Pål Jonson

Fru talman! Jag förstår att försvarsutskottet kommer att få en föredragning av Försvarsmakten gällande underlaget från den 6 november, och det är naturligtvis bra eftersom Försvarsmakten då kan vidareutveckla de ställningstaganden och vägval man har gjort.

Det Försvarsmakten tar spjärn i är dock ett par saker som jag ändå tycker att är viktiga att förhålla sig till. En är att Natomedlemskapet också kommer att komma med förväntningar på att vi anpassar utformningen av vår försvarsförmåga till de krav och förväntningar som kommer att finnas, inte minst i Natos regionala försvarsplanering. Det utgår från artikel 3, som säger två saker: Först och främst måste man ha en grundläggande nationell försvarsförmåga, och den andra dimensionen är att den försvarsförmågan behöver anpassas så att möjlighet ges att agera tillsammans med andra allierade.

Det sker nu ett omfattande arbete inom Nato för att stärka de regionala planerna; man går från fem planer till tre planer, och man stärker dem med betydligt mer militära resurser och förmågor. En av de saker Nato påpekar som väldigt viktig är naturligtvis tillgången till tillgängliga förband.

Jag tolkade Försvarsmakten som att man vill lägga fokus på kontinuerligt anställda soldater och T-soldater för de två stående brigaderna. Man har inte avskrivit de andra brigaderna, men man pratar om att de i så fall kommer att läggas i ett senare skede än vad som först varit planerat. Detta är naturligtvis till del kopplat till att Ukrainastödet har påverkat framför allt armén, som ju har dragit ett tungt lass och gjort väldigt fina utbildningsinsatser både i Sverige och på andra ställen. Man har dock även skickat mycket försvarsmateriel. Det är alltså den bedömning som ligger till grund för Försvarsmaktens ställningstagande.

Jag har tillsatt en försvarsberedning för att jag vill hitta en bred överenskommelse om utformningen av såväl krigsorganisation och grundorganisation som försvarsekonomi, och jag tänker inte här föregripa det arbete som Försvarsberedningen ska göra och därmed här och nu avskriva eller tillstyrka Försvarsmaktens underlag. Det blir i stället ett arbete för Försvarsberedningen, naturligtvis. Det är min grundinställning till det.

Jag noterar också att Försvarsmakten hämtar kraft i en del observationer som man kan göra gällande kriget i Ukraina. Det handlar inte minst om att kunna hantera patrullrobotar, som Peter Hultqvist själv nämnde, och om olika motsystem mot patrullrobotar. Det är enormt mycket patrullrobotar och drönare över den ukrainska fronten, och jag tycker att det är bra.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Man berör också rymddomänen, vilket jag tycker är klokt. Det är ett arbete som har skett under de senaste två åren, och det är klart att rymddomänen är viktig - inte minst har den varit det för ukrainarna, vilket vi såg med Starlink och tillträdet till säkra kommunikationer, positionering och så kallad targeting. Rymddomänen lyfts alltså fram av Försvarsmakten, och det tycker jag också är klokt.

Låt mig avslutningsvis ta upp vikten av uthållighet, vilket Försvarsmakten också pekar på i sitt underlag - balansen mellan verkansförband, det vill säga de spetsiga förbanden, och logistik- och underhållsförband eller stödförband. Det kommer verkligen att behövas. Det är också en observation från slagfältet i Ukraina, alltså behovet av uthållighet.

Detta leder oss naturligtvis också in på behovet av en stark försvarsindustriell försörjningssäkerhet, inte minst när det gäller ammunition. Detta arbetar regeringen även nu med på omfattande sätt, både gällande möjligheten att rikta beställningar till specifika företag under en lång tid - de ska veta att de får beställningar på till exempel artilleriammunition - och gällande ett omfattande europeiskt samarbete inom det som kallas ASAP, vilket jag kan återkomma till.

Fru talman! Jag tycker att Peter Hultqvist i stora delar gav en alldeles utmärkt förteckning över många av de hot, risker och sårbarheter som finns men också initiala observationer som man kan göra från detta krig. Sedan är det en sak vad som är observationer från kriget och från slagfältet i Ukraina. En annan sak är vilka lärdomar som ska överföras till det svenska försvaret och hur vi utformar försvaret med de speciella förtecken som vi har att agera utifrån.

Men Peter Hultqvist började med säkerhetspolitiken. Jag vill därför bara konstatera, precis som Försvarsberedningen gör, att vi måste förhålla oss till ett Ryssland som är villigt att ta mycket stora militära och politiska risker och ett Ryssland som visar på en brutalitet och en bestialitet i krigföringen i Ukraina men som också visar prov på en icke obetydlig uthållighet.

