Parisa Liljestrand

Herr talman! Jag skulle avslutningsvis vilja rikta ett stort tack till Lawen Redar för denna interpellation. Det finns sannerligen skäl att diskutera denna fråga vidare och att låta det vara en öppen och obunden diskussion. Jag kan konstatera att vi båda står för ett fritt och obundet kulturliv och att detta är en självklar del av ett demokratiskt samhälle.

Jag uppfattar också att vi är helt eniga om att hat och hot mot kulturutövare och kulturverksamheter är både allvarligt och förkastligt. Där tror jag att vi politiker har ett stort ansvar för att synliggöra, fördöma och också agera mot hat och hot i alla lägen, i synnerhet mot de grupper som jobbar hårt för att upprätthålla våra demokratiska värden. Där ingår kulturskapare, journalister och även politiker.

Det är viktigt att hålla arbetet med att uppnå de nationella kulturpolitiska målen levande. Genom att diskutera denna fråga här i riksdagen i dag bidrar vi inte minst till att fortsatt hålla det arbetet levande. För detta vill jag verkligen tacka!

Herr talman! Jag tänkte använda det här inlägget till att försöka förtydliga mig, eftersom frågeställaren tyckte att jag var otydlig i vad jag hade levererat för budskap i mitt huvudanförande. Jag ska göra ett försök till och se om jag kan vara tydligare denna gång.

Inledningsvis vill jag betona att min utgångspunkt är att varje enskilt parti som ingår i Tidöavtalet och ingår i regeringen tar ansvar för att avtalet respekteras och fullföljs. När det gäller respekten för principen om armlängds avstånd kan jag återigen förtydliga att jag i rollen som kulturminister och hela den här regeringen står bakom principen och att vi aktivt kommer att värna den.

Som kulturminister är det min uppgift att lyfta fram och synliggöra värdet av principen. Det gör jag bland annat genom att delta i debatten, och jag är tacksam för att jag har fått möjlighet till det via frågeställaren. Det sker också i dialog med kulturpolitiska företrädare på olika nivåer och andra aktörer där jag återkommande lyfter upp vikten av principen och betonar värdet av densamma. Mandatperioden har precis inletts, och det kommer att finnas många tillfällen att göra detta framöver.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Regeringens mandatperiod har nyligen påbörjats, och jag kommer att återkomma om konkreta åtgärder som vi ska genomföra den kommande perioden. Utgångspunkten kommer naturligtvis att vara de nationella kulturpolitiska målen men också de prioriteringar som presenterades i regeringsförklaringen den 18 oktober. Samtidigt bör det uppmärksammas att regeringen har arbetat aktivt med den löpande styrningen under inledningen av mandatperioden. Vi fattade till exempel nyligen beslut om regleringsbreven för de statliga myndigheterna inom kulturområdet, och snart kommer också de årliga myndighetsdialogerna, som kommer att ge ett gott tillfälle och möjlighet för regeringen och mig att inhämta underlag som också kan bidra till den styrningen framöver.

Herr talman! Lawen Redar har frågat mig hur jag kommer att agera för att principen om armlängds avstånd ska respekteras på nationell, regional och kommunal nivå. Jag har även fått frågan vad jag avser att göra för att motverka hat och hot som riktas mot kulturverksamheter såsom bibliotek och enskilda konst- och kulturutövare.

Vad gäller respekten för principen om armlängds avstånd bör det inte finnas någon tvekan om att regeringen står bakom denna. Principen är en självklar utgångspunkt för regeringen liksom i Tidöavtalet. I min roll som kulturminister kommer jag därför fortsatt att arbeta för värnandet om principen.

Enligt bibliotekslagen (2013:801) ska biblioteken i det allmänna biblioteksväsendet verka för det demokratiska samhällets utveckling genom att bidra till kunskapsförmedling och fri åsiktsbildning. Biblioteken ska även främja litteraturens ställning samt intresset för bildning, upplysning, utbildning och forskning. Av lagen följer också att biblioteksverksamhet ska finnas tillgänglig för alla. Bibliotekslagen är därmed ytterst viktig för att synliggöra bibliotekens uppdrag.

Hat och hot som riktar sig mot konst- och kulturutövare är såklart också något mycket allvarligt. I de nationella kulturpolitiska målen fastslås att kulturen ska vara en dynamisk, utmanande och obunden kraft med yttrandefriheten som grund. De kulturpolitiska målen är i sin tur en viktig hörnsten och en bra utgångspunkt i mitt arbete som kulturminister, men också för de myndigheter som verkar inom kulturområdet. Konstnärsnämnden har till exempel i uppdrag att uppmärksamma konstnärers utsatthet för hot, våld och trakasserier. Därtill bidrar bland annat Myndigheten för kulturanalys med rapporter och andra typer av underlag som gör det möjligt att följa utvecklingen och hålla arbetet med att uppnå de nationella kulturpolitiska målen levande.

