Anna af Sillén

Herr talman! Jag tackar ledamoten Velasquez Castro för hans fråga. Regelförenkling är särskilt viktigt för småföretagen. Där är vi helt överens. Jag har sagt det förut, och jag säger det gärna igen: Jag välkomnar Socialdemokraternas engagemang i frågan.

Vi hade gärna sett att det hade hänt mer under de åtta år som Socialdemokraterna hade regeringsmakten här i Sverige. Jag kan konstatera att under den perioden hade vi moderata parlamentariker på plats i Bryssel som jobbade specifikt med regelförenklingsfrågan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Regelförenkling för företag

Det stämmer att många av de problem i Sverige som vi skyller på EU hänger ihop med regelkrångel. Men vi behöver nog också konstatera att vi själva ställer till en del på hemmaplan.

Under Socialdemokraternas regeringstid har inte överimplementeringen av EU-regler hanterats. Det är någonting som står på regeringens att göra-lista. Gold-plating av EU-direktiv måste få ett stopp. Svenska företag ska få goda konkurrensförutsättningar.

Jag vill gärna understryka att det har varit en av prioriterade frågorna i det svenska ordförandeskapet i EU. Det handlar om att lyfta fram konkurrenskraften.

Det kommer naturligtvis att innebära arbete med regelbördan. Det kommer också att innebära en stärkt svensk konkurrenskraft och en stärkt europeisk konkurrenskraft. Det är ett viktigt och välkommet politiskt perspektiv i sammanhanget.

Herr talman! Så trevligt att få avrunda denna onsdag med att debattera Sveriges viktigaste fråga, nämligen hur vi stärker förutsättningarna för våra svenska företagare!

Entreprenörer beskrivs ofta som problemlösare, och det med rätta. På de företagsbesök jag gör slås jag alltid av deras förmåga att lösa problem, trampa om och hitta nya vägar, oavsett om det handlar om konsekvenser av ett krig, en pandemi, klimatförändringar eller något annat. Det mesta upplever jag att företagare hittar sätt att anpassa sig till och lösa. Men det finns ett berg de inte rår på, och det är politiskt beslutade regler. Till skillnad från naturliga berg tenderar detta byråkratiska berg att växa.

I en färsk rapport från Svenskt Näringsliv framgår att så mycket som varannan företagare upplever att reglerna är krångligare och svårare att förutse än tidigare. Med cirka tio timmar i veckan för att hantera administration är det lätt att förstå att svensk företagsamhet knappast har någon snabbfil i konkurrensen med andra länder. Och som alltid är tid pengar. 200 miljarder är den sammantagna kostnad regelbördan beräknas orsaka för företagen, herr talman. Till det kommer den kostnadskarusell överbyråkratiseringen orsakar oss svenska skattebetalare.

Regelförenkling för företag

Företagens förutsättningar angår oss alla, för de påverkar oss alla. Svensk livsmedelsförsörjning äventyras när svenska bönder tvingas lägga alltmer tid på prisdrivande byråkrati. Vår säkerhet äventyras när paragrafrytteri trumfar sunt förnuft och vår försvarsindustri inte får provskjuta ammunition trots krig i Europa. Den gröna omställningen bromsas av tillståndsprocesser som gör att industrin hindras från att gasa på i arbetet mot klimatförändringarna, jobben hotas när småföretagen inte mäktar med den administrativa bördan och så vidare.

Onödig byråkrati, herr talman, går också ofta hand i hand med politisk klåfingrighet. Alltför många företagare, inte minst på landsbygden, upplever att staten kör över dem i frågor där ägarrätten borde ha respekterats och skyddat verksamheten. Det skapar en otrygghet som är helt oacceptabel.

Jag engagerade mig politiskt för att jag vill bidra till en politik som banar väg i stället för att stå i vägen. Företagandet är min hjärtefråga för att det är fundamentalt för Sverige - inte bara för att det skapar jobb utan för att det är entreprenörskap som driver utveckling och innovation och löser våra problem. Sverige ska vara ett land där man kan testa sina idéer och förverkliga sina drömmar. Det ska vara tryggt, enkelt och lönsamt att vara företagare här. Då, herr talman, finns det en del att jobba på.

