Parisa Liljestrand

Herr talman! Jag vill passa på att tacka ledamoten Eriksson för den fina historiska vandringen och berättelsen om Sätra Brunn som vi fick från talarstolen för en liten stund sedan.

Vårt lands värdefulla kulturmiljöer är precis det här. De är en källa till kunskap, till bildning och till upplevelser. Genom att vårda, bevara och utveckla kulturmiljön skapar vi också en brygga och en kontinuitet mellan det som har varit, det som är och det som komma ska i framtiden. Det tror jag är något som i sin tur bidrar till att öka människors förståelse för den historiska utveckling som har skett i ett lokalsamhälle men också sett i ett större perspektiv.

En viktig del i arbetet är såklart den bidragsgivning som Riksantikvarieämbetet och länsstyrelserna ansvarar för. Kulturmiljövårdsbidraget bidrar till insatser för att bevara en mångfald av kulturmiljöer i framtiden och för framtida generationer. Bidragsgivningen bidrar också till insatser för att kulturmiljöer ska kunna tillgängliggöras på olika sätt, till exempel genom att öka tillgången för människor med funktionsnedsättningar.

För att skapa bättre förutsättningar både för vård och för utveckling av kulturmiljöer beslutades i enlighet med förslag i budgetpropositionen för 2024 om en förstärkning med 30 miljoner kronor per år till bidrag för just kulturmiljövård under perioden 2024-2026. Med denna förstärkning av anslaget ökar också förutsättningarna att kunna vårda och bevara en mångfald av kulturmiljöer för framtiden.

Herr talman! Åsa Eriksson har frågat mig vilka initiativ jag avser att ta för att säkra bevarandet av det unika kulturarvet Sätra Brunn.

Jag vill börja med att tacka Åsa Eriksson för möjligheten att få prata om Sveriges värdefulla kulturmiljöer. Det gemensamma kulturarvet och de gemensamma kulturmiljöerna är en ovärderlig resurs för kunskap och bildning. Det har stor betydelse för människors möjlighet att förstå den historiska utvecklingen och faktiskt också därmed sig själva.

För mig som kulturminister är det viktigt att det finns förutsättningar för att kunna bevara, använda och utveckla en mångfald av kulturmiljöer. Bidragsgivningen inom området är en del i detta. För att stärka kulturmiljöarbetet beslutades i enlighet med förslag i budgetpropositionen för 2024 om en förstärkning om 30 miljoner kronor per år till bidrag för kulturmiljövård under 2024-2026.

Det finns också lagstiftning som bland annat syftar till att bevara kulturmiljöer. Ett sådant exempel är 3 kap. miljöbalken, som möjliggör utpekande av riksintressen. Sätra Brunn är på grund av sina många kulturhistoriska värden utpekat som ett riksintresse för kulturmiljövården. Detta innebär att kurortsmiljön har ett särskilt skydd.

Dessutom finns annat skydd i lagstiftningen som staten kan besluta om, exempelvis byggnadsminnesförklaring enligt kulturmiljölagen (1988:450) eller förklaring som kulturreservat enligt miljöbalken. Men sådana ärenden handläggs av länsstyrelserna.

Jag har fullt förtroende för myndigheternas arbete inom just kulturmiljöområdet.

Herr talman! Vi kan gå tillbaka till ledamotens ursprungliga fråga, som handlar om vilka överväganden som ligger till grund för statsministerns och regeringens arbete och prioriteringar. Det är en väldigt bred fråga. Det är klart att jag skulle kunna stå här och läsa upp hela regeringsförklaringen, men jag tänker att jag ska hålla mig kort.

Den här regeringens prioritering är att göra det som är bäst för Sverige, att lösa de samhällsproblem som tidigare regeringar faktiskt inte har orkat eller förmått ta tag i. Därför samarbetar vi med andra för att samla det stöd som behövs för att genomföra nödvändiga och efterlängtade reformer. Det ansvarstagandet har medborgarna rätt att förvänta sig och vi som regering skyldighet att leverera.

