Niklas Sigvardsson

Herr talman! När ledamoten André tar upp folkhögskolor och folkbildning kan jag inte längre sitta still i stolen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Studiestöd

Det är ganska intressant när ledamoten tar upp speciellt folkhögskolor att hon trots allt sitter i en regering som skurit ned på anslaget till folkhögskolorna med 400 miljoner. Det är alltså tusentals färre platser på folkhögskolorna runt om i det här landet.

Det här är en studiestödsdebatt, och det här påverkar också det studiestartsstöd ledamoten talade så illa om. Tusentals individer på landets folkhögskolor med studiestartsstöd har studerats, alltså exakt den målgrupp som studiestartsstödet ska ta hand om.

Vi har hört väldigt mycket här i kammaren om Riksrevisionens rapport, och det är också så att den största kritiken från Riksrevisionen gäller att informationen om stödet och styrningen av stödet har varit för dålig. Om regeringen i stället hade valt att underlätta genom att ge tydligare mandat till exempelvis Arbetsförmedlingen hade man kunnat få fler i målgruppen att faktiskt ta del av stödet.

Detta innebär att fler hade kunnat studera via studiestartsstödet på folkhögskolor - om det inte hade skurits ned på alla platser - och på så sätt gjort sig både utbildningsbara och anställbara. Det hade kunnat ske både genom att satsa mer pengar på folkhögskolor och genom att se till att studiestartsstödets pengar och stöd faktiskt funnits till för de individer som behöver stödet. Det är trots allt tiotusentals individer i det här landet som inte står nära arbetsmarknaden, eller för den delen utbildning.

Detta är något Kristdemokraterna faktiskt måste stå till svars för. Hur får man då fler att komma i jobb, och hur får man fler att studera på folkhögskola - som Lili André så gärna pratade om i sitt anförande?

Herr talman! Jag noterar att det inte blev något svar på de frågor som jag hade och att den största delen av den drivmedelssänkning som ledamoten pratar om handlar om förändrade världsmarknadspriser. Detta är alltså också ett sätt att slå sig för bröstet när det gäller det.

Man kommer inte undan att servicen på landsbygden eller i orter som inte är Stockholm blir sämre under den här regeringen. Vi ser hur myndigheter lokaliseras tillbaka till Stockholms innerstad i stället för att vara kvar utanför Stockholmsregionen. Vi ser hur servicekontor, som jag var inne på i mitt första anförande, läggs ned runt om i Sverige. Detta innebär att den offentliga servicen drar sig tillbaka i Sverigedemokraternas land. Den utvidgas inte.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Studiestöd

Då står man och pratar om eventuella avskrivningar av studielån för vissa yrkesgrupper. Jag fick inte något svar i ledamotens anförande om hur väl Sverigedemokraterna egentligen driver de kraven i regeringsförhandlingarna. Jag undrar det - om det nu är så pass viktigt att stå och prata om detta väldigt länge här i talarstolen.

Herr talman! Tack, ledamoten Alftberg, för anförandet!

Jag vill uppehålla mig lite vid de fina beskrivningar av svensk landsbygd som gjordes i anförandet. Jag tänker på att regeringen ändå sitter på Sverigedemokraternas mandat. Jag kan inte se att någon av de här delarna finns i regeringens förslag. Då är det intressant att höra om det är så att Sverigedemokraterna gärna står här i kammaren och pratar om de här satsningarna men att dessa krav inte förekommer i regeringsförhandlingarna bakom stängda dörrar.

Samtidigt som ledamoten står och pratar om hur man vill ha det på landsbygden är det brist på sjuksköterskor och läkare, precis som ledamoten var inne på. Men det funderas också ganska mycket på landets lärosäten kring frågor som: Kommer det att finnas utbildningsplatser ifall det nu kommer att möjliggöras avskrivningar för studielån för de här grupperna? Kommer man att kunna utbilda sig runt om i vårt land?

Och när man lägger ned vart fjärde servicekontor i landet - när Sverigedemokraterna sitter på makten med regeringen - är frågan: Vad betyder egentligen de vackra orden om landsbygden?

(Applåder)

Herr talman! Det hade varit intressant om regeringen, när den under detta år kraftigt skär ned på studiestartsstödet och till nästa år helt vill avveckla studiestartsstödet, faktiskt bedrev en arbetsmarknadspolitik som får fler människor i arbete. Det är en arbetslöshet på över 8 ½ procent, och vi är snart uppe i en halv miljon arbetslösa.

Det hade då varit mer klädsamt att komma hit med förslag i stället för att tala om att vi socialdemokrater vill ha kvar ett stöd som vi samtidigt säger att vi vill göra en översyn av för att se till att det träffar rätt målgrupp och rätt individer.

