Mathias Tegnér

Fru talman! Återigen tack för svaret, finansministern!

Låt oss först zooma ut för en sekund. Ojämlikheten i världen ökar och har gjort så i decennier. En busslast av världens rikaste personer äger lika mycket som halva jordens befolkning.

I vårt eget land äger 5 personer mer än 5 miljoner svenskar. I Oxfams index över hur bra länder är på att bekämpa ojämlikhet har Sverige fallit från en hedrande förstaplats för ett par år sedan till 20:e plats 2022.

För mig är det uppenbart att Sverige behöver en aktiv politik för att minska klyftorna i vårt land. Tyvärr har Sverige nu en regering som verkar ha en ambition att öka klyftorna och öka ojämlikheten i vårt land. Mycket tyder på att det kommer att förvärra de problem som vi brottas med i dag: låga skolresultat, hög gängbrottslighet och en tudelad arbetsmarknad. Men med kirurgisk precision har regeringen sänkt skatten för de rikaste och lagt ned utredningar som skulle kunna göra Sverige mer rättvist.

När finansministern hänvisar till begränsade ekonomiska resurser för utredningar blir jag orolig på riktigt. Då vill jag ändå börja med att konstatera att jag har högt förtroende för ministerns retoriska förmåga och fackkompentens. Men en normalstor utredning går loss på någonstans mellan 2 och 5 miljoner kronor. En välavvägd exitskatt skulle kunna innebära en intäkt - som i dag gör förlorad - på mellan 1 och 2 miljarder. Vi skulle alltså kunna utreda den här frågan i hundratals år, och det skulle ändå inte motsvara kostnaden för ett års intäkt av en exitskatt.

Jag vet att det faktiskt ser ut så här, för jag har själv haft möjligheten att vara statlig utredare. Det är för övrigt en utredning som finansministern borde titta på om hon vill förbättra för småföretagare, för den handlar om just småföretagares trygghetssystem. Men nu kom jag bort från ämnet.

Återigen: En normalstor utredning går loss på någonstans mellan 2 och 5 miljoner, en välavvägd exitskatt på mellan 1 och 2 miljarder. Vi skulle alltså kunna utreda frågan i hundratals år, och ändå skulle kostnaden inte motsvara ett års intäkt från en välavvägd exitskatt. Därför tycker jag, fru talman, att detta att motivera nedläggningen av exitskatteutredningen med kostnadsskäl är helt barockt.

Sedan vill jag förstås ge finansministern rätt i att exitskatten var kritiserad. Men det var just därför som regeringen lade ned Skatteverkets förslag och tillsatte en ny utredning som skulle hantera de problem som fanns i det förslag som låg på bordet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag tycker att det är mycket viktigt att regeringen fortsätter att arbeta med att ta fram nya skatteavtal med länder runt om i världen. Men så länge man inte kan förändra alla svenska skatteavtal och skriva skatteavtal med länder som inte vill skriva skatteavtal med oss kommer det här problemet att kvarstå.

Det är utmärkt att man arbetar med att omförhandla och skriva om befintliga skatteavtal och att man arbetar med att ta fram nya skatteavtal, men det kommer inte att lösa hela problemet - om inte ni i regeringen tänker ta upp Skatteverkets förslag ur papperskorgen, men det tänker ni ju inte göra. Och lägger ni ned exitskatteutredningen, vilket ni redan har gjort, finns det ju ingenting kvar att göra. Då blir pratet om att ta skatteflykt på allvar bara just prat och tomma ord.

Skatteundandragandet pågår ju just nu, just nu när vi står här och pratar. Jag noterade för en liten stund sedan att de fortsätter, de här kritiserade seminarierna som förklarar hur skatteuppläggen går till. Jag ska villigt erkänna att jag inte är expert på hur skatteuppläggen ser ut. Men min fråga till ministern är denna: Vad tänker regeringen göra som faktiskt löser problemet i realiteten?

Fru talman! Tack, statsrådet Svantesson, för svaret! Bakgrunden till denna interpellation är att regeringen valde att lägga ned den så kallade exitskatteutredningen i januari i år.

Den som slog upp Dagens industri den 31 januari kunde läsa följande rubrik: "Regeringen skrotar utredning om kritiserad skatt - i tysthet." Artikeln fortsätter sedan: "I all tysthet har regeringen lagt ner utredningen om den utskällda så kallade exitskatten, som syftade till att ordna en effektiv kapitalbeskattning av personer som flyttar från Sverige."