Som jag också har nämnt är konstnärlig frihet en samarbetsfråga av särskild vikt inom just det kulturpolitiska området. Konstnärer och kulturskapare måste få vara fria att lyfta nya perspektiv och nya tankar, också sådant som kan vara obekvämt för oss som sitter vid makten. Ett fritt och levande kulturliv är en förutsättning för en hållbar demokrati och vice versa. Därför kommer den här regeringens uppgift att fortsätta att vara att se till att göra det som vi fick mandat att göra i valet 2022 och att se till att värna den konstnärliga friheten.

(Applåder)

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Herr talman! Det är alldeles riktigt som ledamoten säger: Den skriftliga frågan har jag svarat på, också här i talarstolen. Frågan gäller alltså direktiven till en enskild utredning som har beretts mellan alla fyra samarbetspartier, och det har gjorts därför att det bedömts höra till Tidöavtalet, precis i enlighet med stycket om just konstnärlig frihet som också jag själv har kopplat det till och som också ledamoten nämner.

Ingenstans säger jag att allting ska samordnas mellan fyra partier, utan det är det som är skrivet i Tidöavtalet som gäller. Jag har tydligt förklarat för ledamoten varför filmpolitiken har beretts mellan fyra samarbetspartier och varför man anser då att det här är kopplat till punkten om konstnärlig frihet.

Det är ju ingen hemlighet, herr talman, att tidigare regering inte direkt har värnat den konstnärliga friheten. Bland annat har man påverkat just filmpolitiken och den konstnärliga friheten inom filmen genom att lägga olika påbud och låta olika politiska direktiv styra innehållet i konsten. Detta har vi svart på vitt. Det finns myndigheter som har tittat på detta i särskild ordning, och de kan konstatera att det är så.

Den här regeringen har tagit som sin uppgift att faktiskt värna konstnärlig frihet, att städa upp bland de direktiv som är givna och ta bort pålagor som kan styra innehållet i konsten eller begränsa friheten för kulturskaparna. Det är klart att jag förstår att det svider hos Socialdemokraterna att det är just den här regeringen som tar den kampen, men så är det.

Det är tydligt i Tidöavtalet att den konstnärliga friheten ska värnas och att principen om armlängds avstånd ska upprätthållas. Det betyder, herr talman, att vi behöver göra jobbet. Vi behöver kavla upp ärmarna och se till att vi faktiskt upprätthåller den princip som ska möjliggöra för kulturskapare att hålla konsten fri från politisk styrning från klåfingriga politiker som tycker att kulturen ska styras i en viss riktning. Det är precis därför som utredningen om filmpolitiken också har beretts mellan de fyra samarbetspartierna.

Herr talman! Att ledamoten är mån om att Tidöavtalet ska upprätthållas enligt det skrivna ordet gläder mig, men att det skulle vara en demokratisk risk vet jag inte om jag håller med om. Vi befinner oss ju trots allt i ett folkvalt parlament. Regeringen har i ett demokratiskt val fått mandat att föra sin politik. Jag tycker nog att det ledamoten hävdar är att gå lite väl långt.

Tidöavtalet är fritt och öppet att läsa för var man, men jag berättar naturligtvis också gärna om vad som står i det. Men jag kan inte låta bli att notera att när jag är ute och möter medborgare - bland annat inför det stundande EU-valet - verkar de flesta vara mer intresserade av sak än av form. Kort sagt: Man bryr sig mindre om samarbetsformerna och mer om vad samarbetet faktiskt möjliggör.

