Niklas Sigvardsson

Herr talman! Det är, som sagt, glädjande att ni har tagit första steget och accepterar den delen i betänkandet och liggande budgetförslag. De miljoner som satsas på de personer som står längst ifrån arbetsmarknaden innebär att de också får ta del av utbildningsväsendet.

Precis som jag sa i mitt anförande handlar det om att komma till egenförsörjning och få möjlighet att utbilda sig. Det kommer att skapa möjligheter till lyckad integration. Det, om något, borde Sverigedemokraterna vara nöjda med.

Jag förstår till viss del att ni inte kan komma med några utfästelser här i dag, men det är glädjande att se att ni kan ta några första steg i att studiestartsstödet ska finnas kvar och att studiestartsstödet kanske kan utvecklas framåt. I den delen är vi mer än gärna med i det nya regeringsunderlaget och förhandlar om att stärka utbildningsväsendets och studiestödets ställning även för de grupper som får del av studiestartsstödet.

Herr talman! Tack för anförandet, ledamoten! Det är glädjande att se att Sverigedemokraterna har ändrat åsikt gällande studiestartsstödet, som ger tusentals personer här i landet möjlighet att studera, trots att de står väldigt långt från både tidigare utbildningsbakgrund och arbetsmarknaden.

För det är ju det som stödet ger. Bara det senaste året, alltså 2021, beräknar man att över 4 000 personer som aldrig annars hade kommit i kontakt med utbildningsväsendet fick sin utbildning möjliggjord tack vare studiestartsstödet, detta trots den turbulens som rådde vid föregående budgetdebatt om stödet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Studiestöd

Därför är det glädjande att se att ni nu har ändrat åsikt och ställer er bakom även studiestartsstödet. Jag undrar om vi skulle kunna ta ytterligare steg, precis som jag tog upp i mitt anförande, om att se över nivåerna för att fler ska kunna ta del av studiestartsstödet i framtiden.

Herr talman! Jag vill börja med att påpeka att jag inte har något yrkande i denna debatt, men jag står bakom det särskilda yttrandet från Socialdemokraterna som finns i betänkandet.

Studiestödssystemet är en avgörande del i den svenska välfärdsmodellen. Systemet, där man har möjlighet att med bra villkor bilda och utbilda sig genom hela livet, är ett tecken på frihet. Systemet gör att det är möjligt för drömmar att slå in. Den unga kvinnan och den unga mannen som flyttar hemifrån får chansen att ta steg mot yrket de alltid drömt om. Det handlar om mamman eller pappan som efter 20 år i samma arbete känner: Detta kan jag inte göra i 20 år till. Det svenska studiemedelssystemet har en avgörande roll i människors frihetslängtan.

Det är därför glädjande att se att regeringen har valt att fortsätta med den socialdemokratiska studiemedelspolitiken i sitt budgetförslag. Satsningar som den tidigare socialdemokratiska regeringen genomfört finns kvar, och de kommer att möjliggöra för tusentals människor att genomföra sin utbildningsresa.

Det handlar om höjda åldersgränser för studiemedel, höjda bidragsbelopp och bättre villkor för KPU-studenter, alltså studenter som läser en kortare pedagogisk utbildning för att kunna bli ämneslärare. Det handlar även om möjligheten att ta körkortslån för att göra sig mer anställbar.

Vi socialdemokrater är dock inte nöjda förrän alla har samma möjlighet till utbildning. Vi vill att fler människor får möjlighet till utbildning och ett livslångt lärande. Steget att påbörja en utbildning och ta studielån kan upplevas som olika stort för olika människor. Tyvärr spelar fortfarande samhällsklass och bakgrund alldeles för stor roll gällande utbildning. Ett generöst och flexibelt studiestödssystem har en central roll i att bryta dessa mönster.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Studiestöd

Vår utgångspunkt är därför att det ska vara möjligt att klara sin försörjning under studietiden utan inkomster från arbete eller hjälp från anhöriga. Vi är positiva till att den som vill och kan arbeta under studietiden också ska göra det. Men för flera grupper av studerande är det inte möjligt att kombinera studier med arbete. Det kan innebära så stora ansträngningar att både studier och familjeliv blir lidande. Detta kan gälla grupper som studerande med barn, studenter med funktionsnedsättning, studenter som blir sjuka under studietiden och studenter med stor andel schemalagd tid.

