Daniel Bäckström

Herr talman! Denna fina torsdagskväll har vi viktiga frågor på riksdagens bord. I det här läget ska vi förbereda oss för 2024, hur det nu kommer att bli. Vi går mot en vår där Ryssland med stor sannolikhet kommer att återinstallera Putin. Vi har en EU-valrörelse där det kan gå åt olika håll och bli flera förändringar kopplade till det stöd Ukraina behöver. Vi går mot en höst med ett amerikanskt presidentval som också kan förändra förutsättningarna i vår omvärld och för Sveriges säkerhetspolitiska läge.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Areella näringar, landsbygd och livsmedel

Jag tänker på vad ÖB sa när han var här i riksdagen för någon månad sedan. Han sa att det är ett synnerligen allvarligt säkerhetsläge. Jag vill att vi har med oss de orden när vi pratar om försörjningstrygghet, förutsättningar för de areella näringarna, hela landsbygdspolitiken och hur vi arbetar i den här kammaren med olika beslut för att stärka Sveriges möjligheter till ett starkare totalförsvar.

Försvarsberedningen förbereder i dagarna nästa rapport om det civila försvaret. Den kommer nästa vecka. Den är en oerhört viktig signal till det samlade arbetet med att stärka vår beredskap och att få primärproduktionen mer integrerad i livsmedelskedjan också utifrån ett civilt försvarsperspektiv. Jag hoppas att det blir så. Vi jobbar i den riktningen. Det är oerhört viktigt med tanke på de förutsättningar som ska finnas att hantera de tider vi lever i. Det är tider med stor oro och där det kan gå väldigt fort.

Herr talman! Försörjningsförmågan är avgörande för vår säkerhet. Vi behöver ta de här stegen snabbt, och vi behöver göra det vi kan för att av solidaritet och utifrån andra perspektiv och klimataspekter göra så mycket det går för att producera mer i Sverige. Det är också kopplat till nödvändiga insatsvaror där vi har stora importberoenden från länder långt, långt borta.

Centerpartiet har ett budgetförslag som samlat är på 175 300 000 kronor mer än det regeringen och Sverigedemokraterna lägger fram för beslut i riksdagen. Vår budget ska ses som en helhet. Vi har många förslag som ligger utanför det här utgiftsområdet men som påverkar förutsättningarna för landsbygden och övriga områden.

Vi behöver hela tiden ha fokus på hur gröna näringars konkurrenskraft kan stärkas och även följa upp vad som görs i praktiken under året som ligger framför oss.

Vi i Centerpartiet förväntar oss att det vidtas stora åtgärder som stärker konkurrenskraften. Vi kommer att följa upp hur det blir med det praktiska, inte minst med tanke på den diskussion som varit här tidigare.

Kompetensförsörjningen är en oerhört stor fråga för hela Sveriges landsbygd, inte minst inom de gröna näringarna. Vi ser att denna stora utmaning hanteras av regeringen på ett sätt som försvårar för företag inom primärproduktion att få kompetensförsörjning och personal i den grad man behöver.

Vi hörde på ett seminarium som arrangerades i riksdagen förra veckan från ledande företrädare för olika näringsgrupperingar inom primärproduktionen att det kom tydliga signaler om detta. Det är väldigt viktigt att lyssna på vad näringens företrädare lyfter fram.

Även bristen på veterinärer och djurskötare har gjort sig alltmer påmind under senare år. Jag väntar fortfarande på att regeringen ska agera på utredningen som presenterades för över ett år sedan. Om man med aktivt arbete har de tidsperspektiven har vi många funderingar kring hur vi ska följa upp vad som görs i praktiken.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Areella näringar, landsbygd och livsmedel

Det behövs också särskilda insatser för att fortsätta underlätta för ägarskiften så att unga lantbrukare kan etablera sig. Vi behöver följa upp hur investeringsnivåerna blir kommande år för att kunna se dimensionen framåt.

När regeringen väljer att uppdatera livsmedelsstrategin och arbeta med den tillsammans med Sverigedemokraterna blir det också intressant kommande år att se vad som kommer i praktiken och vad förslagen kommer att innebära.

