Daniel Bäckström

Fru talman! Polisen har en viktig och många gånger avgörande roll i arbetet med att skapa, och även återskapa, trygghet för oss alla runt om i vårt land. Jag vill ta tillfället i akt och rikta ett varmt tack till alla både poliser och polisanställda för de insatser som de gör dygnet runt, dagligen, varje år. Ett varmt tack!

Vi centerpartister har stått bakom de historiskt stora och välbehövliga resurstillskott till svensk polis som nu förverkligas. Anslagen har ökat från 32 miljarder år 2022 till dagens 48 miljarder. Det är en ökning med ungefär 50 procent, och expansionen är mycket nödvändig. Brottsligheten är alltför allvarlig, och konsekvenserna för de enskilda och för samhället är alltför stora för att vi ska kunna stå still. Vi måste göra mer.

Det är mot den bakgrunden vi i dag debatterar justitieutskottets betänkande om en betald polisutbildning. Centerpartiet ställer sig bakom förslaget och välkomnar propositionen. Att göra polisutbildningen betald genom att skriva av studielånet för den som genomgått utbildningen och stannar kvar i tjänst är en klok och välriktad åtgärd. Denna skattefria avskrivning stärker rekryteringen och ökar drivkrafterna att stanna kvar i yrket. Det är också ett tydligt besked om att samhället värdesätter dem som väljer att slå in på polisyrkets bana.

Fru talman! Det handlar dock inte bara om fler poliser. Det är inte enbart antalet som avgör hur tryggt vårt land är, utan det är vad poliserna kan, var de finns och om de har förutsättningar att göra sitt uppdrag.

Riksrevisionen presenterade nyligen en rapport om antagningen till polisutbildningen, och det var ingen munter läsning. Riksrevisionen konstaterar att det inte är säkerställt att antagningsprocessen väljer ut de lämpligaste kandidaterna. Det saknas också en heltäckande analys av vad yrket faktiskt innebär och kräver och av vilken kravbild man ska ha. Det här är en mycket viktig iakttagelse men också allvarlig kritik. Rätt kravbild, rätt kompetens och rätt urval är ju grundbulten i allt.

Vi har i dag en verklighet där ungefär hälften av landets poliser har varit i tjänst i mindre än tio år. I statistiken kan vi se att en polis kan ha varit anställd i 40 år och därmed ha erfarenhet från de 40 åren medan andra kan ha varit anställda i bara några månader. Denna stora variation ger effekter och påverkar hur uppgifterna utförs.

Brottsligheten har dessutom förändrats. Utöver mängdbrott och våldsbrott hanteras nu avancerade digitala brott, internationellt organiserad brottslighet och komplexa ekonomiska upplägg. Dessutom har vi ett säkerhetspolitiskt läge med en gråzonsproblematik och rätt stora utmaningar kopplade till totalförsvar som också ska hanteras av dessa myndigheter. Det här ställer allt högre krav på både kunskap och förmåga.

Centerpartiet menar att kvantitativa mål, det vill säga mål om antal poliser, måste kompletteras med kvalitetsmål, det vill säga mål som mäter poliskårens faktiska förmågor. Det här lägger ett stort ansvar på såväl nuvarande regering som kommande regeringar att säkerställa att utbildningens innehåll och urvalskriterier hålls på en hög och ändamålsenlig nivå – inte minst när utbildningsvolymerna ökar i den omfattning som nu sker.

Fru talman! Polisen har formulerat visionen ”Vi gör hela Sverige tryggt och säkert”. Som centerpartist vill jag i dagens debatt särskilt betona ”hela Sverige”. Vi har länge kunnat se att det i vissa bygder är svårt att rekrytera till den polisiära verksamheten och att få långsiktighet, med kompetens som utvecklas lokalt och med lokal kännedom. Här finns jättestora utmaningar. Landet står inför, och kommer även framöver att stå inför, en stor kompetensutmaning.

Vi ser i dag hur polisreceptioner stänger runt om i landet, inte minst på landsbygden. Befolkningen möter detta och får besked om att möjligheten att fysiskt besöka polisen under fasta öppettider försvinner. Det är också på landsbygden och i mindre kommuner som det är svårt att rekrytera poliser. Med hög personalomsättning och många gånger tillfälliga placeringar har dessa bygder runt om i landet ofta sämre polisnärvaro.

Detta är djupt problematiskt. En tillgänglig och fysiskt närvarande polis bygger det förtroende som är avgörande för att förebygga och utreda brott. Relationen mellan invånare och polis kan vara helt avgörande för hur man berättar om sin egen situation och vad man kan vara utsatt för i hemmet eller när man har iakttagit någonting som behöver rapporteras och som kan underlätta polisens arbete för att lösa ett brott.

Fru talman! I våra budgetmotioner har vi lagt fram förslag om en polisgaranti. Garantin handlar om polisnärvaro i landets 290 kommuner – inte av princip utan för att tillgänglighet skapar trygghet och för att känslan av att polisen finns där när man behöver den måste vara lika i hela landet. En betald polisutbildning frigör dessa resurser. Den rekrytering som detta möjliggör måste inte bara leda till fler poliser utan måste också leda till fler poliser med hög kompetens och närvaro i hela landet.

