Niels Paarup-Petersen

Herr talman! Det är oerhört intressant att höra regeringsunderlagets största parti säga att vi inte ska göra några undantag. Det är ju just vad regeringen gör just nu. Man inför undantag på undantag. Man inför en ny gymnasielagstiftning där gymnasielärarna sitter på makten att bestämma om människor ska få stanna eller inte. Det är det ni gör just nu. Det är ert svar på tonårsutvisningarna: en ny gymnasielagstiftning.

Jag hoppas att Nima Gholam Ali Pour faktiskt läser vad regeringen säger, tar till sig det och inser att det är detta man håller på med just nu.

Ja, jag tycker att man kan göra ett undantag för dem som försvaret har bett om hjälp och som alla andra länder i Europa faktiskt hjälper. Vi har hjälpt en del av denna grupp tidigare, men alla har inte fått lov att komma. Jag tycker att vi kan göra det. Vad kommer annars att hända nästa gång Sverige är ute i ett krigsområde och behöver hjälp från folk lokalt? Det vi säger är: Tack för att ni ställer upp för Sverige och faktiskt förråder ert land! Vi kommer att lämna er därhän sedan, men snälla – ge oss stöd!

Hur tror ledamoten att det kommer att påverka Sveriges möjlighet att säkra sina trupper vid framtida konflikter? Det vill jag gärna ha svar på.

Sedan har jag en fråga till som jag jättegärna skulle vilja få svar på. Det gäller den kommande vandelslagstiftning som regeringen tänker lägga fram.

I dagsläget finns det en taxichaufför i Malmö som inte kan få uppehållstillstånd för att han har fått fyra trafikböter. Fyra trafikböter gör att en taxichaufför i Malmö inte kan få permanent uppehållstillstånd då det anses att han i framtiden eventuellt inte kommer att kunna ha kvar sitt yrke. Det är kravet i dag. Så långt nere är vi att fyra trafikböter kan hindra uppehållstillstånd för en människa som jobbar här, bor här, har familj här etcetera. Han har gjort allting rätt. Han har varit här i tio år.

Hur få trafikböter ska det vara i framtiden?

Herr talman! Gholam Ali Pour avslutade med att regeringen inte bara pratar om problemen utan också åtgärdar dem. Men det finns ju en utmaning i att man även skapar dem.

Till exempel har man skapat tonårsutvisningar och utvisning av folk som jobbar och tjänar över 30 000 kronor. Det är ingen annan som har skapat det problemet, utan det har ni gjort, Nima Gholam Ali Pour. Det fanns inte, men ni skapade det. Varför? Det är det som är vår stora fråga.

Vi i Centerpartiet stöttar stora delar av det som görs för att strama upp migrationspolitiken och säkra att det råder ordning och reda, att ett nej ska vara ett nej etcetera. Vi stöttar de bitarna. Men vi är skeptiska till de delar som är rättsosäkra, som ni inte ens kan förklara och som Lagrådet säger är extremt undermålig lagstiftning.

Det är alltså ingen regering som har fått så mycket kritik från Lagrådet som den här. Den får kritik för att den skapar riktigt dålig lagstiftning som ingen, inte ens regeringen själv, kan säga vad den innebär. Det är vi skeptiska till, och det bör man vara. Lag är nämligen inget man ska hafsa igenom bara så där en tisdagsmorgon, när man är lite halvtrött. Det ska göras ordentligt, och man ska lyssna på de experter som faktiskt vet vad saker handlar om. Det gör inte den här regeringen, och där skiljer vi oss åt.

Jag skulle dock vilja fråga om en väldigt specifik sak, nämligen tolkarna. Det handlar om människor som var redo att offra sina liv för att hjälpa Sverige och som i dag hotas. De befinner sig i livsfara, men regeringen vägrar ta dem till Sverige. Som god nationalist borde väl du tycka att den som hjälper Sverige – som är redo att offra sitt liv för Sverige – borde få ett tack tillbaka? De här människorna borde väl få den hjälp att rädda sig själva och sina familjer och komma till Sverige som försvaret anser att de bör få?

Jag ber om ursäkt för att jag tilltalade ledamoten med du, herr talman!

Herr talman! Jag och Wärnick behöver inte prata länge om att Socialdemokraterna är snabba på att vända sig. Vi är överens där, kan man nog säga. Men i slutändan är det ett faktum att man gick från permanenta till tillfälliga uppehållstillstånd som standard under en socialdemokratisk regering, och det är ett faktum att under Alliansen var det inte så. Återigen: Låt oss bygga på fakta!