För något år sedan låg det ett förslag om förändringar och reformer av strandskyddet på riksdagens bord. Det röstades ned av regeringens partier. Men nu i veckan presenterade man förslag av i princip samma omfattning. Det är landsbygdspolitik, det! Men det hade varit mycket bättre om regeringens partier sagt ja när det senast skulle beslutas om förslagen här i riksdagen. I stället försenade man saken för att kunna sätta sin etikett och avsändare på samma förslag.

Herr talman! Sommaren och hösten som varit har inneburit stora förändringar med torka och en längre regnperiod. Vi har följt det här och haft andra debatter kring förutsättningarna för hur klimatförändringar och ekonomiska förändringar påverkar den svenska primärproduktionen.

Vi behöver göra insatser för att näringen ska kunna anpassa sig och vidta åtgärder för att klara en alltmer extrem väderlek i framtiden. Vi har pengar till det i vårt budgetförslag, och det kommer att behövas ännu mer kommande år. Det är viktigt att ha fokus på att också ge landsbygden förutsättningar att ställa om i närtid.

Svenskt jordbruk behöver anpassas till ett Sverige med nettonollutsläpp. Därför lägger vi i vårt förslag 200 miljoner för 2024 till grön omställning i jordbruket. Vi har också 15 miljoner årligen för ersättning för fånggrödor, som ytterligare ett exempel kopplat till vårt budgetförslag.

Vi vet inte hur svinpesten kommer att utvecklas nästa år. Här behövs det också mer medel för att kunna ha höjd för åtgärder och ersättningar på olika sätt, inte minst för att förebygga i de verksamheter som snabbt kan beröras. Det är stora värden som står på spel. I vårt förslag lägger vi ett tjugotal miljoner extra till bekämpning av smittsamma djursjukdomar.

Det har varit starkt fokus på rovdjur och jakt i den här debatten. Jag vill skicka en hälsning till Sveriges regering och Tidöpartierna: Det är väl dags att inrätta en jakt- och viltvårdsmyndighet med befogenheter.

Jag tänker också på skogsbruket. Det gäller att hela tiden ha fokus på att få balans mellan en hållbar jakt- och viltvårdspolitik och att utveckla viltet som resurs. Centerpartiet vill se en växande skogsnäring och en hållbar skoglig tillväxt med god och säkerställd tillgång till biomassa från den svenska skogen.

Nästan hälften av den svenska skogen ägs av privata enskilda ägare. För många är detta en oerhört viktig inkomst och en säkerhet för att kunna bo och verka runt om i våra landsbygder.

Herr talman! Jag vill avsluta med en iakttagelse. Jag såg en gång i tiden en debatt mellan Thorbjörn Fälldin och Olof Palme. Det handlade om grustäktsavgifter. Jag kan konstatera att det i det samlade förslaget från Tidöpartierna föreligger en höjning av naturgrusskatten från 19 till 22 kronor per ton. Det handlar om den del som överstiger konsumentprisindex. Detta innebär 16 procents höjning inför 2024.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Areella näringar, landsbygd och livsmedel

Gruset, liksom tillgången till naturgrus, bergtäkter och andra viktiga delar, möjliggör investeringar och en positiv landsbygdsutveckling. När man hör om alla främjande åtgärder är det intressant att ta del av hur regeringspartierna i olika avseenden försvårar för enskilda företagare även på landsbygden.

Herr talman! Det är ändå intressant att vi hade kunnat se ett förslag från regeringen i budgetpropositionen som går helt i linje med det som landsbygdsministern står i kammaren och säger i juni. Man ska återkomma, och man ska arbeta med frågan. Vi avser att göra åtgärder.

Men det kom inga åtgärder i budgetförslaget. Det kom inte extra pengar som skulle möjliggöra en bättre arbetsmiljö, ökade rekryteringsförutsättningar och också en ökad dimensionering för att täcka de stora behov som finns, inte minst kopplat till jourverksamhet.

Det gäller också att hitta incitament som gör att de veterinärer som finns och jobbar i andra områden skulle kunna söka sig till de uppdragen. Det behövs för att aktivt ge förutsättningar för primärproduktionen att fungera och också utvecklas.