Det handlar om att individer får möjlighet att komma till ett arbete. Det är därför vi har studiestartsstödet. Det gäller att de ska kunna göra sig utbildningsbara - det är den gruppen som vi talar om här - för att i nästa steg kunna gå en utbildning som gör att de kommer närmare arbete.

Det hade varit intressant om Kristdemokraterna och regeringen bedrev en politik som var ett alternativ till den politik som Socialdemokraterna har.

Än så länge hör vi bara Kristdemokraterna och regeringen säga: Det är deras eget fel att de inte har ett jobb. Staten har inte ett ansvar, utan det är individerna själva som har det ansvaret.

Det är självklart att individer och staten gemensamt har ett ansvar att se till att människor har en möjlighet att komma in på arbetsmarknaden så att fler kan ta de jobb som finns och ha en egen försörjning. Det är ett självklart mål för studiepolitiken och arbetsmarknadspolitiken för Socialdemokraterna.

(Applåder)

Herr talman! Det är mycket riktigt att Riksrevisionen har kommit med kritik gällande studiestartsstödet. Det är en kritik som vi socialdemokrater har läst och som vi också nämner i de två motioner från oss socialdemokrater som behandlar studiestartsstödet. Det vi ser är dock att man skulle kunna jobba tillsammans med en översyn och se över bidragsnivåer och också regelverket för att se hur stödet kan träffa målgruppen ännu bättre.

Vi är nu i en situation där vi har en arbetslöshet på över 8 ½ procent. Utbildningsutskottet var så sent som i går inbjudet till arbetsmarknadsutskottets offentliga sammanträde som just behandlade arbetslösheten. Vi ser att det är den strukturella arbetslösheten som är ett väldigt stort problem.

Det borde i stället vara så att vi socialdemokrater skulle behöva se över alla de system som regeringen kommer med nya förslag om. Det gäller hur vi stärker utbildningsnivån och hur vi ser till att fler arbetsmarknadsutbildningar och utbildningsplatser kommer på plats för att få fler i arbete.

Problemet är att det är tomt från regeringen när det gäller den aktiva arbetsmarknadspolitiken. Där vill vi i stället se att studiestartsstödet - som har som mål och som syfte att gå till dem som har kort utbildningsbakgrund för att möjliggöra att de kommer närmare annan utbildning - görs om och förändras och att det görs en översyn så att fler får möjligheten att anvisas till reguljär utbildning via studiestartsstödet så att man får fler i arbete. Det borde ändå vara målet för politiken bakom studiestartsstödet, och det borde också regeringens arbetsmarknadspolitik ha som mål.

(Applåder)

Herr talman! Jag fortsätter att tycka att det är ganska intressant att Moderaterna på riktigt vill ha en debatt om huruvida Socialdemokraterna vill ge gymnasieelever mer i studiebidrag eller inte. Det är ganska tydligt att vi socialdemokrater vill ge 200 kronor mer till gymnasieeleverna i studiebidrag. Det skulle innebära att alla Sveriges gymnasieelever skulle få 1 450 kronor på fredag.

Det här är ideologiskt intressant. Vi socialdemokrater prioriterar inte massiva skattesänkningar för höginkomsttagarna. Vi prioriterar i stället bostadsbidrag, studiebidrag och barnbidrag. Vi prioriterar familjer som har det riktigt tufft. När matpriser och bostadspriser skenar väljer vi att göra andra prioriteringar. Men vi ser att regeringsunderlaget kommer att fortsätta med sina ganska konstiga prioriteringar. Så sent som för någon dag sedan fick vi höra att skatten för riskkapitalister ska sänkas och att skatten på alkohol och tobak ska höjas. Man fortsätter att sänka skatten för de allra rikaste i samhället, och det vill Moderaterna tydligen fortsätta att göra. Detta är mer anmärkningsvärt än att vi socialdemokrater vill ge 200 kronor mer i studiebidrag till alla landets gymnasieelever.

(Applåder)

Herr talman! Jag tackar ledamoten Rosengren för att vi återigen får stå och prata om att vi socialdemokrater faktiskt har pengar som skulle möjliggöra för gymnasieelever att få 200 kronor mer i månaden från och med fredag.

Det intressanta här är att Oliver Rosengren vill få det till en diskussion om anslagsposter i stället för ambition och möjlighet att leverera. Vi har 775 miljoner kronor mer än vad regeringen och Sverigedemokraterna har i budgeten för utgiftsområde 15 Studiestöd.