Syftet med utredningen var alltså att undersöka möjligheten att täppa till en lucka i våra skatteregler som gäller personer som flyttar från Sverige med orealiserade kapitaltillgångar. Bakgrunden till utredningen är egentligen att både Riksrevisionen och Skatteverket har konstaterat att dagens regler inte fungerar - att det finns luckor i Sveriges skatteregler och att den så kallade tioårsregeln inte fungerar. Jag vill påminna kammaren och eventuella åhörare om att det var i total enighet som Sveriges riksdag 1983 fattade beslut om tioårsregeln.

Denna lucka gjorde att Skatteverket tog fram ett förslag till nya skatteregler som skulle åtgärda problemen med dagens skatteregler. Skatteverkets förslag remitterades sedan och fick kritik för sin utformning. Det den gamla regeringen gjorde, i all sin vishet, var att lägga ned förslaget och tillsätta en utredning, för problemet finns fortfarande kvar även om Skatteverkets förslag hade utmaningar och problem. Detta var som sagt ett synnerligen klokt beslut av den gamla regeringen, just för att de föreslagna reglerna kunde ha fått negativa följder för vår ekonomi och tillväxt, men också, som jag sa, för att problemet med skatteluckan i fråga om orealiserade kapitalvinster när fysiska personer flyttar från landet finns kvar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

I många av våra grannländer, fru talman, gäller särskilda skatteregler när fysiska personer med orealiserade kapitalvinster flyttar från landet. Danmark, Norge, Tyskland, Holland, Frankrike, Spanien och Kanada har särskilda skatteregler i dessa situationer.

Därför kvarstår såklart min fråga till finansministern. När ni nu har lagt ned exitskatteutredningen, vad tänker ni då göra för att täppa till denna lucka i dagens regelverk? Eller tycker ni inte att alla behöver betala skatt? De flesta framgångsrika svenska företag betalar ju stolt skatt i Sverige. Varför ska det inte gälla alla?

De som har följt debatten har i exempelvis Dagens industri kunnat läsa att dessa upplägg kan köpas hos banker i Sverige för 300 000 kronor. Jag vill påpeka det uppenbara att det knappast är vanliga arbetare eller, för den delen, vanliga småföretagare som köper skatterådgivning för 300 000 kronor.

Så frågan kvarstår, fru talman. Vad tänker regeringen göra? Hur ska denna skattelucka täppas till? Eller är detta inte ett problem för Sveriges högerkonservativa regering?

Herr talman! Jag har en fråga till statsrådet Waltersson Grönvall.

Det har knappast undgått någon att den ekonomiska krisen och energikrisen drabbar både barn och vuxna. Som riksdagsledamot från Stockholmsregionen noterade jag att lokal-tv rapporterade om hur krisen slår mot skolmaten. Skolmatschefen i Södertälje berättade att man tidigare kokade 75 kilo pasta till 1 000 personer, och numera är det 90 kilo pasta. Barnen äter mer mat i skolan just för att det saknas mat hemma, och effekten är ännu tydligare på fredagar.

Jag tänker att det är helt oacceptabelt att krisen slår mot barnen. Jag själv var ung under 90-talskrisen och vet hur den påverkade oss barn.

Som socialdemokrat är jag glad att vi har föreslagit en elstödsakut plus ett tillfälligt höjt barnbidrag.

Min fråga till statsrådet är såklart: Varför agerar inte regeringen? Och vad vill statsrådet göra inom sitt beredningsområde för att mildra krisens effekt för barnen?

Herr talman! Tack, finansministern, för svaret!

På ett sätt är jag nöjd med att finansministern är tydlig med att kampen mot skattefusk och skattefel är viktig. Jag delar dock inte finansministerns uppfattning att den gamla regeringen och Socialdemokraterna inte prioriterar en folkräkning. Det gör vi utan tvekan. Däremot har vi tagit avstånd från den populistiska retorik som jag också uppfattar att finansministern backade ifrån tidigare i dag. Det är viktigt att se till att en folkräkning görs på ett sätt som fungerar i praktiken och att den inte handlar om slagord i Sveriges riksdag.

Det kanske är demonerna i mig som kommer flygande, men jag noterar att Moderaterna i allmänhet och även nu när finansministern berättar om prioriteringen är väldigt duktiga på att tala om välfärdsfusk. Mer sällan pratar man om skattefusk. Vi socialdemokrater tycker såklart principiellt att rätt ska vara rätt. Detta gäller såklart välfärdsfusk och bidragsfusk men också skattefusk. Jag noterar att moderater i allmänhet hellre pratar om bidragsfusk än om skattefusk. Jag konstaterar alltså att Moderaterna historiskt har svajat i frågan om skattefusk.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag nämnde Panama Papers, jag nämnde "Vad fan får vi för pengarna?" och jag nämnde den historiska budgetslakten av Skatteverket. Som jag ser det, herr talman, är det upp till bevis för finansministern. Finansministern säger rätt saker här i kammaren, men jag undrar om finansministern kan förmå den moderata riksdagsgruppen att på riktigt motverka skattefel och skattefusk i verkligheten. Detta kommer framtiden att få utvisa.