Centerpartiet yrkar bifall till förslaget i betänkandet. Jag vill också passa på att rikta ett varmt tack för mandatperioden så här långt. Jag önskar fru talmannen och ledamöterna en mycket fin fortsättning på sommaren.

(Applåder)

Fru talman! I slutet av april skickade Sverigedemokraterna in två utkvittade ledamöter i en votering om skärpta medborgarkrav. Därmed vann Tidöpartierna omröstningen med en rösts övervikt och stoppade övergångsregler för svenskt medborgarskap.

Sverigedemokraterna bröt också kvittningsöverenskommelsen som byggde på förtroende mellan riksdagens partier. Det visar att det inte finns respekt för de demokratiska ordningar och överenskommelser som har satts upp för att behålla maktbalansen i riksdagen.

Vi centerpartister har inte ändrat uppfattning i själva sakfrågan. Vi vill fortsatt ha övergångsregler för svenskt medborgarskap. Som andre vice talmannen inledde med att säga gäller dagens prövning inte sakfrågan. Det är i själva verket en prövning av om motionen ska få väckas med hänvisning till 9 kap. 15 § i riksdagsordningen med anledning av en händelse av större vikt.

Under 70-talet när grundlagspropositionen lades fram underströks att bestämmelsen är av undantagskaraktär och därför bör tillämpas restriktivt. Syftet med införandet av möjligheten att väcka händelsemotioner har inte varit att korrigera oväntade beslut i kammaren.

Fru talman! Centerpartiet delar talmannens och riksdagsförvaltningens bedömning att motionen som lämnats in inte uppfyller kraven i riksdagsordningen eller dess förarbeten. Om händelsemotionen skulle tillåtas skulle det också innebära en tydlig förändring av praxis i riksdagens arbete.

Fru talman! Därför är vi av den uppfattningen att motionen bör läggas till handlingarna utan hänvisning.

Herr talman! Precis som när det handlar om totalförsvaret i sin helhet behöver vi breda överenskommelser och en samlad, långsiktig politik som stärker Sveriges livsmedelsproduktion. Men just nu är många av regeringens presenterade förslag kortsiktiga och åtgärderna tillfälliga. Ett exempel är den tillfälligt sänkta matmomsen. En jordbrukare får ut 10 öre på varje matkrona medan staten plockar ut lite mer. Det visar på obalansen och på att systemet är felkonstruerat.

Vi ser att lönsamheten påverkar framtiden. Om lönsamheten uteblir försvinner fler gårdar, vilket påverkar förutsättningarna framåt. Vi behöver därför vidta åtgärder som stärker produktionen.

Min fråga till statsministern är: Kommer man att vidta andra konkreta åtgärder för att på kort sikt stärka livsmedelsproduktionen i Sverige?

Herr talman! Vi lever i en mycket orolig tid. Säkerhetsläget är spänt i Mellanöstern, kriget i Ukraina fortsätter och USA:s president agerar oförutsägbart med sina uttalanden och åtgärder. Detta får konsekvenser för vår försörjningstrygghet. Priserna på viktiga insatsvaror till jordbruket, bland annat diesel och gödningsmedel, har den senaste tiden ökat kraftigt. Det blir också alltmer osäkert hur man ska få tag på dessa insatsvaror framöver och till vilket pris. Detta påverkar nästa odlingssäsong men också den säsong vi nu går in i.

Att Sverige lever med ett stort importberoende för att klara livsmedelsförsörjningen är i sig också en stor sårbarhet och påverkar vårt säkerhetsläge och tryggheten för vår befolkning. Samtidigt brottas svenska livsmedelsproducenter med tilltagande byråkrati, höga kostnader och pressad lönsamhet. Det behövs därför stora satsningar som stärker förutsättningarna att både producera mer livsmedel och få till produktion på hemmaplan av dessa insatsvaror, till exempel gödning och drivmedel, dels för att stärka tryggheten, dels för att säkerställa att detta finns i dessa orostider.

Då behövs det konkreta, siffersatta och mätbara mål i regeringens livsmedelsstrategi. I höstas återkom Jordbruksverket med förslag på nya målsättningar, men regeringen har ännu inte gått vidare i frågan. Tiden är knapp, och det är viktigt att agera.

Min fråga till statsministern är: Hur kommer regeringen att gå vidare med Jordbruksverkets förslag på mål för svensk livsmedelsproduktion så att svensk livsmedelsförsörjning kan stärkas i en orolig tid?

(Applåder)

Fru talman! Också jag vill ställa en fråga till försvarsminister Pål Jonson.

Myndigheten för civilt försvar har i dag sitt huvudkontor i Karlstad, och där arbetar cirka 550 medarbetare. Räddningstjänst och skydd av civilbefolkningen, delar av kommunikation och försörjningsberedskap är några av ansvarsområdena.

Nu har vi fått besked om att myndigheten planerar att flytta centrala funktioner från Karlstad till Stockholm. Detta skapar stor osäkerhet om framtidsutsikterna för statliga jobb såväl i Karlstad som i övriga landet inom beredskapsområdet.