Vi kan vara ärliga och säga att vi gör vad som krävs och säger som det är. Ja, hade vi fått hjälp av ett helt regeringskansli hade budgetposten hamnat på rätt anslagspost. Det är väl ganska enkelt - vi har inte de tusentals tjänstemän som jobbar med de här frågorna på Regeringskansliet. Vi erkänner. Vi hade velat lägga pengarna på anslagsposten för studiehjälp. Nu upptäcktes detta för sent. Men vi har fortfarande 775 miljoner kronor mer inom utgiftsområde 15 Studiestöd. Det skulle innebära att gymnasieelever på fredag, den 31 januari, skulle få 1 450 kronor i månaden i stället för 1 250 kronor.

(Applåder)

Herr talman! Den här debatten behandlar alla motioner som inkommit gällande studiestöd under riksmötet 2024/25. Vi socialdemokrater står självfallet bakom alla motioner som vi har skickat in, både de med reservationer och de som behandlas förenklat. Men i denna debatt yrkar vi endast bifall till reservation 4.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Studiestöd

Herr talman! Debatt om studiestöd hade vi så sent som för en dryg månad sedan här i kammaren. Då behandlades budgeten för utgiftsområde 15 Studiestöd. Trots att den debatten redan är genomförd och budgeten är beslutad är den av stor vikt för allt som behandlas här i dag. Budgeten sätter villkoren. Allt som vi diskuterar här måste kunna finansieras.

Allt kring gymnasielevers och studenters ekonomiska villkor behandlades då. Och det blev tyvärr ett tråkigt beslut för landets alla gymnasieelever. Nu på fredag får de sitt första studiebidrag för 2025. Det är en grupp som, precis som alla andra i samhället, har haft det tufft de senaste åren och fått se värdet på sina pengar urholkas av inflationen. Den har gjort att deras 1 250 kronor inte är värda så mycket som det var tänkt.

Tyvärr valde Sverigedemokraterna och regeringspartierna att rösta nej till mer pengar till landets gymnasieelever. Om den socialdemokratiska budgeten hade gått igenom i stället hade vi nu på fredag gjort så att alla gymnasielever hade fått 1 450 kronor i månaden i stället för de 1 250 som kommer att betalas ut. Vi socialdemokrater ser nämligen till att värna vanligt folk i stället för att sänka skatterna för de allra rikaste med flera tusen kronor i månaden. Politiken märks på riktigt.

Herr talman! Vi ska vara stolta över att ha ett av världens allra mest generösa studiestödssystem. Det är ett system som möjliggör för livslångt lärande och nyfikenhetsdrivet lärande. Det är något av det finaste vi kan göra som samhälle. Det visar att vi tror på människor och på att människor har förmåga och vilja att lära sig, fördjupa sig och ställa om genom hela livet för att göra sig mer bildad som människa eller mer anställbar i framtiden.

En av de allra viktigaste sakerna, som gör att vi har ett stabilt och världsledande studiestödssystem, är att vi är brett överens över partigränserna. Vi har hittat långsiktiga kompromisser på det här området. Vi har haft breda parlamentariska utredningar för att stöta och blöta olika förslag och för att utveckla studiestödssystemet.

I budgetpropositionen aviserade regeringen att en översyn ska göras, precis som det tidigare replikskiftet handlade om. Det är en översyn som behövs, enligt regeringen, eftersom det har gått så lång tid sedan den senaste genomfördes. Vi socialdemokrater motsätter oss inte nödvändigtvis att en översyn görs. Det är dock på sin plats att påpeka att den senaste översynen faktiskt gjordes åtta år senare än regeringen och ledamoten Malm hävdar. Den senaste översynen gjordes av Studiesociala kommittén 2009 och inte 2001, som regeringen påstår.

Det fina med Studiesociala kommittén och den utredning som tillsattes av den folkpartistiska utbildningsministern Lars Leijonborg var att den var parlamentariskt sammansatt. Det var en parlamentarisk kommitté som fick jobba med frågorna och vrida och vända på argumenten för att få fram ett bättre studiestödssystem än det vi hade då.

Nu tillsätts återigen en utredning av en liberal utbildningsminister. Även den borde få en bred parlamentarisk insyn och förankring, för att studiestödssystemet även i framtiden ska vara tryggt och långsiktigt hållbart. Det är vi skyldiga både nuvarande och framtida studenter.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Studiestöd

Herr talman! I linje med att regeringen förra året tog bort att studiestödssystemet ska verka utjämnande väljer regeringen nu att gå fram med stora nedskärningar av den högre bidragsnivån och att helt avskaffa studiestartsstödet från 2026.