I riksdagsvalet 2022 sökte vi och fick medborgarnas mandat att lösa ett antal stora och allvarliga samhällsproblem. Där har den här regeringen sitt fokus, och det ger resultat. På mitt område stärker vi skyddet för journalister. Vi stärker också den konstnärliga friheten. Vi satsar på kulturarvet och på barns och ungas läsning, och vi tar hand om det operahus som tidigare regeringar har låtit förfalla. Vi agerar utifrån att de kulturella och kreativa näringarna är en svensk basnäring, och vi stärker beredskapen inom kulturområdet.

Men det görs också annat. Skatten på arbete och pensioner har sänkts. Inflationsbekämpningen har varit konsekvent och börjar ge effekt. Vi fortsätter att stötta hushållen, välfärden och tryggheten genom en tuff ekonomisk tid. Brottsbekämpningen har lagts om med skärpta straff, bättre verktyg till polisen och fokus på brottsoffer i stället för på gärningsmän. Migrationspolitiken har skärpts. En ny socialtjänstlag är på väg. Skolan ställer om sitt arbete från skärm till pärm, och friskolesystemet ses över. Detta är bara några exempel. Det finns betydligt fler, men vi vet att talartiden är begränsad.

Jag vill verkligen tacka ledamoten för möjligheten att få berätta både om formerna för Tidösamarbetet och framför allt om de angelägna reformer som samarbetet möjliggör och som den här regeringen fick mandat att genomföra i valet 2022.

(Applåder)

Herr talman! Lars Mejern Larsson har frågat statsministern vilka andra överväganden, utöver de avgränsningar och regleringar av samarbetet mellan regeringen och Sverigedemokraterna som återfinns i Tidöavtalet, som ligger till grund för statsministerns och regeringens arbete och prioriteringar. Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på interpellationen.

Svaret på ledamotens fråga kan egentligen formuleras mycket enkelt: Regeringens prioriteringar framgår av den regeringsförklaring som statsministern vid inledningen av varje riksmöte avger i riksdagen samt av de budgetpropositioner som regeringen lägger på riksdagens bord. Regeringen samarbetar med Sverigedemokraterna. Samarbetet styrs av Tidöavtalet, som också beskriver samarbetets omfattning och processer.

Ledamoten skriver i sin interpellation att jag har antytt att regeringens samarbetsparti Sverigedemokraterna deltar i beredningen av alla frågor som hanteras i Statsrådsberedningens politiska samordning. Den tolkningen får sägas vara mycket fri. Det har jag nämligen varken sagt eller antytt.

Det som står i Tidöavtalet samordnas mellan alla fyra partier i Tidösamarbetet. Sverigedemokraternas samordningskansli deltar där fullt ut i behandlingen och har i dessa frågor fullt och lika inflytande på samma sätt som partierna i regeringen. Det som inte står i Tidöavtalet samordnas mellan de tre partierna i regeringen.

Tidöavtalet omfattar samarbetsprojekt inom sex områden: hälso- och sjukvård, klimat och energi, kriminalitet, migration och integration, skola samt tillväxt och hushållsekonomi. I avtalet listas därtill (sidan 61) ett antal frågor utanför dessa projekt som omfattas av samarbetet och därmed ska samordnas mellan de fyra samarbetspartierna. Hit hör till exempel värnande av kulturlivets oberoende.

I Tidöavtalet finns också en överenskommelse om budgetsamarbete som bygger på att budgetramverket ligger fast och att budgeten beslutas i sin helhet. Budgeten förhandlas mellan samarbetspartierna i Regeringskansliet innan riksdagsbehandlingen börjar.

Även områden som de fyra samarbetspartierna kommit överens om under tiden sedan regeringstillträdet, till exempel infrastruktur, ingår i samarbetet.

Direktiven för public service-utredningen samordnades politiskt mellan de fyra samarbetspartierna. Vad gäller dessa direktiv är det värt att notera att det under framtagandet av dem även fördes samtal med oppositionspartierna, som fick läsa de slutgiltiga direktiven innan de kommunicerades.