Centraliseringen sker i en tid med ett försämrat säkerhetsläge, där vi behöver bygga robusthet och minska sårbarheterna. Centralisering ger ökad sårbarhet, och regeringen behöver ge tydliga besked om hur centraliseringen ska mötas.

Min fråga till Pål Jonson är: Hur ser han på denna centralisering av statlig verksamhet från Karlstad till Stockholm?

Herr talman! Dagens betänkande har onekligen många underrubriker. Här behandlas tre stora avsnitt om företag, kapital och fastigheter, så spännvidden i debatten är omfattande. Området är dock nog så viktigt då det berör många av de frågeställningar som människor runt om i landet har i vardagen.

En av de stora utmaningarna är ju den höga arbetslöshet som finns i Sverige i dag. För att möta den behöver vi en jobbpolitik som gör det lättare både att anställa fler och att skapa fler jobb. För Centerpartiet är nyckeln att se vad som behöver göras för de små och medelstora företagen, men också för de större. Det ska bli så enkelt och billigt som möjligt för företagen att anställa fler medarbetare, så att de vågar göra det.

Inte minst är det viktigt att göra det lättare i bygder med få företag, liksom att minska regelbördor och göra det lättare för folk att förstå företagsformerna. Där ser vi att en väg in är att göra beskattningen mer schablonmässig för företag med lägre omsättning, det vill säga riktigt små företag. I stället för krånglig bokföring och olika skatter ska de betala en enkel schablonskatt på omsättningen. Vi tror att det kan gå att få till ett upplägg som gör det lika lätt att vara företagare som att vara anställd. Mikroföretag kallar vi det, och om vi kunde få till detta skulle det innebära möjligheter inte minst för människor på landsbygden att skapa sin egen försörjning.

Småföretagare är ryggraden i vår ekonomi, och för att ge små och växande företag möjlighet att växa krävs lägre kostnader. Det tror vi är en av nycklarna. Men kapital- och företagsbeskattning behöver också förbättras; det är i dag ett komplicerat lapptäcke med alla regelverk, och det krävs ofta dyr experthjälp för att man ska förstå och behärska dem. Vi behöver verkligen fortsätta arbetet med förenklingar och med att förbättra förutsättningarna så att mångfalden av företagare enklare kan fokusera på sin kärnverksamhet i stället för på administrativt arbete.

Vi i Centerpartiet vill också sänka skatten för de ägarledda småföretagen och göra det lättare och billigare för familjeföretag att lämna över till nästa generation. Där ser vi nämligen att många näringsidkare runt om i landet har en stor utmaning.

När det gäller 3:12-reglerna, som vi har hört nämnas tidigare i denna debatt, bestämmer de hur ägare av små företag ska betala skatt på sin vinst och utdelning. Vi i Centerpartiet välkomnar regeringens vilja att ändra systemet så att det blir både enklare och bättre, och vi tror att det går att göra ännu mer än det som finns i de förslag som har kommit. Man behöver dock vara observant på om det innebär skattehöjningar för en del företag, för det tycker vi i så fall är bekymmersamt. Vi ser alltså att det behövs en fortsatt översyn av 3:12-reglerna för att sänka kostnader och förenkla för enskilda företag, inte minst de ägarledda småföretagen.

Grön omställning är ett annat avsnitt i detta betänkande. Vi vet att pågående arbete kräver stora investeringar. Många har redan gjorts, men fler behövs för att vi ska nå målet om ett hållbart samhälle. Vi vill göra det enklare och mer lönsamt att göra gröna investeringar, och för att stärka marknadsmekanismerna i miljöpolitiken vill vi se en utredning om kortare avskrivningstider för miljö- och klimatsmarta investeringar.

Jag har varit inne på landsbygden, och en del av oss som bor där ute vet hur det är att få marken intecknad så att vi kan fortsätta äga den men inte nyttja den. Det kan handla om kraftledningar, vägar eller andra syften. Allframtidsupplåtelse är någonting att verkligen fokusera på. Vi tycker att det behövs en översyn av möjligheten att sätta av engångsersättning för markintrång – allframtidsupplåtelse – för skattemässig fördelning över flera inkomstår.

När jag nu är inne på temat natur och naturvård vill jag säga att vi välkomnar det nya naturvårdskontot, som gör det skattemässigt enklare att få ut ersättning för naturvårdsavtal. Vi vill dock att dessa pengar ska kunna tas ut under en dubbelt så lång period, från 10 till 20 år, för att matcha skogsbrukets långa livscykler.

Herr talman! För oss är det också oerhört viktigt att stå upp för och försvara modellen med skogskonto. Den har betytt mycket över tid. Det handlar om att förstå de förutsättningar man lever med när man har ett skogsbruk som efter aktivt brukande under 80–100 år ska kunna avverkas för inkomster – men också om att tänka på hur det här kan fortsätta att utvecklas långsiktigt.