I tider med skyhög arbetslöshet och behov av utbildning och arbetsmarknadsutbildning är det häpnadsväckande att regeringen helt verkar sakna ambition vad gäller att fler ska kunna göra sig anställbara, speciellt individer som är långt ifrån arbetsmarknaden. Regeringen väljer i detta läge att avveckla i stället för att utvärdera och utveckla studiestartsstödet. Dess uppgift är att möjliggöra för individer som har en kort utbildningsbakgrund och som har långt ifrån en gymnasieutbildning att utbilda sig.

Vi socialdemokrater föreslår i stället att målgruppen för studiestartsstödet ändras så att fler kan ta del av det och samtidigt att myndigheten ska få i uppdrag att arbeta mer systematiskt för att få fler som är utanför arbetsmarknaden att utbilda sig med hjälp av studiestartsstödet. Det är att ta ansvar och att arbeta för att bekämpa arbetslösheten.

Om vi ska få fler människor i arbete behövs det stora satsningar på utbildning och studiestöd, inte total avsaknad av arbetsmarknadspolitik och avskaffat studiestartsstöd.

Avslutningsvis måste jag självfallet tala lite om omställningsstudiestödet, som infördes 2022. Det är fortfarande så att man inte kunnat leverera besked före påbörjad utbildning till alla dem som sökt stödet. Det var välkommet att regeringen till slut insåg att CSN behövde mer pengar för att kunna klara handläggningstiden för alla de ansökningar som kommer in på grund av att fler vill studera och ställa om sin kompetens mitt i livet. Det är dock beklagligt att det har tagit så lång tid för regeringen att inse detta, och vi har en del att jobba på framöver.

Tyvärr har detta skadat omställningsstudiestödets rykte. Det kommer att ta tid innan ryktet lyckas få en positiv klang. Staten och vi i denna kammare har ett stort ansvar och ett stort arbete att göra tillsammans med arbetsmarknadens parter för att se till att fler får tilltro till stödet och att fler får kännedom om stödet - detta för att klara alla de stora samhällsutmaningar som vi har framför oss. Vi måste göra ett arbete tillsammans för att se till att CSN även i fortsättningen får rätt förutsättningar och att det finns stor tillgång på utbildningsplatser inom många olika utbildningsformer i hela landet. Vi behöver tillse att omställningsstudiestödet blir det stöd som möjliggör att hela studiestödssystemet blir ännu bättre ännu längre upp i åldrarna för dem som behöver ställa om för att klara den framtida arbetsmarknadens behov.

Omställningsstudiestödet är inte vilket stöd som helst. Det är ett stöd som är urtypen för den svenska modellen, där arbetsmarknadens parter - fack och arbetsgivare - gör upp både med varandra och med staten. Det är en uppgörelse som ger människor som redan är etablerade på arbetsmarknaden möjlighet att fortsätta vara attraktiva på arbetsmarknaden och bli ännu mer attraktiva på arbetsmarknaden i framtiden. Det är en del av studiestödssystemet att vara stolt över.

(Applåder)

Herr talman! Till en början blev jag lite förvirrad av ledamoten Malms svar. Jag uppfattade det som att ledamoten Malm pratade mycket om omställningsstudiestödet i den första delen. Översynen som regeringen aviserat ska inte innehålla omställningsstudiestödet, utan det står utanför den kommande översynen. Jag vill bara klargöra hur det ser ut i min skalle.

(FREDRIK MALM (L): Det är korrekt.)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Studiestöd

Vi står självklart bakom att den är viktig. Men nu tittar vi på övriga delar i studiestödssystemet, egentligen den stora bulken av studenter som studerar med hjälp av studiemedel. Där fick jag väl delvis svar av ledamoten i slutet.

Vi socialdemokrater fortsätter att trycka på att det är viktigt att vi är långsiktigt överens i sådana här viktiga frågor. Vi har varit överens i decennier om att vi i så stor utsträckning som möjligt bereder dem gemensamt, så att vi får tydliga överenskommelser som är trygga för alla som studerar i dag men också för dem som funderar på att studera i framtiden.

Det är ett stort åtagande man gör när man binder upp sig på en utbildning som är på tre, fyra eller fem år eller på en yrkeshögskoleutbildning som kanske är ett- eller tvåårig. Man tar lån och får studiemedel. Därför är det viktigt att spelreglerna är stabila och långsiktigt hållbara.

Därför motionerar också vi socialdemokrater om det, även om praxisen är att regeringen håller det för sig själv. Men den analys vi gör är att översynen och de utredningar som görs just nu inte är så breda och parlamentariska. Regeringen och samarbetspartiet Sverigedemokraterna är ganska tydliga med att man gör upp även i fråga om breda parlamentariska överenskommelser. Det är därför som vi socialdemokrater är så ivriga i fråga om att den här utredningen behöver vara brett förankrad.

Herr talman! Jag tackar ledamoten Malm för anförandet.

