Daniel Bäckström

Herr talman, ärade ledamöter och åhörare! Sverige behöver en regering som genomför reformer som tar Sverige i en ny riktning, skapar goda förutsättningar för att bo och verka i hela landet, stärker tryggheten, sänker utsläppen i en mycket snabbare takt och höjer den långsiktiga strukturella tillväxten. Sverige behöver en regering som underlättar för civilsamhälle och företag, stärker människors trygghet och frihet och ser att Sverige byggs starkt på tillit och framtidstro.

I dag ska kammaren ta ställning till om Elisabeth Thand Ringqvist ska få mandatet att bilda en regering bestående av Centerpartiet, Socialdemokraterna, Kristdemokraterna, Miljöpartiet och Liberalerna.

Vi ser att en sådan regering har möjlighet att föra en politik som höjer tillväxten, sänker utsläppen och skapar bättre levnadsvillkor i hela landet. En sådan regering stärker både civilsamhällets och människors frihet, främjar jämlikhet, jämställdhet och delaktighet samt rustar Sverige för framtidens utmaningar.

Under de sonderingssamtal som Elisabeth Thand Ringqvist fört med riksdagens samtliga partiledare har det framkommit att det finns majoritet för denna politik, men i dagsläget saknas det parlamentariska stödet för en mittenregering.

Elisabeth Thand Ringqvist åtog sig sonderingsuppdraget och har därutöver accepterat att prövas i en statsministeromröstning, trots att detta inte var avsikten från början. Det visar på konstruktivitet och en vilja att föra regeringsbildningsprocessen framåt, en sak som varit bristande hos flera andra partier den senaste tiden.

Centerpartiet har såväl före som efter valet tagit en rad väl avvägda steg för att underlätta regeringsbildningen. Erfarenheterna från 2018 visar att otydliga besked och låsta positioner försvårar möjligheterna att ge landet en stabil regering.

Mot den bakgrunden angav vi redan före valet tydligt vilka partier vi är beredda att sitta i regering med. Beskedet att dessa inkluderar Socialdemokraterna och Miljöpartiet var en betydande förändring jämfört med tidigare och gav väljarna klarhet i vad en röst på Centerpartiet innebar. Vi har samtidigt angett att vi kan regera med Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna.

Vi har vidare förklarat oss beredda att stödja en regering som även Vänsterpartiet stöder liksom en socialdemokratisk enpartiregering. Därmed har vi bidragit till att vidga antalet möjliga regeringsalternativ.

Vi har inte heller ställt krav på ministerposter, eftersom det avgörande för oss är det sakpolitiska innehållet.

För att partierna skulle kunna föra samtalen utifrån samma underlag bjöd vi in till Högberga möte i syfte att skapa en gemensam lägesbild av Sveriges ekonomi, arbetsmarknad, säkerhet och klimat. Elisabeth Thand Ringqvist har dessutom åtagit sig ett sonderingsuppdrag och ställt sig till förfogande i dagens statsministeromröstning.

Sammantaget har Centerpartiet tagit ett konsekvent ansvar för att Sverige ska kunna få en fungerande regering.

Herr talman! Centerpartiets besked från före valet ligger fast. Det mandat vi fått från våra väljare är inte en historiskt skarp vänstersväng.

Det handlar om ekonomisk tillväxt, en återhållsam migrationspolitik och en rimlig kriminalpolitik. Det handlar om större frihet för människor, en välfärd som fungerar i hela landet och bättre villkor för de gröna näringarna. Det handlar om sänkta utsläpp och en försvars- och utrikespolitik som är öppen för ett fördjupat internationellt samarbete.

Vi har därmed inte fått väljarnas mandat att bli det parti som efter 110 år släpper in Vänsterpartiet i regeringen. Vi har inte heller fått väljarnas mandat att bli det parti som möjliggör sverigedemokratiska ministrar.

Vårt ansvar gentemot våra väljare är att så mycket som möjligt av vår politik ska bli genomförd, och det är något vi ämnar åstadkomma.

Herr talman! Senast denna kammare prövade en centerpartistisk statsministerkandidat hette kandidaten Thorbjörn Fälldin. I sin första regeringsförklaring från 1976, när Centerpartiet, Moderaterna och dåvarande Folkpartiet bröt ett 44-årigt socialdemokratiskt maktinnehav, sa Thorbjörn Fälldin: ”Med fasthet och ansvar skall vi föra en politik i hela folkets intresse. Därvid skall vi söka ett så brett samförstånd som möjligt.”

Brett samförstånd var vägledande för 50 år sedan. Det bör vara vägledande även för nästa regering. Det hade tjänat Sverige väl med en regering förankrad i mitten. Det hade tjänat Sverige väl med en regering som söker lösningar brett. Det hade tjänat Sverige väl med en statsminister som prövar nya majoriteter för att genomföra de reformer som Sverige så väl behöver för att stå starkt till år 2030.

Herr talman! Likt Thorbjörn Fälldin har Elisabeth Thand Ringqvist de senaste veckorna visat att hon söker lösningar och bidrar konstruktivt för att Sverige ska få en regering på plats.

Med denna motivering röstar Centerpartiet för Elisabeth Thand Ringqvist som statsminister.