En samarbetsfråga av särskild vikt på kulturpolitikens område, och som jag som kulturminister håller särskilt högt, är den om konstnärlig frihet. I Tidöavtalet uttrycks den på följande sätt: "Kulturpolitiken ska värna kulturlivets oberoende och egenvärde gentemot nyttoändamål. Principen om armslängds avstånd ska upprätthållas." Detta innebär att förslag och beslut som bedöms kunna få konsekvenser, positiva eller negativa, för principen om armlängds avstånd ska samordnas mellan alla fyra partier.

På detta område finns tyvärr, efter tidigare regeringars grunda intresse för konstnärlig frihet, mycket uppstädningsarbete att göra. Det gäller inte minst inom filmpolitiken, som ledamoten också nämner i sin interpellation.

Myndigheten för kulturanalys publicerade 2021 rapporten Så fri är konsten om den kulturpolitiska styrningens påverkan på den konstnärliga friheten. I rapporten identifierades ett antal brister i och risker med hur kulturpolitiken i dag är utformad i relation till principen om konstnärlig frihet och principen om armlängds avstånd, bland annat inom filmområdet.

Av denna anledning är den statliga stödgivningen och hur den ska värnas mot politisk styrning en av de saker som den nya filmutredningen, vars direktiv har samordnats mellan de fyra samarbetspartierna, ska se över. Det är hög tid att detta görs, och jag är säker på att ledamoten liksom jag ser fram emot att ta del av utredningens förslag i denna och även andra delar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Jag tackar för frågan.

Det är klart att detta får konsekvenser i den hyresmodell som kulturfastigheterna i Stockholm har i dag. Konsekvenserna blir att när man gör den här typen av större renoveringar, ja, då läggs det på hyran. Det är den modell som vi har valt.

Modellen har utretts i omgångar under flera regeringar, och man kan konstatera att varken en marknadshyresmodell eller en kostnadshyresmodell är optimal för hus som är byggda för ibland över hundra år sedan, som är en del av vårt kulturarv och som ska kunna fungera för efterkommande generationer som de kulturarv de är men också för att ha verksamhet i.

Det var därför regeringen under hösten initierade att vi ska ta fram ytterligare en översyn av hyresmodellen för att se om det finns någon annan metod utöver de nu tillåtna, det vill säga kostnadshyra eller marknadshyra, som kan appliceras när det gäller just kulturfastigheterna. Vi återkommer om det.

Fru talman! Ja, nyheten om gårdagens fruktansvärda attentat går inte att missa.

Den typen av ordning kan vi inte ha. Vi har alla ett ansvar att stå upp för demokratin och för den frihet och öppenhet som vi vill kunna ha i Sverige. Det är vi måna om i alla partier som finns representerade här.

Vi ska också se till att runt omkring i landet möjliggöra för alla de föreningar, politiska som opolitiska, och församlingar som av olika skäl vill ses och kunna upprätthålla demokratin.

Det här gör vi på olika sätt från regeringens håll. Naturligtvis fördömer vi gårdagens attentat. Det är under inga omständigheter möjligt att i en demokratisk stat bete sig på det sätt som gårdagens våldsverkare gjorde. Mina tankar går i första hand till de drabbade, till alla som hade tänkt delta på ett demokratiskt möte.

Men det finns också inom ramen för detta en rad saker som regeringen gör för att stävja och komma till rätta med det här och stå upp för den frihet och öppenhet som vi vill kunna värna i Sverige.

(Applåder)

Fru talman! Ja, det är så med frågor som skär in oss emellan.

Som ansvarig också för demokratifrågorna är det klart att jag tycker att det här är en oerhört viktig fråga. Vi lever i ett samhälle där teknikutvecklingen går i ultrarapid, och vi ser nu konsekvenserna av hur tekniken kan användas i främjande syften och i syften som ska motverka den öppenhet och demokrati som vi vill värna. Inte minst frågan om AI är jätteviktig att väga in i perspektiven.

