser för det svenska skolsystemet.

I dag handlar det om betygen och en annan gång om hur man skär ned på elevhälsan, men faktum är att detta system är icke-fungerande och måste avskaffas en gång för alla.

Herr talman! Jag tänkte fokusera på den här debatten, som handlar om att det pågår ett bedrägeri mot den svenska befolkningen i form av falska betyg. Marknadsskolesystemet är en av anledningarna till att detta ökar.

Jag förstår att Patrick Reslow inte vill tala om det. Men jag ställer frågan igen. Det är trots allt jag som har begärt den här repliken. Jag undrar helt enkelt: Kommer Sverigedemokraterna att fortsätta att blockera att man på något sätt tar tag i marknadsskolans konsekvenser för betygsättningen, eller kommer man inte att göra det?

Sedan måste jag ändå säga att om Patrick Reslow tar åt sig när det gäller formuleringen att bedrägeri ligger honom varmt om hjärtat får det stå för Patrick Reslow. Det kan inte jag svara för över huvud taget. Det får Patrick Reslow helt enkelt svara på själv.

Herr talman! Vi är här för att tala om något som närmast är att betrakta som bedrägeri gentemot den svenska befolkningen. Bedrägeri är ju också en fråga som ligger Patrick Reslow varmt om hjärtat.

När man då har ett kvitto på vad dessa bedrägerier i den svenska skolan handlar om, ska man då inte granska detta på ett bredare plan? Man vet ju redan att det bland annat handlar om marknadsskolan, som forskare på många universitet har pekat ut. Betygsforskare kan till exempel visa att andelen elever med betyget A i svenska som andraspråk är nästan 109 procent större i fristående skolor än i kommunala skolor. I teknikämnet är skillnaden 79 procent. I engelska är den 74 procent. Man kan se att den skenande betygsättningen drivs på av det marknadssystem vi har.

Någonstans får man säga att det är nog med floskler i den här kammaren. Man kan inte bara vifta bort alla de problem som alla forskare i det här landet är överens om, utom möjligtvis de som är anställda av Almega, och rikta fokus på något annat. Det får vara nog med det. Nu är det dags för den svenska regeringen, som styrs av Sverigedemokraterna, att också svara på om man kommer att ta tag i detta betygsbedrägeri eller detta experiment, som Fredrik Malm kallade det. Kommer man att ta tag i det?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om statens insatser för likvärdig betygssättning

Kommer Sverigedemokraterna att tillåta att man tar tag i det, eller är det fortsatt viktigare att se till att Patrick Reslows och Sverigedemokraternas vänner inom skolmarknaden ska kunna göra vinster på bekostnad av att barn får betyg som de egentligen inte ska ha, vilket kommer att utsätta dem för en fruktansvärd situation framöver när de inte har den kunskap de behöver för de arbeten de får?

Herr talman! Jag upplever inte riktigt att Fredrik Malm gav ett svar här. Han sa bara att vi ska googla. Det går inte att säga så mycket mer än att folk som lyssnar på debatten får gå hem och googla vad som står i Tidöavtalet. Det finns jättemånga punkter i Tidöavtalet, men det finns absolut inte en punkt om att problemen med skolkoncerner ska rättas till och att problemen med de falska betygen som skolkoncernerna sätter ska rättas till.

Fredrik Malm har sagt att friskoleutredningen som ska tillsättas ska behandla frågan. Det är inte första gången frågan utreds, utan den har utretts gång på gång.

Skolverket har visat att elever som går på fristående skolor klarar sig sämre vid högre utbildning än elever som har gått på kommunala skolor. SNS, näringslivets egen studieorganisation, har sagt att fristående skolor sätter högre betyg. Lärarfacken har lagt fram rapporter där det framgår att betygsinflationen till stor del beror på att koncernskolorna sätter falska betyg. Det finns en rad forskningsstudier från Stockholms universitet, Göteborgs universitet och andra universitet som fastslår att marknadsskolan är en av de största anledningarna till att det finns falska betyg. Betyder det att utredningen som handlar om marknadsskolan, som man menar att Tidögänget har kommit fram till, kommer att innefatta att sätta stopp för marknadsskolan? Till exempel sätts det i system att anställa obehöriga lärare, som är ännu en anledning till att vissa skolor sätter fler falska betyg än andra. Kommer Liberalerna att agera så att man sätter stopp för den största orsaken till betygsinflationen, nämligen marknadsskolan?

Herr talman! I vissa frågor är det väldigt lätt för regeringspartierna att tillsätta lite bredare utredningar, till exempel när det gäller repressiva förslag, högre straff, angiverisystem och liknande. Men just när det gäller frågor som rör skolan verkar det vara så att man måste vara försiktig och ta det lugnt, så därför går det helt enkelt inte att lägga till vissa rimliga uppdrag i de befintliga utredningsuppdragen.

Herr talman! Det finns inte bara en anledning till att vi har betygsinflation och falska betyg inom det svenska skolsystemet. Vi vet att svaren är många. Men vi vet också att det finns en fråga som forskare och olika typer av rapporter har nämnt gång på gång, inklusive Riksrevisionens rapport, och det är att friskolor är mer generösa med att sätta betyg än vad de kommunala skolorna är.

Det betyder inte att kommunala skolor inte har några problem med falska betyg, men man kan se att problemen främst har kommit till efter att antalet friskolor har ökat explosionsartat i det svenska skolsystemet. Studieförbundet Näringsliv och Samhälle säger i en rapport som jag tror släpptes i slutet av förra året att det här är ett enormt problem och att man ser att främst skolkoncerner har satt i system att ha för höga betyg jämfört med elevernas faktiska kunskaper.

Regeringen nämner ingenting om detta, och jag skulle vilja veta vad Liberalerna och Fredrik Malm vill göra. Vad ska regeringen göra för att stoppa det enorma problemet med fuskbetyg och falska betyg som skolkoncernerna har bidragit till?