(Applåder)

Herr talman! Centerpartiet gick till val på fler jobb, lägre utsläpp och bättre välfärd i hela landet. Med det som grund fick vi ett förstärkt mandat från väljarna – ett mandat vi nu är satta att förvalta. Detta kommer att vara våra ingångar i alla politiska frågor under den kommande mandatperioden, precis som det är våra ingångar i de samtal som nu förs rörande regeringsbildningen.

Herr talman! Under valrörelsen var vi även tydliga med följande: För att inriktningen i dessa politiska frågor ska formas i enlighet med vad våra väljare vill finns det några partier som, utöver vårt eget, kan sitta i en regering som vi samarbetar organiserat med. Det är Socialdemokraterna, Moderaterna, Kristdemokraterna, Miljöpartiet och Liberalerna.

Sverige och EU står inför utmaningar, bland annat vad gäller den ekonomiska tillväxten, och Nato möter en hotfull omvärld, även i vårt direkta närområde. Vi i Centerpartiet anser att det ger starka skäl till stabilitet och en politik förankrad i mitten. Mot den bakgrunden har vi sedan valet tagit konstruktiva initiativ för att föra regeringsbildningen framåt.

I våra samtal har vi varit tydliga med att det är politikens innehåll som avgör, inte att vi själva ska samla på oss ministerposter. Centerpartiet är därför inte främmande för att exempelvis släppa fram en regering bestående av enbart socialdemokrater, förutsatt att den regeringen för en tillväxtvänlig politik tydligt förankrad i mitten.

För dagens votering finns inte de förutsättningarna. Centerpartiet kommer därför att rösta nej i dagens statsministeromröstning.

Nu blir det talmannens uppgift att ta processen vidare. Centerpartiet står fortsatt redo för samtal som kan leda till en stabil regering som för en politik som leder till fler jobb, lägre utsläpp och en bättre välfärd i hela Sverige. Vår dörr för regeringsmedverkan är öppen för alla de partier som vi tidigare har sagt oss kunna samarbeta med i regering.

(Applåder)

I detta anförande instämde Julia Algotsson (C).

Herr ålderspresident! Ärade ledamöter! Även jag vill instämma i gratulationerna till talman Andreas Norlén.

Jag vill å Centerpartiets vägnar nominera Kerstin Lundgren till posten som tredje vice talman.

Sedan 2018 har Kerstin Lundgren varit tredje vice talman i Sveriges riksdag, ett uppdrag som hon har utfört på ett mycket förtroendeingivande sätt. Kerstin Lundgren har varit ledamot här i Sveriges riksdag sedan 2002 och har en gedigen parlamentarisk erfarenhet från såväl kommun och region som riksdag.

I sitt riksdagsuppdrag har Kerstin suttit i ett flertal utskott, däribland 20 år i utrikesutskottet. Kerstin är respekterad och har stark integritet och lång säkerhetspolitisk erfarenhet, vilket är en viktig kompetens för talmanspresidiet i en orolig omvärld.

Kerstin är van att leda möten och har utfört sitt uppdrag som tredje vice talman på ett förtjänstfullt sätt. Om det är stabilitet som kammaren söker är Kerstin Lundgren det naturliga valet som tredje vice talman. Kerstin ger viktig kontinuitet i arbetet i Sveriges riksdag och har alla förutsättningar att på ett samlande och tryggt sätt bidra i talmanspresidiet under kommande mandatperiod.

Därför nominerar Centerpartiet Kerstin Lundgren att fortsätta uppdraget som tredje vice talman.

(Applåder)

Herr ålderspresident! Ärade ledamöter av Sveriges riksdag! Ja, det har länge varit en tradition att talmannen kommer från riksdagens största parti. Den som ska leda riksdagens arbete har viktiga uppgifter för vår demokrati. Inte minst i den oroliga omvärld vi lever med är det viktigt med en samlande kraft som har stor respekt hos en bred majoritet i Sveriges riksdag.

Jag vill å Centerpartiets riksdagsgrupps vägnar ge aktivt stöd åt Socialdemokraternas nominering av Johanna Haraldsson som talman.

(Applåder)

Fru talman! Polisen har en viktig och många gånger avgörande roll i arbetet med att skapa, och även återskapa, trygghet för oss alla runt om i vårt land. Jag vill ta tillfället i akt och rikta ett varmt tack till alla både poliser och polisanställda för de insatser som de gör dygnet runt, dagligen, varje år. Ett varmt tack!

Vi centerpartister har stått bakom de historiskt stora och välbehövliga resurstillskott till svensk polis som nu förverkligas. Anslagen har ökat från 32 miljarder år 2022 till dagens 48 miljarder. Det är en ökning med ungefär 50 procent, och expansionen är mycket nödvändig. Brottsligheten är alltför allvarlig, och konsekvenserna för de enskilda och för samhället är alltför stora för att vi ska kunna stå still. Vi måste göra mer.

Det är mot den bakgrunden vi i dag debatterar justitieutskottets betänkande om en betald polisutbildning. Centerpartiet ställer sig bakom förslaget och välkomnar propositionen. Att göra polisutbildningen betald genom att skriva av studielånet för den som genomgått utbildningen och stannar kvar i tjänst är en klok och välriktad åtgärd. Denna skattefria avskrivning stärker rekryteringen och ökar drivkrafterna att stanna kvar i yrket. Det är också ett tydligt besked om att samhället värdesätter dem som väljer att slå in på polisyrkets bana.