(Applåder)

Herr talman! Tack, finansministern, för svaret!

Som ekonom lade jag vid något tillfälle på minnet det engelska uttrycket "put your money where your mouth is". Det tänker jag är viktigt i det här fallet, alltså att man ekonomiskt prioriterar det man tycker är viktigt.

Vi socialdemokrater har valt att använda de 70 miljoner som vi pratar om på ett annat sätt än Moderaterna. Vi har konstaterat att den folkräkning man pratar om inte behöver den typ av resurser som regeringen har föreslagit eftersom Skatteverket redan tidigare arbetade hårt med att se till att människor fanns på rätt plats och var registrerade på rätt plats. Alltså menar vi att det är rimligt att en större del av dessa 70 miljoner skulle gå till arbete mot skattefel och skattefusk. Detta är viktigt just på grund av det som finansministern nämner.

Anledningen till att Skatteverket behöver öka intensiteten i sitt arbete mot skattefel och skattefusk är att det inom ramen för EU-samarbetet, DAC-samarbetet, kommer nya data i stora mängder som Sverige kan ta del av. Ska detta kunna göras i praktiken behövs det nya datasystem. Därför behövs det fler resurser för att man i praktiken ska kunna dra nytta av den information som kommer oss till del tack vare samarbetet i EU.

Är då en del av 70 miljoner en ansenlig summa? Ja, min bedömning är att det är så. Jag konstaterar att Moderaterna för ett par år sedan slog på stora trumman och sa att de lägger om sin politik och prioriterar arbetet mot skattefusk. Det var under Anna Kinberg Batras tid. En del av att slå på stora trumman var att lägga till 50 extra miljoner till Skatteverket för det här arbetet. Jag är lite rädd att finansministern nu har anslutit sig till den Pehrsonska doktrinen: att man säger en sak före valet och en sak efter. Jag hoppas att Moderaterna står upp för det som man uttryckte för ett par år sedan - att Skatteverket ska ha mer resurser och inte mindre.

Den som väljer att inte bidra utan smiter från skatten pekar finger mot resten av folket och säger: Du ska bära en större del. Det är orsaken till att vi socialdemokrater prioriterar kampen mot skattefel och skattefusk. Som jag sa tidigare är det en fråga om resurser, moral och demokrati.

Då kommer jag tillbaka till den fråga jag har ställt till finansministern: Hur ska Skatteverket kunna utveckla sin verksamhet samtidigt som finansministern lägger till nya krav utan att lägga till nya pengar?

Herr talman! Jag tackar finansministern för svaret.

Min interpellation handlar alltså om skattefusk och skattefel. Bakgrunden till att jag skrev den är just den de facto-budgetminskning som jag skriver om i min interpellation och som också finansministern nämner i sitt svar.

Det som har hänt är att Tidöpartierna har valt att använda huvuddelen av närmare 70 miljoner kronor som skulle kunna ha gått till arbetet mot skattefusk och skattefel till den eventuella folkräkning som tidigare diskuterats här i kammaren.

Vi socialdemokrater kommer alltid att prioritera arbetet mot skattefel och skattefusk. Anledningarna till detta är flera. Det är delvis en fråga om resurser. Det finns olika beräkningar, men man kan tänka sig att uppemot 100 miljarder kronor varje år försvinner från statskassan som skulle kunna användas till välfärden, polisen eller försvaret. Men det är också en fråga om moral, om att rätt ska vara rätt och att alla ska betala skatt på samma villkor. Slutligen är det faktiskt en fråga om demokrati, om att alla vi medborgare följer de beslut som är fattade - resurser, moral och demokrati.

Därför är jag glad över att finansministern uttrycker att det är en fortsatt politisk prioritering att arbeta mot skattefel och skattefusk. Jag uppskattar också att finansministern nämner den tidigare regeringens hårda arbete mot skatteflykt och skattefusk. Samtidigt ser jag ett annat mönster i praktiken. Jag har läst mina forna kamraters skrivelser i skatteutskottet kring resurserna till Skatteverket. De konstaterar när det gäller regeringen Reinfeldts första mandatperiod att regeringen då minskade resurserna till Skatteverket tills man till slut hamnade i en ekonomisk kris. Då kan man tillåta sig att fundera över om regeringen avser att agera på samma sätt: att här i riksdagens kammare tala om vikten av kampen mot skattefusk men i praktiken inte prioritera arbetet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Om man ska vara ännu lite mer konspiratorisk kan man konstatera att Moderaterna som parti historiskt har svajat i den här frågan. När Panama Papers dök upp och berörde i stort sett i hela världen - det handlade om att människor inte hade betalat skatt på det sätt som man förväntar sig - dök det i dokumentationen även upp två dåvarande moderata riksdagsledamöter som hade valt att inte betala skatt. Jag drar mig också till minnes den offentliga diskussionen kring Leif "Vad fan får vi för pengarna" Östling, som hade ett maltesiskt skatteupplägg som i alla fall var tveksamt. Vid den tidpunkten valde 31 moderata riksdagsledamöter att twittra om att detta inte var ett problem. Jag tror att ledamoten Hanif Bali skrev på Twitter att han hade hört att Leif Östling hade kört i 70 på 70-väg.

