Pål Jonson

Herr talman! Jag ser, som sagt, allvarligt på uppgifterna om tolkar och andra lokalanställda som är kvar i Afghanistan och som är i behov av skydd till följd av sina tidigare arbeten för den svenska försvarsmakten. Jag kan inte lova någonting här och nu beträffande hur det går. Jag tycker att det är klokt som Stefan Olsson uttrycker sig, att man måste ha rimliga förväntningar på framgången just på grund av komplexiteten. Jag vill inte bygga upp falska föreställningar på något sätt om att detta är enkelt. Det som jag kan säga är att vi arbetar med detta i regeringen och att vi har kontakter med myndigheterna. Det är den utfästelse som jag kan göra här i dag.

Annika Hirvonen och Stefan Olsson tog upp hur vi kan lära från denna insats och komplexiteten när det kommer inte minst till det arbetsgivaransvar som vi hade för dessa personer fram till 2014 och hur vi ser till att inte hamna i liknande situationer.

Jag har försökt att följa upp detta också kopplat till andra insatser som vi har gjort, bland annat i Mali och på Balkan, bland annat i Kosovo och i Bosnien då vi har haft den ordningen att vi har sänt ut personal från Sverige som har varit där som tolkar. Sedan har de följt med tillbaka igen. Vi hade inte heller några egna anställda tolkar i Mali. Jag tror därför att man åtminstone på myndighetsnivå har försökt att hantera det på ett sådant sätt att man undviker att liknande risker kan uppstå i framtiden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Beträffande lagstiftning i fråga om detta har jag ingen uppfattning. Men jag vet att det nu genomförs en parlamentarisk utredning om de insatser som genomfördes i Afghanistan, inklusive själva evakueringsförfarandet. Såvitt jag förstår kommer denna utredning att vara klar i juni 2024. Den kan möjligtvis ge en viss vägledning om vilka åtgärder som behöver vidtas framåt baserat på erfarenheterna från evakueringen inte minst från Kabul.

Jag vill återigen säga att de insatser som gjordes, även om de började sent under hösten 2021, av Försvarsmakten men också av svenska diplomater och andra statsanställda på plats var närmast heroiska. Det var en mycket svår och krävande insats.

Herr talman! Jag tackar Annika Hirvonen för interpellationen och Stefan Olsson för ett långvarigt engagemang i en angelägen fråga.

För att börja med det principiella tror jag inte att det finns några konfliktytor i att det är rimligt att personer som tar stora risker för Sverige utomlands, oavsett om de är soldater, lokalanställda eller tolkar, har en speciell ställning. De har gjort stora uppoffringar och tagit risker för Sverige. Detta är mycket rimligt och något som jag tror att vi alla i grunden är helt ense om.

Det har också gjorts åtgärder, och jag har nämnt det som skedde 2014 och 2021. Under framför allt sommaren och början av hösten 2021, då jag var i opposition, uttryckte jag oro över att det gick långsamt med besked kopplat till evakueringsplaner för den svenska ambassaden i Kabul men också för lokalanställda och militärtolkar. Då var det Annika Hirvonens parti som satt i regeringsställning.

Jag kommer ihåg, Annika Hirvonen, att ni i Miljöpartiet, när vi i socialförsäkringsutskottet hotade med att föreslå ett utskottsinitiativ för att få igång processen, faktiskt öppnade för att stödja oppositionen. Nu blev det inget utskottsinitiativ, utan den förra regeringen kom slutligen igång med evakueringen av de afghanska tolkarna och en stor evakuering av skyddsbehövande i Afghanistan i samband med talibanernas övertagande. Man skötte det väl när man väl kom igång, men man var långsam med att inleda den evakueringsinsats som var helt nödvändig att göra.

Det besked jag har i dag är att vi arbetar med denna fråga. Vi har också kontakter med myndigheter i frågan. Jag vill dock understryka något. Jag tror, Stefan Olsson, att det finns ett modus operandi. Vi har arbetat med det förut, och vi har naturligtvis möjligheten till vidarebosättning och de 900 platser som är allokerade.

Det som är riktigt svårt med detta är situationen på marken i Afghanistan, att säkerhetsläget där är mycket allvarligt, att vi inte har någon ambassad i Kabul och att det är mycket svårt att verka i Afghanistan. Detta är en realitet som vi måste förhålla oss till och som ökar komplexiteten i arbetet.

Annika Hirvonen gjorde en jämförelse, och det stämmer till del att Tyskland, Storbritannien och USA har fortsatt arbetet efter december 2021. Bara för att sätta det i proportion: De har haft många fler lokalanställda än vad Sverige har haft.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Detta handlar i grunden om lokalanställda som arbetade som tolkar eller annat åt Försvarsmakten för tio år sedan eller längre tillbaka i historien. Det är dessa personer som vi har ett arbetsgivaransvar för. Från 2015 och framåt har vi inte haft arbetsgivaransvar för tolkarna, utan de har varit anställda av Tyskland och har en annan ställning.