Min fråga kommer att uppehålla sig vid den aviserade översynen av studiestödssystemet i budgetpropositionen som ledamoten Malm tog upp i sitt anförande. Det är också ett av de områden som vi socialdemokrater har väckt motioner om - vilka behandlas i betänkandet.

En av styrkorna med studiestödssystemet är att det har varit och är stabilt och att vi över partigränserna i kammaren har varit överens om stödet. Det innebär att studiestödssystemet är tryggt för nuvarande studenter och för dem som funderar på att påbörja studier i framtiden.

Vi socialdemokrater tycker att det är viktigt att det fortsätter att vara en bred överenskommelse även i framtiden och att det kommer att ske en bred parlamentarisk översyn över partigränserna - mellan opposition och regering. Anser ledamoten Malm att regeringen ska komma fram till att det bör ske en parlamentarisk översyn? Då kan kommande utredning ske brett med insyn och förankring i alla riksdagens partier.

Herr talman! Nu står inte jag som ledamot och läser ur ett pressmeddelande, utan jag står och pratar om vår budgetmotion i Sveriges riksdag.

Det är tydligt att Oliver Rosengren vill styra debatten åt ett annat håll. Oliver Rosengren vill inte, herr talman, prata om de sakpolitiska skillnader som finns mellan Socialdemokraterna och Moderaterna. Oliver Rosengren vill inte prata om att gymnasieelever inte får 200 kronor mer i månaden med det budgetförslag som Moderaterna har lagt fram i den här kammaren.

Som jag sa tidigare är detta lite märkligt, med tanke på att regeringen har hundratals anställda i Finansdepartementet som skickar otaliga rättelseblad när det gäller budgetarna. Då handlar debatten om det här i stället för att handla om de sakpolitiska skillnader som faktiskt finns mellan Moderaterna och Socialdemokraterna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Studiestöd

Det är väldigt tydligt att vi socialdemokrater står upp för barnfamiljer runt om i det här landet genom att höja barnbidraget med 200 kronor i månaden och genom att vilja höja studiebidraget för gymnasieelever med 200 kronor i månaden. Det hade inneburit nära 5 000 kronor för barnfamiljerna.

Nu står vi här några dagar före jul. Julbordet kommer att bli rekorddyrt. Löften om att säkerställa barnfamiljernas ekonomi hade varit väldigt bra för dem att få.

Oliver Rosengren kommer i sin sista replik återigen högst troligt att stå och prata om anslagsrader. Det som är det viktiga att komma ihåg är att de sakpolitiska skillnaderna är stora: Moderaterna vill sänka skatten för höginkomsttagarna medan vi socialdemokrater vill stå upp för barnfamiljer.

(Applåder)

Herr talman! Jag tackar Oliver Rosengren för att han ger mig möjligheten att återigen stå här och prata om de prioriteringar som vi i Socialdemokraterna vill göra. I vårt budgetalternativ och den motion som vi har skickat till Sveriges riksdag är det tydligt vilka prioriteringar vi vill göra. Vi har avsatt pengar till att höja studiehjälpen från CSN för gymnasieelever med 200 kronor i månaden. Moderaterna och Oliver Rosengren vill inte göra det. Det är det som den här konflikten handlar om. Jag förstår varför Oliver Rosengren och Moderaterna hellre vill prata om en rad i ett anslag än om den skillnad som finns i sak.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Studiestöd

Det är nästan lite så att man också kastar sten i glashus. Trots att hundratals tjänstemän i Finansdepartementet jobbar med det här har regeringen skickat otaliga rättelseblad till den budgetproposition som vi debatterar och fattar beslut om.

Faktum kvarstår: Oavsett vad Oliver Rosengren står här och pratar om är det stora skillnader i prioriteringar mellan den budget som vi socialdemokrater lägger fram och den proposition som Moderaterna står och försvarar. Vi socialdemokrater vill höja studiehjälpen från CSN för gymnasieelever med 200 kronor i månaden. Vi vill också höja barnbidraget med 200 kronor i månaden, för vi vill värna barnfamiljer framför stora skattesänkningar för höginkomsttagare, oavsett vad Oliver Rosengren står i talarstolen och säger.

(Applåder)

Herr talman! Ett stöd som i grunden är diskriminerande, säger Sverigedemokraterna via Alftberg. Det är ett stöd som går att förändra - absolut! Vi socialdemokrater är alltid öppna för att utvärdera och utveckla de stöd som finns för att de ska få den största effekten, så att människor som står långt ifrån arbetsmarknaden genom studiestartsstöd eller andra stöd inom studiestödet får möjlighet att få ett jobb. Det är ju det som alla stöd vi debatterar här i dag är till för. De är till för att människor ska kunna gå närmare ett arbete, göra sig anställbara och få ett jobb framöver.