Min fråga till finansministern är alltså: När nu 70 miljoner svenska kronor försvinner för Skatteverket, hur ska man då i praktiken prioritera arbetet mot skattefusk?

(Applåder)

Herr talman! Tack, ledamoten, för svaret!

Jag vill bara för sakens skull vara tydlig med att socialdemokrater aldrig har velat och aldrig kommer att vilja beskatta allt. Tvärtom har det varit en socialdemokratisk konst att regera på ett sådant sätt att man lyckas finansiera en välfungerande välfärdsstat och fungerande omfördelningssystem och göra det på ett effektivt och bra sätt så att skatterna inte skapar större problem än de behöver göra.

Socialdemokraterna och den socialdemokratiskt ledda regeringen har, också tillsammans med Centerpartiet, fört en aktiv näringspolitik som har visat att det är möjligt att premiera välfungerande företag inom den förnybara sektorn.

Men det är inte samma sak som att rösta nej till förslaget att fossilbolagen ska betala en extraskatt på de övervinster de kommer att göra 2023 eller för den delen att vilja beskatta allting, som ledamoten just sa.

Jag känner att det ändå är rimligt att återgå till huvudfrågan: Är det rimligt eller är det inte rimligt att fossilbolag under 2023 ska betala en extra skatt på övervinster som görs på grund av de extrema elpriserna, som exempelvis kan användas för att mildra effekterna för vanligt folk?

(Applåder)

Herr talman! I den här frågan tror jag att man i vissa avseenden behöver tänka på vad som är huvudsaken och vad som är bisaken.

Förslaget handlar huvudsakligen om att fossila bolag ska bidra lite mer när de gör övervinster på grund av energikrisen. På det sättet tycker jag, som jag också sa i mitt anförande, att den här skatten blir ideologisk eftersom vi alla befinner oss i en tuff tid och flera av de här bolagen faktiskt skär guld med täljkniv.

Förslaget innebär alltså att företag som har 75 procent av sin omsättning hänförlig till utvinning av råpetroleum, naturgas eller kol, petroleumraffinering eller tillverkning av stenkolsprodukter är de företag som träffas av extraskatten.

Vår bedömning har varit att förslaget kommer att träffa hyfsat rätt. Att fossilbolagen ska bidra lite mer känns rimligt för oss socialdemokrater.

Dessutom blir frågan delvis binär, i alla fall om vi pratar om 2023. Man kan antingen låta lagstiftningen träda i kraft den 1 januari eller inte göra det. Då måste man välja. Därför skulle jag vilja fråga ledamoten och Centerpartiet om man vill eller inte vill att fossilbolagen ska betala en extra skatt på sina övervinster under 2023.

Herr talman! Betänkandet som vi behandlar i dag, skatteutskottets betänkande 9, handlar om en tillfällig skatt på extraordinära vinster för vissa företag under 2023.

I praktiken handlar detta om införandet av en tillfällig skatt på övervinster i en extrem tid. Vissa företag betyder i detta sammanhang fossilbolag, eftersom skatten kommer att träffa företag där 75 procent av omsättningen är hänförlig till verksamhet inom sektorn för fossila bränslen.

Bakgrunden till dessa regler är en EU-förordning, 2022/1854, om en krisintervention för att komma till rätta med de höga energipriserna.

Förordningen innehåller egentligen två delar. Det är dels det vi debatterar i dag, ett solidaritetsbidrag, extra skatt, på fossilbolag, dels pristak för elproducenter.

Den proposition som vi behandlar just nu handlar enbart om solidaritetsbidraget. Del två är tyvärr försenad. Och det är i sig oroande att regeringen verkar dra fötterna efter sig även i denna fråga.

Dagens betänkande innebär alltså förslag om att en tillfällig skatt tas ut på den del av företagens skattemässiga överskott 2023 som överstiger 120 procent av det genomsnittliga skattemässiga resultatet för åren 2018-2021.