Fru talman! Vi kan dividera om budgeten och semantiken. Det vi inte kan dividera om är den S-budget som presenterades i dag, där Socialdemokraterna visserligen vill dubblera nivån på utvecklingsbidraget till kulturskolan till 200 miljoner kronor. Men det vi ska komma ihåg är att det Socialdemokraterna gör är att man höjer skatten för 1 miljon svenskar. Det tycker jag är oansvarigt när Sverige redan befinner sig i ett tufft läge. Det blir ännu tuffare för de familjer som redan har svårt och kämpar med ekonomin. Det tycker inte jag är rimligt.

De kulturpolitiska målen slår fast att barn och unga är en prioriterad målgrupp. Den kommunala kulturskolan är betydelsefull för att barn och unga ska få ta del av och också utöva olika konstformer. Det står jag fast vid. Kulturskolan är också en viktig mötesplats för barn och unga från olika delar av samhället, apropå att vi har diskuterat påverkan på socioekonomin. Kulturskolan är också viktig med tanke på en meningsfull fritid.

Statens insatser handlar om att stärka infrastrukturen för kulturskolan och skapa förutsättningar. Statens satsningar har också betydelse för enskilda barn och unga, för hela samhället och för försörjning av kulturskapare. Det är därför också kulturskolan är en bidragande faktor till att Sverige är en ledande musikexportnation.

Kulturskolan är viktig och är en prioritet för mig. Hur sedan ledamoten vill tolka det hela får ligga i betraktarens öga.

Fru talman! Jag slår fast att jag fortsätter att vara stolt över regeringens satsningar på kulturskolan. Utan att höja skatten för 1 miljon svenskar lägger vi ändå 100 miljoner kronor till kulturskolan.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Fru talman! Jag blir lite förvånad över Linus Skölds inställning till budgeten. Linus Sköld borde vid det här laget veta att en budget läggs utifrån årsbasis, det vill säga att vi ger besked om vad som ska hända. Utvecklingsbidraget har sedan 2016 legat där med ett stopp vid 2024, om inte mer medel tillförs.

Precis som jag sa i Dagens Nyheter, som Linus Sköld uppenbarligen har tagit del av, kan jag i dag inte svara på om mer medel kommer att tillföras eller inte. Det handlar alltså inte om att vi säger nej till något ytterligare utvecklingsbidrag eller utvecklingsstöd till kulturskolan. Det får vi ta när vi har diskuterat budgeten i sin helhet inför kommande budget.

Kopplat till det vill jag återigen lyfta upp att det är en styrka att regeringen, trots det svåra ekonomiska läge som Sverige har, den lågkonjunktur som vi är på väg in i och den inflation som just nu gräver djupa hål i människors plånböcker, värnar kulturbudgeten. Det gör vi genom att satsa på barn och unga via bland annat utvecklingsbidraget till kulturskolan, som är ett komplement till den ordinarie finansieringen från kommunerna. De 100 miljoner kronorna är oerhört viktiga för att skapa delaktighet, bredd, spets och djup, som jag var inne på tidigare, och för att möjliggöra för nya målgrupper att nå kulturskolan. Det lyfte också Linus Sköld upp.

Vi ska även komma ihåg att kommunal kultur och kommunal musikskola i dag finns i 286 av 290 kommuner. Det är alltså 286 kommuner som i dag gör ett fantastiskt jobb med att ordna kulturskola för barn och unga.

Bland annat via utvecklingsbidraget och andra satsningar stöder och främjar staten kulturskolans verksamhet. Det sker bland annat via Kulturskolecentrum, som inrättades 2018, och via Kulturskoleklivet. De delarna avser den här regeringen naturligtvis att fortsätta med. Det är oerhört viktiga satsningar, inte bara för att göra det möjligt för fler barn och unga att ta del av kulturskolans verksamhet utan också för att se till att det finns kompetens som kan lära ut till barn och unga. Det är också viktigt.

Jag skulle vilja säga till ledamöterna Lindberg och Sköld att inför propositionen som lades fram 2018 gjordes en utredning. Man tittade på huruvida staten skulle ha ett större inflytande över kulturskolan, till och med om det skulle lagstadgas eller inte. Men det valde man bort. Det slogs fast att det inte var en bra idé.