Skogskontot jämnar ut inkomsterna och gör att man lättare kan sprida ut skatten över flera år i stället för att betala allt på en gång vid avverkning. Centerpartiet tror och ser att detta verkligen främjar långsiktigheten, och inte minst drivkraften, i svensk ekonomi då skogsfrågor och skogsbruk är viktiga underlag för skatteintäkter till vår gemensamma välfärd. Här tänker vi att det som är bäst för skogen ska få vara vägledande, och då ser vi att vi verkligen ska stå upp för modellen med skogskonto.

Vi är också positiva till att hitta modeller när det handlar om sponsring. Ett rikt idrotts- och kulturliv är en väldigt viktig förutsättning för attraktiva lokalsamhällen, och också för trivselfaktorer och folkhälsa på olika sätt, runt om i landet. Många idrottsföreningar, oavsett storlek, är i varierande utsträckning beroende av olika former av sponsring, både för att bedriva sin verksamhet och för att utveckla densamma. För många är detta också ett viktigt arbete för att nå mer hållbarhet. Problemet kan ofta vara att det saknas tydlighet i lagstiftningen om hur sponsring ska beskattas.

Herr talman! Vi ser att det behövs en översyn av regelverket för sponsring för att säkerställa en jämställd sponsring och skapa hållbara regelverk. Det skulle ge positiva effekter runt om i landet.

Jag yrkar bifall till vår reservation 3 i dagens betänkande och ser fram emot fortsatt debatt.

Fru talman! I dagens betänkande yrkar vi bifall till det förslag som föreligger angående sänkt mervärdesskatt på livsmedel från 12 till 6 procent. Frågan har varit aktuell under lång tid, inte minst med tanke på de senaste årens prisutveckling.

Vi har tagit del av olika förklaringsmodeller för hur prisutvecklingen har kommit till. Jag tänker tillbaka till min tid i miljö- och jordbruksutskottet men också försvarsutskottet när vi följde vad som hände både före och efter Rysslands invasion av Ukraina. Det gick väldigt fort: skenande bränslekostnader, kraftigt höjt gaspris och färre insatsvaror. Marknaden påverkades, och försörjningstryggheten och flödena förändrades. Vi såg tydliga ändringar i försörjningskedjorna. Detta gav effekter på livsmedelsproduktionen, inte minst bland producenter i Sverige, som så småningom i sin tur också ökade kostnader och priser i butik.

Vi är i ett läge där osäkerheten kring hur världen kommer att utvecklas de närmaste åren och även under de 21 månader framåt som föreligger för förslaget i kammaren i dag. Den tillfälliga sänkningen gäller ju fram till den 31 december 2027. Vad kommer att hända parallellt under de här månaderna? Vad kommer att hända i omvärlden västerut och österut? Hur kommer inflationen och kostnadsutvecklingen att påverkas? Det är något att tänka på när vi pratar om åtgärder som vi förväntar oss ska ge effekt i butik.

Parallellt med det här önskar vi ju att lågkonjunkturen kommer loss och leder till fler jobb, fler företag och ökade drivkrafter i svensk ekonomi. Men många hushåll har det tufft. Många brottas med konsekvenserna av varsel, nedläggningar, konkurser och den skyhöga arbetslösheten totalt sett.

Sveriges hushåll pressas i dagarna också av de höga elpriserna. Hemma i Säffle var det 19 grader kallt i morse, och i övriga Sverige förekommer det också många mätningar med kallgrader.

Hushållsekonomi utgörs av en helhet, och många olika faktorer påverkar vilken köpkraft och vilket utrymme som finns. Kombinationen av högre elpriser, högre elnätsavgifter och nya krångliga effekttariffer gjorde att den senaste elräkningen ledde till en stor chock.

Det väntar snart ytterligare elräkningar som ska betalas av svenska hushåll. Regeringspartierna lovade i valrörelsen sänkta elpriser, men i stället har elräkningen för många blivit en stor börda och också en stor andel av utgifterna.

Fru talman! Centerpartiet har länge drivit en halvering av matmomsen till 6 procent. Det är en del i ett centralt paket som vi skulle vilja se för att underlätta och stärka svensk livsmedelsproduktion och för att göra matkassen billigare för våra hushåll. Det ger människor mer pengar kvar i plånboken, och det sänker kostnaderna. Det spär förhoppningsvis också på konsumtion och sparande. Men det är viktigt att följa upp och se utfallet och vilken effekt det verkligen blir för svenska hushåll på kort sikt.

Sänkt matmoms förbättrar också förutsättningarna för lantbruket att producera mer, bättre och mer prisvärd mat. Det är viktigt att lönsamheten är och blir starkare. Också konkurrenskraften kan förbättras i dessa tider.

I förlängningen kan också en sådan åtgärd bidra till en tryggare livsmedelsförsörjning och en starkare beredskap. Sedan är det alltid viktigt att uppmärksamma värdet av långsiktighet och förutsägbarhet liksom värdet av stabila förutsättningar och förändringar både när det handlar om hushåll och när det handlar om företagens möjligheter att utvecklas.