Det är ett oerhört allvarligt läge att regeringen inte tillmötesgår äskandet och inte heller ger signaler om 2025 och 2026. Där finns det i sin tur ökade anslagsäskanden. Om det var 68 miljoner inför det kommande året äskar Jordbruksverket 103 miljoner inför 2025 och sedan 133 miljoner till 2026. Det är mer än ramen för 2024, 124 496 000 kronor.

Det säger någonting om hur oerhört stort behovet är och hur myndigheten beskriver förutsättningarna som krävs för att kunna få en verksamhet som är hållbar över tid.

Det är ett tydligt besked från regeringen som här inte prioriterar veterinärverksamheten. Sedan får vi återkomma och följa upp när regeringen avser att återkomma till Sveriges riksdag med besked om hur man hanterar en utredning som nu har varit presenterad i över ett år.

Fru talman! Tack, Kjell-Arne Ottosson, för anförandet i denna viktiga debatt!

Jag hade en debatt för ungefär ett halvår sedan, i juni, med en partikollega till Kjell-Arne Ottosson, nämligen Sveriges landsbygdsminister Peter Kullgren. Det handlade om veterinärsituationen och svenskt djurskydd och förutsättningarna för att ha verksamhet dygnet runt i hela landet.

Det var en mycket intressant debatt med utgångspunkt i den utredning som presenterades för drygt ett år sedan, alltså förra året. Svaret som partikollegan och regeringsföreträdaren gav var att regeringen arbetade mycket aktivt med denna fråga och skulle återkomma i beredningen så småningom.

Hela situationen är oerhört allvarlig. Det är en grundförutsättning för att kunna lyckas med att få svensk produktion att öka inom jordbruket. Det gäller alla djurslag som berörs kopplat till behovet av veterinär och fungerande veterinärverksamhet.

Det är oerhört viktigt att följa upp hur situationen ser ut och vad man hör när man träffar olika företrädare. Jag var i Skara i måndags och träffade företrädare för akutverksamheten där. Man får veta att hästar fraktas många timmar och dör under transporten fram till akutsjukvården.

Äskandet från Jordbruksverket var 68 miljoner mer för 2024 till veterinärverksamheten. Det tillmötesgicks inte, och i budgeten ligger en oförändrad ram.

Då är min fråga till Kjell-Arne Ottosson som företrädare för ett av regeringspartierna: Hur avser man att agera utifrån de förslag som föreligger, och när återkommer regeringen med åtgärder?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Areella näringar, landsbygd och livsmedel

Fru talman! Om detta är Moderaternas nya politik för att främja företagande - och även för att hantera företag som står inför ett avslut - ska det bli intressant att se om det blir prejudicerande på fler områden och för fler företagstyper inom den areella näringen. Jag tänker på hur många lantbruksföretagare och andra inom den gröna näringen som har fått avveckla sin verksamhet de senaste åren eller kanske står inför avveckling. Det är mycket intressant med tanke på att snittet för ett tjugotal företagare blir 9 miljoner per företag.

När det gäller att hitta förutsättningar för rättvisa och långsiktiga villkor för svenskt företagande är detta värt att beakta och fundera över utifrån hur Tidöpartierna driver igenom omställningsstödet.

Fru talman! Jag tackar John Widegren för hans anförande. Jag håller med om att det är viktigt att ge frihet och goda förutsättningar för svenska företagare, och inte minst lantbrukare och hela den gröna näringen.

Jag har därför en fråga utifrån regeringens och Tidöpartiernas budget som nu behandlas i riksdagen. Det är intressant att Moderaterna driver igenom en satsning på 180 miljoner kronor för att fasa ut minknäringen. Hur känns det, John Widegren, att som frihetlig och företagsvänlig politisk företrädare i praktiken driva igenom en utfasning där ett tjugotal minkföretagare ska få möjlighet att ta del av 180 miljoner kronor på två år? Detta är ju mycket intressant politik från moderater, kristdemokrater och liberaler, som länge strävat i en annan riktning, nämligen att främja företagande i alla delar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Särskild debatt om den afrikanska svinpesten

Fru talman! Nej, landsbygdsminister Peter Kullgren, jag är inte här för att sprida vare sig oro eller osäkerhet. Jag är här för att följa upp hur regeringen faktiskt hanterar detta oerhört allvarliga läge, för att få svar från regeringens företrädare på hur man planerar fortsättningen och även för att få veta hur regeringens omfallsplanering ser ut.