Den tillfälliga skatten uppgår till 33 procent och tas ut utöver den ordinarie bolagsskatten om 20,6 procent.

De nya bestämmelserna, som införs i en ny tillfällig lag, föreslås träda i kraft den 1 januari 2023 och tillämpas på det beskattningsår som påbörjas i det nya året.

När man beskriver lagförslaget på detta sätt kan det uppfattas som tekniskt eller byråkratiskt. Samtidigt tänker jag att extraskatten också kan vara ideologisk. Europa och européerna och Sverige och svenska folket möter nu allt tuffare ekonomiska tider. Då är det rimligt att fossilbolag som skär guld med täljkniv faktiskt bidrar lite extra.

För vi befinner oss i en orolig tid, och politiken behöver prioritera. Hushållen ska känna trygghet när det är oroligt i vår omvärld och i vår ekonomi. Här måste man tyvärr konstatera att EU-kommissionen har sett det som den högerkonservativa regeringen i Sverige inte verkar se. I Europa, inklusive Sverige, har vi extrema elpriser. EU-kommissionen gjorde vad man kunde förvänta sig, nämligen att fatta beslut om ett solidaritetsbidrag och ett pristak på el. Detta står ju i bjärt kontrast till den nuvarande regeringen i Sverige.

Man lovade i valrörelsen att man skulle införa ett pristak, ett högkostnadsskydd som skulle vara på plats den 1 november. Ulf Kristersson ljög svenska folket rakt upp i ansiktet. Nu verkar stödet möjligen komma i februari, och något högkostnadsskydd är det inte. Och det ska inte gälla Norrland. Om företag ska omfattas är fortfarande höljt i dunkel. Här är det ju uppenbart att EU-kommissionen är på den boll som regeringen Kristersson har tappat.

Jag är glad att solidaritetsbidraget nu kommer på plats, även om pristaket verkar dröja. Jag är glad att Tidöpartierna står bakom EU-kommissionens agerande. Men regeringen Kristersson har uppenbarligen mycket att lära av EU-kommissionen när det gäller att se hur vanligt folk har det. Och helt ärligt är det inte EU-kommissionen som briljerar, utan det är Sveriges regering som inte ser hur vanligt folk har det.

Men man ska vara glad för det lilla, herr talman. Nu kommer i alla fall solidaritetsbidraget på plats. Problemet är bara att det inte gör att hårt prövade svenskar klarar höga elräkningar nu under julen. Därför skulle de extra intäkter som extraskatten eller solidaritetsbidraget kommer att dra in kunna finansiera exempelvis en tillfällig höjning av barnbidraget, vilket vi socialdemokrater har föreslagit i vår budget.

Pengarna skulle också kunna användas till den el- och gasprisakut som vi socialdemokrater föreslog redan i september.

Syftet med dessa förslag är att vanligt folk ska få hjälp att klara sig igenom krisen. Det är viktigt, det är riktigt och det är nödvändigt att alla svenskar känner att staten har deras rygg i en kris som denna.

Herr talman! Det är som sagt glädjande att alla partier står bakom förslaget om en tillfällig skatt på extraordinära vinster, även om Centerpartiet och Miljöpartiet har framfört tekniska invändningar kring lagens utformning.

Vi socialdemokrater har också, i ett tidigt skede, framfört invändningar mot EU-förordningens rättsliga grund. Trots detta vill jag sammanfattningsvis framföra Socialdemokraternas helhjärtade stöd för olika åtgärder som hjälper vanligt folk i en extrem tid med extrema energipriser. Det är glädjande att vi är eniga i denna åtgärd om en tillfällig skatt på extraordinära vinster. Men nu måste regeringen också leverera annan politik såsom elprisstöd eftersom folk väntar i dag. Människor saknar pengar just nu.

Här har vi socialdemokrater som sagt skarpa förslag såsom tillfälligt höjt barnbidrag, en el- och gasprisakut och mycket annat, för vi socialdemokrater säger som det är och gör det som krävs. För oss socialdemokrater är det viktigt att bara säga sådant som är sant.

Med det yrkar jag bifall till förslaget i betänkandet och propositionen.

(Applåder)

Herr talman! I en artikel i Dagens industri den 3 oktober stod det att läsa: "Tidigare Skatteverksanställda hjälper företagare att komma undan vinstskatt. För 300 000 kronor erbjuds . ett utlandspaket där inte en krona går till den svenska statskassan."

Vi socialdemokrater har alltid arbetat mot skatteflykt, av moraliska skäl men också av mer pragmatiska. Min fråga till finansmarknadsminister Niklas Wykman är: Vad gör statsrådet och regeringen för att stoppa detta omoraliska och eventuellt olagliga agerande?