Herr talman! En av de satsningar som, extra glädjande, finns kvar i budgeten är studiestartsstödet. Det är ett viktigt stöd för att nå grupper som troligen aldrig annars hade kommit i kontakt med utbildningsväsendet och därigenom närmare arbetsmarknaden. Stödet är också pricksäkert för att nå egen försörjning och stärkt integration, då en övervägande majoritet som använder detta stöd har utländsk bakgrund.

Vi socialdemokrater anser därför att det kommer att behöva göras en översyn för att öka stödets attraktivitet så att fler kan komma i arbete. En sådan översyn bör innefatta såväl nivåer på stödet som kravet på föregående långvarig arbetslöshet, dock under förutsättning att det även framöver ska vara personer med stort utbildningsbehov som står långt ifrån arbetsmarknaden som ska ta del av stödet.

Det riktigt stora beslutet som vi debatterar här i dag är dock möjliggörandet och verkställandet av omställningsstudiestödet. Det handlar om att ytterligare positionera oss som världens bästa studiemedelssystem, och det innebär en möjlighet för människor mitt i livet att välja att satsa på omställning eller kompetensutveckling utan att behöva känna oro för hur räkningarna ska betalas, detta eftersom omställningsstudiestödet innebär att de flesta kan studera vidare med upp till 80 procent av sin tidigare lön i ett år.

Denna omställningsreform är oerhört viktig för att möjliggöra att ännu fler kan få tillgång till ett livslångt lärande, något som stärker både människor och vårt samhälle. Det gör det ekonomiskt möjligt för fler att studera längre i livet, och vi kan redan nu se ett oerhört stort söktryck på detta stöd. I slutet av förra veckan hade över 22 000 sökt detta. Därför måste vi signalera att vi har beredskap för att höja medlen redan under nästa budgetår. Vi behöver också se över hur snabbt vi kan komma upp i nästa nivå.

Detta innebär även att regeringens neddragningar av utbildningsplatser kommer att göra det ännu svårare för personer att komma in på en utbildning. Vi kan bara hoppas att regeringen och Sverigedemokraterna tar sitt förnuft till fånga och ser till att fler personer får möjlighet att studera genom att öka antalet platser på alla vuxenutbildningar.

Regeringen kommer också att behöva ha uppsikt över vilka som får sina ansökningar beviljade. Det är viktigt att även yrkesgrupper där det tidigare inte finns någon studietradition kan beviljas omställningsstudiestöd, detta för att även de ska kunna utvecklas och på så sätt stärka sin position på arbetsmarknaden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Studiestöd

Avslutningsvis, herr talman, vill jag återknyta till min inledning. Studiemedlet är och kommer att vara en oerhört viktig del av den svenska välfärdsmodellen framöver. Det bidrar till människors livsresor och möjliggörandet av drömmar. Vi måste se till att fler får den möjligheten att uppfylla just sin dröm och sin frihetslängtan.

(Applåder)

Herr talman! Jag får medge att jag inte är helt tillfreds med det svar som ledamoten Malm ger här.

Det är helt klart att vi nu får fler sökande. Bara i år är det hittills 22 000 som har sökt, och fler kommer det att bli de kommande åren. Fullt utbyggt är vi uppe på anslagsnivåer på runt 9 miljarder. Då behöver vi massiva satsningar även på utbildningsplatser.

Det är därför det känns lite märkligt att läsa i regeringens budget att man faktiskt skär ned med 85 miljoner i högskole- och universitetssektorn, att man skär ned med 1,23 miljarder på vuxenutbildningen och att man skär ned med 104 miljoner på yrkeshögskolorna. Då är vi bara där uppe i ungefär 1,4 miljarder. Lägger vi därtill nedskärningarna på 492 miljoner på folkbildningen är vi uppe i över 1,8 miljarder i nedskärningar och ungefär 30 000 platser.

Här har vi ett ganska stort jobb att göra om vi vill att alla i de kullar som kommer ska kunna få en plats för att studera och också vill att människor genom omställningsstudiestödet ska kunna kompetensutveckla sig mitt i livet.