Vi behöver se satsningar inom flera områden. Tillfälliga åtgärder skapar inte alltid de bästa förutsättningarna, och därför är det viktigt att fortsätta resonemanget om vad som över tid ger förutsägbarhet och stabilitet.

Vårt fokus, herr talman, ligger på att minska den totala kostnadsbördan för svenska livsmedelsproducenter, samtidigt som vi ser helheten för svensk hushållsekonomi. Vi har lagt fram flera utskottsinitiativ, bland annat ett i skatteutskottet för ett par år sedan om att utreda statens samlade pålagor i livsmedelskedjans alla led och föreslå reformer som ökar lönsamheten för jordbruket och stärker bönders konkurrenskraft. Tyvärr röstades detta initiativ ned av nästan alla partier närvarande vid mötet, men frågan är fortsatt lika aktuell. Vi menar att det är en oacceptabel situation att av varje krona som lantbrukaren medverkar till tar staten 11 öre, och 10 öre går till lantbrukaren. Detta säger något om hur statens påverkan på lönsamhet och konkurrenskraft ser ut.

Vad gäller andra sänkningar på momsområdet kan vi också se att sänkningen av restaurangmomsen gav effekt och genererade tusentals jobb inom inte minst branscher där unga och lågutbildade fick möjligheter.

Herr talman! Sänkt matmoms är alltså inte bara en fråga om lägre priser, utan det handlar om att stärka hela livsmedelskedjan och öka vår självförsörjningsgrad. Det handlar också om att stärka vår beredskap i en tid då vi behöver göra allt för att säkra förutsättningarna för redundans och uthållighet och för vår förmåga att försörja oss, för det är så många faktorer som pekar på att det blir allt osäkrare i vår omvärld.

(Applåder)

Herr talman! Jag tolkar statsministerns svar som att detta är ett normalläge, som accepteras.

I stället för att komma med konkreta åtgärder den här våren som möter arbetsmarknadens utmaningar väljer ju regeringen att höja kostnaderna för företag med 11 miljarder. Det blir dyrare att anställa och svårare att anställa. Man försvårar kompetensförsörjningen, och man skapar en hel del ytterligare regelkrångel för företagen.

I stället för att aktivt möta den svåra utmaning som Sverige nu har med den stora arbetslöshetskrisen väljer regeringen att avvakta eller att inte återkomma med mer än väldigt marginella åtgärder som samordnar insatser. Det skapar inte nya jobb. Det skapar inte heller tillfällen för människor, särskilt inte unga, att ta klivet in i anställning eller sysselsättning.

Frågan kvarstår: Hur tänker regeringen med statsministern i spetsen minska regelkrånglet, sänka kostnader för företagen och möta kompetensbristen just denna sommar, när det är så akut?

Herr talman! Dessa veckor är det, mitt i allt annat som sker, studentfirande. Det innebär stora steg i livet, inte minst för ungdomarna. Men vi kan se att det finns stor ovisshet om vad som väntar i arbetslivet och förutsättningarna för att hitta vägarna vidare.

Vi har en stor arbetslöshetskris i Sverige. Över 500 000 är arbetslösa. En halv miljon motsvarar 8,6 procent. Bortsett från pandemin är arbetslösheten nu den högsta sedan 2010. Vi har den tredje högsta arbetslösheten i EU, högre än i till exempel Grekland.

Vi kan också se att 100 000 har förlorat sina jobb de senaste åren, under Tidöregeringens ansvar. Och den här våren har vi tagit del av nyheter om ytterligare varsel, nedläggningar och konkurser. Det slår stenhårt mot människor och bygder runt om i vårt land.

Ett av många exempel är hemifrån mitt Värmland. I norra Torsby har Moelven tagit beslut om att lägga ned ett sågverk. Det berör 38 personer: 24 anställda och 14 leverantörer. Det får extra stora konsekvenser i en bygd där det finns få alternativ på arbetsmarknaden.

Dessutom är 28 procent av ungdomarna under 25 år arbetslösa.

Vi har oerhört mycket att fundera på. Hur skapas jobb? Möjligheterna finns i att små företag, som är jobbskaparna, ska få möjligheter att just skapa jobb.

Min fråga till statsministern är: Vilka konkreta åtgärder avser regeringen att vidta den här sommaren för att det ska anställas mer och skapas fler arbetstillfällen i vårt land?

Fru talman! Tack, statsrådet, för svaret! Frågan återstår ju att besvara. I det här fallet blockerar ett Natura 2000-område nödvändiga och livsviktiga kortsiktiga och långsiktiga åtgärder för att vägen ska vara farbar och för att man ska kunna ha en långsiktighet när det gäller denna viktiga infrastruktur. Alternativet är att åka på mycket små vägar, och det ger resultat som får stora konsekvenser för inte bara den regionala utvecklingen utan också många fler.

Jag repeterar frågan till statsrådet: Vilka åtgärder planeras för att detta inte ska vara ett hinder?

Fru talman! Jag vill ställa en fråga till statsrådet Andreas Carlson.