Regeringen har nyligen givit ett uppdrag till bland annat Mediemyndigheten att arbeta med medie- och informationskunnighet på bred front i befolkningen. Det är ett flerårigt uppdrag, och vi har riktat specifika medel just för att Mediemyndigheten ska arbeta för att öka kunskapen om medie och informationskunnighet på generell nivå.

Detta kommer inte att hjälpa här och nu, men på sikt kommer det att bli en bättre kunskapsnivå som vi alla har nytta av för att stå emot desinformation.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Jag tackar för frågan!

En kulturkanon kan användas för att möjliggöra inkludering, sammanhållning och gemensamma referensramar. Det har också varit regeringens utgångspunkt i arbetet med att ta fram direktiven till kommittén som nu ska arbeta för framtagandet av en kanon.

Vi har valt att hålla dubbla armlängders avstånd till det arbete som vi har initierat. Kommittén arbetar nu med att både utse expertgrupper och titta på vilka konst- och kulturområden som ska ingå. Det hela ska återrapporteras den 31 augusti 2025.

Jag ser verkligen fram emot både diskussionerna och debatterna under tiden och att ta del av det som kommittén och expertgrupperna kommer fram till.

(Applåder)

Fru talman! Stort tack till ledamoten för frågan!

Det är ju ingen hemlighet att jag är den femte kulturministern som har hanterat frågan om Operan. Jag är faktiskt väldigt glad, ska jag säga, över att vi äntligen har en förstudie på plats som beskriver möjligheterna för en renovering av Operan både som kulturarv och som byggnad. Den har också tagits fram tillsammans med Operan.

Sedan är det klart att man har lite olika infallsvinklar när det gäller hur behoven ser ut, och perspektiven skiljer sig också åt beroende på om man tittar på vad verksamheten behöver eller på vad huset behöver. Det är ingen hemlighet att renoveringen kommer att innebära att ytorna minskar. Det måste man också kunna arbeta med på något bra sätt framöver. Nu har regeringen tagit emot förstudien, och jag ser verkligen fram emot att se till att den här frågan förs vidare.

Fru talman! Jag ska återkoppla till den grundfråga som ledamoten ställde, det vill säga vilka åtgärder jag avser att vidta för att minska barns och ungas tillgång till våldsam och kvinnoförnedrande pornografi på internet. Jag tänker att det är viktigt att vi har samma grundvärde in i detta: Vi ser frågans allvar och förstår behovet av att skydda barn och unga från alla former av våld, så även på nätet.

Det finns en rad pågående insatser och åtgärder inom ramen för regeringens arbete. Inom ramen för mitt departement och mitt arbete har Mediemyndigheten ett otroligt viktigt ansvar när det gäller att skydda mot skadlig mediepåverkan, både genom tillsyn och genom främjandearbete, naturligtvis; det har jag varit inne på tidigare. Man ska också nu kunna använda sig av DSA-förordningen när det gäller att skydda minderåriga under svensk jurisdiktion.

Ledamoten efterfrågar lagstiftning. Lagstiftning har kommit på plats i och med förordningen, som börjat gälla från och med mitten av februari. Nu behöver vi se hur detta faller ut och hur man kan använda sig av den inom ramen för både Sveriges och EU-kommissionens arbete.

Sedan kommer regeringen naturligtvis att återkomma när det gäller de andra leden, där vi också har arbete igång, för detta är en fråga som behöver hanteras på bredden, precis som vi bägge har varit inne på.

Frågor om huruvida det kommer mer eller annan lagstiftning kan inte jag svara på, utan dem behöver jag hänvisa till min kollega på Justitiedepartementet. Man ska kanske inte tipsa varandra om hur interpellationer ska skrivas, men jag tror att det, om interpellanten försöker specificera sin fråga lite mer mot lagstiftning, kanske finns en större chans att justitieministern svarar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Fru talman! Jag börjar med ledamotens sista fråga, det vill säga när DSA kommer att ge effekt.