Fru talman! Det handlar dock inte bara om fler poliser. Det är inte enbart antalet som avgör hur tryggt vårt land är, utan det är vad poliserna kan, var de finns och om de har förutsättningar att göra sitt uppdrag.

Riksrevisionen presenterade nyligen en rapport om antagningen till polisutbildningen, och det var ingen munter läsning. Riksrevisionen konstaterar att det inte är säkerställt att antagningsprocessen väljer ut de lämpligaste kandidaterna. Det saknas också en heltäckande analys av vad yrket faktiskt innebär och kräver och av vilken kravbild man ska ha. Det här är en mycket viktig iakttagelse men också allvarlig kritik. Rätt kravbild, rätt kompetens och rätt urval är ju grundbulten i allt.

Vi har i dag en verklighet där ungefär hälften av landets poliser har varit i tjänst i mindre än tio år. I statistiken kan vi se att en polis kan ha varit anställd i 40 år och därmed ha erfarenhet från de 40 åren medan andra kan ha varit anställda i bara några månader. Denna stora variation ger effekter och påverkar hur uppgifterna utförs.

Brottsligheten har dessutom förändrats. Utöver mängdbrott och våldsbrott hanteras nu avancerade digitala brott, internationellt organiserad brottslighet och komplexa ekonomiska upplägg. Dessutom har vi ett säkerhetspolitiskt läge med en gråzonsproblematik och rätt stora utmaningar kopplade till totalförsvar som också ska hanteras av dessa myndigheter. Det här ställer allt högre krav på både kunskap och förmåga.

Centerpartiet menar att kvantitativa mål, det vill säga mål om antal poliser, måste kompletteras med kvalitetsmål, det vill säga mål som mäter poliskårens faktiska förmågor. Det här lägger ett stort ansvar på såväl nuvarande regering som kommande regeringar att säkerställa att utbildningens innehåll och urvalskriterier hålls på en hög och ändamålsenlig nivå – inte minst när utbildningsvolymerna ökar i den omfattning som nu sker.

Fru talman! Polisen har formulerat visionen ”Vi gör hela Sverige tryggt och säkert”. Som centerpartist vill jag i dagens debatt särskilt betona ”hela Sverige”. Vi har länge kunnat se att det i vissa bygder är svårt att rekrytera till den polisiära verksamheten och att få långsiktighet, med kompetens som utvecklas lokalt och med lokal kännedom. Här finns jättestora utmaningar. Landet står inför, och kommer även framöver att stå inför, en stor kompetensutmaning.

Vi ser i dag hur polisreceptioner stänger runt om i landet, inte minst på landsbygden. Befolkningen möter detta och får besked om att möjligheten att fysiskt besöka polisen under fasta öppettider försvinner. Det är också på landsbygden och i mindre kommuner som det är svårt att rekrytera poliser. Med hög personalomsättning och många gånger tillfälliga placeringar har dessa bygder runt om i landet ofta sämre polisnärvaro.

Detta är djupt problematiskt. En tillgänglig och fysiskt närvarande polis bygger det förtroende som är avgörande för att förebygga och utreda brott. Relationen mellan invånare och polis kan vara helt avgörande för hur man berättar om sin egen situation och vad man kan vara utsatt för i hemmet eller när man har iakttagit någonting som behöver rapporteras och som kan underlätta polisens arbete för att lösa ett brott.

Fru talman! I våra budgetmotioner har vi lagt fram förslag om en polisgaranti. Garantin handlar om polisnärvaro i landets 290 kommuner – inte av princip utan för att tillgänglighet skapar trygghet och för att känslan av att polisen finns där när man behöver den måste vara lika i hela landet. En betald polisutbildning frigör dessa resurser. Den rekrytering som detta möjliggör måste inte bara leda till fler poliser utan måste också leda till fler poliser med hög kompetens och närvaro i hela landet.

Centerpartiet yrkar bifall till förslaget i betänkandet. Jag vill också passa på att rikta ett varmt tack för mandatperioden så här långt. Jag önskar fru talmannen och ledamöterna en mycket fin fortsättning på sommaren.

(Applåder)

Fru talman! I slutet av april skickade Sverigedemokraterna in två utkvittade ledamöter i en votering om skärpta medborgarkrav. Därmed vann Tidöpartierna omröstningen med en rösts övervikt och stoppade övergångsregler för svenskt medborgarskap.

Sverigedemokraterna bröt också kvittningsöverenskommelsen som byggde på förtroende mellan riksdagens partier. Det visar att det inte finns respekt för de demokratiska ordningar och överenskommelser som har satts upp för att behålla maktbalansen i riksdagen.

Vi centerpartister har inte ändrat uppfattning i själva sakfrågan. Vi vill fortsatt ha övergångsregler för svenskt medborgarskap. Som andre vice talmannen inledde med att säga gäller dagens prövning inte sakfrågan. Det är i själva verket en prövning av om motionen ska få väckas med hänvisning till 9 kap. 15 § i riksdagsordningen med anledning av en händelse av större vikt.