Vilken beredskapsstrategi har man från regeringens sida för att hantera om det här sprider sig? Den typen av frågor tycker jag är relevanta, för det är många även utanför det berörda området som bär på en oro och behöver få svar. Kan vi bidra med det genom en viktig debatt i riksdagen tycker jag att det är rätt.

Det är också rätt att lyfta fram de här viktiga och centrala frågorna, som många näringsidkare ställer och upplever att de inte får svar på. De vill veta när de kan förvänta sig ett svar. Det är den typen av frågor man möter, och de förtjänar ett svar. Nu har vi fått svaret från regeringens företrädare: "Så snart som möjligt."

(Applåder)

Fru talman! Tack till landsbygdsministern för denna möjlighet att fortsätta samtalet om de här frågorna!

När vi är ute och möter näringsidkare inom detta område och i vår kontinuerliga kontakt med dem är den ständigt återkommande frågan denna: När får vi besked om ersättning, och vad för typer av ersättning kommer att betalas ut?

Den osäkerhet och oro som finns bland näringsidkare behöver ett svar. Då är "så snart som möjligt", som är så långt vi kan komma i dag utifrån de svar som getts av landsbygdsministern, inte tillräckligt konkret.

Innebär det, som det kan göra i andra frågor vi debatterar, att det är ett år framåt som är så snart som möjligt man kan redovisa ett uppdrag? Då är det en väldigt stor konsekvens. Vi vet ingenting om tidsperspektivet för när besked kommer att ges. Det påverkar planeringsförutsättningarna för en oerhört stor del av näringslivet i den här bygden, bland andra markägare, skogsägare och jordbruksföretagare.

Lagstiftningen ligger. Jag förstår det. Vi är ute efter att få veta vad regeringen har för beredskapsplanering.

Fru talman! Jag kommer att återkomma till det här med ersättningar, för det är lite speciellt när staten inför så stora restriktioner för att hantera detta stora, utmanande problem utan att kunna presentera vad som kommer att gälla i förlängningen för den enskilde när det handlar om ersättningar för verksamheter som påverkas av dessa restriktioner. Det är ju i praktiken stora ingrepp för den enskilde näringsidkaren, och det är begränsningar inom ett väldigt stort område som kommer att få samhällsekonomiska konsekvenser under den tid restriktionerna pågår.

Då är beskedet från regeringens företrädare att man ska redovisa det här, eller återkomma med besked, så snart som möjligt. Det är så långt vi kommer i dag. Vad "så snart som möjligt" kommer att innebära får vi följa upp, och det kommer tiden att utvisa.

De omfattande restriktionerna som vi har hört flera lyfta fram i denna viktiga debatt handlar ju om att inte kunna bruka sin skog, att inte kunna förvalta sin skog och att inte heller kunna hantera de produkter man får fram i jordbruket.

Det är ett stort och omfattande arbete som bedrivs, och det är mycket som görs väldigt bra. Det vill jag också understryka, och jag vill tacka för de insatser som myndigheter gör. Jag vill också tacka jägare och andra som inte nämnts, som gör stora ideella insatser för att minska smittspridningen.

Vi behöver ha fokus på om scenariot blir värre. Om det blir så att detta sprids och övriga delar av landet påverkas kan stora förutsättningar förändras snabbt för den gigantiskt viktiga slaktgrisproduktionen i Sverige men också för annat företagande ute på landsbygden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Särskild debatt om den afrikanska svinpesten

Jag vill tacka för debatten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Särskild debatt om den afrikanska svinpesten

Fru talman! Det är en väldigt intressant frågeställning. Vi kan konstatera att ett samarbetsparti, som också är en förutsättning för det parlamentariska underlag som regeringen nu ska arbeta utifrån, inte har särskilt mycket koll på vad som krävs för att åstadkomma tillräckligt med besked eller för att ta fram strategier för vilket stöd och vilka ersättningar som kommer att behöva betalas ut till så många drabbade framöver.

Detta är en del i styrningen, och det är oerhört angeläget att också Sverigedemokraterna gör det som krävs för att komma framåt i frågorna om smittspridning. Det handlar inte bara om att agera utifrån den kortsiktiga tidsaspekten, utan det handlar också om att redovisa hur vi hanterar detta utifrån andra scenarier. Om smittbekämpningen inte lyckas drabbas många fler berörda runt om i landet.