Regeringen och regeringens företrädare är skyldiga att ge oss och alla som går hemma och väntar på ett besked ett svar. De 22 000 som har sökt detta under de månader som de har kunnat göra det och alla de nya unga som ska studera under kommande perioder väntar faktiskt på svaret. Hur kommer detta att påverka deras möjligheter att studera?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Studiestöd

Jag tycker att alla partier i regeringsunderlaget är oss svaret skyldiga. Vart ska alla studenter - både de med omställningsstudiestöd och de övriga - ta vägen när förhoppningsvis fler vill studera vidare?

Herr talman! Tack, ledamoten Fredrik Malm, för ett anförande som det i stort sett går att hålla med om! Uppfattningen om vikten av omställningsstudiestödet delar uppenbarligen våra partier. Trots att parterna inledningsvis under hösten har varit oroliga för citat om att skruva på omställningsstudiestödet verkar det nu finnas pengar i budgeten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Studiestöd

Det är väldigt viktigt att det också finns platser för alla dem som vill studera med omställningsstudiestöd. Så sent som i förra veckan var det drygt 22 000 individer som hade sökt stödet. Därför tycker vi att det är lite märkligt att man sänker ambitionen och minskar antalet platser som de personer som är berättigade till omställningsstudiestöd kan ta. När det är stor konkurrens med stora ungdomskullar ter detta sig väldigt märkligt.

Min enkla fråga är: Var ska alla de studenter som ska studera med omställningsstudiestödet få plats - på våra universitet, högskolor, yrkeshögskolor och andra vuxenutbildningar?

Herr talman! Inledningsvis vill jag säga att vi socialdemokrater självfallet också vill ha en ännu bättre lärarutbildning. Vi vill öka genomströmningen, att fler studenter ska ta examen och att vi ska få fler behöriga lärare i landets alla klassrum. Det är självklart att vi vill fortsätta att jobba för detta, så att vi alla når målet om behöriga lärare i alla klassrum.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Men en av de viktiga och centrala frågorna för att alla barn och elever ska kunna ha en behörig, kompetent och yrkesskicklig lärare i varje klassrum är lokaliseringen av lärarutbildningen. Ministern undviker den frågan gång på gång. Det måste innebära att det är väldigt osäkert i regeringen och dess samarbetsparti Sverigedemokraterna om vad man ska göra i denna fråga.

Jag hade önskat att ministerns besked var tydligare här i dag så att alla lärarutbildare runt om i vårt land kunde få fira jul i lugn vetskap om att deras lärarutbildning kommer att få finnas kvar. Det handlar om att det jobb de aktivt lägger ned och alla de ansökningar de just nu sänder in till UKÄ om att få bedriva högkvalitativ lärarutbildning ska få bli verklighet det kommande året och i framtiden. Det är en hård julklapp som utbildningsministern ger till landets lärosäten.

Jag ger ministern en sista chans att trots allt svara på den fråga jag har ställt under hela den här debatten: Kommer ministern att ta några initiativ som gör att det inte finns någon ämneslärarutbildning kvar vid lärosäten som Jönköping, Halmstad, Borås, Eskilstuna eller Gävle? Det är en fråga om kompetensförsörjning med lärare i hela vårt land.

Herr talman! Utbildningsministern för fram att den socialdemokratiskt ledda regeringen inte har gjort något. En del av det som regeringen nu lägger fram är ju en fortsättning på de initiativ som den socialdemokratiska regeringen lade fram. Det gäller till exempel vikten av KPU, det vill säga kompletterande pedagogisk utbildning. Det är glädjande att vi fortsätter att jobba aktivt med det. Det ser ut som om man kommer att fortsätta med nationella professionsprogram för rektorer, lärare och förskollärare, vilket också kommer att stärka både befintliga och nya lärare. Det görs satsningar på fler lärarledda timmar inom lärarutbildningen och mycket mer.

När det gäller frågan om kvalitet är jag och utbildningsministern överens i mångt och mycket. Vi vill också satsa på god kvalitet. Vi måste också kunna lita på att de myndigheter som är utsedda att granska och utvärdera kvaliteten på våra lärarutbildningar faktiskt gör det. Det är UKÄ som granskar detta.