Under 70-talet när grundlagspropositionen lades fram underströks att bestämmelsen är av undantagskaraktär och därför bör tillämpas restriktivt. Syftet med införandet av möjligheten att väcka händelsemotioner har inte varit att korrigera oväntade beslut i kammaren.

Fru talman! Centerpartiet delar talmannens och riksdagsförvaltningens bedömning att motionen som lämnats in inte uppfyller kraven i riksdagsordningen eller dess förarbeten. Om händelsemotionen skulle tillåtas skulle det också innebära en tydlig förändring av praxis i riksdagens arbete.

Fru talman! Därför är vi av den uppfattningen att motionen bör läggas till handlingarna utan hänvisning.

Herr talman! Precis som när det handlar om totalförsvaret i sin helhet behöver vi breda överenskommelser och en samlad, långsiktig politik som stärker Sveriges livsmedelsproduktion. Men just nu är många av regeringens presenterade förslag kortsiktiga och åtgärderna tillfälliga. Ett exempel är den tillfälligt sänkta matmomsen. En jordbrukare får ut 10 öre på varje matkrona medan staten plockar ut lite mer. Det visar på obalansen och på att systemet är felkonstruerat.

Vi ser att lönsamheten påverkar framtiden. Om lönsamheten uteblir försvinner fler gårdar, vilket påverkar förutsättningarna framåt. Vi behöver därför vidta åtgärder som stärker produktionen.

Min fråga till statsministern är: Kommer man att vidta andra konkreta åtgärder för att på kort sikt stärka livsmedelsproduktionen i Sverige?

Herr talman! Vi lever i en mycket orolig tid. Säkerhetsläget är spänt i Mellanöstern, kriget i Ukraina fortsätter och USA:s president agerar oförutsägbart med sina uttalanden och åtgärder. Detta får konsekvenser för vår försörjningstrygghet. Priserna på viktiga insatsvaror till jordbruket, bland annat diesel och gödningsmedel, har den senaste tiden ökat kraftigt. Det blir också alltmer osäkert hur man ska få tag på dessa insatsvaror framöver och till vilket pris. Detta påverkar nästa odlingssäsong men också den säsong vi nu går in i.

Att Sverige lever med ett stort importberoende för att klara livsmedelsförsörjningen är i sig också en stor sårbarhet och påverkar vårt säkerhetsläge och tryggheten för vår befolkning. Samtidigt brottas svenska livsmedelsproducenter med tilltagande byråkrati, höga kostnader och pressad lönsamhet. Det behövs därför stora satsningar som stärker förutsättningarna att både producera mer livsmedel och få till produktion på hemmaplan av dessa insatsvaror, till exempel gödning och drivmedel, dels för att stärka tryggheten, dels för att säkerställa att detta finns i dessa orostider.

Då behövs det konkreta, siffersatta och mätbara mål i regeringens livsmedelsstrategi. I höstas återkom Jordbruksverket med förslag på nya målsättningar, men regeringen har ännu inte gått vidare i frågan. Tiden är knapp, och det är viktigt att agera.

Min fråga till statsministern är: Hur kommer regeringen att gå vidare med Jordbruksverkets förslag på mål för svensk livsmedelsproduktion så att svensk livsmedelsförsörjning kan stärkas i en orolig tid?

(Applåder)

Fru talman! Också jag vill ställa en fråga till försvarsminister Pål Jonson.

Myndigheten för civilt försvar har i dag sitt huvudkontor i Karlstad, och där arbetar cirka 550 medarbetare. Räddningstjänst och skydd av civilbefolkningen, delar av kommunikation och försörjningsberedskap är några av ansvarsområdena.

Nu har vi fått besked om att myndigheten planerar att flytta centrala funktioner från Karlstad till Stockholm. Detta skapar stor osäkerhet om framtidsutsikterna för statliga jobb såväl i Karlstad som i övriga landet inom beredskapsområdet.

Centraliseringen sker i en tid med ett försämrat säkerhetsläge, där vi behöver bygga robusthet och minska sårbarheterna. Centralisering ger ökad sårbarhet, och regeringen behöver ge tydliga besked om hur centraliseringen ska mötas.

Min fråga till Pål Jonson är: Hur ser han på denna centralisering av statlig verksamhet från Karlstad till Stockholm?

Herr talman! Dagens betänkande har onekligen många underrubriker. Här behandlas tre stora avsnitt om företag, kapital och fastigheter, så spännvidden i debatten är omfattande. Området är dock nog så viktigt då det berör många av de frågeställningar som människor runt om i landet har i vardagen.

En av de stora utmaningarna är ju den höga arbetslöshet som finns i Sverige i dag. För att möta den behöver vi en jobbpolitik som gör det lättare både att anställa fler och att skapa fler jobb. För Centerpartiet är nyckeln att se vad som behöver göras för de små och medelstora företagen, men också för de större. Det ska bli så enkelt och billigt som möjligt för företagen att anställa fler medarbetare, så att de vågar göra det.