Jag utesluter inte att såväl tolkar som deras anhöriga kan få sina skyddsskäl prövade. Jag tycker att detta är rimligt, och vi arbetar vidare med frågan.

Herr talman! har frågat mig

om jag, inom mitt ansvarsområde, och Sveriges regering avser att vidta åtgärder för att de sista lokalanställda ska kunna få sina skyddsskäl prövade på ett likvärdigt sätt eller åtminstone på liknande premisser som sina kollegor som i dag har fått skydd i Sverige

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

om jag, inom mitt ansvarsområde, och regeringen avser att säkerställa att personer i denna grupp som bedöms ha skyddsskäl får den hjälp de behöver för att kunna ta sig till Sverige

om jag, inom mitt ansvarsområde, och regeringen avser att ta initiativ för att säkerställa en permanent ordning som gör att lokalanställda kan lita på att de inte riskerar sina liv för att de tar anställning för just Sverige.

Tolkar och andra lokalanställda har varit mycket värdefulla och gjort viktiga insatser till stöd för Försvarsmaktens uppdrag under insatsen i Afghanistan. Under 2013 och 2014, i samband med att den Natoledda insatsen Isaf avslutades, genomförde Försvarsmakten tillsammans med Migrationsverket ett gediget arbete för att vidarebosätta skyddsbehövande tolkar och andra lokalanställda. Försvarsmakten har därefter inte haft någon egen lokalanställd personal i Afghanistan.

Efter talibanernas maktövertagande genomfördes en komplex evakueringsinsats under hösten 2021. Inom ramen för regelverket för vidarebosättning kunde tolkar och andra lokalanställda med skyddsbehov beviljas uppehållstillstånd i Sverige. Evakueringsinsatsen avslutades i december 2021.

Ambitionen är fortsatt att de personer som före december 2021 anfört att de är i akut behov av skydd på grund av sitt arbete för den svenska Försvarsmakten i Afghanistan ska kunna utredas av behöriga myndigheter.

Herr talman! Tack, Patrik Björck, för interpellationsdebatten! Jag har mycket sympati för vad Patrik Björck säger om att skapa ett starkt samhälle. Jag tror på det. Jag tror att det är ett bättre samhälle.

Jag vill inte nödvändigtvis ha en stor stat, men jag vill ha en stark stat där detta är riktigt viktigt. För mig är det väldigt viktigt att ha en stark stat när det kommer till både intern och extern säkerhet, för det är förutsättningen för att vi ska kunna åtnjuta alla dessa andra saker.

Jag brukar säga att vi ska göra stora satsningar på försvaret. Vi måste göra det nu, ytterst i akt och mening att vi ska kunna fortsätta vårt sätt att leva och att vi ska kunna fortsätta leva i fred. Det är viktigt.

Därför är det viktigt att vi har de här diskussionerna och debatterna men också att vi kan fortsätta att ha en bred samsyn kopplat till säkerhets- och försvarspolitiken, framför allt i dessa allvarstider. Det är det kanske allvarligaste läget sedan andra världskrigets slut. Därför är jag tacksam för att jag kan ha sådana här debatter i en bra ton med politiska motståndare som jag vet också vill försvaret och Sveriges säkerhet väl.

Jag kommer också att eftersträva detta i dialoger inom ramen för Försvarsberedningen och i de kontakter som jag har med försvarsutskottet.

Tack, Patrik Björck, för debatten!

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Herr talman! Jag vill bara understryka att vi har fördubblat det militära försvarets budget mellan 2020 och 2024, från 60 miljarder till 119 miljarder. Det är en fördubbling, och det är en hög siffra i internationell jämförelse. Det är helt nödvändigt i ljuset av det allvarliga säkerhetspolitiska läget och av att vi har donerat mycket försvarsmateriel till Ukraina. Då måste Försvarsmakten få möjlighet att återanskaffa den försvarsmateriel man har skickat. Vi har i internationell jämförelse även tagit stort ansvar för stödet till Ukraina. Det är också en investering i vår egen säkerhet.

Stora ansträngningar har gjorts, och det är bra att riksdagen är enig i fråga om inriktningen för försvarsekonomin. Sedan finns frågan om trovärdig finansiering, och den är rimlig att ställa.

Jag har varit noggrann, Patrik Björck, med att inte peka ut saker som jag vill ha i ett kommande förvarsbeslut. Jag vill att Försvarsberedningen i bred politisk samsyn kommer överens om ifall det ska handla om nya förband, organisationsenheter eller olika satsningar på personal och försvar.