Detta är ett krig som till stora delar handlar om väldigt stora volymer, där det är hundratusentals soldater som står samlade och där det är mycket stora skadeutfall på båda sidor. Ryssland har också aviserat att man har höga ambitioner för återuppbyggnaden av de ryska väpnade styrkorna som nu framför allt är försvagade på markstridssidan, där stora delar är uppbundna i Ukraina. Men när vi analyserar utvecklingen av rysk stridskraftsutveckling kan vi notera att marinstridskrafterna, flygstridskrafterna, kärnvapenförmågan och cyberförmågan i det närmaste är intakta. Detta har vi att förhålla oss till, och Ryssland är och kommer att förbli den dimensionerande faktorn för vår säkerhets- och försvarspolitik. Därför behöver vi både stärka vårt nationella försvar och bli fullvärdigt allierade inom Nato för att åtnjuta försvarsgarantierna som innefattas där och naturligtvis också ingå i Natos gemensamma försvarsplanering.

Jag delar Peter Hultqvists uppfattning att kriget i Ukraina onekligen visar på markarenans betydelse för kriget. Samtidigt är det ingen arena som existerar i ett vakuum, utan även markarenan är beroende av andra domäner - land, krig och sjö men även rymd och cyber. Detta är inget nytt.

Kriget i Ukraina påminner oss dock också om att krig, precis som tidigare, är fruktansvärt blodiga och brutala. Det är en realitet. Detta är en annan typ av krig och konflikt än den som vi hade att förhålla oss till när vi genomförde internationella och expeditionära insatser. Att bedriva krig mot industrialiserade stater kräver en helt annan typ av försvarsförmåga än den som var fokuserad på internationella insatser. Samtidigt har försvarsutskottet understrukit att det är viktigt att vi vidmakthåller den förmåga att genomföra internationella insatser som vi hade under den tid då hotet mot vårt eget försvar var mindre.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Med detta sagt har Försvarsmakten också fått i uppdrag att identifiera lärdomar från kriget. I den delredovisning som vi fick den 6 november pekade man på frågor om till exempel ett starkare totalförsvar och att samverkan mellan det militära försvaret och det civila försvaret behöver bli bättre. Man pekade också på vikten av interoperabilitet och förmågan för system i samverkan.

Beträffande markstridsutvecklingen bekräftar kriget i Ukraina i stort inriktningen för försvarsbeslutet 2020, och kärnan i det är fungerande brigader. Men de måste också kunna ledas. Därför blir också divisionsförmågan mycket viktig. Kriget i Ukraina pekar naturligtvis också på tillämpningen av nya vapensystem. Inte minst handlar detta om obemannade system, patrullrobotar och sensorer. Jag kan återkomma till detta i nästa inlägg.

Fru talman! Peter Hultqvist har frågat mig vilka slutsatser jag så här långt har dragit för svensk räkning med anledning av kriget i Ukraina och om jag avser att vidta några åtgärder utifrån dessa slutsatser.

Rysslands brutala angrepp på Ukraina har i grunden förändrat och försämrat det svenska säkerhetspolitiska läget. Det har också lett till en radikal förändring av svensk försvars- och säkerhetspolitik där Sverige nu har ansökt om Natomedlemskap. Sverige varken kan eller ska möta denna nya värld ensam utan ska göra det som en solidarisk medlem av Nato.

Kriget i Ukraina visar åter att krig är brutala och blodiga. De ställer också höga krav på fungerande logistik och underhåll. Det ukrainska folkets försvarsvilja är avgörande för Ukrainas framgångsrika försvar. Denna försvarsvilja har förenats med en skicklig förmåga att på ett innovativt sätt tillämpa nya och gamla teknologier i striderna. Det finns onekligen mycket att lära och inspireras av från det ukrainska försvaret.

För svensk del är det därför viktigt att studera och analysera vilka lärdomar som behöver dras för utvecklingen av det svenska försvaret. På ett övergripande plan bekräftas de slutsatser vi redan har dragit i det senaste försvarsbeslutet. Det militära försvaret behöver stärkas och behöver nå en bättre balans mellan verkansförband och stödfunktioner. Inte minst behöver totalförsvaret i sin helhet stärkas.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Kriget i Ukraina innebär dock att vi behöver gå fortare fram. Försvarsberedningen föreslog en tidigareläggning av nästa försvarsbeslut med ett år, något som regeringen bejakade i budgetpropositionen för 2024. En viktig komponent i Försvarsberedningens kommande arbete kommer därför att vara att analysera och dra erfarenheter från kriget i Ukraina i syfte att bedöma hur dessa bör påverka utformningen av det svenska försvaret.