Genom hela Värmland går riksväg 62 utmed Klarälven. Den sträcker sig från Karlstad upp genom kommunerna, också genom Torsby kommun, och sedan vidare mot norska gränsen. Trafikverket har under de senaste tio åren utrett möjligheten att anlägga erosionsskydd med tanke på den slingrande flodfåra som riskerar att äta upp vägbanken så att denna viktiga väg riskerar att hamna i älven. Alternativen är väldigt få.

Mark- och miljödomstolen har nu nekat åtgärder med hänvisning till att området längs älven är ett Natura 2000-område. Detta får allvarliga konsekvenser för näringsliv, boende, turismutveckling och många andra värden.

Min fråga till statsrådet är: Vad tänker statsrådet göra för att viktiga infrastrukturinvesteringar och nödvändiga klimatanpassningsåtgärder inte ska stoppas av förekomsten av Natura 2000-områden?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Jag tackar försvarsministern för svaret.

Ett scenario är att USA inte stöder Ukraina och att man tar hem resurser från Europa samt att utvecklingen pekar mot krig inom ett par år. Då är ju tiden väldigt knapp, liksom möjligheten att åstadkomma konkreta resultat i förhållande till vår försvarsplanering. Det är oerhört angeläget att veta hur regeringen tänker hantera närtiden och när vi ska nå tillräcklig försvarsförmåga för att kunna stå upp i en väpnad konflikt.

Herr talman! Jag vill ställa en fråga till Sveriges försvarsminister.

Donald Trump har nu varit president i en månad. Vi har tagit del av många olika händelser och uttalanden. Han har tillsammans med medarbetare förmedlat väldigt tydligt att det råder en helt ny världsordning. Förutsättningarna för vårt gemensamma arbete framåt är väldigt osäkra. Vi befinner oss, tillsammans med övriga Europa, i ett synnerligen allvarligt säkerhetsläge.

Häromdagen tog vi del av svenska underrättelserapporter från 2024. Vi har också tagit del av danska rapporter. Man konstaterar att fler länder kan utsättas för ett väpnat angrepp om stödet uteblir samt att ett storskaligt krig kan bryta ut i Europa inom fem år. Detta gör att försvarsbeslutet behöver uppdateras.

Hur tänker försvarsministern och regeringen hantera detta synnerligen allvarliga säkerhetsläge?

Herr talman! Tack, statsministern, för svaret!

Vi kan också konstatera att de åtgärder som borde ha vidtagits de senaste åren inte har vidtagits från regeringens sida. Det har blivit dyrare att anställa. Relativt de begränsade underlättande åtgärderna får detta stora effekter för företagen med 10 miljarder i ökade kostnader per år och per budget som ni har lagt fram från regeringens sida. Detta sker i tider då vi måste underlätta att anställa.

Jag är uppvuxen i en bygd där detta har varit paradgrenen för att få fart på jobb och företagande utifrån många partiers fokus - inte minst regeringspartiers engagemang. Därför har jag också stora förväntningar på att det kommer åtgärder både för att hantera förutsättningarna för företag att anställa, starta och utvecklas och för att hantera arbetsmarknadens konsekvenser.

Vad kan jag ta med mig till de människor hemma i Säffle som nu drabbas av varsel, och vilka konkreta åtgärder tänker regeringen vidta på kort sikt för att stimulera arbetsmarknaden?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

Herr talman! Jag vill ställa en fråga till statsministern om arbetsmarknadsläge, konjunktur och företagande.

Vi kan se att arbetslösheten i Sverige är hög - den fjärde högsta i EU. Vi har ett snitt på 8,4 procent i dag, och genomsnittet i EU är 5,9 procent. Det är bara Spanien, Grekland och Finland som har högre arbetslöshet än Sverige.

Var fjärde ungdom är arbetslös, och nyföretagandet var förra året på sin lägsta nivå sedan 2009. Det minskade med 9 procent. Hemma i Värmland var nivån den lägsta sedan 2003.

Lågkonjunkturen tillsammans med de stora förändringarna på arbetsmarknaden och konkurser, varsel och uppsägningar gör att det ser väldigt tufft ut för många hushåll runt om i landet. Inte minst i byggsektorn ser vi att orderböckerna är väldigt tomma. Efterfrågan har dykt, och det har pågått ett tag.

Så sent som i tisdags lade Säffles största företag Moelven Byggmodul sitt tredje varsel på kort tid. Det förra varslet kom före jul, och nu varslades 70 anställda. Det är klart att det är många familjer som drabbas i ett redan ekonomiskt pressat läge med höga räntor och den senaste tidens kostnadsökningar. Frågorna är många vid köksborden och runt om på arbetsplatserna: Hur kommer vår framtid att utvecklas? Detta är ett stort bekymmer inte minst på landsbygden.

Min fråga till statsministern är därför hur han och regeringen tänker agera kortsiktigt för att få igång företagen så att det anställs. Hur kan man också ge möjligheter till en långsiktig näringslivsutveckling runt om i landet?

Herr talman! Det är mycket intressant att få ta del av landsbygdsministerns svar på många olika frågor. Jag tycker att det väl beskriver hur landsbygdsfrågorna tas på allvar i debatten. De berör politikområde efter politikområde. Det gäller infrastruktur, klimatomställning, energifrågor, bredband, fiberuppkoppling och arbetsmarknadens förutsättningar att kunna fungera framåt.