Inte minst är det viktigt att göra det lättare i bygder med få företag, liksom att minska regelbördor och göra det lättare för folk att förstå företagsformerna. Där ser vi att en väg in är att göra beskattningen mer schablonmässig för företag med lägre omsättning, det vill säga riktigt små företag. I stället för krånglig bokföring och olika skatter ska de betala en enkel schablonskatt på omsättningen. Vi tror att det kan gå att få till ett upplägg som gör det lika lätt att vara företagare som att vara anställd. Mikroföretag kallar vi det, och om vi kunde få till detta skulle det innebära möjligheter inte minst för människor på landsbygden att skapa sin egen försörjning.

Småföretagare är ryggraden i vår ekonomi, och för att ge små och växande företag möjlighet att växa krävs lägre kostnader. Det tror vi är en av nycklarna. Men kapital- och företagsbeskattning behöver också förbättras; det är i dag ett komplicerat lapptäcke med alla regelverk, och det krävs ofta dyr experthjälp för att man ska förstå och behärska dem. Vi behöver verkligen fortsätta arbetet med förenklingar och med att förbättra förutsättningarna så att mångfalden av företagare enklare kan fokusera på sin kärnverksamhet i stället för på administrativt arbete.

Vi i Centerpartiet vill också sänka skatten för de ägarledda småföretagen och göra det lättare och billigare för familjeföretag att lämna över till nästa generation. Där ser vi nämligen att många näringsidkare runt om i landet har en stor utmaning.

När det gäller 3:12-reglerna, som vi har hört nämnas tidigare i denna debatt, bestämmer de hur ägare av små företag ska betala skatt på sin vinst och utdelning. Vi i Centerpartiet välkomnar regeringens vilja att ändra systemet så att det blir både enklare och bättre, och vi tror att det går att göra ännu mer än det som finns i de förslag som har kommit. Man behöver dock vara observant på om det innebär skattehöjningar för en del företag, för det tycker vi i så fall är bekymmersamt. Vi ser alltså att det behövs en fortsatt översyn av 3:12-reglerna för att sänka kostnader och förenkla för enskilda företag, inte minst de ägarledda småföretagen.

Grön omställning är ett annat avsnitt i detta betänkande. Vi vet att pågående arbete kräver stora investeringar. Många har redan gjorts, men fler behövs för att vi ska nå målet om ett hållbart samhälle. Vi vill göra det enklare och mer lönsamt att göra gröna investeringar, och för att stärka marknadsmekanismerna i miljöpolitiken vill vi se en utredning om kortare avskrivningstider för miljö- och klimatsmarta investeringar.

Jag har varit inne på landsbygden, och en del av oss som bor där ute vet hur det är att få marken intecknad så att vi kan fortsätta äga den men inte nyttja den. Det kan handla om kraftledningar, vägar eller andra syften. Allframtidsupplåtelse är någonting att verkligen fokusera på. Vi tycker att det behövs en översyn av möjligheten att sätta av engångsersättning för markintrång – allframtidsupplåtelse – för skattemässig fördelning över flera inkomstår.

När jag nu är inne på temat natur och naturvård vill jag säga att vi välkomnar det nya naturvårdskontot, som gör det skattemässigt enklare att få ut ersättning för naturvårdsavtal. Vi vill dock att dessa pengar ska kunna tas ut under en dubbelt så lång period, från 10 till 20 år, för att matcha skogsbrukets långa livscykler.

Herr talman! För oss är det också oerhört viktigt att stå upp för och försvara modellen med skogskonto. Den har betytt mycket över tid. Det handlar om att förstå de förutsättningar man lever med när man har ett skogsbruk som efter aktivt brukande under 80–100 år ska kunna avverkas för inkomster – men också om att tänka på hur det här kan fortsätta att utvecklas långsiktigt.

Skogskontot jämnar ut inkomsterna och gör att man lättare kan sprida ut skatten över flera år i stället för att betala allt på en gång vid avverkning. Centerpartiet tror och ser att detta verkligen främjar långsiktigheten, och inte minst drivkraften, i svensk ekonomi då skogsfrågor och skogsbruk är viktiga underlag för skatteintäkter till vår gemensamma välfärd. Här tänker vi att det som är bäst för skogen ska få vara vägledande, och då ser vi att vi verkligen ska stå upp för modellen med skogskonto.

Vi är också positiva till att hitta modeller när det handlar om sponsring. Ett rikt idrotts- och kulturliv är en väldigt viktig förutsättning för attraktiva lokalsamhällen, och också för trivselfaktorer och folkhälsa på olika sätt, runt om i landet. Många idrottsföreningar, oavsett storlek, är i varierande utsträckning beroende av olika former av sponsring, både för att bedriva sin verksamhet och för att utveckla densamma. För många är detta också ett viktigt arbete för att nå mer hållbarhet. Problemet kan ofta vara att det saknas tydlighet i lagstiftningen om hur sponsring ska beskattas.

Herr talman! Vi ser att det behövs en översyn av regelverket för sponsring för att säkerställa en jämställd sponsring och skapa hållbara regelverk. Det skulle ge positiva effekter runt om i landet.

Jag yrkar bifall till vår reservation 3 i dagens betänkande och ser fram emot fortsatt debatt.