Regeringen har gett Försvarsmakten, Försvarets materielverk och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap i uppdrag att redovisa vilka erfarenheter och lärdomar som kan dras från Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina samt hur dessa kan tas till vara i utvecklingen av det svenska totalförsvaret.

Försvarsmaktens uppdrag ska genomföras med stöd av Totalförsvarets forskningsinstitut. Försvarsmakten lämnade den 6 november en delredovisning av uppdraget, och slutredovisning ska ske den 7 juni 2024. Dessa redovisningar kommer att vara viktiga framför allt för Försvarsberedningens arbete och kommande försvarsbeslut.

Fru talman! Tack, Ida Drougge, för frågan! Gapet mellan digitalisering och cybersäkerhet heter sårbarhet. Är man väldigt digital men har låg cybersäkerhet är man alltså mer sårbar. Över tid har Sverige faktiskt sjunkit i ett antal internationella mätningar. Detta är mycket allvarligt.

Regeringen vidtar ett antal åtgärder. Först och främst ser vi över det nationella cybersäkerhetscentret, bland annat genom att ge ett huvudmannaskap för det centret till Försvarets radioanstalt. Försvarets radioanstalt är sannolikt den myndighet som har allra starkast kompetens på cyberområdet. Vi instruerar också detta center att jobba nära näringslivet. Stora delar av vår samhällsviktiga verksamhet sker numera i näringslivet. Därför måste det råda en hög cybersäkerhet även där.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Vid sidan av detta gör vi satsningar på forskning och utbildning, bland annat genom en riktad satsning på det som heter Cybercampus, där man ska intensifiera samarbetet kring forskning på cyberområdet men också skapa bättre samarbete mellan universitet och andra lärosäten för att bygga ut utbildningsinsatser på cybersäkerhetsområdet och cyberutbildningar. En av de största utmaningarna är brist på kompetens.

Fru talman! Tack, Gustaf Göthberg, för en angelägen fråga!

Älvsborgs amfibieregemente är ju en viktig återetablering av Försvarsmakten på en mer permanent bas. Försvarsmakten växer nu på flera sätt på västkusten. Det finns tunga skäl till det. Bland annat handlar det naturligtvis om hur viktig Göteborgs hamn är för att försörja inte bara Sverige utan egentligen hela Norden. Det sker stora framsteg där.

Vid sidan av detta är Göteborgs hamn, bedömer jag, också mycket viktig för värdlandsstöd, det vill säga för att vi ska kunna få hjälp i händelse av kris och krig. Framför allt är detta viktigt när vi blir allierade.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Förra hösten fattades beslut om ett uppdrag på 200 miljoner till Fortifikationsverket för att stärka den örlogshamn som finns på Käringberget i anslutning till Göteborgs hamn. Vid sidan av detta skapar de höjda försvarsanslagen förutsättningar för att göra mer riktade försvarsinvesteringar också i Göteborg med omnejd.

Fru talman! Tack, Margareta Cederfelt, för frågan!

Det är helt uppenbart att Ryssland har prioriterat Arktis. Vi ser ett Ryssland som inte har imponerat på slagfältet i Ukraina och är försvagat på markstridssidan. Men när det kommer till luftstridskrafterna och sjöstridskrafterna är de i det närmaste intakta. De är viktiga i Arktis. Ryssland har jobbat på att återbesätta ett antal platser i den arktiska miljön. Det är någonting som vi får förhålla oss till.

Vi stärker nu den militära närvaron i norra Sverige. Helt i linje med Försvarsberedningen anser jag att både Östersjöområdet och Nordkalotten kommer att bli viktiga strategiska områden när vi blir allierade. Det handlar om att vi återetablerar ett regemente i Arvidsjaur. Vi förstärker också det som nu kommer att heta Norrlandsbataljonen. Vi får två stycken av dem.

Vi fördjupar också samarbetet med både Finland och Norge uppe i den arktiska regionen. Det samarbetet kommer att bli ännu starkare när vi blir fullt ut allierade med Nato. Då kan vi också ha en gemensam försvarsplanering.

Fru talman! Jag tackar Peter Hultqvist för en angelägen fråga. Precis som jag sa i mitt förra inlägg är tillgången till ammunition och luftvärnssystem helt avgörande för att Ukraina ska fortsätta att ha framgång på slagfältet.