Det hade varit intressant om alternativet hade varit att ta dessa 100 miljoner från stödet nästa år, eller de 400 miljoner det blir totalt när man lägger ned det, och lägger på andra typer av arbetsmarknadsutbildningar eller studiestöd som ska möjliggöra för denna grupp att komma närmare arbete. Problemet är att den regering som Sverigedemokraterna stöder, eller i vissa fall säkert styr, inte ger de förslagen. Den ger inte fler stöd. Den ger inte fler arbetsmarknadspolitiska åtgärder för att folk faktiskt ska kunna ta ett jobb.

Sverigedemokraterna genom Alftberg får gärna förklara för mig hur det ska gå till att dessa individer ska kunna göra sig anställbara och kunna försörja sig i framtiden.

Herr talman! Jag vill uppehålla mig vid det stora sjok som ledamoten Alftberg hade om studiestartsstödet. Jag kommer ihåg en budgetdebatt för två år sedan gällande budgeten för 2023. Det var glädjande att se att Sverigedemokraterna då faktiskt hade gått ifrån sin princip att inte sänka studiestartsstödet, vilket var vad budgeten innefattade då. Ledamoten sa då att detta är ett bra stöd som behövs.

Nu ser vi i stället en anslagsminskning med 100 miljoner för kommande år och sedan ett helt avskaffande av stödet, vilket innebär 400 miljoner totalt. Detta är pengar som används för att människor som står långt ifrån arbetsmarknaden ska ha möjlighet att komma i arbete. Det är det detta stöd handlar om. Det handlar om att personer med kort utbildningsbakgrund som står väldigt långt ifrån arbetsmarknaden ska ha möjlighet att ta steg mot utbildning för att sedan kunna ta ett jobb.

Det är väldigt tydligt att Sverigedemokraterna inte anser att dessa människor ska kunna utbilda sig för att sedan kunna ta ett jobb, bli självförsörjande och därmed kunna bidra till samhället under hela sin livstid. Sverigedemokraterna får gärna fortsätta förklara varför stöd som ska se till att folk får arbete och kan försörja sig själva helt enkelt ska skrotas och hur de människorna i så fall ska kunna ta jobb i framtiden.

Fru talman! Jag tackar för lästipset, för jag tolkar Oliver Rosengrens inlägg som ett tips om hur jag ska läsa ett betänkande.

Vi socialdemokrater kommer att stå fast vid att vi tryggar barnfamiljernas ekonomi i det budgetalternativ som vi lägger på riksdagens bord. Det finns inget annat.

Om man lägger budgetförslagen jämte varandra kommer man att se tydligt att det finns pengar för barnbidraget och att det finns pengar så att gymnasieelever kan få 200 kronor mer i månaden, kontra de massiva skattesänkningar som höginkomsttagare får i det budgetförslag som Oliver Rosengren kommer att plädera för här senare.

Fru talman! Tack, ledamoten Rosengren, för frågan!

Vi socialdemokrater står tydligt upp för barnfamiljer i den budget som vi har lagt på riksdagens bord och som vi gärna ser går igenom. Det handlar om 200 kronor mer till barnbidraget för de barn som är yngre än gymnasieelever, och det handlar om 200 kronor mer för de gymnasieelever som har studiebidrag under sin gymnasieutbildning.

Det är en tydlig prioritering som vi socialdemokrater gör när vi ställer budgetalternativ mot budgetalternativ. Vi socialdemokrater kommer alltid att stå upp för barnfamiljerna kontra de stora skattesänkningar som Moderaterna, som Oliver Rosengren tillhör, lägger på riksdagens bord.

Det är inte höginkomsttagare med hundratusentals kronor i månaden som ska ha de stora skattesänkningarna och den stora inflationssäkringen av sin ekonomi, utan det är barnfamiljerna. Detta står vi socialdemokrater upp för.

(Applåder)

Fru talman! Inledningsvis vill jag yrka bifall till oppositionens gemensamma reservation gällande förändrat mål för utgiftsområdet. Jag vill också uppmärksamma åhörarna på Socialdemokraternas särskilda yttrande om hur vi skulle ha fördelat utgifterna vid ett annat rambeslut.

Fru talman! Utbildning är grunden för ett rättvist och framgångsrikt samhälle. För oss socialdemokrater är tillgång till kunskap en rättighet, inte en förmån. Det är ett löfte om jämlikhet som innebär att varje individ, oavsett bakgrund, har möjlighet att forma sin framtid. Det är mot den bakgrunden ett väl utbyggt och generellt studiestödssystem är avgörande. Det handlar om att vi som samhälle ska möjliggöra livslångt lärande och utveckling. Tyvärr väljer regeringen att gå i en annan riktning.