Jag hoppas naturligtvis att den kommer att ge effekt på en gång. Det är därför vi har förordningen. Vi ser behovet av att reglera detta inom ramen för EU-samarbetet, för vi ser att det inte bara är ett nationellt problem. Det handlar om stora onlineplattformar där mycket av det här innehållet sprids på olika vis, och man behöver ha lagstiftning som sträcker sig utanför nationens gränser för att kunna komma till rätta med problemen.

Det är också därför som det är skrivet i förordningen att onlineplattformar med fler än 45 miljoner användare i månaden faller under EU-kommissionens tillsynsansvar. Det är ett sätt att se till att det när man jobbar med de stora plattformarna finns en motpart som både kan få överblicken från flera nationer så att man inte är bunden av nationsgränserna och kan föra talan för i det här fallet Europa som helhet. På så sätt kan man också vara lite tuffare i denna fråga.

Min förväntan är naturligtvis att eftersom förordningen har börjat gälla från och med mitten av februari kommer den också att kunna ha effekt. Förordningen i sig kommer dock inte att lösa några problem, utan detta bygger på att vi också ser att det här är ett utbrett problem och att man behöver jobba på flera olika fronter. Det är därför jag är tydlig med att regeringens arbete i denna fråga skär mellan olika departement och bygger på att vi tittar på både kartläggning för att förstå problematiken, utbildning, lagstiftning och arbete inte bara i Sverige utan också inom ramen för EU för att ytterst kunna skydda barn och unga från skadlig mediepåverkan.

Detta bygger på att man måste ha ett brett anslag när frågan hanteras. Det är också en fråga som handlar om att barn och unga utsätts för både våldsporr och andra skadliga saker på nätet. Jag tror att vi generellt i samhället behöver föra en bredare debatt om vad barn och unga blir utsatta för och hur vi med hjälp av både statens och samhällets kraft ska kunna komma till rätta med de problem som vi vet finns i onlinevärlden och som våra barn och unga i dag, vare sig de vill eller inte, blir en del av.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Här kommer det att krävas insatser på både statlig och samhällelig nivå och på både nationell nivå och EU-nivå samt ett regeringsarbete som skär brett mellan de olika departementen. Regeringen behöver jobba samlat för att kunna skapa kraft och effekt när det gäller att motverka skadlig mediepåverkan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Ja, lite lätt déjà vu-känsla - jag får be Åsa Eriksson om ursäkt för att hon får dras med mig även i denna interpellationsdebatt. Men precis som jag sa i den förra debatten och kommer att göra även i denna är det ju så att barns och ungas både fysiska och psykiska hälsa och välmående är någonting som skär genom många olika departement. Det är också därför som en sådan här fråga studsar mellan departementen och till slut silas ned till mig när den kommer att handla om trygghet på nätet och myndigheten i fråga ligger hos mig. Men det är klart att man kan skära frågan på många olika sätt.

Ledamoten nämnde själv uppdraget som regeringen har givit till Rättsmedicinalverket. Det är ett led i att försöka både kartlägga och sammanställa den befintliga kunskapen om just strypvåld för att se hur vi när det förekommer i ett sexuellt sammanhang bättre kan se till att motverka det och värdera riskerna med det. Det är en sak regeringen gör just nu.

Det uppdrag som under den tidigare regeringen var givet till Barnombudsmannen nämnde ledamoten också. Barnombudsmannen konstaterade att det saknades utvärderingar av flera av de filter som användes på många skolor.

Man har också tittat på frågan om åldersverifiering. Den frågan ligger hos min kollega på Justitiedepartementet. Vi vet att det är problematiskt även inom den ramen, då det faktiskt handlar om grundlagsändringar som skulle krävas. Man omfattas ju av yttrandefrihetsgrundlagen, förbud mot censur och annat som försvårar detta.