Regeringen vidtar ett antal åtgärder. Under det svenska EU-ordförandeskapet förhandlade vi fram ASAP, ett europeiskt initiativ som bland annat syftar till att EU ska kunna ge upp till 1 miljon artillerigranater under ett år. Det samarbetet går framåt. Det finns också en möjlighet för försvarsföretag att få stöd från EU för att kunna investera där det finns flaskhalsar i produktionen.

Regeringen har också vidtagit åtgärder på hemmaplan, bland annat genom att ge möjligheten till Försvarets materielverk att göra långsiktiga upphandlingar på artilleriammunitionsområdet och ammunitionsområdet, så att företagen vet att det kommer att vara en beläggning i Sverige under lång tid framöver. Det är väldigt viktigt för vår försörjningssäkerhet att vi har ammunitionsproduktion i Sverige och Norden - i fred, i kris och ytterst i krig.

Fru talman! Jag tackar Magnus Resare för frågan. Låt mig först säga att vi i Ramstein var över 50 länder som är engagerade på global nivå för att stötta Ukraina. Om Ryssland skulle ha ett liknande möte skulle det på sin höjd vara tre länder som deltog. Det inger styrka. Sverige är en del av ett större internationellt sammanhang när det kommer till att stötta Ukraina, men vi är också en av världens tio största donatorer till Ukraina.

Flera saker handlar naturligtvis om stödet till Ukraina, som kommer att vara angeläget framöver. Dels handlar det om att fortsätta utbildningsinsatserna. Tyvärr har ukrainarna en hel del förluster, och det är fortsatt viktigt att vi fortsätter att utbilda ukrainarna. Dels är det viktigt att stötta ukrainarna med olika typer av ammunition och luftvärnssystem. Det hjälper alltså inte att skicka stridsvagnar, stridsfordon och artillerisystem om de inte har ammunition. Det kommer att vara väldigt viktigt.

Avslutningsvis arbetar regeringen hårt för att Ukraina ska ha möjlighet att köpa ny försvarsmateriel från den försvarsindustri som är verksam i Sverige och andra delar av Europa. Det kommer att vara väldigt viktigt för att långsiktigt kunna försörja den ukrainska försvarsmakten.

Fru talman! Tack, Lars Larsson, för en mycket angelägen fråga! Jag tror att vi är många som tycker att uppgifterna om begränsningar i personlig utrustning för de värnpliktiga är helt oacceptabla. Det är också en uppfattning som jag vet att ÖB delar med mig. Vi har en nära dialog kring detta.

Nu krävs exceptionella åtgärder kopplade till att komma till rätta med detta. Det är mycket viktigt eftersom alla som är värnpliktiga även kommer att vara ambassadörer för Försvarsmakten. Vi vill att så många som möjligt av dem som gör värnplikten söker en bana in i försvaret som specialistofficer, sjöman, soldat eller officer.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

De uppgifter som jag har fått nu är att Försvarsmakten vidtar åtgärder, och det är hög tid. Jag har fått uppgifter om att man snabbupphandlar sådana saker som termosar, ryggsäckar och regnställ. Det är helt nödvändigt att komma till rätta med de här sakerna.

Sedan finns det också andra saker, som Lars Larsson är inne på. De handlar om att skapa goda förutsättningar för Försvarsmakten att växa. Men det är frågor som är kopplade till en bredare frågeställning än den som lyftes fram nu.

Herr talman! Stödet för den svenska ansökan är starkt inom Nato, och det är den på goda grunder. Dels har vi militära förmågor som kan användas för att göra Nato starkare genom att de ställs till förfogande för Natos gemensamma försvarsplanering, dels kan vi bidra med ett strategiskt djup till Nato. Om Sverige blir fullt ut integrerat i Natos gemensamma försvarsplanering kommer det naturligtvis att underlätta försvaret av de baltiska länderna och Finland. Det finns alltså flera skäl till att vi kommer att vara en uppskattad allierad när vi väl blir en fullvärdig medlem.