Herr talman! Tack för svaret, ledamoten! Min poäng var att det inte finns något som tyder på att den administrativa bördan är en konsekvens av hur många transaktioner som ska rapporteras eftersom det finns mycket som tyder på att de digitala plattformsföretagen kommer att rapportera denna information digitalt. Då finns det väldigt lite som tyder på att den administrativa kostnaden ökar med varje transaktion som ska rapporteras. Jag känner mig därför tveksam till slutsatsen att kostnaderna för att handla på digitala plattformar skulle öka för att vi har valt att dra gränslinjerna för vad som ska rapporteras på olika ställen. Det förefaller för mig osannolikt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Rapportering och utbyte av upplysningar om inkomster genom digitala plattformar

Min andra fråga gällde utvärdering. I grund och botten har både regeringen och riksdagen ett ansvar att utvärdera nya lagar. Även under förra mandatperioden noterade jag att Sverigedemokraterna kom med tillkännagivanden om att man ska utvärdera lagar. Jag menar att detta är märkligt eftersom det redan finns ett lagstadgat krav på oss och regeringen att utvärdera lagar. Det förefaller som om man går över ån efter vatten om man varje gång kommer med ett tillkännagivande till regeringen om att utvärdera och följa upp det som redan ska utvärderas och följas upp.

Herr talman! Jag har en fråga till ledamoten kopplat till hennes anförande nyss. För mig föreföll det som om vi håller på att debattera frågor kring huruvida man betalar skatt på handel med begagnade produkter. Men i det här fallet debatterar vi inte den typen av förslag. I dag debatterar vi inte frågor som handlar om huruvida man ska betala skatt eller inte, utan vi debatterar bara frågan om information ska lämnas till Skatteverket eller inte.

Jag skulle vilja ställa en fråga till ledamoten, nämligen hur detta förslag skulle innebära för- eller nackdelar när det gäller handel med begagnade saker, med tanke på att det faktiskt inte handlar om skatteregler över huvud taget.

Fråga nummer två handlar om administrativ börda. Som jag ser det har alla partier ställt sig bakom denna proposition. Sedan har Sverigedemokraterna i vissa avseenden velat ha andra begränsningar. Som jag ser på frågan finns det inget som tyder på att företagens administrativa börda skulle bli mindre av den typ av begränsningar som Sverigedemokraterna har föreslagit.

Min sista fråga gäller utvärderingar. Det finns en grundlagsreglering som säger att riksdagen ska utvärdera sina egna lagar. Det finns också regleringar som säger att riksdagen som helhet ska utvärdera våra lagar. Då undrar jag över syftet med att i dag komma med ett tillkännagivande som säger att regeringen ska utvärdera en lag, eftersom detta redan är något som både regeringen och riksdagen ska göra.

Herr talman! I dag behandlar vi skatteutskottets betänkande nummer 3, som rör en proposition vid namn Rapportering och utbyte av upplysningar om inkomster genom digitala plattformar och vissa andra ändringar i EU:s direktiv om administrativt samarbete på direktskatteområdet.

Jag vill börja med att yrka bifall till propositionen.

Jag erkänner utan omsvep att detta kan tyckas vara en fråga av mindre betydelse. Namnet är komplicerat, och frågan är i vissa avseenden av teknisk karaktär. Frågan är dock viktig.

I grunden kommer detta förslag från ett internationellt samarbete mot skattefusk som sker under OECD:s vingar. I EU kallas detta arbete för Dac. Det är alltså ett administrativt samarbete mellan EU:s medlemsstater mot skattebrott - ett viktigt arbete som egentligen handlar om att rätt ska vara rätt och att alla medborgare och företag ska göra rätt för sig.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Rapportering och utbyte av upplysningar om inkomster genom digitala plattformar

Just i detta sammanhang handlar alltså förslaget om att uppgifter inhämtas och lämnas till Skatteverket av rapporteringsskyldig plattsformsoperatör avseende alla säljare, oavsett i vilken stat eller jurisdiktion säljaren har sin hemvist, under vissa förutsättningar. Detta är i grunden något som vi socialdemokrater är positiva till.

Samtidigt, herr talman, vet vi att den typ av frågor som behandlas här i dag innebär administrativa pålagor för företag. Oftast är det de minsta företagen som har svårast att hantera dessa krav, då dessa företag har en mindre administration och därför mindre möjlighet att hantera denna typ av frågor.

Vi vet också att fyra av fem nya jobb skapas i små och medelstora företag. Det är också dessa företag som löper risk att drabbas hårdast av regelkrångel.

I detta fall finns det dock mycket som tyder på att det inte behöver bli en alltför stor administrativ pålaga för plattformsföretagen. I mitt tycke har konsekvensanalyserna varit goda. Regeringen har också justerat förslaget efter att remissinstanser kommit med förslag på revideringar. Vi socialdemokrater tycker därför att propositionen som ligger på riksdagens bord är välavvägd.