Regeringen tar steg för steg mot att nedmontera samsynen och studiestödets stabila grund, budget för budget. Det handlar om slopandet av det utjämnande målet, nedskärningarna av det högre bidraget, skrotandet av studiestartsstödet och aviseringen att man vill se över hela studiemedelssystemet, utan antydan till långsiktiga överenskommelser. Det är inget annat än beklagligt. Det har varit en lång tradition att göra upp över blockgränserna om viktiga system för att skapa stabila politiska förutsättningar.

Långsiktighet är av yttersta vikt för alla de individer som funderar över att studera vidare och investera i sig själva. De behöver stabila förutsättningar så att de vet vad som gäller i framtiden. Därför anser vi socialdemokrater att de förändringar regeringen har aviserat bör ha en parlamentarisk grupp kopplad till sig för att det inte ska bli samma plötsliga omsvängning som i frågan om förändringen av målet för hela utgiftsområdet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Studiestöd

Fru talman! Vi lever i en tid av ekonomisk osäkerhet. Kostnadskrisen har slagit hårt mot svenska hushåll, särskilt mot barnfamiljerna som kämpar för att få vardagen att gå ihop. Matpriserna har stigit, julbordet riskerar att bli rekorddyrt, elräkningarna skenar och hyrorna fortsätter att öka. I detta läge krävs politiska prioriteringar som möter människors verklighet och ger hopp inför framtiden. Det krävs politiskt ledarskap som ser till de många, inte några få.

Trots krisen väljer regeringen att blunda för den ekonomiska press som många unga och deras familjer upplever. Regeringen har valt att ge höginkomsttagare tusenlappar mer i månaden i stället för att säkra ekonomin för barnfamiljer.

I stället för att alla med hundratusentals kronor i månadslön ska få stora skattesänkningar anser vi socialdemokrater att pengarna borde gå till barnfamiljer. Därför prioriterar vi i vår budget en höjning med 200 kronor i månaden av både barnbidraget och studiebidraget för gymnasielever. Det skulle innebära nära 5 000 kronor mer per år till en familj med två barn som går i skolan. Det handlar om rättvisa och att barnfamiljer inte ska lämnas i sticket när ekonomin är tuff.

Fru talman! I linje med att regeringen förra året tog bort målet att studiestödssystemet ska verka utjämnande väljer de nu att gå fram med stora nedskärningar av den högre bidragsnivån och helt avskaffa studiestartsstödet från 2026. I tider av skyhög arbetslöshet och behov av utbildning och arbetsmarknadsutbildning är det häpnadsväckande att regeringen helt verkar sakna ambitionen att fler, speciellt individer långt ifrån arbetsmarknaden, ska kunna göra sig anställbara. Regeringen avvecklar i stället för att utvärdera och utveckla studiestartsstödet, som har till uppgift att möjliggöra för individer som har kort utbildningsbakgrund eller långt till en gymnasieutbildning att utbilda sig.

Vi socialdemokrater föreslår i stället att målgruppen för studiestartsstödet ska ändras så att fler kan ta del av det, samtidigt som myndigheter måste få i uppdrag att mer systematiskt arbeta för att få fler som står utanför arbetsmarknaden att utbilda sig med hjälp av stödet.

Detta är att ta ansvar och att se till att den arbetslöshet som finns i samhället bekämpas. Om vi ska få fler människor i arbete krävs stora satsningar på utbildning och studiestöd, inte total avsaknad av arbetsmarknadspolitik och avskaffande av studiestartstöd.

Avslutningsvis kan vi inte undgå att ägna en del av denna debatt åt omställningsstudiestödet - det stöd som infördes med en första ansökningsomgång 2022 och där man fortfarande inte kan leverera besked till alla som har sökt stödet innan deras utbildning påbörjas.

Det är välkommet att regeringen till slut har insett att CSN behöver mer pengar för att klara av att handlägga alla ansökningar som kommer in från alla som vill studera och ställa om sin kompetens mitt i livet. Det är dock beklagligt att det har tagit så lång tid för regeringen att komma till den insikten.

Detta har tyvärr skadat omställningsstudiestödets rykte, och det kommer att ta tid innan detta rykte lyckas få en positiv klang. Där har staten tillsammans med arbetsmarknadens parter ett otroligt stort arbete framför sig för att fler ska få en tilltro till stödet och för att fler ska få kännedom om stödet, detta för att klara alla de stora samhällsutmaningar som vi har framför oss.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Studiestöd

Omställningsstudiestödet har precis som övriga delar inom studiestödet en otroligt viktig roll att spela för samhället. Det är med och bidrar till ett rättvist och framgångsrikt samhälle, ett samhälle där tillgången till utbildning och kunskap inte är en förmån utan en rättighet. Det bidrar till att alla individer i vårt samhälle, oavsett bakgrund, har möjlighet att forma sin egen framtid.