Fru talman! Det är slående att höra att vi inte vet vilka problem som ska lösas. Då blir min fråga till Sverigedemokraternas representant i denna viktiga debatt Martin Kinnunen: Vad är Sverigedemokraternas målsättning angående när det ska komma ett besked om ersättningsfrågan till alla dessa berörda näringsidkare? Vi möter både skogsentreprenörer, jordbruksföretagare, föreningsmänniskor, kommuner och övriga berörda inom väldigt stora områden. De sitter just nu med många obesvarade frågor och vänder sig just till regeringen och även Sverigedemokraterna som ju har ett ansvar för inte minst budgeten men också övrigt arbete som är kopplat till överenskommelser kring beredskap.

Vad är tidsperspektivet från Sverigedemokraternas sida? När ska det komma besked, och vilka åtgärder ska vidtas på längre sikt?

Fru talman! Jag har ännu inte hört något besked från ministern om när utredningsuppdraget eller arbetet kommer att redovisas från myndigheten och från regeringens sida.

Det handlar också om hur beredskapen på Regeringskansliet ser ut om smittan sprider sig.

Kommunikationen i dessa frågor är oerhört viktig med tanke på att det finns en så stor oro och osäkerhet ute bland människor som är berörda i detta väldigt stora område, och givetvis också i anslutande områden.

Jag önskar att få höra ett svar från ministern om när i tiden detta kommer att redovisas och hur uppdraget att komma med förslag på åtgärder faktiskt ser ut. Det är många som står och väntar och som kommer att vänta under tiden när detta utvecklas. Oron är väldigt stor, inte minst när det gäller de ekonomiska förutsättningarna.

Fru talman! Det är också viktigt att få höra hur ministern avser att följa upp det som handlar om totalen för beredskapen med tanke på att smittan kan sprida sig mycket snabbt över tid.

Fru talman! Också jag har frågor till landsbygdsministern utifrån anförandet om det uppdrag som är givet till Jordbruksverket. Jag antar, och utgår också ifrån, att även hela Regeringskansliet har en pågående process i frågorna och bedriver ett beredskapsarbete kring fortsättningen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Särskild debatt om den afrikanska svinpesten

Detta berör ersättningsfrågorna. Jag vill hänga på tidigare frågeställare med frågan om när detta kommer att presenteras. Tiden går fort, och även om det är ungefär tre veckor bakåt i tiden det handlar om kan vi snabbt räkna framåt och se att vi snart är inne i en vinterperiod. Det är stora frågor kopplade till de värden som står på spel för enskilda näringsidkare, djurhållare och även markägare på olika sätt.

Jag undrar också, landsbygdsministern, hur mycket pengar som så här långt har använts till åtgärderna. Och hur mycket återstår kopplat till de ansvar som är givna? Den sista frågan är: Hur ser beredskapen ut om scenarierna skulle bli att smittan sprider sig? Vilka åtgärder vidtas nu för att förbereda Sverige på det?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Särskild debatt om den afrikanska svinpesten

Herr talman! Det är omfattande med 41 konstaterade fall av afrikansk svinpest. Kortsiktigt har myndigheterna hanterat situationen väl. På längre sikt är ovissheten stor. Oron är också stor hos många boende och verksamma inom det här stora området.

Herr talman! Krisen har många och komplexa dimensioner. Det är ett allvarligt läge. Hos många människor är situationen nu oviss, och den kan snabbt utvecklas till en fullskalig nationell kris. En hel näring kan riskeras, och med tanke på den stora andel av det konsumerade grisköttet som faktiskt produceras i Sverige har det stora konsekvenser för vår försörjningsförmåga. Det påverkar också, och säger en hel del om, vår praktiska beredskap.

Vi i Centerpartiet vädjar till regeringen att ta initiativ till breda politiska samtal om den här frågan i ljuset av att det handlar om grundläggande vardagsberedskaper. Det handlar också om att vidta åtgärder som har bärkraft på lång sikt och som kan få genomslag på sikt. Vi vill även se regeringens konkreta handlingsplan för hur man hanterar detta lite längre fram.