Fru talman! I dagens betänkande yrkar vi bifall till det förslag som föreligger angående sänkt mervärdesskatt på livsmedel från 12 till 6 procent. Frågan har varit aktuell under lång tid, inte minst med tanke på de senaste årens prisutveckling.

Vi har tagit del av olika förklaringsmodeller för hur prisutvecklingen har kommit till. Jag tänker tillbaka till min tid i miljö- och jordbruksutskottet men också försvarsutskottet när vi följde vad som hände både före och efter Rysslands invasion av Ukraina. Det gick väldigt fort: skenande bränslekostnader, kraftigt höjt gaspris och färre insatsvaror. Marknaden påverkades, och försörjningstryggheten och flödena förändrades. Vi såg tydliga ändringar i försörjningskedjorna. Detta gav effekter på livsmedelsproduktionen, inte minst bland producenter i Sverige, som så småningom i sin tur också ökade kostnader och priser i butik.

Vi är i ett läge där osäkerheten kring hur världen kommer att utvecklas de närmaste åren och även under de 21 månader framåt som föreligger för förslaget i kammaren i dag. Den tillfälliga sänkningen gäller ju fram till den 31 december 2027. Vad kommer att hända parallellt under de här månaderna? Vad kommer att hända i omvärlden västerut och österut? Hur kommer inflationen och kostnadsutvecklingen att påverkas? Det är något att tänka på när vi pratar om åtgärder som vi förväntar oss ska ge effekt i butik.

Parallellt med det här önskar vi ju att lågkonjunkturen kommer loss och leder till fler jobb, fler företag och ökade drivkrafter i svensk ekonomi. Men många hushåll har det tufft. Många brottas med konsekvenserna av varsel, nedläggningar, konkurser och den skyhöga arbetslösheten totalt sett.

Sveriges hushåll pressas i dagarna också av de höga elpriserna. Hemma i Säffle var det 19 grader kallt i morse, och i övriga Sverige förekommer det också många mätningar med kallgrader.

Hushållsekonomi utgörs av en helhet, och många olika faktorer påverkar vilken köpkraft och vilket utrymme som finns. Kombinationen av högre elpriser, högre elnätsavgifter och nya krångliga effekttariffer gjorde att den senaste elräkningen ledde till en stor chock.

Det väntar snart ytterligare elräkningar som ska betalas av svenska hushåll. Regeringspartierna lovade i valrörelsen sänkta elpriser, men i stället har elräkningen för många blivit en stor börda och också en stor andel av utgifterna.

Fru talman! Centerpartiet har länge drivit en halvering av matmomsen till 6 procent. Det är en del i ett centralt paket som vi skulle vilja se för att underlätta och stärka svensk livsmedelsproduktion och för att göra matkassen billigare för våra hushåll. Det ger människor mer pengar kvar i plånboken, och det sänker kostnaderna. Det spär förhoppningsvis också på konsumtion och sparande. Men det är viktigt att följa upp och se utfallet och vilken effekt det verkligen blir för svenska hushåll på kort sikt.

Sänkt matmoms förbättrar också förutsättningarna för lantbruket att producera mer, bättre och mer prisvärd mat. Det är viktigt att lönsamheten är och blir starkare. Också konkurrenskraften kan förbättras i dessa tider.

I förlängningen kan också en sådan åtgärd bidra till en tryggare livsmedelsförsörjning och en starkare beredskap. Sedan är det alltid viktigt att uppmärksamma värdet av långsiktighet och förutsägbarhet liksom värdet av stabila förutsättningar och förändringar både när det handlar om hushåll och när det handlar om företagens möjligheter att utvecklas.

Vi behöver se satsningar inom flera områden. Tillfälliga åtgärder skapar inte alltid de bästa förutsättningarna, och därför är det viktigt att fortsätta resonemanget om vad som över tid ger förutsägbarhet och stabilitet.

Vårt fokus, herr talman, ligger på att minska den totala kostnadsbördan för svenska livsmedelsproducenter, samtidigt som vi ser helheten för svensk hushållsekonomi. Vi har lagt fram flera utskottsinitiativ, bland annat ett i skatteutskottet för ett par år sedan om att utreda statens samlade pålagor i livsmedelskedjans alla led och föreslå reformer som ökar lönsamheten för jordbruket och stärker bönders konkurrenskraft. Tyvärr röstades detta initiativ ned av nästan alla partier närvarande vid mötet, men frågan är fortsatt lika aktuell. Vi menar att det är en oacceptabel situation att av varje krona som lantbrukaren medverkar till tar staten 11 öre, och 10 öre går till lantbrukaren. Detta säger något om hur statens påverkan på lönsamhet och konkurrenskraft ser ut.

Vad gäller andra sänkningar på momsområdet kan vi också se att sänkningen av restaurangmomsen gav effekt och genererade tusentals jobb inom inte minst branscher där unga och lågutbildade fick möjligheter.

Herr talman! Sänkt matmoms är alltså inte bara en fråga om lägre priser, utan det handlar om att stärka hela livsmedelskedjan och öka vår självförsörjningsgrad. Det handlar också om att stärka vår beredskap i en tid då vi behöver göra allt för att säkra förutsättningarna för redundans och uthållighet och för vår förmåga att försörja oss, för det är så många faktorer som pekar på att det blir allt osäkrare i vår omvärld.