Jag noterar att Socialdemokraterna har pekat ut olika saker som man vill föregripa beredningen med. Man pratar om ytterligare en armébrigad. Det skulle jag också vilja ha, men den måste balanseras mot annat. En utredning om materielförsörjningen som presenterades 2018 pekar på att en armébrigad kostar minst 32 miljarder, sannolikt det dubbla just nu på grund av skenande priser på det försvarsindustriella området. Man har också pekat ut att man vill ha en extra ubåt, och det kostar också många miljarder. Man vill också ha två nya regementen.

Jag försöker att inte göra så eftersom det kan skapa låsningar i Försvarsberedningen. Jag vet också att Socialdemokraterna har föreslagit en finansiering av detta, nämligen en beredskapsskatt. Men denna beredskapsskatt ska finansiera många miljarder - fler ubåtar, fler brigader och fler regementen. Om Patrik Björck inte har något emot det får han gärna utveckla hur mycket inkomster som beredskapsskatten kommer att generera.

Jag säger med ärligt uppsåt när det gäller frågan om finansiering att jag inte vill föregripa Försvarsberedningens analys kopplat till försvarsekonomin, grundorganisationen eller krigsorganisationen. Det vore oklokt om jag som försvarsminister skulle mållåsa på en speciell typ av finansieringsform. Nu gäller budgetlagen, och vi måste leverera balanserade budgetar. Vi har också visat att vi prioriterar försvar samt intern och extern säkerhet i vår budget genom att på ett år höja försvarsanslagen med 27 miljarder, eller 28 procent. Det är en tydlig markering från vår sida att vi tar intern och extern säkerhet på högsta allvar och att vi samtidigt kan leverera en budget i balans.

Herr talman! Tack, Patrik Björck, för interpellationen! Jag tolkar det också som att Patrik Björck har ett ärligt uppsåt när det gäller att värna om försvarsekonomin och ett engagemang för ett starkare försvar. Precis som Patrik Björck anför finns det en bred samsyn kring detta i den här kammaren, och jag kommer att göra allt jag kan för att fortsätta att värna detta. Det är viktigt framför allt i dessa allvarstider när det säkerhetspolitiska läget är så allvarligt.

Jag söker ingen strid kring försvarsekonomin, och jag har heller inget behov av att märka ord. Men för att få en bra debatt, herr talman, tycker jag att det är viktigt att man utgår från rätt utgångspunkter.

Om jag ändå får ta fasta på vad Patrik Björck säger om att värnplikten avskaffades under alliansåren så stämmer det inte riktigt. Vad man gjorde var att lägga pliktlagstiftningen vilande och öppna upp för att kunna ha anställda soldater för att ha en högre tillgänglighet. Jag vet att Socialdemokraterna inte uppskattade detta med anställda soldater, men det var viktigt för oss.

Systemet med anställda soldater har vi fortfarande kvar, och det är viktigt. Jag vill också säga att de anställda soldaterna nu går mycket hårt. Inte minst handlar det om olika typer av beredskapsanpassningar som de gör i stora delar av landet, egentligen sedan den fullskaliga invasionen av Ukraina bröt ut. De gör också mycket säkerhetsoperationer.

Vad man gjorde då var alltså att lägga pliktlagstiftningen vilande. Därefter återaktiverade vi i bred politisk samsyn värnpliktssystemet 2017. Det var bra, för det funkade inte att bara ha frivilligt rekryterade soldater. Nu har vi ett bra personalförsörjningssystem med både anställda soldater och värnpliktiga. Ju fler värnpliktiga vi har, desto lättare kommer det att bli att försörja även anställda soldater, officerare och specialistofficerare.

När det gäller den andra frågan tror jag att Patrik Björck och jag är helt eniga om att man satsade för lite på försvaret under alliansåren. Det var dock tur att det inte var Socialdemokraterna som styrde då. Riksdagens utredningstjänst pekar på att Socialdemokraterna mellan 2006 och 2014 lade 3 miljarder mindre på försvaret än vad alliansregeringen gjorde under de åren. Direkt efter det första Georgienkriget, 2009, ville man dra ned på försvaret.

Många partier har ett ansvar för att man skar ned på försvaret för mycket. Inte minst handlar det om mitt parti och om Patrik Björcks parti. Stora partier måste också ta stort ansvar.

Det finns skäl att titta bakåt och se att det finns ett delat ansvar för att man satsade för lite på försvaret under alliansåren. Försvarsbeslutet 2015 var också underfinansierat. Den läxan ska vi lära oss, nämligen att vi lurar oss själva genom att presentera underfinansierade försvarsbeslut.