I bakgrunden finns att vår värld och vår ekonomi har förändrats, förändras samtidigt som vi pratar och kommer att förändras som en konsekvens av digitalisering och teknisk utveckling. Det är i mångt och mycket positivt för oss människor, då det innebär att inkomster skapas på digitala plattformar för både företag och privatpersoner.

För att vara konkret handlar denna proposition bland annat om personer som i stor skala hyr ut privatbostäder till turister eller personer som bedriver en verksamhet som liknar taxiverksamhet över digitala plattformar.

Vi socialdemokrater menar också att det ligger större frågor i vågskålen när vi pratar om detta - frågor som den allmänna skattemoralen.

Min uppfattning är att svenskar och nordbor i allmänhet under decennier har varit beredda att betala en högre skatt eftersom vi vet att de absolut flesta betalar skatt och att skattepengarna som vi betalar går till exempelvis välfärdsstaten, som finansierar offentlig verksamhet som förskola, skola och äldreomsorg. Vi vet att det är rationellt att vi hanterar sådant som finansieras med våra skatter gemensamt.

Studie efter studie visar att det jämlika välfärdssamhället är rationellt. Redan Socialdemokraternas förste partiledare Hjalmar Branting konstaterade att politikens mål bör vara att alla människor har möjlighet att "förverkliga sina bästa stämningars längtan". Denna frihet för individen att välja sin egen väg i livet går via välfärdsstaten. Den går via det jämlika samhället. Ska det samhällsbygget fungera är skatter en viktig beståndsdel, och då är det viktigt att vi alla betalar skatt efter förmåga. Det är viktigt att detta att betala skatt inte är en fråga om frivillighet.

Därför, herr talman, behöver våra offentliga system anpassas efter en ny tid. Därför behöver den digitala ekonomin inkluderas på ett bättre sätt än i dag. Och därför, herr talman, yrkar vi bifall till den föreslagna propositionen.

(Applåder)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Kampen mot skattefusk är viktig för oss socialdemokrater. Orsakerna är förstås flera: dels är det såklart förkastligt att inte bidra till det gemensamma och inte följa demokratiska beslut, dels ger ökade intäkter såklart möjligheter för staten att prioritera viktiga saker för oss medborgare, såsom välfärd eller, för den delen, klimatåtgärder.

I budgetpropositionen för 2023 har en resursförstärkning till Skatteverkets arbete mot skattefusk tagits bort. Min fråga till finansminister Elisabeth Svantesson är därför: Varför väljer regeringen att prioritera ned det viktiga arbetet mot skattefusk?

Herr talman! Tack, ledamoten, för svaret! Ja, vi är eniga om att företagarfrågorna är extremt viktiga. Däremot har vi lite olika utgångspunkter.

En fråga som ändå slår mig gäller den beräkning som ledamoten precis nämner. Min uppfattning är nog att om man driver en enskild firma och har låga inkomster hamnar skattesatsen också på en lägre nivå. Om man däremot har högre inkomster och är mer framgångsrik - vilket jag är säker på gäller ledamoten - hamnar man på en annan nivå.

Slutligen så vill jag ställa frågan: Eftersom Moderaterna under den här mandatperioden inte har sänkt några som helst sociala avgifter i sina budgetar, kommer det att bli ändring på detta, om det nu är en viktig fråga för Sveriges småföretagare?

Herr talman! Tack, ledamoten, för anförandet! Jag hade ju förmånen att få utreda trygghetssystemen för småföretagare. Där framgår bland annat att företagarna i Sverige är ett antal hundratusen. Min fundering är väl egentligen om det verkligen är rimligt när ledamoten gör sig till talesman för alla småföretagare.

Under min tid i näringsutskottet har jag träffat många företagare. Mitt intryck är att precis som resten av befolkningen tycker företagare olika. Många av dem jag träffar pratar om andra viktiga frågor än sänkta skatter. Det handlar om trygghetssystem, regelförenkling och kompetensförsörjning, exempelvis växa-stödet, som innebär att man slipper arbetsgivaravgifter för den första eller just nu för de två första anställda. Min fråga till ledamoten är: Är ledamoten säker på att sänkta inkomstskatter är det viktigaste för alla Sveriges småföretagare?

Herr talman! Tack, ledamoten, för svaret!

Jag är enig med mycket även om jag tänker att det är möjligt att både arbeta med regelverk och också se till att det finns budgetar för sådant som är viktigt så att staten kan vara med och hjälpa till att driva fram innovationerna.