En del som finns med i ministerns svar är kopplingen till motståndskraft, resiliens, och beredskap. Vi i Centerpartiet har via vår försvarspolitiska talesperson Mikael Larsson varit starkt drivande under hösten i förhandlingarna om det civila försvaret.

Under gårdagen presenterade Försvarsberedningen en ny rapport. Där finns tydliga skrivningar om primärproduktion och jordbrukets förutsättningar. Men det står också att det mycket tydligare ska vara en del i planeringen av det civila försvaret.

Det kommer att bli mycket intressant att följa hur regeringen tar omhand de rekommendationer som Försvarsberedningen betonar och också hur ministern avser att få till det i den uppdaterade livsmedelsstrategin.

Det är viktigt att primärproduktionen och hela livsmedelskedjan får väldigt goda förutsättningar på kort sikt att stärka produktionen av livsmedel i hela landet. Det gäller inte minst med tanke på det synnerligen allvarliga säkerhetsläge som vi befinner oss i.

Herr talman! Vi har tagit del av många olika besked. Nu är det landsbygdsministern tillsammans med övriga ministrar i regeringen som bär det samlade ansvaret för hur landsbygdspolitiken formas de närmaste åren.

Vi kommer att fortsätta att följa upp hur arbetet går och vilka konkreta effekter vi kommer att kunna se av det arbetet. Tills vidare vill jag önska både talmannen och landsbygdsminister Peter Kullgren en fröjdefull jul.

Under min föräldraledighet som kommer att pågå till den 31 maj önskar jag också riksdagen allt gott i det fortsatta arbetet för en positiv landsbygdsutveckling. Tack för en givande debatt.

(Applåder)

Herr talman! Tack, Peter Kullgren, för en fin återkoppling till min hembygd! Vi kommer att jobba vidare i bred anda. Det är ofta detta det handlar om: att utgå från varje bygds förutsättning och också det lokala engagemanget. Lokala utvecklingsgrupper, föreningsliv och eldsjälar men också olika näringsidkare gör ett enormt arbete för att skapa möjligheter runt om i landet. Som landsbygdsministern säger har vi många landsbygder, med väldigt varierade förutsättningar.

I dessa tider när vi ska regionförstora, skapa arbetsmarknader som blir sammanlänkade både inom riket och även med våra grannländer och Europa, är det klart att det krävs satsningar på kommunikation och infrastruktur. Detta tar tid men är en fråga som det givetvis är oerhört viktigt att följa upp här och nu.

När jag skrev interpellationen tänkte jag: Vad innebär en välmående landsbygd, både ur ett nationellt perspektiv och om vi tittar på land för land i hela Europeiska unionen? Vad innebär välmående landsbygder 2040? Detta är något att stanna till inför och reflektera över så att man får en konkret målbild. Vart är det vi ska sträva? Och vart är det vår gemensamma politik ska sträva?

Det är oerhört viktigt att det kommer skarpa förslag i de kommande propositionerna och även i anslutning till landsbygdspropositionen, som ger effekt. Att regeringen och Sverigedemokraterna väljer att nu meddela att det kommer en proposition våren 2026, i slutet av denna mandatperiod, väcker en del frågor hos oss som har varit med några perioder i det parlamentariska arbetet. Det kan bli väldigt sent, och det kan bli för lite. Det kan också bli avhängigt av hur regeringen och finanspolitiken hanterar prioriteringarna. Någonstans i detta måste det finnas en tydlighet i regeringens prioriteringar. Det kan inte bara handla om ambitioner och i ord uttalade förhoppningar om att göra skillnad.

Detta är en fråga till landsbygdsministern: Hur säkerställer landsbygdsministern att detta blir en tydlig prioritering för alla dessa fyra partier, med sikte på att göra skillnad denna mandatperiod så att man inte avvaktar en proposition som kan ge effekt efter mandatperioden? Och hur kommer detta att visa sig när det handlar om ekonomiska förutsättningar?

Vi i Centerpartiet antog ett nytt landsbygdspolitiskt program vid vår senaste partistämma, med fokus på åtta olika områden. Den första utgångspunkten är en ordentlig reformering av skattepolitiken och de ekonomiska förutsättningarna för att stärka den lokala grunden för finansiering av offentlig verksamhet och även med avseende på hushållsekonomin.

Det handlar också om att jämna ut skillnaderna mellan kommuner som har högt skattetryck men varje dag sliter för att kunna leverera service till sina invånare, där invånare också känner en frustration och många gånger ett missnöje med vad de får för sina skattepengar. Samtidigt måste vi kunna ha en långsiktighet så att vi också ger ekonomiska förutsättningar, så nära människan som möjligt, för att se till att tillväxten blir lokal.

Jag skulle vilja att landsbygdsministern stannade upp vid vad som faktiskt behövs och hur man säkerställer att det i närtid vidtas åtgärder inom flera verksamhetsområden för att ge effekt till 2040.