Låt mig säga ytterligare något beträffande återförsäkringar. Det har vi fått från flera allierade, inte minst från USA som har varit väldigt tydligt med sitt stöd. USA bedriver dessutom ett mycket aktivt övningsmönster i vårt närområde, vilket skickat tydliga signaler till Ryssland. Vi har också fått en signal från Natos generalsekreterare om att Sverige inte kommer att stå ensamt i händelse av en kris eller krig och att det vore otänkbart att Nato inte agerade.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Sveriges medlemskap i Nato

Avslutningsvis vill jag säga något om den bilaterala relationen med USA, som är väldigt viktig. Genom att vi fick inviteestatus öppnades dörren för oss att kunna påbörja förhandlingarna om Defense Cooperation Agreement. När jag har haft samtal med USA:s försvarsminister Austin har han påmint mig om att bara för att vi ska bli Natomedlemmar ska det inte skymma sikten för det väldigt viktiga bilaterala samarbete som vi kan ha med USA. När vi går från att vara partner till USA till att bli allierade finns det ännu bättre förutsättningar att fördjupa det bilaterala samarbetet mellan Sverige och USA. Det är också mycket viktigt för vår egen säkerhet.

(Applåder)

Herr talman! Tack, Peter Hultqvist, för frågan! Vi har stor nytta av både det svensk-finska och det nordiska försvarssamarbetet på vägen mot vår fulla integration med Nato. Det kommer som sagt att ge oss bättre förutsättningar, från att vi i dag kan ha en koordinerad försvarsplanering med länder som Norge, Danmark, Island, Storbritannien och USA till att vi kan ha en gemensam försvarsplanering. Det nordiska samarbetet kommer att växa sig starkare när vi blir allierade fullt ut med Nato.

En annan dimension av detta är hur ett finskt inträde i Nato före ett svenskt påverkar det svensk-finska försvarssamarbetet. Jag hade ett möte med min finske kollega Antti Kaikkonen för två dagar sedan, och signalen från Finland är att man vill fortsätta det svensk-finska försvarssamarbetet. Men vi har respekt för att Finland om man skulle hamna i en situation där Sverige långsiktigt står utanför Nato kommer att behöva lägga ännu mer kraft på Natos gemensamma försvarsplanering. Jag uppfattar ändå en signal från Finland om att man vill fortsätta det bilaterala samarbetet.

Den fördel Sverige och Finland har vid vår Natointegration är att vi har en nationell försvarsplanering. Det är inte alla länder i Nato som har jobbat på det sättet. Det svensk-finska försvarssamarbetet gör oss också bättre lämpade i integrationen i Nato. Det försiggår alltså ett arbete på det området.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Sveriges medlemskap i Nato

Låt mig också vara tydlig med att det inte handlar om någon plan B, utan nu har 30 av 30 allierade i Nato sagt att Sverige och Finland ska bli medlemmar. Det är inte fråga om om vi ska bli det utan när vi ska bli det. Den militära integrationen i Nato fortsätter dessutom i högt tempo. Vi har inte minst fått olika kapacitetsmålsättningar och vad vi kan bidra med till Natos gemensamma försvarsplanering.

(Applåder)

Herr talman! Detta har flera dimensioner, men jag ställer inte upp på Håkan Svennelings narrativ att Sverige på grund av att vi inte varit allierade inom Nato inte utsatts för hot om kärnvapen eller kärnvapenövningar. Ryssland har ju inte backat, så jag tror faktiskt inte att det gör någon skillnad i det avseendet om vi blir allierade eller inte, givet att Ryssland enligt uppgift både har övat med kärnvapen och hotat Sverige med kärnvapen. Jag tror att det är en realitet.

När det kommer till graderingen och omfattningen av Sveriges engagemang i Nuclear Planning Group är det alldeles för tidigt att säga något. Dessutom berörs det naturligtvis av försvarssekretess, precis som stora delar av Natos övriga försvarsplanering. Det är ingenting man kan gå in på i detalj, men rustningskontroll och andra regimer har tjänat oss väl. Det gäller både INF- och CFE-avtalen och flera andra konventionella avtal, och det kommer Sverige och den här regeringen att fortsätta arbeta för.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Sveriges medlemskap i Nato

(Applåder)

Herr talman! Låt mig ge Håkan Svenneling rätt på en punkt. Jag delar hans oro för rustningskontroll i Europa. Det är mycket allvarligt, och i huvudsak är det ett ryskt agerande som ligger till grund för den mycket allvarliga situationen när det kommer till rustningskontroll. Med det sagt vill jag påminna om det utrikesministern sagt om att det står Sverige fritt att som Natoallierad, liksom Nederländerna, Tyskland och Norge, fortsätta arbetet när det kommer till rustningskontroll och nedrustning. Det är viktigt att slå fast i den debatten.