När det gäller den lagstiftning som ledamoten efterfrågar hänvisar jag återigen till DSA, som faktiskt används fullt ut sedan mitten av februari, även i Sverige, och som är en bra reglering som också sker på EU-nivå. Tanken med den förordningen är att skapa en säkrare onlinemiljö genom att det ska finnas ett regelverk men också krav för hantering av olagligt innehåll hos digitala plattformar.

Vad gäller ledamotens fråga om det har kommit några rapporter till mig är det inget som jag i dag kan svara på. Jag kan naturligtvis ta reda på hur det ser ut med den rapporteringen, men det är ingenting som har nått mig personligen ännu när det gäller detta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Åsa Eriksson har frågat civilministern vilka åtgärder han avser att vidta för att minska barns och ungas tillgång till våldsam och kvinnoförnedrande pornografi på nätet.

Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på interpellationen.

Frågor som rör barn och unga ligger under flera statsråd, och inom mitt ansvarsområde ligger insatser mot skadlig mediepåverkan.

Mediemyndigheten har enligt sin instruktion att verka för att stärka barn och unga som medvetna medieanvändare och att verka för att skydda barn från skadlig mediepåverkan.

I radio- och tv-lagen finns regler om skydd av barn för både radio och tv men även för så kallade videodelningsplattformar, som nu aktuella plattformar anses vara. En leverantör av en videodelningsplattform ska enligt radio- och tv-lagen vidta lämpliga åtgärder så att innehåll med ingående våldsskildringar av verklighetstrogen karaktär eller med pornografiska bilder inte tillhandahålls på ett sådant sätt att det finns en betydande risk för att barn kan se detta, om det inte av särskilda skäl ändå är försvarligt. Sådana åtgärder kan bestå av att införa ålders- eller föräldrakontrollssystem samt system för användarna att kunna flagga och rapportera visst innehåll. Mediemyndigheten har tillsyn över att leverantörerna vidtar sådana åtgärder.

EU:s förordning om en inre marknad för digitala tjänster, den så kallade DSA-förordningen, är sedan den 17 februari i år fullt ut tillämplig. Förordningen innehåller bland annat regler om hantering av olagligt innehåll. Den innehåller även krav på att vissa plattformar, exempelvis videodelningsplattformar, ska införa åtgärder för att säkerställa en hög nivå av integritet, säkerhet och trygghet för minderåriga.

I tillägg till de här kraven ska de mycket stora plattformsföretagen bedöma vilka risker deras verksamheter innebär utifrån en rad olika aspekter, varav en är negativa effekter för minderåriga. De ska sedan vidta åtgärder för att minska de risker som identifierats. Det kan handla om att införa ålders- eller föräldrakontroll och verktyg för att hjälpa minderåriga att anmäla övergrepp.

Mediemyndigheten har fått det huvudsakliga tillsynsansvaret vad gäller reglerna om skydd av minderåriga i DSA-förordningen. Detta tillsynsansvar omfattar leverantörer av förmedlingstjänster under svensk jurisdiktion.

Den typ av innehåll som Åsa Eriksson beskriver kan till stor del antas hittas på de allra största förmedlingstjänsterna, vilka inte övervakas nationellt utan direkt av Europeiska kommissionen. När det gäller innehåll som uppmärksammas av användare i Sverige men på sådana plattformar som faller under kommissionens eller annan medlemsstats tillsynsansvar kommer det att vara Post- och telestyrelsen, PTS, som i kraft av nationell samordnare för DSA har i uppdrag att vara länken till kommissionen eller den andra medlemsstaten för att vid behov bidra till efterlevnaden av reglerna i DSA. Mediemyndigheten kommer att utgöra ett expertstöd till PTS i sådana fall.