När det kommer till den framtida inriktningen för försvarsekonomin har jag hela tiden sagt att jag kommer att värna en bred samsyn kopplad till krigsorganisation, det vill säga vilka militära förband vi ska ha, grundorganisation och regementen samt även försvarsekonomin. Jag vill därför inte föregripa Försvarsberedningens arbete kopplat till vare sig försvarsekonomin, krigsorganisationen eller grundorganisationen.

Herr talman! Patrik Björck har frågat mig om jag och regeringen kommer att prioritera satsningar på totalförsvaret framför skattesänkningar för dem med högst inkomster.

Det säkerhetspolitiska läget i omvärlden kräver att Sverige har ett starkare försvar. Det finns en bred politisk enighet om att förberedelserna, beredskapen och förmågan inom hela totalförsvaret, både det militära och det civila försvaret, måste öka skyndsamt. Det väpnade angreppet är dimensionerande för all totalförsvarsplanering. En viktig utgångspunkt är att i händelse av krigsfara eller krig kommer totalförsvarets ansträngningar att kraftsamlas till det militära försvaret, samtidigt som de viktigaste samhällsfunktionerna behöver säkerställas och civilbefolkningen skyddas.

Anslagen till det militära försvaret, det vill säga anslagen 1:1-1:13 på utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap, ökar med mer än 27 miljarder kronor mellan 2023 och 2024. Därmed har anslagen, beräknat i löpande priser, fördubblats sedan 2020. Med Natos definition av försvarsutgifter, som är bredare och innefattar fler poster än enbart anslagen 1:1-1:13 på utgiftsområde 6, kommer Sverige redan 2024 att redovisa försvarsutgifter på 2,2 procent av bnp.

Den fortsatta utvecklingen av det militära försvaret och det civila försvaret är för närvarande föremål för överläggningar i Försvarsberedningen. Försvarsberedningen kommer att presentera sina förslag den 26 april 2024. Som stöd för Försvarsberedningens, och regeringens, överväganden lämnar Försvarsmakten och övriga myndigheter underlag. Bland annat inkom ett militärt råd från Försvarsmakten den 6 november 2023. Mot bakgrund av bland annat Försvarsberedningens förslag avser regeringen att lämna en försvarsbeslutsproposition till riksdagen under hösten 2024.

Fru talman! Jag tackar Johan Andersson både för interpellationen och för engagemanget för ett starkare försvar. Jag vet som sagt att det i den valkrets Johan Andersson kommer från finns en stark kompetens på området, och det är bra. Det är också en del av vår samlade försvarsförmåga att vi har en stark försvarsindustri, och där är Östergötland ledande inom Sverige. En erfarenhet från kriget i Ukraina är just att en stark försvarsindustriell bas är en del av vår samlade försvarsförmåga.

Bara för att summera: Med all sannolikhet kommer detta att bli ett beslut som Försvarsmakten tar. Det kommer att ligga inom Försvarsmaktens rådighet att fatta det beslutet. Nu pågår en utredning som jag varken kan eller ska föregripa; jag vill understryka det.

Med det sagt, fru talman, tackar jag återigen för interpellationen och för Johan Anderssons engagemang i frågan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Fru talman! Politiken har naturligtvis på ett övergripande plan ett ansvar för att se till att det råder balans mellan mål och medel, det vill säga att de beslut vi fattar också ska komma med nödvändiga budgetmedel. Vi har också en bred samsyn i fråga om den ökade försvarsbudget som denna riksdag beslutat om och som är på 27 miljarder i år. Det kan behövas efter årtionden av underfinansiering av försvaret.

Låt mig sedan ta upp den andra delen, vilka överväganden som kan ligga till grund för Försvarsmaktens beslut i frågan. Jag har hört mig för under hand, bland annat om när utredningen kan bli klar - jag kan också se behovet av att agera skyndsamt. De signaler jag under hand har fått från Försvarsmakten är att man har vidgat utredningen något under det år som gått. Inte minst har man hört med arbetstagarna och deras organisationer, vilket är i linje med vad Johan Andersson efterfrågar, kopplat till att kunna säkra den viktiga kompetensförsörjningen.

Andra kriterier som jag tror kommer att vägas in i beslutet är militärstrategiska överväganden. Det kan vara olika typer av försörjningssäkerhet, vilka flygplatser som finns att tillgå och deras öppettider med mera. Efter vad jag hört har man också gjort ett omtag med utredningen, inte minst för att kunna säkra att arbetstagarnas perspektiv vägs in i det slutgiltiga utredningsresultatet, som med all sannolikhet också kommer att bli Försvarsmaktens beslut.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Låt mig också, fru talman, nämna någonting kopplat till inriktning och tidsperspektiv, något jag också förhört mig om. För närvarande använder vi den luftburna sensorn ASC 890. Den utgår från Malmen, och vad jag förstår kommer man också att fortsätta använda den på Malmen oavsett det här. Frågan är vad som händer i det beslutsvägskäl där man ska ta nästa steg och gå från ASC 890 till den plattform som heter Global Eye. Det ligger några år längre in i framtiden, men det ska vägas in.