En annan dimension av detta är naturligtvis kopplad till Natos syn på kärnvapen. Jag har försökt vara tydlig med att Sverige också ska stå upp för att Nato består av både konventionell och nukleär avskräckning. Det är kärnan i Natos artikel 5. Jag tycker att Natos förhållningssätt till kärnvapen är rimligt. Så länge andra länder eller aktörer har kärnvapen är man inte villig att avveckla sin kärnvapenförmåga. I grunden handlar det om den risk som uppstår i en situation då man blir utsatt för kärnvapenutpressning.

Det stora problemet med kärnvapen i Europa är det ryska agerandet på det här området. Det finns bara ett land som övar, och framför allt hotar, med kärnvapen, och det är Ryssland. Om Nato inte hade haft både konventionell och nukleär förmåga skulle man mycket väl kunna hamna i en situation där man utsätts för rysk kärnvapenutpressning, och det är jag inte villig att medverka till att Sverige utsätts för. Jag vill därför fråga Håkan Svenneling om han kan redogöra för om han anser att det vore klokt i det här läget att Nato engagerar sig i ensidig kärnvapennedrustning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Sveriges medlemskap i Nato

(Applåder)

Herr talman! Ett svenskt medlemskap i Nato är en historisk händelse som kommer att få viktiga säkerhets- och försvarspolitiska konsekvenser. För första gången någonsin kommer Sverige att ingå i ett försvarssamarbete med bindande försvarsgarantier och en gemensam försvarsplanering. Det kommer att bidra till ökad stabilitet och säkerhet i vår del av Europa. Det är helt nödvändigt, herr talman.

Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina har resulterat i ett fundamentalt försämrat säkerhetsläge i vårt närområde som med all sannolikhet kommer att bestå under lång tid framöver. Ytterst är Ryssland ute efter att skapa en annan säkerhetsarkitektur i Europa baserat på den starkes rätt. Där utgör vissa länder andra länders bakgård, och länder får inte själva avgöra sina säkerhetspolitiska vägval, inklusive om de vill bli medlemmar i EU och Nato.

Allt detta står i strid med grundläggande folkrättsliga regler och principer samt hörnstenarna i den europeiska säkerhetsordningen. Genom sin brutalitet och sin olagliga, oprovocerade och oförsvarbara invasion har Ryssland återigen visat att man har en mycket låg tröskel för militär aggression. Men Ryssland har även visat att man är villig att ta mycket stora politiska och militära risker för att nå sina utrikespolitiska målsättningar.

Detta måste vi förhålla oss till. Det är också detta som har legat till grund för att Sverige nu ansöker om medlemskap i försvarsalliansen Nato. Genom medlemskapet blir Nato Sveriges viktigaste försvarspolitiska plattform. Sveriges djupa partnerskap med Nato har också inneburit att Försvarsmakten har god samverkansförmåga med Nato. Det är en stor fördel när vi nu arbetar hårt med att också militärt integrera Sverige i Nato.

Herr talman! Med svenskt och finskt inträde i Nato förändras också den militärstrategiska situationen i vårt närområde. Sverige kommer som fullvärdig medlem att integreras i Natos försvarsplanering. Det skapar bättre förutsättningar för försvaret av Nordeuropa genom ett sammanhängande Natoterritorium med en mycket tydligare östlig och nordlig flank. Sverige kommer också genom detta att arbeta bland annat för att skapa bättre förutsättningar för att arbeta med värdlandsstöd.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Sveriges medlemskap i Nato

Herr talman! Ett svenskt medlemskap i Nato innebär också nya och bättre förutsättningar för Sverige att fördjupa samarbetet med andra länder. I det viktiga bilaterala samarbetet med USA går vi från att vara nära partner till att vara allierade. Det pågår nu förhandlingar om det som heter Defense Cooperation Agreement. Det kommer också att skapa nya möjligheter för oss att samverka med USA inom fler områden.

Det nordiska försvarssamarbetet blir med ett svenskt och ett finskt Natomedlemskap också ett djupare försvarssamarbete mellan allierade. De nordiska länderna kommer därigenom att få samma säkerhetsarkitektur i fred, kris och krig. Ländernas samarbete inom ramen för Nordefco får också nya förutsättningar, till exempel vad gäller möjligheterna till gemensam operationsplanering och bättre informationsutbyte.

Inom ramen för Nordefco arbetar nu de nordiska länderna under det svenska ordförandeskapet med att ta fram en ny vision för samarbetet. Vi märker ett stort intresse och stort engagemang från både Danmark och Norge när de ser framför sig att Sverige och Finland kommer att bli fullt ut integrerade i Nato.