Jag har också besökt området. Jag var bland annat i Sala och träffade trippelt eller fyrdubbelt drabbade jordbruksföretagare som hade stora mängder vatten på sina fält och inte kunde skörda sina grödor. Att då inte kunna leverera sin skörd eller göra sin skörd, och de stora ekonomiska konsekvenser det får för enskilda jordbruksföretagare, är väldigt stora frågor att hantera.

Och det handlar inte bara om det. Det handlar också om halmen, som ska finnas framöver. Det handlar om skogen, som en enskild jordbrukare inte kan avverka för att täcka upp för bristande intäkter. Entreprenörerna i området inom skogsnäringen efterlyser svar från staten på just ersättningsfrågan. När kommer besked, och vad innebär ersättningsbeskedet till näringen? Det här får väldigt stora konsekvenser. Är det så att det kommer att sträcka sig inte bara ett år utan flera kan man addera de ekonomiska konsekvenserna för jordbruket, skogsbruket och övriga näringar i de drabbade kommunerna. Det är också viktigt att se kommunernas aspekter och länsstyrelsens centrala roll att ta fram konsekvensbeskrivningar och scenarioanalyser och få med ersättningar till föreningsliv och annat.

Herr talman! Jag vill börja med att tacka för att vi får ha denna viktiga debatt i kammaren i dag om en fråga som rör många olika dimensioner i vårt samhälle.

Afrikansk svinpest är en mycket allvarlig virussjukdom. Den drabbar både tamgrisar och vildsvin och har sitt ursprung söder om Sahara. Vi har sett den spridas kraftigt undan för undan. Den kom till Europa 2014, och nu är den i Sverige. Sedan den 6 september har totalt 41 fall konstaterats. En smittad zon har upprättats.

Situationen är mycket allvarlig. I förlängningen kan detta beröra både Sveriges försörjningstrygghet och landets samlade krisberedskap. Det berör jordbruk, grisproduktion, skogsbruk och jakt men också övriga samhället. Det handlar inte minst om ersättningsfrågor när det gäller många entreprenörers situation.

Centerpartiet tackar för möjligheten att ha denna debatt. Vi ser att mycket behöver göras.

Herr talman! Jag vill ställa en fråga till landsbygdsminister Peter Kullgren. I förra veckan nåddes vi av besked från länsstyrelser om kommande tilldelning för licensjakt på varg. Det är ett beslut som handlar om trettiosex vargar, sex vargar i sex revir, i fem olika län i södra och mellersta rovdjursförvaltningsområdet. Ingen jakt har beviljats i Gävleborg, Dalarna eller Skåne.

Vi ser hur vargstammen breder ut sig och konsekvenserna av detta för människor som bedriver olika typer av verksamhet och djurhållning. Jag har tagit del av landsbygdsministerns uttalanden om att regeringen vill se en rejält minskad vargstam. Min fråga till landsbygdsministern är därför: Hur kommer det sig att myndigheterna har fattat beslut om ett så lågt antal vargar och att beslutet inte rimmar med uttalanden från regeringsföreträdare?

Fru talman! I sitt svar till mig för en stund sedan ville landsbygdsministern lugna mig i frågan. Jag undrar om det inte är någon annan som behöver känna efter och bli lite lugnare i frågan.

Det är ju så här, landsbygdsminister Peter Kullgren: Jag har inte upplevt att vi har haft någon annan position än den som vi var med och drev fram i december 2010 när beslutet togs här i Sveriges riksdag under alliansregeringen.

När vi har haft samarbeten i Sveriges riksdag har det handlat om budgetsamarbete. Januariavtalet hade många olika punkter. Där ingick inte rovdjurspolitiken eller jaktfrågorna.

Det var också därför vi förra våren gjorde ett tydligt ställningstagande, tillsammans med Kristdemokraterna, Moderaterna och Sverigedemokraterna, om att rikta ett tillkännagivande till Sveriges regering om att nå den nedre gränsen i spannet, 170 vargar.