Under 2021 gjordes hela 44 uppföljande granskningar av UKÄ, där lärarutbildningar i tidigare granskningar fått bristande eller ifrågasatt kvalitet. Av dessa 44 utbildningar hade 39 gått från bristande till hög kvalitet. I tre fall hade utbildningen lagts ned, och i två fall hade examenstillståndet återkallats.

Detta visar att UKÄ:s uppgift faktiskt fungerar. Utbildningar som håller för låg kvalitet är inte kvar. Det är detta vi båda vill, som jag uppfattar utbildningsministern: att vi ska ha väl fungerande lärarutbildningar med god kvalitet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Då utbildningsministern fortsatte att svara undvikande på frågan huruvida lärarutbildningar runt om i vårt land ska finnas kvar tänkte jag passa på att lite grann beskriva värdet av alla utbildningar runt om i vårt land och av att vi faktiskt har 27 lärosäten som utbildar lärare.

I en analys som UKÄ har gjort beskriver man den betydelse som utbildningar runt om i vårt land har. Man ser att program som lärar- och sjuksköterskeprogrammet långt mer än andra program rekryterar regionalt, alltså nära utbildningsorten, och även lyckas behålla studenterna i mycket högre utsträckning än många andra program. Detta gör att man uppfyller det man vill med ett lärosäte: Man både utbildar den yrkesgrupp som välfärden så väl behöver med hög kvalitet, och man får dem som har utbildats att stanna kvar i närområdet och i närliggande kommuner. Detta är jättepositivt, framför allt för områden som det som Linus Sköld pratade om - Malmfälten, Gällivare och Kiruna - men också för alla andra delar av vårt land, till exempel mer glesbefolkade kommuner i södra Sverige.

Jag ska fortsätta att ge utbildningsministern chansen att svara på frågan och lugna de lärosäten som funderar på hur de ska planera sin verksamhet framöver. Kommer ministern att ta några initiativ som innebär att ämneslärarutbildningen inte ska finnas kvar vid lärosäten som Jönköping, Halmstad, Borås, Eskilstuna, Gävle och Luleå?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Jag vill börja med att tacka utbildningsministern för svaret på mina frågor, även om jag konstaterar att vissa av svaren är allt annat än tydliga.

De senaste åren har vi flera gånger kunnat läsa om att det saknas lärare runt om i vårt land. Enligt fackförbunden saknas det ungefär 22 500 grundskollärare. Inom gymnasieskolan anger man att ungefär 15 procent av lärarna är obehöriga.

Varje dag utbildas fantastiskt duktiga lärare vid lärosäten runt om i hela vårt land, från Malmö i söder till Luleå i norr. Det är oerhört viktigt att denna utbildning finns i hela vårt land, för det handlar om att kunna klara kompetensförsörjningen i hela utbildningssektorn och få kompetenta och yrkesskickliga lärare.

Skyddsstoppet på Raketskolan i Kiruna som vi kunnat läsa om visar tydligt att vi behöver fler lärare i hela vårt land. Att då fundera på vilka lärosäten som eventuellt ska få utbilda dessa och om vi kanske ska centralisera lärarutbildningen kommer inte att göra det lättare för skolor som Raketskolan att rekrytera nya lärare. Att ge svaret att man nyss har tillträtt och att man återkommer med svaret är allt annat än bra.

Herr talman! Jag hade så sent som i går förmånen att besöka ett av de 27 lärosäten runt om i vårt land som utbildar lärare, det i Jönköping. Där lägger de varje dag stort engagemang på att utbilda framtida lärare, allt från förskollärare till ämneslärare i gymnasieskolan. De har jobbat hårt med att öka kvaliteten på sin utbildning de senaste åren, vilket UKÄ glädjande nog bekräftar att de har gjort.

Medskicket från detta lärosäte var stor oro om vad som kommer att hända i framtiden. Kommer utbildningen inte att få finnas kvar trots deras gedigna arbete de senaste åren med att öka kvaliteten?