Jag vill också understryka att den här plattformen är mycket kompetent. Jag vågar påstå att vi i det närmaste är världsledande i Sverige när det kommer till sensorer och till dels också telekrigsförmåga. Detta är en plattform som har förmåga att se djupt och bidra till både sjölägesbild och luftlägesbild. Själva funktionen är alltså mycket viktig för Försvarsmakten, och därmed naturligtvis också att man säkrar en lokalisering som gör att man uppnår en hög operativ effekt så att vi får ut maximal försvarsnytta av plattformen.

Fru talman! Låt mig omedelbart komma till pudelns kärna. Johan Andersson frågar mig alltså om en pågående utredning, en intern försvarsmaktsutredning, beträffande lokalisering av den luftburna sensorn eller flygradarsensorn.

Det här kommer med största sannolikhet inte att bli en fråga som kommer att vara föremål för vare sig regerings- eller riksdagsbeslut, utan det kommer att vara en försvarsmaktsintern fråga. Vi kommer inte att ha rådighet att avgöra frågan kopplad till lokalisering, utan det är med största sannolikhet Försvarsmakten som kommer att avgöra detta med utgångspunkt i vad som är bäst för den operativa förmågan - detta sagt bara för att lägga fast den ansats som också förklarar svaret på interpellationen.

På ett övergripande plan uppskattar jag Johan Anderssons engagemang i dessa frågor. Det finns skäl till engagemanget om man kommer från Östergötland, där det finns en stark flygteknisk kompetens. Som vi har diskuterat är detta ett världsledande kluster, inte minst kopplat till Saab men också till mycket ledande forskning och utveckling. Det finns ett samarbete mellan myndigheter, företag och akademi som är exemplariskt.

Jag uppskattar också Johan Anderssons referens till Försvarsberedningen, som kommer att leverera sin slutrapport under våren. Den kommer också att bli viktig för utformningen av det framtida försvaret. Jag brukar säga att vi ska vårda Försvarsberedningen både i form och i innehåll, för den är regeringens organ för att hitta en samsyn kring utformningen av den långsiktiga säkerhets- och försvarspolitiken med oppositionen. Försvarsberedningens rapport kommer alltså att bli viktig på ett övergripande plan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Johan Andersson vet att vi har en ordning där riksdagen bestämmer på ett övergripande plan om krigsorganisationen, det vill säga om vilka förband vi ska ha, om grundorganisationen och om organisationsenheterna. Men under detta har Försvarsmakten en relativt stor rådighet när det gäller att kunna avgöra var delkomponenter av detta ska ligga. Jag kan tycka att det är bra att Försvarsmakten har denna rådighet när det gäller att bedöma inte minst de militärstrategiska övervägandena i de här frågorna.

Fru talman! Johan Andersson har frågat mig om jag överväger någon ny ort för lokalisering av det framtida radarspaningsflyget. Johan Andersson har även frågat mig på vilka grunder jag kommer att fatta det kommande placeringsbeslutet - om det finns rent militärstrategiska eller om det finns andra skäl som kommer att vägas in i beslutsprocessen.

Jag noterar att frågorna ligger väl i linje med de båda frågor om radarspaningsflygets framtida baseringsort som Johan Andersson och jag i våras hade en interpellationsdebatt om här i kammaren.

Försvarsmaktens huvuduppgift är att försvara Sverige mot väpnad strid. Försvarsmakten ska organisera krigsförband och vidta de förberedelser i övrigt som behövs för att kunna lösa myndighetens huvuduppgift.

Det är riksdag och regering som på övergripande nivå beslutar om Försvarsmaktens krigs- respektive grundorganisation. Det är utifrån dessa beslut som Försvarsmakten bedömer och avgör var det framtida radarspaningsflyget ska baseras. Försvarsmakten kommer att fastställa radarspaningsflygets framtida baseringsort utifrån hur radarspaningsflyget på bästa sätt bidrar till Försvarsmaktens operativa förmåga.

Herr talman! Tack, Markus Selin, för frågan!

För ett antal veckor sedan beslöt ju president Erdogan att överlämna vårt anslutningsprotokoll till utrikesutskottet i det turkiska parlamentet. Där ligger frågan nu.

Jag deltog också vid överenskommelsen i Vilnius mellan president Erdogan och Ulf Kristersson. Då tydliggjordes det att Turkiet ska ratificera vår anslutning så fort som möjligt.