(Applåder)

Herr talman! Jag tolkar statsministerns svar som att detta är ett normalläge, som accepteras.

I stället för att komma med konkreta åtgärder den här våren som möter arbetsmarknadens utmaningar väljer ju regeringen att höja kostnaderna för företag med 11 miljarder. Det blir dyrare att anställa och svårare att anställa. Man försvårar kompetensförsörjningen, och man skapar en hel del ytterligare regelkrångel för företagen.

I stället för att aktivt möta den svåra utmaning som Sverige nu har med den stora arbetslöshetskrisen väljer regeringen att avvakta eller att inte återkomma med mer än väldigt marginella åtgärder som samordnar insatser. Det skapar inte nya jobb. Det skapar inte heller tillfällen för människor, särskilt inte unga, att ta klivet in i anställning eller sysselsättning.

Frågan kvarstår: Hur tänker regeringen med statsministern i spetsen minska regelkrånglet, sänka kostnader för företagen och möta kompetensbristen just denna sommar, när det är så akut?

Herr talman! Dessa veckor är det, mitt i allt annat som sker, studentfirande. Det innebär stora steg i livet, inte minst för ungdomarna. Men vi kan se att det finns stor ovisshet om vad som väntar i arbetslivet och förutsättningarna för att hitta vägarna vidare.

Vi har en stor arbetslöshetskris i Sverige. Över 500 000 är arbetslösa. En halv miljon motsvarar 8,6 procent. Bortsett från pandemin är arbetslösheten nu den högsta sedan 2010. Vi har den tredje högsta arbetslösheten i EU, högre än i till exempel Grekland.

Vi kan också se att 100 000 har förlorat sina jobb de senaste åren, under Tidöregeringens ansvar. Och den här våren har vi tagit del av nyheter om ytterligare varsel, nedläggningar och konkurser. Det slår stenhårt mot människor och bygder runt om i vårt land.

Ett av många exempel är hemifrån mitt Värmland. I norra Torsby har Moelven tagit beslut om att lägga ned ett sågverk. Det berör 38 personer: 24 anställda och 14 leverantörer. Det får extra stora konsekvenser i en bygd där det finns få alternativ på arbetsmarknaden.

Dessutom är 28 procent av ungdomarna under 25 år arbetslösa.

Vi har oerhört mycket att fundera på. Hur skapas jobb? Möjligheterna finns i att små företag, som är jobbskaparna, ska få möjligheter att just skapa jobb.

Min fråga till statsministern är: Vilka konkreta åtgärder avser regeringen att vidta den här sommaren för att det ska anställas mer och skapas fler arbetstillfällen i vårt land?

Fru talman! Tack, statsrådet, för svaret! Frågan återstår ju att besvara. I det här fallet blockerar ett Natura 2000-område nödvändiga och livsviktiga kortsiktiga och långsiktiga åtgärder för att vägen ska vara farbar och för att man ska kunna ha en långsiktighet när det gäller denna viktiga infrastruktur. Alternativet är att åka på mycket små vägar, och det ger resultat som får stora konsekvenser för inte bara den regionala utvecklingen utan också många fler.

Jag repeterar frågan till statsrådet: Vilka åtgärder planeras för att detta inte ska vara ett hinder?

Fru talman! Jag vill ställa en fråga till statsrådet Andreas Carlson.

Genom hela Värmland går riksväg 62 utmed Klarälven. Den sträcker sig från Karlstad upp genom kommunerna, också genom Torsby kommun, och sedan vidare mot norska gränsen. Trafikverket har under de senaste tio åren utrett möjligheten att anlägga erosionsskydd med tanke på den slingrande flodfåra som riskerar att äta upp vägbanken så att denna viktiga väg riskerar att hamna i älven. Alternativen är väldigt få.

Mark- och miljödomstolen har nu nekat åtgärder med hänvisning till att området längs älven är ett Natura 2000-område. Detta får allvarliga konsekvenser för näringsliv, boende, turismutveckling och många andra värden.

Min fråga till statsrådet är: Vad tänker statsrådet göra för att viktiga infrastrukturinvesteringar och nödvändiga klimatanpassningsåtgärder inte ska stoppas av förekomsten av Natura 2000-områden?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Jag tackar försvarsministern för svaret.

Ett scenario är att USA inte stöder Ukraina och att man tar hem resurser från Europa samt att utvecklingen pekar mot krig inom ett par år. Då är ju tiden väldigt knapp, liksom möjligheten att åstadkomma konkreta resultat i förhållande till vår försvarsplanering. Det är oerhört angeläget att veta hur regeringen tänker hantera närtiden och när vi ska nå tillräcklig försvarsförmåga för att kunna stå upp i en väpnad konflikt.

Herr talman! Jag vill ställa en fråga till Sveriges försvarsminister.

Donald Trump har nu varit president i en månad. Vi har tagit del av många olika händelser och uttalanden. Han har tillsammans med medarbetare förmedlat väldigt tydligt att det råder en helt ny världsordning. Förutsättningarna för vårt gemensamma arbete framåt är väldigt osäkra. Vi befinner oss, tillsammans med övriga Europa, i ett synnerligen allvarligt säkerhetsläge.