Det är viktigt att kommunerna får fortsätta att vara huvudmän över kommunala kulturskolan och att bevara den kommunala självstyrelsen.

Det är viktigt att minnas att statens bidrag är viktigt, men det är också ett bidrag till en kommunal verksamhet.

Fru talman! Jag ska börja med den fråga Kristoffer Lindberg ställde alldeles nyss i talarstolen om hur man ska organisera sig vad gäller kulturskolan i förhållande till skolan och skoldagen för barn och unga. Mycket riktigt har det publicerats ett informationsmaterial som Kulturrådet har tagit fram tillsammans med Skolverket, vilket jag också tidigare nämnde. Tanken är att man via det ska få hjälp att reda ut regler och ansvarsfördelning mellan skolan och kulturskolan.

Det är också huvudmannen som bär ansvaret för att elever ska fullgöra sin skolgång. I det huvudmannaansvaret ligger naturligtvis, vilket också finns beskrivet i informationsmaterialet, även att klara av att anpassa verksamheten, visa flexibilitet i förhållande till kulturskolan och kunna samarbeta om lösningar. Också där ligger ett stort ansvar på huvudammanivå.

Sedan ska vi komma ihåg att kulturskolan är en kommunal angelägenhet. Det är kommunala kulturskolor vi har. Till den allra största delen finansieras de också av kommunala medel. Förra året lades 2,7 miljarder kronor på kulturskolan via kommunerna. Det statliga stöd som har givits är oerhört viktigt för att kunna främja både bredd och spets vad gäller kulturskoleverksamhet. Men det är fortfarande ett statligt stöd; den största delen av finansieringen kommer från kommunerna själva.

Det är också kommunerna själva som i stor utsträckning måste få klura ut hur man vill jobba med denna fråga, och det ser naturligtvis olika ut i olika kommuner i landet. Där tror jag absolut att det måste vara en dialog mellan huvudmannen och kulturskolans verksamhet. Det måste också vara en dialog mellan kommunen och den plats där kulturskolans verksamhet bedrivs eller ska bedrivas för att kunna få till flexibla lösningar och kunna anpassa sig.

Detta börjar redan tidigt. Alla som har jobbat i skolan, vilket jag har gjort, vet att det handlar om att kulturskolan redan tidigt, alltså när man börjar titta på schemateknisk planering, finns med där för att man ska kunna möjliggöra för barn och unga att få en kulturskoleundervisning som fungerar resten av livet - och även i förhållande till resten av skolan, naturligtvis.

Fru talman! Jag ska också ägna en liten stund åt att svara på ledamoten Skölds fråga om hur jag och regeringen avser att arbeta med kulturskolan för att främja barns och ungas likvärdiga rätt till kultur.

Linus Sköld lyfter fram att regeringen har tilldelat kulturskolan 100 miljoner kronor. Jag tolkar det som att ledamoten tycker att det är för lite, eftersom ledamoten kommenterade att man tidigare har haft en högre nivå. I förhållande till det är jag stolt över att vi, trots det svåra ekonomiska läge som Sverige i dag befinner sig i, klarar av att gå tillbaka till den nivå för medel till kulturskolan som gavs redan 2019 av den dåvarande regeringen, det vill säga 100 miljoner kronor.

Fru talman! Linus Sköld har frågat mig hur jag kommer att agera för att möjliggöra kulturskoleundervisning på skoltid. Linus Sköld har också frågat hur jag avser att agera för att säkerställa alla barns lika och jämlika tillgång till utövning av kultur.

Jag vill inledningsvis betona att den kommunala kulturskolan bedriver en betydelsefull verksamhet för barn och unga. I kulturskolan läggs en viktig grund för skapande och delaktighet. Den bidrar också till en återväxt av både konstnärer och kulturutövare.

Det är vanligt att kulturskolans undervisning sker i skolans lokaler. Det underlättar för skolor med många resande elever att ta del av undervisningen i nära anslutning till skoldagen. För att tydliggöra hur individuell undervisning för kulturskolans elever kan bedrivas under skoldagen har Statens kulturråd tillsammans med Skolverket publicerat ett informationsmaterial som reder ut vilka regler som gäller och hur ansvaret fördelas mellan skola och kulturskola.

Våren 2018 antog riksdagen nationella mål för statliga insatser till stöd för den kommunala kulturskolan. Kulturskolans möjligheter att erbjuda barn och unga undervisning av hög kvalitet i kulturella och konstnärliga uttryckssätt ska främjas, liksom möjligheterna till såväl fördjupning som bredd i undervisningen - såklart med utgångspunkt i vars och ens särskilda förutsättningar.