Det är viktigt att vi blir medlemmar så fort som möjligt, naturligtvis för svensk säkerhet men också för Nato. Jag märker ett starkt stöd för den svenska ansökan. Inte minst handlar detta om att Nato nu stärker de regionala planerna. Då måste Nato ha tillgång till svenskt territorium, och vi har viktiga militära förmågor som vi kan bidra med.

Ytterst är det dock bara Turkiet som kan fatta turkiska beslut, och det är bara Ungern som kan fatta ungerska beslut. Det är självständiga parlament, naturligtvis. Men vi finner ett starkt stöd för den svenska ansökan.

Herr talman! Tack, Gustaf Göthberg, för frågan! Jag uppskattar det djupa engagemanget i kammaren för Ukraina, inte minst också den breda samsyn som finns när det gäller att Sverige ska fortsätta stötta Ukraina långsiktigt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Jag tog ju tidigare upp några av de slutsatser vi kan dra av kriget. En stark försvarsvilja är avgörande. Vi kan skicka vilka avancerade vapensystem vi vill till ukrainarna, men finns det ingen vilja att slåss har de ingen effekt. Men ukrainarna har en väldigt stark försvarsvilja, och det är en stor tillgång.

En annan förmåga som ukrainarna återkommande har uppvisat är förmågan att ta till sig ny teknologi. De är duktiga på innovation. Det här kriget är en kombination av första världskriget, med skyttegravar och infanteristrid, och tredje världskriget, med satellitbaserad kommunikation, drönarteknologi och AI. Det finns mycket viktiga lärdomar för oss att hämta hem.

Vi kommer att vidareutveckla stödet gradvis med utgångspunkt i ukrainarnas behov. Det är också väldigt viktigt att Ukraina har möjlighet att köpa nyproducerad försvarsmateriel från den svenska försvarsindustrin i ljuset att vi inte själva har obegränsat med resurser i Försvarsmaktens lador.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Jag tackar Marléne Lund Kopparklint för frågan. Hemvärnet är en mycket viktig del av Försvarsmakten, både för folkförankring och för att kunna möjliggöra mobilisering.

Det sker nu en materiell tillförsel till hemvärnet som är viktig. Man prövar till exempel med drönare. Det har också varit angeläget med mörkerutrustning. Hemvärnet kommer alltså att vara prioriterat även framöver.

Luftvärnssystem är en central komponent. Det är en lärdom från kriget i Ukraina, inte minst i ljuset av att Ryssland använt många långräckviddiga system. Det vidtas nu också åtgärder för att stärka Försvarsmaktens förmåga just när det kommer till luftvärnssystem.

Vi arbetar vidare kopplat till denna fråga. Men detta är angeläget i ljuset av lärdomarna från Ukraina just på grund av Rysslands förmåga både på medelräckviddiga och långräckviddiga system när det kommer till luftvärn.

Herr talman! Jag tackar Björn Söder för frågan.

Kriget är en grym läromästare. Det är hundratusentals människor som har dött kopplat till detta krig. Det finns naturligtvis många lärdomar, och det är viktigt att vi drar slutsatser från kriget. Därför har regeringen gett MSB, Försvarsmakten och FMV i uppdrag att utvärdera vilka lärdomar som vi kan dra.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Jag vill ändå peka på några saker. Det kanske allra viktigaste är vikten av en stark försvarsvilja. Det var det som var avgörande framför allt i början av kriget, alltså att Ukraina hade en starkare försvarsvilja än ryssarna. I början av kriget hade Ryssland ett stort konventionellt övertag. Men genom en stark försvarsvilja kunde de ukrainska väpnade styrkorna hantera detta.

Vid sidan av detta ser vi hur viktigt det är med obemannade system. Vi ser att det är viktigt med långräckviddig förmåga. När vi ser storskaliga krig ser vi också hur viktigt det är med en stark försvarsindustriell förmåga så att man kan producera till exempel artilleriammunition. Det är också avgörande för ett starkt nationellt försvar.

Herr talman! Jag tackar Peter Hultqvist för denna debatt i ett angeläget ämne. Jag tror att vi är ense om att detta är viktiga frågor. Det finns ett brett politiskt engagemang kring dem, vilket jag också upplevde när jag var utskottsordförande och dessa frågor togs upp. Jag vet även att Peter Hultqvist tog upp och kommenterade dessa frågor när han var försvarsminister. Man behöver hela tiden göra det och markera.

Samtidigt pekar mätningarna i allmänhet på att den psykosociala miljön inom Försvarsmakten är god. Det finns ett antal instrument och verktyg för att hela tiden bekämpa alla former av fascism, nazism och extremism. Värdegrunden utgör själva basen för detta arbete, och därutöver finns Försvarsmaktens personalansvarsnämnd. Man arbetar med olika typer av arbetsmiljöhandböcker och med en ständig kompetensutveckling när det gäller detta.