Man är som man tillåter sig att vara, och Sverige har tillåtit sig en hållning gentemot företagare som inte är hållbar i längden. Vi är fredsskadade, läste jag i en artikel häromdagen. Kanske stämmer det - jag vet inte. Men att vi svenskar i brist på yttre reella hot under lång tid har byggt en kultur där vi skapar onödiga regler och processer för sådant som ofta inte är problem tror jag stämmer.

Det krävs ett skifte i kultur och mindset på många plan, inte minst de politiska, för att vända den här utvecklingen. Sverige behöver en rejäl avregleringsvåg. Den avbyråkratisering som skulle gynna våra företagare skulle naturligtvis även bidra till att effektivisera staten - en välgärning i sig.

Näringslivspolitik är inte raketforskning. Det handlar tvärtom i stor utsträckning om att inte krångla till det. Det är väldigt bra för Sverige att vi nu har en regering på plats som aviserat höga ambitioner när det gäller att dra upp politiska fingrar ur den berömda syltburken. Mitt parti, Moderaterna, gick till val med en tydlig målsättning att minska regelbördan för företag. I regeringsförklaringen lyfte statsminister Ulf Kristersson särskilt fram vikten av ett fritt och starkt svenskt företagande. I den här kammaren konstaterade näringsminister Ebba Busch för bara ett par veckor sedan att regeringens arbete med att långsiktigt förbättra näringslivets förutsättningar är igång. Och så är det, herr talman.

Regeringen tar nu ett brett grepp om frågan hur vi ska förenkla för företagande. Ett omfattande beredningsarbete är igång som hanterar förstärkning av Regelrådet och det implementeringsråd som ska införas och särskilt ska syfta till att minska regelbördan. Men inte bara en översyn av nya reglers konsekvenser ska göras. Det är även så att överimplementeringen av EU-regler måste få ett stopp. Det måste rensas i befintlig regelflora, och reglers existensberättigande måste bygga på frågan vilket problem de löser. Myndighetsutövningen ska stärkas i syfte att förbättra företagarservicen, och regleringsbrev bör peka ut en tydlig företagarlinje för de tjänstemän runt om i landet som hanterar näringslivsfrågor. Jag tror, herr talman, att det här helhetsgreppet är nyckeln till framgång.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Regelförenkling för företag

Förenklingar med tydlig inverkan på entreprenörskap, småföretagande, forskning och investeringar kommer att vara särskilt viktiga för att skapa ett mer gynnsamt företagsklimat men också säkra att vi har de regler som faktiskt behövs, inte minst för att minska och motverka osund statlig och kommunal konkurrens på företagens bekostnad.

Herr talman! Det är företagande som är nyckeln till Sveriges välstånd, och det är fri företagsamhet som är nyckeln till utveckling. Med ett gott företagsklimat stärks förutsättningarna för fler svenska företagsidéer och uppfinningar som inte bara skapar de jobb som finansierar vår gemensamma välfärd utan också gör att vi möter framtiden bättre rustade med nya lösningar för de utmaningar och omställningar vi står inför.

Moderaterna har tillsammans med samarbetspartierna gått från vallöfte till verkstad när det gäller arbetet mot regelkrånglet. Det framgår i näringsutskottets betänkande Regelförenkling för företag. Här framgår också att det finns ett brett politiskt engagemang i frågan, och det är i grunden bra. Jag konstaterar också att samtliga reservationer lyfter frågor som finns med i regeringens beredning av regelförenklingsarbetet. Det skapar förutsättningar för en bra framdrift i det politiska arbetet och därmed i förlängningen för ett stärkt svenskt företagande.

Herr talman! Jag yrkar bifall till förslaget i utskottets betänkande Regelförenkling för företag och avslag på samtliga motioner.