När ledamoten nu tar upp regional tillväxt vill jag också lyfta fram frågan om den regionala exportstrategin. Det hänger väldigt nära ihop med just innovationer. Även där har man skurit i den regionala exportstrategin i de budgetar som Kristdemokraterna har varit med och antagit. Det har också påverkat just det som vi är eniga om är så viktigt. Hur ser ledamoten på det?

Herr talman! Välkommen till Sveriges riksdag, ledamoten! Jag vill börja med att tacka för ditt anförande. Jag tror att vi är eniga om ganska mycket när det gäller vad som skapar innovationer och hur Sverige är bra på vissa saker och kan bli bättre på andra.

En sak som ledamoten tog upp var de strukturella förutsättningarna för innovationer. En sak som diskuterades under förra mandatperioden var det statliga stödet via våra myndigheter till olika typer av testverksamheter och testbäddar.

Anledningen till det var att delar av den budgeten försvann i en av de borgerliga budgeterna. Min fråga är helt enkelt hur ledamoten ser att Sverige framåt kan fortsätta att vara ett innovativt land samtidigt som det finns en risk att budgeterna som det fattas beslut om i Sveriges riksdag under en ny statsminister inte kommer att prioritera den typen av frågor som testbäddar och olika typer av inkubatorer.

Herr talman! Det känns spännande att få öppna den närings- och regionalpolitiska delen av den allmänpolitiska debatten. Jag hoppas att det blir en tydlig debatt med god stämning.

För fem veckor sedan gick Sverige till val. En liten majoritet röstade för någon form av högerkonservativt styre, och därför valdes också Ulf Kristersson i måndags till statsminister. Även om jag är övertygad om att det hade varit bättre för Sverige med en erfaren regering under Magdalena Andersson tycker jag naturligtvis att det är på sin plats att gratulera Ulf Kristersson.

Med det sagt ska mitt anförande inte handla om valet eller regeringsfrågan utan om konkurrenskraft och näringspolitik. Jag vill dock ta upp valet just därför att jag tycker att valrörelsen i alldeles för stor utsträckning inte handlade om vare sig tillväxt eller näringspolitik. Det är ett problem, för näringspolitiken är central för att finansiera andra delar av vårt samhälle, exempelvis välfärden.

Herr talman! Jag vill inte förringa att det finns problem i Sverige, eller för den delen att brottsligheten är en fråga som behöver debatteras. Jag har exempelvis träffat en matthandlare i Fittja centrum, och jag är säker på att han är enig med mig om att en av de viktigaste näringspolitiska insatserna är just en kompromisslös kamp mot brottsligheten. Men min poäng är att vi inte får lösa de problem vi ser i dag genom att erodera det som har gjort Sverige framgångsrikt - det öppna samhället, tillit mellan människor, utbildning, trygghet och låg korruption.

Allt är nämligen inte svart i Sverige, herr talman. Vi har problem, ja, men det är också mycket som är bra. Flera internationella undersökningar visar att företagen i Sverige har goda förutsättningar och ramvillkor i förhållande till omvärlden. Sverige har under åratal prenumererat på tio-i-topp-placeringar i olika rankningar av konkurrenskraft, exempelvis OECD:s index. Sverige har också visat att vi är en kunskapsintensiv nation som ligger i framkant när det gäller just innovation och digitalisering. Vi har legat etta i princip alla år när EU har rankat ländernas innovationspolitik. Vi ligger också i topp när det gäller grön innovation.

Men ska vi fortsätta att ligga i topp är det viktigt att vi fortsätter att arbeta och ha en progressiv politik på dessa områden. Som ledamot av Sveriges riksdag under förra mandatperioden vet jag att när exempelvis Moderaterna haft möjlighet att påverka budgetarna för Sverige har man också skurit i just dessa områden. Det skulle vara olyckligt för Sverige om så sker igen.

Det jag pratar om är det som på akademilingo kallas tillväxtens djupa bestämningsfaktorer, det vill säga vad det är som skapar tillväxt. Vi vet att det som skapar tillväxt är utbildning, infrastruktur, tillit och låg korruption - sådana saker som vi också vet statistiskt finns i jämlika länder, välfärdsstater, länder med mindre klyftor.

Detta har OECD och IMF insett. De pratar om sammanhållning. Det är nämligen viktigt, riktigt och nödvändigt att vi bedriver en politik där klyftorna minskar.

Allmänpolitisk debattNärings- och regionalpolitik

Det som oroar mig är att dessa frågor saknas i slottsavtalet och regeringsförklaringen. Om Sverige ska fortsätta att ligga i framkant behöver vi en politik som inser sambanden mellan ett Sverige som hänger ihop och en framgångsrik, aktiv näringspolitik.

(Applåder)