Ett Natomedlemskap kommer också att stärka den internationella samverkan när det kommer till totalförsvar och krisberedskap och därigenom bidra till att stärka vår förmåga att hantera icke-militära hot och risker inom samhällsviktiga områden.

Herr talman! Som allierad ställer sig Sverige bakom Natos så kallade 360-gradersperspektiv beträffande de hot, risker och sårbarheter som präglar alliansen. Det innebär också att vi förväntas bidra till försvaret av hela alliansen. Grunden för Natos kollektiva försvar bygger på en kombination av konventionella och nukleära militära förmågor. Som allierad ställer vi oss fullt ut bakom Natos kärnvapendoktrin och strategiska avskräckning.

Vår ambition är att tidigt kunna bidra till Natos gemensamma försvarsplanering. Det kan till exempel handla om att vi med luftstridskrafter bidrar till Natos luftövervakningsinsats över de baltiska länderna, att vi bidrar med markstridskrafter till den militära framskjutna närvaron också i Baltikum eller att vi bidrar med marinstridskrafter inom ramen för Natos stående marina styrkor.

Herr talman! Precis som utrikesministern framhöll pågår nu ett arbete på Försvarsdepartementet med att analysera vilka eventuella författningsförändringar som krävs för svensk anslutning till ett avtal inom Nato som rör militär verksamhet. Det handlar bland annat om avtal om säkerhetsskydd och delning av information. Det sker också en översyn i fråga om andra författningsändringar som bör göras för att ett svenskt Natomedlemskap ska bli så effektivt som möjligt.

Jag vill avsluta med att åter betona vilken historisk förändring ett svenskt Natomedlemskap innebär för Sveriges säkerhets- och försvarspolitik. Sverige har under lång tid varit beroende av den säkerhet i Europa som Nato bidrar till. Det har blivit allt tydligare efter Rysslands invasion av Ukraina. Genom ett fullvärdigt Natomedlemskap ges också bättre förutsättningar att både ta ansvar för och påverka en organisation som är helt avgörande också för vår egen säkerhet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Sveriges medlemskap i Nato

(Applåder)

Herr talman! Jag tackar för frågan. Den är angelägen. Jag vet att Försvarsmakten arbetar hårt med att vara en jämställd arbetsgivare.

Det finns en utvecklingspotential här; vi har inte minst en utmaning ibland när det gäller utrustning för kvinnor. Jag är glad att de ballistiska kroppsskydden nu kommer att vara anpassade för kvinnor. Jag tycker också att det är bra att alla persedlar kommer att vara anpassade för både män och kvinnor när vi nu får det som heter Nordic Combat Uniform, det vill säga den nya uniformen. Det är viktiga steg att ta. Jag vet också att man inom Försvarsmakten jobbar med att implementera jämställdhetsplanen.

Något som också är positivt är att vi sedan återinförandet av värnplikten har fått in fler kvinnor i försvaret. Det är bra. Vi ligger i dag på ungefär 19-20 procent kvinnor, och under den tid då det byggde på frivillig rekrytering var det ungefär hälften så många. Viktiga framsteg sker alltså, och för att stärka Försvarsmaktens operativa förmåga är det väldigt viktigt att man fortsätter att arbeta även med jämställdhetsfrågor.

Herr talman! Tack för frågan, Helena Bouveng! Låt mig säga två saker beträffande generalsekreterare Jens Stoltenbergs kommentarer.

Det ena handlar om det politiska samarbete som finns inom Nato. Det som ytterst gör Nato unikt är naturligtvis att det är det främsta uttrycket för den transatlantiska länken. Nato är det enda ställe där européer och nordamerikaner träffas på daglig basis för att diskutera olika former av säkerhetsproblem, och det är viktigt. Den andra dimensionen av detta är att samarbetet mellan EU och Nato aldrig har varit så starkt som det har varit inför och under kriget i Ukraina, och det är också mycket bra.

Det andra handlar om Natos militära roll. Den roll Nato spelar och den typen av hård säkerhet som Nato kan leverera blir självklart allt viktigare i ljuset av att vi befinner oss i det kanske allvarligaste säkerhetspolitiska läget sedan andra världskriget. Där blir Natos roll och dess förmåga till avskräckning helt avgörande för stabiliteten och säkerheten i närområdet.

Herr talman! Tack, Hanna Gunnarsson, för frågan!