(Applåder)

Fru talman! Jag vill inledningsvis påpeka att vi socialdemokrater står bakom regeringens utgiftsområde 15. Höjningen av lärlingsersättningar ingår även i vår budget. Vi väljer i stället att i vårt förslag gällande den totala budgeten prioritera barnfamiljer och gymnasieelever genom att se till att det finns pengar till att möjliggöra en ökning med 200 kronor i månaden för gymnasieelever.

Förra veckan besökte jag några gymnasieklasser. När vi pratade om vad de vill ha av politiken var det ganska naturligt att de sa att de gärna vill ha mer pengar, men de var också väldigt bra på att ge exempel på vad de skulle använda extrapengarna till.

Till skillnad från ministrar och andra höginkomsttagare som har svårt att säga vad de ska göra med de ytterligare tusenlappar de får varje månad kunde gymnasieeleverna säga att de skulle gå till att vara med på olika aktiviteter i anslutning till skolan som deras studiekamrater har råd med men som jättemånga får välja bort i dag. Många som inte har stark ekonomi hemma kanske skulle se till att över en treårsperiod kunna köpa ett par nya skor att använda för att de inte vill känna sig utanför.

För mig och oss socialdemokrater spelar det väldigt stor roll att man kan vara en del av det inkluderande klassrumsklimatet oavsett var man bor och var man går i skolan i vårt land. Därför är det självklart för oss att prioritera barnfamiljer och gymnasieelever högre än dem som tjänar hundratusentals kronor i månaden. Fredrik Malm får gärna fortsätta förklara hur Liberalerna kan ta ställning för höginkomsttagarna snarare än gymnasieeleverna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Studiestöd

(Applåder)

Fru talman! Tack för anförandet, Fredrik Malm! Jag tänkte prata om och ställa frågor om något som ledamoten inte nämnde alls i sitt anförande.

I studiestödssystemet ingår också studiebidraget för gymnasieelever, som är oerhört viktigt för alla barnfamiljer runt om i vårt land. Det är faktiskt så att detta bidrag inte har räknats upp sedan 2018, då det höjdes från 1 050 kronor till dagens nivå 1 250 kronor.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Studiestöd

Det här är något som vi socialdemokrater prioriterar i årets budgetförslag. Vi ger 200 kronor ytterligare till barnfamiljer som har barn som studerar på gymnasienivå. Detta tillsammans med att vi socialdemokrater också höjer barnbidraget med 200 kronor i månaden skulle innebära att barnfamiljer i vårt land som har två hemmavarande studerande barn skulle kunna få nära 5 000 kronor mer i plånboken varje år.

Regeringen och Liberalerna, som Fredrik Malm tillhör, väljer att prioritera höginkomsttagare i stället för att prioritera barnfamiljer inom studiebidraget för gymnasieelever. Jag vill fråga ledamoten Malm varför Liberalerna prioriterar höginkomsttagare framför Sveriges barnfamiljer.

Fru talman! Jag tycker att ministerns svar svävar iväg lite. Debatten handlar inte om distansutbildning. Decentraliserad utbildning i denna form handlar om platsbunden utbildning tillsammans med andra, inte distansutbildning i ensamhet framför en skärm.

Ministern pratar om prioriteringar. Vi socialdemokrater kan hitta 50 miljoner i vårt budgetalternativ eftersom vi inte ger massiva skattesänkningar till de allra rikaste. I min uppväxtkommun Gislaved i Jönköpings län får inte ens 1 procent av befolkningen ta del av skattesänkningen för de allra rikaste. Det är ganska lätt att hitta utrymme i budgeten när man använder lånade medel. I stället borde man prioritera långsiktiga möjligheter för människor att ta del av utbildning.

Det är detta det handlar om. Lärcentrum kommer att fortsätta att spela en avgörande roll. Vi delar regeringens åsikt att utbildning är viktigt för att stärka Sverige som kunskapsnation och för att stärka Sveriges konkurrenskraft gentemot andra länder. Vi behöver dock se till att utbildning kommer alla människor till del i hela vårt land, inte bara koncentrerat till orter med lärosäten. Utbildning ska ges nära de människor som måste ställa om mitt i livet för att kunna ta framtidens jobb.

Vi kommer att fortsätta att debattera detta i kammaren, för det är avgörande för att Sverige ska stå stärkt i framtiden, både som nation och när det gäller alla de individer som vill utbilda sig runt om i hela vårt land.

(Applåder)