När sådana här saker kommer upp - och om det finns blotta misstanken om att det skulle finnas människor med sympatier för nazism, fascism eller annan extremism inom Försvarsmakten - är det skadligt för Försvarsmakten. Det är skadligt för Försvarsmaktens förmåga att attrahera rätt typer av människor. Därför måste man agera med kraft och med ett stort mått av engagemang. Ytterst gäller detta oss politiker, som fattar beslut om lagar och riktlinjer och som styr myndigheter. Sedan ligger frågan naturligtvis på myndighetsnivå när det gäller själva arbetsgivaransvaret.

Svar på interpellationer

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Herr talman! I det aktuella ärendet har det gjorts en JO-anmälan. Skulle den anmälan resultera i kritik mot Försvarsmakten förväntar jag mig givetvis att myndigheten vidtar kraftfulla åtgärder. Jag vill inte gå in mer på det specifika fallet med tanke på den arbetsgivardelegation som vi har sedan 1994, men de medieuppgifter jag har tagit del av låter allvarliga. Jag har redan tagit upp detta en gång med överbefälhavaren, och jag kommer att göra det igen. Jag vill veta att det inte förekommer systematiska problem med detta inom Försvarsmakten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Försvarsmakten genomför olika typer av medarbetarundersökningar. Dessa visar generellt på att de flesta inom Försvarsmakten tycker att det råder en mycket bra psykosocial arbetsmiljö där. Att det också finns en hög grad av säkerhetsmedvetande inom myndigheten är i grunden bra.

Låt mig också säga att vi vidtar olika åtgärder för att minska risken att få in fel personer i Försvarsmakten. Bland annat har det ju fattats beslut i denna kammare om att man ska genomföra säkerhetsprövning av värnpliktiga samt om att detta ska vara obligatoriskt för nivå 3. Det är ett sätt att se till att inte människor med fel värderingar eller extrema åsikter eller människor som har en fallenhet för extremism, nazism eller fascism kommer in i Försvarsmakten som värnpliktiga eller krigsplacerade.

Det görs hela tiden ett arbete för att minska risken. Samtidigt kommer Försvarsmakten naturligtvis att bli en större del av vårt samhälle, för vi måste bygga upp ett starkare försvar och en starkare krigsavhållande förmåga.

I detta anförande instämde Magnus Resare (M).

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Tack för en angelägen interpellation, Peter Hultqvist! Jag tror inte heller att frågan är speciellt partiskiljande, utan vi delar grundvärderingar i detta. Men låt mig lyfta några av de frågeställningar som Peter Hultqvist tar upp.

Försvarsviljan i Sverige verkar av allt att döma öka. Ett uttryck för det är att vi har en mycket stor tillströmning till hemvärnet; normalt brukar det vara ungefär 4 500 personer som söker till hemvärnet, och under det år då kriget bröt ut - alltså 2022 - tror jag att det var närmare 30 000. Vi ser också en stor tillströmning till de frivilliga försvarsorganisationerna och även många som vill göra värnplikten.

Allt detta är naturligtvis i grunden utmärkt, en stor tillgång för Sverige och ett uttryck för en vilja att försvara Sverige. Men när myndigheten växer snabbt är det klart att riskerna rent statistiskt kan öka för att det kommer in personer med fel värderingar, som inte hör hemma i Försvarsmakten.

Grunden i Försvarsmakten är den värdegrund man utgår ifrån och som jag vet att Försvarsmakten arbetar hårt med. Honnörsorden i den är öppenhet, resultat och ansvar. Vid sidan av detta har Försvarsmakten naturligtvis olika instrument för att hantera dessa frågor inom ramen för den arbetsgivardelegering vi har haft sedan 1994 och som alltså innebär att vi från politisk nivå inte lägger oss i enskilda frågor. Arbetsrättsliga frågor ligger i stället på myndighetsnivå, och det vet Peter Hultqvist naturligtvis om.

Det försiggår också ett rätt intensivt arbete inom Försvarsmakten med att vidareutveckla värdegrunden. Man har naturligtvis Försvarsmaktens personalansvarsnämnd, dit man kan anmäla individer i händelse av indikationer på att personer har agerat felaktigt. Vid sidan av det vet jag att ett antal processer försiggår inom Försvarsmakten. Det handlar till exempel om att man arbetar med en ny arbetsmiljöbok, och man har också ett antal processer där man arbetar med kompetensutveckling när det kommer till arbetsmiljösituationen inom Försvarsmakten.

Min sammanlagda bild är alltså att det inom Försvarsmakten finns en stor angelägenhet om att komma till rätta med sådana här problem och att det finns ett stort engagemang. Sedan kan man aldrig utesluta att det uppstår problem i enskilda fall, men jag skulle säga att Försvarsmakten också ligger långt fram med att arbeta med denna typ av frågor, som i grunden är värderingsfrågor. Det är viktigt för alla myndigheter, men det är naturligtvis speciellt viktigt för en myndighet som har till uppgift att skydda demokratin och som dessutom har en form av våldsmonopol.