Herr talman! Tack, landsbygdsminister Peter Kullgren, för svaret på interpellationen!

Man kan tycka att 2040, som är utgångspunkten i EU:s arbete när det gäller landsbygden, ligger långt fram i tiden, men man kan gå tillbaka 17 år och se hur olika insatser har gett resultat i många bygder.

Jag kan utgå från mitt eget sammanhang hemma. För drygt 15 år sedan började vi med vårt stora bredbandsprojekt i kommunen för att bygga fiber i varje bygd. När vi tittar tillbaka på vad som har hänt de senaste åren kan vi se att vi nu kan skörda frukterna av denna investering.

En positiv landsbygdsutveckling på både kort och lång sikt är viktigt att ha fokus på. Där är det mycket intressant att ta del av ministerns svar som relaterar till innevarande budgetår men också till de beslut som kammaren precis har fattat inför nästa år med utgångspunkt från bland annat infrastruktur men även vård. Beskedet från regeringen är att man planerar för en proposition och en förnyelse och översyn av landsbygdspolitiken med sikte på våren 2026.

Det är viktigt nu att förhålla sig till de många olika politikområden som berörs. Min och Centerpartiets utgångspunkt är att en positiv och livskraftig landsbygdspolitik ska involvera alla politikområden men också ha ett starkt och bärande engagemang inom varje politikområde.

En av de stora utmaningar som många bygder har är kompetensförsörjningen - behovet av arbetskraft. Detta möter vi oavsett var i landet vi rör oss och oberoende av vilka verksamheter - privata eller offentliga - som det gäller. Den är oerhört viktig, och en sak är då att följa upp vilka konsekvenser regeringens politik får för verksamheter på landsbygden, både offentliga och privata, kopplat till arbetskraftsinvandringen.

Det handlar också om att stärka företagarklimatet och att jobba med en jämlikare skattepolitik med tanke på att många kommuner som har stora utmaningar också ofta har ett högt skattetryck relativt tillväxtområdena.

Det handlar också om att få till en strandskyddsreform som ger effekt. Där hade regeringens partier kunnat vara med på det beslut som förelåg för riksdagen under den förra mandatperioden men som man röstade ned. Nu återkom man med besked om att man i praktiken tar samma förslag.

Vi ska ha sammanlänkade, resilienta och välmående bygder i landet. Detta är tre viktiga begrepp utifrån EU:s vision som också vi har ställt oss bakom i vårt arbete. Sammanlänkade handlar om kommunikation och infrastruktur, och resilient handlar om motståndskraft i en säkerhetspolitiskt utmanande tid. Detta tangerar det arbete som regeringen gör men också det arbete som har gjorts tidigare kopplat till livsmedelsförsörjning och förutsättningarna för primärproduktionen.

En oerhört stor fråga är veterinärfrågan och hur regeringen kommer att återkomma till den. Kopplat till hälsa och välmående och kulturfrågor finns det också stora frågor som behöver hanteras i tid de närmaste åren.

När det gäller frågan om detta är tillräckligt skulle jag vilja höra ministern utveckla ytterligare vad som behöver åtgärdas i övrigt för att det ska bli just resilient, sammanlänkat och välmående.

(Applåder)

Herr talman! Det är just det jag vill veta mer om. Hur ser Sverigedemokraternas linje ut i samarbetet i Tidögänget, och hur tänker man ta denna fråga vidare inför säsongen 2024/25? Det är en sak att säga att man vill minska och förändra, men jag vill veta hur frågan hanteras och hur planen ser ut kopplat till när utredningen är presenterad. När det gäller andra utredningar som har presenterats, till exempel om veterinärfrågan, har det redan gått 13 månader utan att vi har fått något besked från regeringen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Areella näringar, landsbygd och livsmedel

Jag uppfattar att Sverigedemokraterna har stor påverkan på regeringspartiernas förutsättning att bedriva sitt arbete. Det här är en fråga som ofta kommuniceras men där det sällan ges svar på hur man konkret ska nå fram till de olika resultat man målar upp och presenterar från de olika partierna inom Tidösamarbetet.

Hur ser vägen ut för att nå dit ni säger att ni strävar?

Herr talman! Tack, Mattias Eriksson Falk, för anförandet! Det ledde in mig på en fråga om den kommande hanteringen av rovdjurspolitiken. Den handlar om Tidöpartiernas strävanden utifrån möjligheten att bestämma själv.

Utredningen kommer att presenteras vid halvårsskiftet 2024. Hur ser Mattias Eriksson Falk och Sverigedemokraterna på den fortsatta hanteringen? När kan vi förvänta oss att det föreligger ett förslag till beslut utifrån de strävanden som bland annat regeringspartierna - eller i alla fall delar av regeringen - har annonserat när det handlar om att minska antalet vargar?

Det skulle vara intressant att höra om Mattias Eriksson Falk kan beskriva hur denna fråga kommer att hanteras nästa år med tanke på att det är ganska ont om tid från det att utredningen presenteras till att det ska fattas beslut om kommande förvaltningstilldelning inför hösten och vintern 2024/25.