(Applåder)

Herr talman! Låt mig förtydliga så att det inte blir några missuppfattningar. Regeringen tittar inte, utan regeringen har en verkstad igång kring detta.

Jag tror säkert att Elin Söderberg förstår att en nytillträdd regering behöver se över det material som den förra regeringen lämnade efter sig innan man släpper iväg det.

Men återigen: Jag är övertygad om att alla goda förslag i fråga om detta kommer att beaktas.

Elin Söderberg undrade: När sker vad? Låt mig då bara påminna om vilken situation vi befinner oss i, nämligen en situation där den nytillträdda regeringen har hanterat en omfattande energikris, i större utsträckning skapad av beslut som Miljöpartiet har tagit tillsammans med Socialdemokraterna i den förra regeringen. Så när vi talar om att underlätta för våra företag och för vårt näringsliv när det gäller tillståndsprocesser och när det gäller att ha goda förutsättningar och rätt styrning av myndigheterna så sker nu betydande förändringar i detta arbete. Och det kommer att vara väldigt gynnsamt för svenskt näringsliv och för svensk konkurrenskraft.

Herr talman! Jag tackar ledamoten Elin Söderberg för frågan.

När det gäller en stärkt dialog är det min absoluta uppfattning att det i de allra flesta lägen är bra, så även när det gäller tillståndsprocesserna. Det är också intressant att titta på parallella processer. Hur kommer vi snabbare framåt i tillståndsprocesserna?

När det gäller myndighetsutövningen kommer den också att kunna gå snabbare. Här behöver vi titta på hur myndigheterna styrs och vilka ingångar de får i regleringsbrev och så vidare. Vi är helt övertygade om att de resurser som myndigheterna behöver för att klara tillståndsprocesserna på ett så effektivt sätt som möjligt kommer de att ha.

Men nu handlar det om att också utforma hur tillståndsprocesserna ska se ut för att de ska vara just förutsägbara, rättssäkra och snabba.

Herr talman! Jag uppfattade ingen konkret fråga i anförandet. Men låt mig bara konstatera att det stämmer att det finns en stor oro inom näringslivet. Jag träffar många företagare. Och precis som ledamoten säger finns det stora utmaningar just nu kring kompetensförsörjningen och kring olika saker som orsakas av osäkerhet i omvärlden och naturligtvis en osäkerhet kopplad till inflationen. Därför är naturligtvis det arbete som regeringen nu gör för att bromsa inflationen av största vikt.

Men jag har aldrig hört en företagare uttrycka oro för att det ska ske förändringar i de tillståndsprocesser som vi har nu. Tvärtom är detta någonting som näringslivet vill se. Man vill se att detta ändras snarast möjligt, så att vi får mer rättssäkra, mer förutsägbara och framför allt snabbare tillståndsprocesser. Det kommer denna regering att arbeta för.

Herr talman! Jag tackar så mycket för frågan.

Jag och Moderaterna är helt övertygade om att en effektivisering av staten är en mycket klok väg framåt när det gäller myndighetsutövningen och att det absolut inte står i motsatsställning till att göra saker bättre, tvärtom. Att skynda på tillståndsprocesserna handlar om att svenska myndigheter och svensk lagstiftning måste göras bättre. Det handlar om både lagstiftning och utförande från Myndighetssverige.

Att vi hela tiden verkar för att effektivisera det statliga myndighetsutövandet tror jag är av allra största vikt, för att inte säga nödvändigt, för att uppnå en bättre och snabbare service i dessa frågor.

Herr talman! Det tål att upprepas att vi varmt välkomnar den hast med vilken Socialdemokraterna nu vill se arbetet göras. Jag tror säkert att ledamoten Isak From inser behovet för en nytillträdd regering att sätta sig in i det material som redan finns.

Jag kan ge mycket lugnande besked om att detta är prioriterade frågor för regeringen. Tillståndsprocesserna ska ses över. Det har varit ett tydligt vallöfte, och det pågår nu ett intensivt arbete inom Näringsdepartementet och Regeringskansliet.