I detta anförande instämde Magnus Resare (M).

Herr talman! Peter Hultqvist har frågat mig vilken typ av åtgärder jag vidtar för att Försvarsmaktens värdegrund ska upprätthållas och för att extrema personer med antidemokratiska åsikter inte ges möjlighet att verka inom myndigheten.

Rasism, nazism och fascism ska aldrig accepteras inom Försvarsmakten; detta är jag fullständigt enig med Peter Hultqvist om. Försvarsmakten ska verka för en arbetsmiljö som är inkluderande och fri från diskriminering, trakasserier och kränkningar. Myndigheten har en skyldighet att utreda och vidta åtgärder mot alla former av ovälkommet beteende. All personal inom Försvarsmakten, oavsett om man är anställd, totalförsvarspliktig eller frivillig, har rätt till en arbetsmiljö som präglas av likabehandling och som är fri från extremism.

Försvarsmaktens värdegrund anger också att hela myndigheten ska respektera kulturella och religiösa skillnader. Alla som bidrar till Försvarsmaktens verksamhet ska känna sig välkomnade och respekterade, oavsett etniskt ursprung eller religiös övertygelse. Detta är särskilt viktigt eftersom all personal inom Försvarsmakten har en uppgift i att skydda Sverige och vårt sätt att leva. Rasistisk ideologi och etniskt grundad främlingsfientlighet kan därför aldrig tolereras.

Försvarsmakten tog 2020 fram riktlinjer för handlingsregler gällande kränkande särbehandling, trakasserier och sexuella trakasserier inom Försvarsmakten. Riktlinjerna omfattar systematiskt arbetsmiljöarbete med förebyggande åtgärder, tydliggörande av roller och ansvar, inklusive arbetsgivarens utrednings- och åtgärdsskyldighet, samt hur trakasserier ska hanteras och utredas.

Försvarsdepartementet har en fortlöpande dialog med myndigheter, arbetstagarorganisationer och representanter för totalförsvarspliktiga. Jag kommer särskilt att ta upp det som har inträffat med överbefälhavare Micael Bydén inom ramen för den återkommande dialog jag har med honom och med myndigheten. Det är av stor vikt att frågor som rör demokratisk värdegrund tas på allvar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Min bild är att Försvarsmakten bedriver ett målinriktat och strukturerat arbete för likabehandling och för att skapa en arbetsmiljö som är fri från trakasserier och extremism. Jag kommer att noga följa vilka åtgärder som Försvarsmakten vidtar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! En sak kan vi nog vara ense om, Peter Hultqvist, och det är att vi inte kommer att lösa denna fråga här och nu. Detta är något som Försvarsberedningen kommer att arbeta med, och på departementet kommer vi naturligtvis att göra vad vi kan för att förse Försvarsberedningen med bra underlag. Jag vet att ni också har ett sekretariat som arbetar med dessa saker.

Riksrevisionen har granskat arbetet med uppbyggnaden av brigaderna, och man har faktiskt framfört en del kritik gällande det. Det har tagit för lång tid, och det har funnits en frustration där. Den kritiken riktades mot myndigheten gällande en del prioriteringar på den tiden, liksom underfinansieringen, som det finns ett långt och brett ansvar för på båda sidor om blockgränsen. Men man har faktiskt också till del kritiserat den förra regeringen för att den inte agerade tillräckligt snabbt.

Vad vi behöver göra är dock att stärka samtliga försvarsgrenar i detta allvarliga säkerhetspolitiska läge. Vi behöver breda och långsiktiga överenskommelser i säkerhets- och försvarspolitiken. Vi har gjort saker som jag tycker har varit bra, inte minst överenskommelsen den 16 mars där vi höjde ambitionen jämfört med det förra försvarsbeslutet genom att tillföra mer medel under det innevarande budgetåret. Vi beslutade i bred politisk samsyn att Sverige ska gå upp till 2 procent av bnp, och vi höjde beställningsbemyndigandena. Vi vidtog också ett antal åtgärder för att angripa de brister som fanns gällande logistik och underhåll.

Jag ser fram emot att arbeta på ett lika bra och konstruktivt sätt som vi gjorde med överenskommelsen från den 16 mars, även om det var hårda förhandlingar. Jag hoppas och tror också att även Försvarsberedningen kan hitta en bred överenskommelse kring utformningen av den långsiktiga krigs- och grundorganisationen och ekonomin, men jag vill inte här i dag vare sig tillstyrka eller avskriva Försvarsmaktens underlag. Vi kommer att behöva analysera det vidare.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.