Staten har en rad pågående insatser för den kommunala kulturskolan. För att fler barn och unga ska ha möjlighet att delta i kulturskolans verksamhet finns 100 miljoner kronor för ändamålet för 2023 till Statens kulturråd för fördelning av utvecklingsbidrag till kulturskolan. Bidraget syftar bland annat till att stimulera utvecklingen av kulturskolan genom att bredda och fördjupa dess utbud och undervisning för nya målgrupper.

Ett nationellt kulturskolecentrum vid Statens kulturråd inrättades 2018 med uppdrag att stödja den kommunala kulturskolan genom att bland annat fördela bidrag och identifiera både utvecklings- och utbildningsbehov. Satsningen på Kulturskoleklivet syftar till att möta bristen på utbildade pedagoger i kulturskolan.

Av de nationella kulturpolitiska målen framgår att barns och ungas rätt till kultur särskilt ska uppmärksammas. Utöver statens insatser för den kommunala kulturskolan finns satsningen Skapande skola, genom vilken barn och unga får ta del av konst och kultur i skolan och även ges möjlighet till eget skapande. Regeringen stöder också läsfrämjande insatser för barn och unga.

Den kommunala kulturskolan är betydelsefull för att barn och unga ska få ta del av och även ges möjlighet att utöva olika konstformer. Den är också en viktig mötesplats för barn och unga från olika delar av samhället, och den bidrar till att ge barn och unga en meningsfull fritid.

Fru talman! Tack för frågan! Det är en otroligt viktig fråga. Ni som har hört mig prata om kulturen och vikten av kulturen har också säkert hört mig säga att kulturen har ett egenvärde. Det ska vi alla komma ihåg, för det är otroligt viktigt.

Men kulturen har också ett stort värde i andra samhällsprocesser. Det gäller inte minst bildning eller, för den delen, integration. För mig är de här frågorna viktiga. De ligger mig varmt om hjärtat, och de har även varit en del i min egen resa in i det svenska samhället. Kulturen har haft en stor betydelse i att forma min tillvaro och mitt sätt att se på samhället.

Jag ser alltså att de här processerna är viktiga även för andra samhällsprocesser än det egenvärde som kulturen har.

Fru talman! Tack för en viktig fråga! Precis som ledamoten säger är det här en fråga som vi behöver ta tag i snarast. Det har gjorts en mediestödsutredning av Mats Svegfors, och det gläder mig att den har ett brett parlamentariskt stöd. Det underlättar naturligtvis, för det här är stora och svåra frågor.

Fördelen med Svegfors utredning är att han har tittat på möjligheten att ha en geografisk spridning av det som ska vara en demokratisk rättighet, nämligen möjlighet till medier oavsett var i landet du befinner dig. Det tycker jag bör vara en vägledande princip också i det nya mediestödet.

Jag tycker att det är alldeles utmärkt att utgå från Svegfors utredning, och jag kommer att återkomma å det snaraste till kammaren med hur.

Fru talman! Jag tackar ledamoten för frågan.

Sverige befinner sig i ett tufft läge, något som kulturen tyvärr inte är skyddad från. Sverige har några tuffa år framför sig, och det gäller också kultursektorn. Det här kräver prioriteringar, men i detta läge har vi ändå valt att presentera en kulturbudget som är den näst högsta i nominella tal. Jag håller därför inte med Amanda Lind om att vi inte lägger pengar på viktiga sektorer.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

För regeringen har det varit viktigt att göra satsningar på framför allt barn och unga och det fria kulturlivet eftersom de fria kulturskaparna drabbades extra hårt under pandemin. Här görs alltså särskilda satsningar.

Fru talman! Jag tackar för frågan.

Det stämmer att det i Tidöavtalet slås fast att fria medier är en viktig del av vår demokratiska infrastruktur. Jag tycker att det är otroligt positivt att detta betonas redan där. Det är oerhört viktigt för Sverige att ha fria och oberoende medier. Public service är en del av det. Kombinationen av så kallade kommersiella medier och public service gör att vi får en mångfald av fria medier i vårt land, vilket är otroligt viktigt att värna.

När det handlar om utvecklingen av public service jobbar vi just nu fram direktiven för den nya utredningen om sändningstillståndet. Det ska vara klart före jul, och under första kvartalet nästa år ska utredningen förhoppningsvis sjösättas. Då kommer vi också att beröra frågan om oberoende, men jag kan säga att det framför allt handlar om att möta digitaliseringen och teknikutvecklingen som sker i samhället.