Häromdagen tog vi del av svenska underrättelserapporter från 2024. Vi har också tagit del av danska rapporter. Man konstaterar att fler länder kan utsättas för ett väpnat angrepp om stödet uteblir samt att ett storskaligt krig kan bryta ut i Europa inom fem år. Detta gör att försvarsbeslutet behöver uppdateras.

Hur tänker försvarsministern och regeringen hantera detta synnerligen allvarliga säkerhetsläge?

Herr talman! Tack, statsministern, för svaret!

Vi kan också konstatera att de åtgärder som borde ha vidtagits de senaste åren inte har vidtagits från regeringens sida. Det har blivit dyrare att anställa. Relativt de begränsade underlättande åtgärderna får detta stora effekter för företagen med 10 miljarder i ökade kostnader per år och per budget som ni har lagt fram från regeringens sida. Detta sker i tider då vi måste underlätta att anställa.

Jag är uppvuxen i en bygd där detta har varit paradgrenen för att få fart på jobb och företagande utifrån många partiers fokus - inte minst regeringspartiers engagemang. Därför har jag också stora förväntningar på att det kommer åtgärder både för att hantera förutsättningarna för företag att anställa, starta och utvecklas och för att hantera arbetsmarknadens konsekvenser.

Vad kan jag ta med mig till de människor hemma i Säffle som nu drabbas av varsel, och vilka konkreta åtgärder tänker regeringen vidta på kort sikt för att stimulera arbetsmarknaden?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

Herr talman! Jag vill ställa en fråga till statsministern om arbetsmarknadsläge, konjunktur och företagande.

Vi kan se att arbetslösheten i Sverige är hög - den fjärde högsta i EU. Vi har ett snitt på 8,4 procent i dag, och genomsnittet i EU är 5,9 procent. Det är bara Spanien, Grekland och Finland som har högre arbetslöshet än Sverige.

Var fjärde ungdom är arbetslös, och nyföretagandet var förra året på sin lägsta nivå sedan 2009. Det minskade med 9 procent. Hemma i Värmland var nivån den lägsta sedan 2003.

Lågkonjunkturen tillsammans med de stora förändringarna på arbetsmarknaden och konkurser, varsel och uppsägningar gör att det ser väldigt tufft ut för många hushåll runt om i landet. Inte minst i byggsektorn ser vi att orderböckerna är väldigt tomma. Efterfrågan har dykt, och det har pågått ett tag.

Så sent som i tisdags lade Säffles största företag Moelven Byggmodul sitt tredje varsel på kort tid. Det förra varslet kom före jul, och nu varslades 70 anställda. Det är klart att det är många familjer som drabbas i ett redan ekonomiskt pressat läge med höga räntor och den senaste tidens kostnadsökningar. Frågorna är många vid köksborden och runt om på arbetsplatserna: Hur kommer vår framtid att utvecklas? Detta är ett stort bekymmer inte minst på landsbygden.

Min fråga till statsministern är därför hur han och regeringen tänker agera kortsiktigt för att få igång företagen så att det anställs. Hur kan man också ge möjligheter till en långsiktig näringslivsutveckling runt om i landet?

Herr talman! Det är mycket intressant att få ta del av landsbygdsministerns svar på många olika frågor. Jag tycker att det väl beskriver hur landsbygdsfrågorna tas på allvar i debatten. De berör politikområde efter politikområde. Det gäller infrastruktur, klimatomställning, energifrågor, bredband, fiberuppkoppling och arbetsmarknadens förutsättningar att kunna fungera framåt.

En del som finns med i ministerns svar är kopplingen till motståndskraft, resiliens, och beredskap. Vi i Centerpartiet har via vår försvarspolitiska talesperson Mikael Larsson varit starkt drivande under hösten i förhandlingarna om det civila försvaret.

Under gårdagen presenterade Försvarsberedningen en ny rapport. Där finns tydliga skrivningar om primärproduktion och jordbrukets förutsättningar. Men det står också att det mycket tydligare ska vara en del i planeringen av det civila försvaret.

Det kommer att bli mycket intressant att följa hur regeringen tar omhand de rekommendationer som Försvarsberedningen betonar och också hur ministern avser att få till det i den uppdaterade livsmedelsstrategin.

Det är viktigt att primärproduktionen och hela livsmedelskedjan får väldigt goda förutsättningar på kort sikt att stärka produktionen av livsmedel i hela landet. Det gäller inte minst med tanke på det synnerligen allvarliga säkerhetsläge som vi befinner oss i.

Herr talman! Vi har tagit del av många olika besked. Nu är det landsbygdsministern tillsammans med övriga ministrar i regeringen som bär det samlade ansvaret för hur landsbygdspolitiken formas de närmaste åren.

Vi kommer att fortsätta att följa upp hur arbetet går och vilka konkreta effekter vi kommer att kunna se av det arbetet. Tills vidare vill jag önska både talmannen och landsbygdsminister Peter Kullgren en fröjdefull jul.

Under min föräldraledighet som kommer att pågå till den 31 maj önskar jag också riksdagen allt gott i det fortsatta arbetet för en positiv landsbygdsutveckling. Tack för en givande debatt.

(Applåder)