Beträffande dagersättningen för värnpliktiga sågs den över 2017 när man återaktiverade värnplikten. Om jag är rätt informerad får man 146 kronor i dagersättning och lika mycket som en form av utbildningspremie. Vid sidan av detta får man också gratis resor och gratis husrum och logi. Regeringen har inte för avsikt nu att ändra i förmånerna för värnpliktiga.

Låt mig också tillägga en sak kopplat till materiel, eftersom Hanna Gunnarsson lyfte också detta. Det är en mycket angelägen och prioriterad fråga för oss i regeringen som vi kommer att fortsätta att arbeta med i regleringsbrevet. Både de värnpliktiga och de anställda ska ha bra förutsättningar, och det är väldigt viktigt att Försvarsmakten är en bra arbetsgivare i ett läge där försvaret ska växa snabbt under de kommande åren.

Herr talman! Jag tackar ledamoten för frågan och engagemanget för Ukraina.

Sverige tar ett mycket stort ansvar för Ukrainas säkerhet. I dag presenterar vi ett förslag på extra ändringsbudget med stridsvagnar, Archer och möjlighet att stärka luftförsvaret.

När det gäller Jas Gripen har jag sagt att de sex divisioner som vi har för försvaret av Sverige kommer vi att behöva fortsätta att ha. Ryssland är kraftigt försvagat när det gäller markstridskrafterna, men när jag tittar på de ryska flygstridskrafterna och marinstridskrafterna ser jag att de är nästan intakta. Därför bedömer jag att de Gripen som vi har för försvaret av det svenska territoriet kommer vi att behöva ha för att fortsätta skydda vår territoriella integritet och frihet. Dem kan jag alltså inte göra avkall på.

Jag utesluter inget inför framtiden. Vi har inga principiella invändningar mot det Polen gör kopplat till MiG 29, men här står vi i dag.

Jag kan också konstatera att det skulle ta några år att producera nya Gripen om vi skulle skicka plan till Ukraina.

Det finns andra sätt att stötta Ukraina än med stridsflyg.

Herr talman! Jag tackar Lars Wistedt för frågan beträffande mängdmateriel.

Både 2016 och 2020 års försvarsbeslut fokuserade på det vi kallar basplattan, och här skulle ökad kraft läggas på övning, träning och personlig utrustning.

Till det kommer också att vi nu har lagt om organisationen av Försvarsmakten genom att stärka försvarsgrenschefernas rådighet över bland annat materielfrågor. Jag tycker att det är ett steg i rätt riktning att de som är verksamhetsutövare ges bättre förutsättningar att påverka utformning och tilldelning av materiel.

Vid sidan av detta har regeringen i sitt regleringsbrev uppmanat Försvarsmakten att löpande återkomma om hur det går med just arbetet med tilldelning av personlig utrustning. Vi har fått indikationer på att detta utgör ett problem i vissa förband, och därför kommer regeringen att följa upp detta i regleringsbrevet och i dialog med Försvarsmakten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Jag tackar Peter Hultqvist för debatten. Det som Försvarsmakten också nämner i sitt underlag är bland annat de förstärkningar som man föreslår ska ske i norra Sverige. Det handlar om förstärkningar i Boden, Luleå och Arvidsjaur och upp till 400 fler värnpliktiga. Man bedriver redan grundutbildning i Kalixfors. Och förslaget från Försvarsmakten är att man ska gå upp till ett hundratal värnpliktiga där också. Försvarsmakten har alltså tankar på att även förstärka logistikbas och investera i Kalixfors. Sedan kan man naturligtvis diskutera om det ska vara ett regemente eller ett detachement. Det som jag tycker kan vara värt att beakta är att man i så fall säkrar den långsiktiga personalförsörjningen.

Nu har vi många nya organisationsenheter i Sollefteå. Vi har ett detachement i Östersund, och vi har återupprättat K 4. Det är klart att det är många officerare som kommer att behövas på många ställen. Samtidigt vet vi att det i grunden vore ekonomiskt väldigt bra för Norrbotten och bra för Sverige. Det kommer naturligtvis att vara en utmaning att personalförsörja.

Jag noterar att Försvarsmakten trycker på att det är viktigt att man utökar även uttagningen av värnpliktiga i Norrbotten. Det tycker jag låter klokt med tanke på att vi kommer att behöva personalförsörja en allt starkare försvarsmakt där också.

Jag tar med mig vad Peter Hultqvist har sagt. Mitt besked i dag är dock att jag tycker är frågan är för tidigt ställd. Jag ser fram emot att ta emot Försvarsberedningens slutgiltiga analys av detta i april nästa år.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.