Ämneslärarutbildningen kommer enligt Tidöavtalet, eller slottsavtalet, att "koncentreras till de högst rankade lärosätena inom respektive område". Osäkerheten bland lärosätena om vad detta innebär är stor. De undrar vilken rankning det är som regeringen ska ta fasta på, för de vet knappt om någon sådan existerar. Om man behöver upprätta en rankning, hur tänker man i så fall göra det?

Att vara så här vag och icke-konkret leder tyvärr bara till oro och osäkerhet hos olika lärosäten nu när de lägger långsiktiga strategier. Vågar man gå in i långa avsiktsförklaringar med huvudmän gällande kompetensförsörjning? Vågar man gå in i nya samarbetsformer? Vågar man investera i bättre läromiljöer och innovativa lösningar för att höja kvaliteten ännu mer de kommande åren?

Jag tänker återigen ge utbildningsministern chansen att svara på den fråga som jag ställde i min interpellation. Har ministern någon avsikt att ta några initiativ som innebär att ämneslärarutbildningen inte finns kvar vid lärosäten som Jönköping, Halmstad, Borås, Eskilstuna, Gävle och Luleå?

Herr talman! Min fråga går till utbildningsminister Mats Persson.

Genom den stora reform av LAS, trygghet och omställning som nyligen kom på plats har Sverige fått ett omställningssystem i absolut världsklass. Det nya generösa omställningsstudiestödet gör att vanliga löntagare får utmärkta möjligheter att ställa om till ett nytt yrke eller vidareutbilda sig för att stärka sin position på en krävande arbetsmarknad. Vi kan nu konstatera att efterfrågan på att ta del av stödet har varit enorm.

Systemet tillkom dock inte av sig självt, utan det var tack vare ansträngningar av arbetsmarknadens parter i hopp om bred politisk uppbackning. Mot bakgrund av detta blev jag mycket förvånad när den nytillträdde arbetsmarknadsministern Johan Pehrson påstod att regeringen skulle skruva lite i omställningsstudiestödet. Detta har gett upphov till stor oro hos de fackliga organisationerna.

Min fråga till utbildningsministern är därför: Vad menar regeringen med sitt uttalande om att skruva i omställningsstudiestödet, och kan arbetsmarknadens parter lita på att regeringen kommer att stå fast vid statens åtagande gällande stödet?

Fru talman! Det handlar om att vi behöver säkerställa den grundlagsskyddade rätten för minoriteter att fortsätta att bedriva sin kultur. Detta har vi tagit hänsyn till i de propositioner som vi lagt fram på detta område och i den dialog som den föregående regeringen har haft med de judiska församlingarna när dessa har utryckt oro.

Till syvende och sist handlar det om hur vi ska agera. Vi vill stoppa friskolor i nästa steg, eller vinstjakten i friskolorna. Det handlar också om helt andra typer av friskolor. Det bästa vore om vi fick en skola som helt fokuserar på den vetenskapliga grunden och beprövad erfarenhet.

(Applåder)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmänpolitisk debattUtbildning och forskning

Fru talman! Ledamoten lyfter upp en viktig fråga. Den judiska skolan och judiska församlingar har uttryckt oro när vi har tagit fram förslag om etableringsstopp och om att förbjuda friskolor. I liggande propositioner har vi tagit hänsyn till att den judiska minoriteten, som är en av våra grundlagsskyddade minoriteter, ska kunna känna sig trygg även i framtiden.

Det handlar som sagt om likvärdighet. Det är därför vi socialdemokrater jobbar hårt för att alla barn ska ha rätt till en utbildning som vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Det är inget annat som gör att vi är övertygade om att vi måste införa etableringsstopp. Det handlar om barns rätt att kunna utvecklas så långt det bara är möjligt.

Fru talman! Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Utbildningen ska utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar och de mänskliga rättigheterna som människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet och solidaritet mellan människor. Utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.

Detta är utdrag ur det som kallas portalparagrafer i skollagen.