Jag är som sagt övertygad om att man också kommer att titta på de delar som är framtagna av den förra regeringen. I den mån det är kloka och genomförbara förslag är jag säker på att regeringen kommer att ta med dem i sitt arbete.

Återigen: Arbetet pågår redan, och det kommer att fortsätta att pågå.

Herr talman! Tack för frågan, ledamoten Isak From!

Ledamoten nämnde i sitt anförande tidigare att det nu får vara slutsåsat. Det är det. Framför allt är det slutsossat. Efter åtta år i regeringsställning var det naturligtvis oerhört välkommet att den dåvarande socialdemokratiska regeringen landade i vad man ville göra med tillståndsprocesserna. Precis som ledamoten konstaterade finns det ett antal utredningar som nu har landat hos den nuvarande regeringen.

Åtta år, som sagt, och vi är nu fem minuter in i matchen. Jag är övertygad om att regeringen kommer att titta också på utredningarna i det arbete som nu alltså redan pågår med att korta tillståndsprocesserna för svenskt näringsliv.

Herr talman! Den svenska gruv- och mineralnäringen var med och byggde Sverige rikt och är nu helt avgörande för att vi ska klara att minska våra utsläpp och ställa om vårt samhälle. Den är också av stor vikt för vår industris fortsatta utveckling och konkurrenskraft. Men den har under många år bromsats av onödiga stoppklossar.

Från att ha varit på världens tio-i-topp-lista har Sverige rasat till plats 36. Utvecklingen har skett gradvis, och trenden har varit tydlig i många år. År 2016 låg Sverige på plats 8, 2018 på plats 21 och nu på plats 36 när attraktiva gruvnationer rankas. Det, herr talman, är ett politiskt slöseri med fantastiska förutsättningar.

Framför allt handlar detta om orimligt långa och oförutsägbara tillståndsprocesser som leder till att investeringar uteblir, arbetstillfällen och ekonomisk tillväxt går förlorade och klimatnyttan inte fullt ut realiseras. Ska den svenska gruvnäringens potential tas till vara måste vi bryta ned det berg av byråkrati som står i vägen. Det, herr talman, avser den här regeringen att göra.

Sveriges gruv- och mineralnäring har stor betydelse för att förse såväl Sverige som andra länder med olika metaller och mineral. Och på många håll i landet, så även i mitt hemlän Sörmland, ser vi betydelsen som näringen har för en framgångsrik och jobbskapande industri.

EU-kommissionen har pekat ut Sverige som ett land med mycket goda förutsättningar att möta den ökande efterfrågan av kritiska råmaterial för att säkra EU:s självförsörjningsgrad. Över hälften av råmaterialen på EU:s kritiska lista finns det potential att bryta här i Sverige. Frågan om försörjningsberedskap har ökat i aktualitet också på senare år när Kina dominerar marknaden för de råmaterial som behövs för klimatomställningen.

Omställningen till fossilfritt ökar också efterfrågan på en rad olika mineral. Enligt en rapport från Internationella energirådet kräver en elbil i regel drygt sex gånger mer mineral än en fossildriven bil och ett vindkraftverk nio gånger mer än en fossil gasanläggning. Internationella energirådet menar att det totalt sett kommer att krävas mellan fyra och sex gånger så mycket metaller och mineral för att nå klimatmålen i Parisavtalet.

Det är tydligt, herr talman, att gruvbrytning är en förutsättning för att klara klimatomställningen. För svensk del är detta en stor möjlighet att ta ännu större plats på både den europeiska och den globala marknaden för metaller och mineral. Som gruvnation har vi flera fördelar gentemot många andra, såsom en lång tradition och erfarenhet av gruvbrytning, framstående forskning och hög kompetens inom företagen.

Därtill har svensk gruvnäring kommit långt med innovativa tekniska och utsläppssnåla lösningar och är redan i dag världsledande när det kommer till att klimatanpassa sin verksamhet. Vår gruvnäring uppfyller också höga säkerhetskrav och krav på goda arbetsvillkor.