Om det är hedersamt att prata om historik på det sätt som landsbygdsministern väljer att göra i dag kan utvärderas. Men jag vet vad som har beslutats här. Det borde vara den enklaste sak för ett regeringsparti som vill ha makten och sedan får den att leverera på sitt eget riksdagsbeslut från ett år tillbaka. Men svaret i dag från Peter Kullgren som regeringsföreträdare är inte alls i enlighet med det beslut som togs i riksdagen. Svaret är att vargstammen i dag är för stor och att vi ska jobba med skyddsjaktsfrågor och annat. Detta är väl känt - det står vi bakom fullt ut.

Jag förväntar mig mycket mer av landsbygdsminister Peter Kullgren och regeringen i denna fråga.

Fru talman! Vad var det Kristdemokraterna för ett år sedan inte hade koll på? För det var Kristdemokraterna som i Sveriges riksdag oerhört tydligt drev att vi skulle ha en gemensam skandinavisk vargförvaltning. Nu svarar landsbygdsministern i debatten att det inte går, för Norge är inte med i EU, men det är Sverige. Det var slutsatsen av detta, så tack för det svaret. Regeringens företrädare förmedlar här att det inte går att få till en gemensam skandinavisk vargförvaltning. Det vore intressant att höra om detta delas av de kristdemokrater som engagerat jobbar med frågeställningen här i Sveriges riksdag. Men det är bra, då har vi den punkten klar.

Nästa svar från landsbygdsministern är att regeringens position är att vargstammen är för stor. Då är det alltså inte det uttalande som landsbygdsministerns uttryckte var regeringens position i radion i våras, att vargstammen skulle halveras, som gäller längre, utan det är att vargstammen är för stor. Så svarar nu landsbygdsministern.

I interpellationssvaret här för en liten stund sedan sa regeringens företrädare att vargstammen ska bli betydligt mindre. Hur många är det, landsbygdsminister Peter Kullgren? Vad innebär betydligt mindre, och vad innebär för stor vargstam? Jag hör fortfarande inte en bekräftelse på att regeringen och landsbygdsminister Peter Kullgren faktiskt anser att Sveriges riksdags tydliga tillkännagivande från förra året gäller.

Om det ska bli en betydligt mindre vargstam och vargstammen i dag är för stor enligt regeringen, då måste man ju fråga sig varför Sverigedemokraterna, Moderaterna och Kristdemokraterna nu utifrån Tidösamarbetet lämnat den tydliga position som faktiskt finns, och fanns, i Sveriges riksdag. Varför står inte Peter Kullgren och regeringen bakom det tillkännagivandet?

Fru talman! Det är oerhört otydliga svar från landsbygdsministerns sida. Men det är också ett tecken i tiden hur lite som görs för att komma åt de tydliga målsättningar som regeringen aviserade när de själva var i opposition som enskilda politiska företrädare, när de ännu inte satt i Regeringskansliet. Det är inte bara en trovärdighetsfråga kopplad till hur landsbygdsministern och övriga ministrar leder arbetet för att få en hållbar rovdjurssituation där man minskar det socioekonomiska trycket i Sverige och också minskar rovdjurstrycket.

Utbredningen är en del av det beslut som togs i december 2013, men nu hör vi att landsbygdsministern inte kan leverera på sitt eget partis tydliga ställningstagande så sent som för ett år sedan i Sverige riksdag. Det är oroväckande, och det är ändå på något sätt ett kvitto för alla dem som nu tvingas leva med och anpassa sina liv utifrån att få vargrevir på markerna, oavsett om det är i Jönköping, Kronoberg, Kalmar, Östergötland, Skaraborg, Skåne eller uppåt mot Örnsköldsvik.

Jag repeterar frågorna en gång till. Landsbygdsministern har här chansen att förtydliga sina svar i relation till de två tillkännagivanden som Kristdemokraterna förra året var med och röstade för här i Sveriges riksdag.

Fru talman! Jag tackar landsbygdsminister Peter Kullgren. Det är lite svårt att veta var man ska börja med tanke på hur rovdjursproblematiken ser ut i Sverige. Men låt mig börja i ministerns svar. Det är bra att regeringen verkar för att vargen flyttas från bilaga 4 till 5 i art- och habitatdirektivet. Det är mycket eftersträvansvärt och något som många som är berörda av och engagerade i dessa frågor stöder.

När det gäller svaren på de tre frågor jag ställde till landsbygdsministern vill jag dock gärna få förtydliganden i dagens debatt.