Fru talman! I och med detta är det för oss socialdemokrater självklart att alla religiösa friskolor borde förbjudas. Skolan ska vara en plats för elever att bryta idéer och tankar. Skolan ska vara en plats där elever växer som människor genom att umgås och lära av andra med helt annan bakgrund. Där ska företagarens barn möta arbetarens barn och barnet från en kristen familj möta barnet från en muslimsk familj. Det får alla våra barn att växa och utvecklas som människor.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmänpolitisk debattUtbildning och forskning

De senaste åren har den tidigare socialdemokratiska regeringen lagt fram skarpa förslag för att få till en skola fri från religiös påverkan. Det har handlat om att ställa högre krav på aktörer som driver skolor, om att ge Skolinspektionen skarpare verktyg och om att införa demokratikriterier i lednings- och ägarprövningen.

Vi har också lagt fram skarpa förslag om att införa etableringstopp för konfessionella friskolor från 2024. Lagförslaget finns förberett, färdigt att lägga fram för den nya regeringen om man vågar ta tag i problemet. Vi har sett problemet och lagt fram ett förslag på lösning, men denna regering ser ut att ducka.

Fru talman! Det är avgörande att vi tar steg för att nå en skola fri från religiös påverkan och religiös fostran. Alla barn ska ha rätt att gå i en skola där fokus ligger på undervisning och utbildning. Det här är vägen till en skola där eleverna får tillgång till det som skollagen uttryckligen skriver: Utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.

För mig som politiker är det en skyldighet att verka för att alla barn får denna möjlighet.

För många innebär religion en stor tillgång och något som förenar människor i samhället. Barn och unga hittar samhörighet och styrka i sin religion och det ska vi ta vara på. Men för andra barn är det precis tvärtom. Religionen känns påtvingad. Vi vet att många barn och unga upplever att de religiösa inslagen i dagens religiösa friskolor inte känns frivilliga utan påtvingade.

Vi socialdemokrater vill att skolan ska vara ett andningshål för dessa barn. Skolan ska vara en plats där man känner sig fri att utvecklas och hitta sin väg i livet.

Vi socialdemokrater står upp för en utbildning som främjar allas barns rätt till utveckling, lärande och livslång lust att lära. Det är därför vi socialdemokrater kommer att stå upp för förbudet mot religiösa friskolor.

(Applåder)

Fru talman! Även om man inte är för någonting som parti är man trots allt, när man leder regeringen, ansvarig för den politik som man har kommit överens om med de partier som man samarbetar med. Just nu är det ju Moderaterna som är det största partiet i regeringen, och det är därför också Moderaterna som är ansvariga för politiken i Tidöavtalet och för den politik som lades fram i regeringsförklaringen.

Den politiken är ju tydlig: Muslimska friskolor görs till något som kristna friskolor inte är. Varför gör ni skillnad?

Fru talman! Ledamoten representerar ju det största partiet i den regering som precis har bildats. Det är för mig beklämmande att man i så stor utsträckning har låtit Sverigedemokraterna styra det avtal som finns, det vill säga Tidöavtalet. Det är också beklämmande att ett parti vars statsminister säger att man ska samla och hela - inte splittra - landet uttryckligen går med på formuleringar om "ett stort problem med extremism och islamism bland skolor med muslimsk profil" och att det är detta som tas upp på området religiösa friskolor.

För mig är det faktiskt beklämmande att man som moderat låter SD sätta agendan på det här området. I anförandet sas det att det är en likvärdig skola som står i första rummet. Varför är då de kristna friskolornas rättigheter överordnade barnens rätt till likvärdig utbildning?

Fru talman! Ledamoten Grubb sa här att Sverigedemokraterna ser verkligheten som den är. Men verkligheten är väldigt selektiv i Sverigedemokraternas Sverige.

Vi har otaliga gånger sett vittnesmål från religiösa friskolor där elever mår psykiskt dåligt. Elever mår psykiskt dåligt och pressas att tillhöra religiös verksamhet som de kanske inte alls vill ha.

I Tidöavtalet skriver Sverigedemokraterna - för jag förmodar att det är Sverigedemokraterna som har skrivit den punkten - att det bara handlar om muslimska friskolor, att det problemet och den verkligheten bara handlar om muslimska friskolor.

Vad tänker Sverigedemokraterna göra för alla de barn som faktiskt lider i de kristna friskolorna? De står ju inte med.