Trots alla fördelar har Sverige haft svårt att nå sin fulla potential. En stor anledning till detta är den förda politiken från den förra regeringen, framför allt oförmågan att ta tag i tillståndsprocesserna. Det behövs ett omtag i svensk gruv- och mineralpolitik, och detta omtag gör nu den moderatledda regeringen tillsammans med samarbetspartierna.

Tillståndsprocesserna ska bli enklare och mer rättssäkra, och en ny strategi måste på plats som tar i beaktande inte bara hur vi säkrar konkurrenskraften för gruv- och mineralnäringen utan också hur dess potential kan nyttjas bättre i klimatomställningen.

Till sist måste såklart långsiktiga förutsättningar ges när det kommer till bland annat elförsörjning. Så, herr talman, stärker vi förutsättningarna inte bara för den gröna omställningen utan för svensk industri och svensk konkurrenskraft.

Med detta yrkar jag bifall till utskottets förslag, med undantag av tillkännagivandet enligt reservationen om myndigheters roll vid tillståndsprocesser. Ett sådant tillkännagivande gjordes redan till den förra regeringen och finns alltså redan. Detta drev Moderaterna fram under den förra mandatperioden, och nu genomför vi arbetet i regeringsställning.

(FÖRSTE VICE TALMANNEN: För tydlighets skull: Innebär detta att Anna af Sillén yrkar bifall till reservation 5?)

Jag yrkar bifall till utskottets förslag med undantag för punkt 5.

Herr talman! Min fråga till näringsministern gäller svensk företagsamhet och konkurrenskraft. Sverige är som vi vet ett fantastiskt land, inte minst tack vare den företagarkraft som finns här. Men strålande förutsättningar till trots toppar vi inga tillväxtlistor i dag, tvärtom. Bromsande byråkrati och betungande administration har länge hämmat svenska företags konkurrenskraft och lönsamhet och därmed tillväxt.

Småföretagen drabbas hårdast när entreprenörer får lägga tid på regelkrångel i stället för på själva jobbet. Samtidigt står vår industri och stampar i väntan på ändlösa tillståndsprocesser. Sverige behöver en rejäl avregleringsvåg. Det är därför mycket välkommet att regeringen har aviserat en hög ambition när det gäller att stärka svensk företagsamhet.

Min fråga till näringsministern är: Hur kommer regeringen att jobba för att minska regelbördan och onödig byråkrati för våra företagare?

Herr talman! Skiftnyckel, kullager, blixtlås, dynamit och respirator. Tetra Pak, Spotify och Skype. Listan kan göras lång över de uppfinningar som svensk entreprenörskraft utvecklat genom åren. Sverige må rent geografiskt vara det lilla landet i norr, men sett till företagande är vi en stor nation.

Lägger vi också till de naturtillgångar vårt land har i skog och mark och som av generationer av företagare förädlats till stora exportnäringar och högklassig livsmedelsproduktion är det lätt att konstatera att Sverige är ett land med fantastiska förutsättningar.

Ändå är det inte bland topplaceringarna vi återfinner Sverige när det gäller tillväxten i Europa - tvärtom återfinns vi nu bland de länder som har sämre tillväxt, och samtidigt har svensk konkurrenskraft försvagats. Hur kunde det bli så?

Anledningarna är såklart flera, men tydligt är att tillväxttakten knappast avtagit när det gäller byråkrati och administration. Regelbördan har tvärtom ökat. Av en färsk rapport från Svenskt Näringsliv framgår att så mycket som varannan företagare upplever att reglerna är krångligare och svårare att förutse än tidigare. När det ägnas cirka tio timmar i veckan åt att hantera administration är det lätt att förstå att svensk företagsamhet knappast har någon snabbfil i konkurrensen med andra länder.

Tid är pengar, som alltid. 200 miljarder beräknas den sammantagna kostnaden vara för företagens regelbörda - för företagen, alltså, herr talman! Till det kommer den kostnadskarusell överbyråkratiseringen också orsakar svenska skattebetalare.