För ungefär ett år sedan tog riksdagen ett beslut om ett tillkännagivande till regeringen. Kristdemokraterna var tillsammans med Centerpartiet, Moderaterna och Sverigedemokraterna pådrivande i utskottsarbetet och kammarens beslut. Kristdemokraterna, Moderaterna och Sverigedemokraterna utgör i dag majoriteten i Tidöunderlaget, och med tanke på det borde tillkännagivandet gälla. Varför säger inte landsbygdsministern tydligt att det gäller och också är regeringens politik? Eller har dessa tre regeringspartier kompromissat och kan därför inte leverera på beslutet de själva fattade för ett år sedan? Det är min första fråga.

Min andra fråga utgår från ministerns uttalande i Sveriges Radio för en tid sedan om att halvera vargstammen. Vad innebär en halvering i antal vargar, landsbygdsminister Peter Kullgren? Vilket antal pratar vi om? Är det i förhållande till förra årets inventering eller den nu gjorda inventeringen? Hur går detta ihop med det beslut Kristdemokraterna, Moderaterna och Sverigedemokraterna tog tillsammans med Centerpartiet i Sveriges riksdag för ett år sedan om att nå det nedre intervallet på mellan 170 och 270 vargar? Det finns en diskrepans här eftersom en halvering innebär ett högre antal vargar än det antal Kristdemokraterna vill ha i en skandinavisk förvaltning tillsammans med Norge.

Det vore intressant att veta vad regeringens tydliga position är. Vad är målbilden? Utan målbild är det svårt att nå ett resultat och för de myndigheter som arbetar med detta att veta vad regeringens arbete syftar till.

Min tredje fråga är om det går att få en mer uttömmande beskrivning av när regeringen vill se en gemensam förvaltning med bland annat Norge. När ska detta genomföras? Detta är känd politik sedan länge från Kristdemokraterna, Moderaterna och Sverigedemokraterna. Eller är det så att nu när ni är i regeringsställning kommer denna fråga att beredas med övriga ärenden och ta den tid den tar? Då är frågan om det var så mycket värt att göra ett tillkännagivande för ett år sedan. Nu måste ni ju leverera på ert eget skarpa tillkännagivande med väldigt tydliga positioner.

Läget utvecklas, och hela landet berörs snart av en växande vargstam. De socioekonomiska effekterna märks ända nere i Skåne, och vi känner av dem väl i Värmland. Många undrar var regeringen står och vad regeringen gör i denna oerhört viktiga fråga.

Fru talman! Det är bra att det finns en task force inne på departementet hos landsbygdsminister Peter Kullgren, men det intressanta är ju om det kommer att resultera i en konkret beredskapsplan som tar höjd för worst case-scenariot. Det är nämligen det vi måste ha med oss: Vad är värsta tänkbara scenario?

Det gäller både utifrån ett skogsbrukarperspektiv, alltså skogsnäringen i dess helhet, och utifrån primärproduktionen. Där handlar det om djurhållning, betesfrågor och följdeffekterna för kommande år. Vi ser nämligen att enskilda jordbruksföretagare fortfarande amorterar på lån som togs för att klara torkan 2018, och det har alltså gått fem år sedan dess. Det har också varit rätt tuffa år.

Det är bra att det finns pengar i jordbruksreserven. Men kom ihåg att inkomstbortfallet för näringen uppgick till 6,2 miljarder kronor 2018 och att det betalades ut totalt 1,5 miljarder kronor. I den reserv det hänvisas till finns det vad jag förstår möjlighet till 130 miljoner kronor, och då kan man börja jämföra vad marginaleffekterna blir per lantbrukarenhet eller produktionsenhet i form av stöd. Därför är det viktigt att få till gruppundantaget tidigt så att Sveriges stat får mandat att betala ut statsstöd för att hantera detta.

Vi vill se en torkstödsgaranti. Vi vill också att regeringen möjliggör ett tidigareläggande av utbetalningar av de redan beviljade stöden till näringen. Detta gäller utifrån ett likviditetsperspektiv; sedan måste vi även ha beredskap för att tackla konsekvenserna nästa vår, vilket också får följdeffekter för likviditeten.

Detta är alltså några perspektiv. Det vore intressant att höra mer om ministerns beredskapsplan. Tack för debatten!