Fru talman! Jag kan förstå att interpellanten ställer sig frågande. Det kan man naturligtvis göra. Men jag kan återigen egentligen bara upprepa det jag redan har sagt, nämligen att trots ett mycket stramt ekonomiskt läge har regeringen ändå valt att förlänga satsningen på resursbiblioteken för att därmed säkerställa deras framtid. Jag tänker att det i sig är en mycket tydlig signal om hur regeringen väljer att prioritera och att regeringen är tydlig med sitt stöd till resursbiblioteken genom att förlänga satsningen och inte bidra till en neddragning.

Vi kommer även i fortsättningen att avsätta 10 miljoner kronor årligen, och vi anser att resursbiblioteken spelar en mycket viktig roll i minoritetspolitiken och kommer att fortsätta att göra det.

Vad sedan Kungliga biblioteket gör inom ramen för sitt myndighetsuppdrag och sin budgetfördelning får stå för myndigheten.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Fru talman! Jag tror absolut att interpellanten har rätt i sina siffror och sina ifrågasättanden. Jag är dock osäker på om det är mig frågorna ska riktas till. Jag tror att man i det här fallet gör klokt i att gå till källan, det vill säga ta kontakt med och ställa frågorna till den berörda myndigheten, i det här fallet Kungliga biblioteket.

Återigen: Från regeringens sida har vi i budgetpropositionen tydliggjort att vår bedömning är att resursbiblioteken för de nationella minoritetsspråken stärker tillgången till litteratur på de nationella minoritetsspråken och är viktiga. Det är också därför som regeringen, i en tid då vi lever med ett mycket hårt pressat ekonomiskt läge, ändå har valt att förlänga satsningen på resursbiblioteken för att kunna säkerställa deras framtid.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Hur myndigheterna sedan väljer att fördela pengarna som de har fått inom ramen för de nationella minoriteterna och resursbiblioteken är upp till varje myndighet och är ingenting som vare sig jag eller regeringen ska eller kan ha synpunkter på.

Fru talman! Vi har, tack och lov, inte ministerstyre i Sverige. Regeringen riktar en budget till sina myndigheter. Sedan står det myndigheterna fritt att inom ramen för budgeten och utifrån sina regleringsbrev sköta fördelningen av de medel de har blivit tilldelade.

Precis så är det också i detta fall. Regeringen har varit tydlig med att satsningen på resursbiblioteken är viktig och har därför tilldelat de 10 miljoner kronor som var aviserade och som finns avsatta för ändamålet. Men hur Kungliga biblioteket inom ramen för myndigheten väljer att fördela pengarna varken ska eller kan jag ha synpunkter på.

Fru talman! Mirja Räihä har frågat mig vad som ligger bakom neddragningen av stödet till Finlandsinstitutets bibliotek och hur jag tänker säkerställa resursbibliotekens framtid.

Kungliga biblioteket har under åren 2021-2023 haft i uppdrag att genomföra en satsning på de nationella minoriteternas bibliotek som resursbibliotek för respektive språkgrupp och för landets kommuner. För detta uppdrag har 10 miljoner kronor avsatts årligen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

I budgetpropositionen för 2024 tydliggjorde regeringen sin bedömning att resursbiblioteken för de nationella minoritetsspråken stärker tillgången till litteratur på de nationella minoritetsspråken och att man därför avser att förlänga den tidsbegränsade satsningen. Detta tydliggjordes också i samband med regleringsbrevet för 2024, där 10 miljoner kronor öronmärktes inom anslaget för satsningen på nationella minoriteters bibliotek. Hur dessa 10 miljoner kronor fördelas mellan de olika resursbiblioteken avgörs av den myndighet som förfogar över anslaget, i detta fall Kungliga biblioteket.

Regeringen är alltså tydlig med sitt stöd till resursbiblioteken och har inte bidragit till en neddragning. I ett mycket stramt ekonomiskt läge har regeringen i stället förlängt satsningen på resursbiblioteken och därmed bidragit till att säkerställa deras framtid.