Bromsande byråkrati och betungande administration hämmar med andra ord svenska företags konkurrenskraft och lönsamhet och därmed landets tillväxt. Småföretagen, som skapar flest jobb, drabbas hårdast när entreprenörer får lägga mer tid på regelkrångel än på själva jobbet. Samtidigt står industrin och stampar i väntan på ändlösa tillståndsprocesser hos myndigheter som för länge sedan tappat förståelsen för näringslivets förutsättningar.

Onödig byråkrati, herr talman, går ofta hand i hand med politisk klåfingrighet. Alltför många företagare, inte minst på landsbygden, upplever att staten kör över dem i frågor där ägarrätten borde ha respekterats och skyddat verksamheten. Det krävs ett skifte i kultur och mindset på många plan, inte minst de politiska, för att vända utvecklingen.

Sverige behöver en rejäl avregleringsvåg. En avbyråkratisering som skulle gynna våra företagare skulle naturligtvis även bidra till att effektivisera staten, en välgärning i sig. Moderaterna gick till val med målsättningen att minska regelbördan för företag med 30 procent.

Näringsliv

I regeringsförklaringen lyfte statsminister Ulf Kristersson särskilt fram vikten av ett fritt och starkt svenskt företagande. I den här första budgeten slås också fast att regeringen ska inleda ett arbete med att långsiktigt förbättra näringslivets förutsättningar. Skattelättnader och förenklingar med tydlig inverkan på entreprenörskap, småföretagande, forskning och investeringar kommer att vara särskilt viktiga för att skapa ett mer gynnsamt företagsklimat.

Extra viktig är förstärkningen av Regelrådet och det implementeringsråd som nu ska införas och som särskilt ska syfta till att minska regelbördan. Dessa råd bör ta ett brett grepp om frågan om hur man kan förenkla för företagande - inte bara göra en översyn av nya reglers konsekvenser. Även överimplementeringen av EU-regler måste få ett stopp, det måste rensas rejält i befintlig regelflora och reglers existensberättigande måste bygga på att man ställt sig frågan vilket problem de löser.

Även myndighetsutövningen bör granskas, och regleringsbrev bör peka ut en tydlig företagarlinje för de tjänstemän runt om i landet som hanterar näringslivsfrågor.

Herr talman! Det är företagande som är nyckeln till Sveriges välstånd, och det är fri företagsamhet som är nyckeln till utveckling. Med ett gott företagsklimat stärks förutsättningarna för fler svenska företagsidéer och uppfinningar som inte bara skapar de jobb som finansierar vår gemensamma välfärd utan också gör att vi möter framtiden bättre rustade med nya lösningar för de utmaningar och omställningar vi står inför.

Beskedet att Moderaterna tillsammans med samarbetspartierna nu går från vallöfte till verkstad när det gäller arbetet mot regelkrånglet är viktigt och välkommet. Det skapar förutsättningar för företagsamhet - och företagsamhet, herr talman, är hoppfullhet.

Jag yrkar bifall till utskottets förslag till beslut.

Näringsliv

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 21 december.)

Subsidiaritetsprövning av EU-förslag

Fru talman! Min fråga går till justitieministern. Brottsligheten har i allt större utsträckning kommit att påverka svensk företagsamhet. Det gäller hela landet, och mitt hemlän Södermanland är tyvärr inget undantag. Jag får rapporter från företagare på landsbygden som drabbas av utländska stöldligor, handlare som utsätts för snatterier, åkerier som får dieseln stulen med mera. Kriminaliteten slår brett, och den drabbar inte minst våra småföretag.

Trygga företagare är en förutsättning för välfärden, jobben och ett konkurrenskraftigt Sverige. Regeringen har aviserat ett omfattande och mycket välkommet grepp om trygghets- och säkerhetspolitiken.

Min fråga till justitieministern är: Hur kommer regeringen att jobba för att särskilt stärka tryggheten för våra företagare?