Jag konstaterar att beskedet till familjen Perez är att de fuskade eller inte ansträngde sig tillräckligt. Det är det som är beskedet från Moderaterna. Jag ska föra vidare till folk i Gävleborg att det är Moderaternas syn på den här familjen.

Ja, med vårt krav är det också folk som kommer att utvisas. Skillnaden är att vi vill ge makten till arbetsmarknadens parter, som vi brukar göra i Sverige, för att få en korrekt lönebildning. Det brukade Moderaterna också vara för.

Moderaterna har gett makten till Sverigedemokraterna. De som tror att Sverigedemokraterna är bättre på korrekt lönebildning än arbetsmarknadens parter kan från och med nu rösta på Moderaterna. De som tycker att det är arbetsmarknadens parter som ska sköta det kan rösta på oss. Så enkel kan vi göra den frågan.

Låt oss prata om arbete och arbetslöshet! I er budget har ni satsat 43 gånger mer på återvandringsbidraget än ni satsade på arbetsmarknadspaketet i vårändringsbudgeten. Om vi ska prata om arbetslöshet och att folk ska i arbete: För 1,4 miljarder kunde vi ha slopat arbetsgivaravgifterna för de första tio anställda i alla Sveriges företag. Men nej, återvandringsbidrag är det som är Moderaternas nya politik när vi har en halv miljon arbetslösa.

Ni har lämnat arbetslinjen till fördel för utvisningslinjen. Det är vad samarbetet med Sverigedemokraterna i stället för med Centerpartiet har gjort med Moderaterna. Jag känner inte igen er.

Herr talman! Jag kan säga så här till ledamoten Wärnick: Jag vill hellre vara med i ett skämt om ett samarbete än att vara med i ett samarbete som är ett skämt.

Jag är glad att ledamoten tar upp den ansvarslösa migrationspolitiken, för Ulf Kristersson var med och genomförde den och Forssell var stabschef när den genomfördes. Det är det som är verkligheten. Och ja, vi var också med. Men jag tror ju på att man kan prata om fakta och inte komma med alla möjliga dumheter här i kammaren om en icke sann verklighetsbild.

Efter 2016 var S med och stoppade den politiken. Vi var också med i delar av det, och ni var med i delar av det. Men verkligheten är att det var under allianstiden vi gjorde den migrationspolitik som skapade situationen 2015 och 2016. Det borde vi ta ansvar för i stället för att skylla ifrån oss, för det är bara genom att ta ansvar man faktiskt kan göra saker bättre. Det borde Moderaterna faktiskt göra.

Apropå att ta ansvar vill jag kolla upp det här att det är viktigt att de som gör rätt för sig och anstränger sig ska kunna vara här och kan få lov att stanna. Regeringens lönegolv gör ju motsatsen. Den gör att de utvisas.

Wärnick kommer från Gävleborg, som familjen Perez skickades iväg från. Varför blev de utskickade? Jo, på grund av lönegolvet. Pappan och mamman jobbade båda två, men pappan tjänade för lite. Tjänade han under kollektivavtalet? Nej, det gjorde han inte. Men han tjänade för lite för det påhittade, vansinniga lönegolv som Moderaterna har infört. Båda jobbade i välfärden. Båda ansträngde sig. Vad är beskedet från Moderaterna till den familjen, till deras kollegor och till klasskompisarna som nu inte längre har dottern Gabriella hos sig – hon som är född i Sverige men nu sitter i El Salvador och inte går i skolan för att hon mår skit, rent ut sagt? Är beskedet ”Ni ansträngde er inte nog”? Är det beskedet från Wärnick?

Fru talman! Jag kan bara konstatera att det var år 2023 som man tog bort ömmande skäl. Det var Tidöregeringen, tillsammans med sossarna, som gjorde att dessa människor inte fick en chans att stanna kvar. Det vill jag ha sagt.

Frågan här är: Får de komma tillbaka? Det regelverket tittar inte regeringen på just nu. Som sökande får man avslag för att man har familj här och för att det finns andra skäl till att man vill komma till Sverige än att man ska studera eller jobba. Just detta tittar regeringen inte på.

Därför frågar jag igen om regeringen på riktigt vill göra någonting åt den här situationen.

Fru talman! Regeringen påstår att man har stoppat tonårsutvisningarna. Vi kan dock konstatera att man inte har gjort det – tonårsutvisningarna fortsätter. Jag kan till exempel nämna Donya och Darya; jag har deras beslut här i min hand.

Migrationsministern säger att människor som Donya och Darya, som sitter i det krigshärjade Iran, kan ansöka om att få komma tillbaka, men verkligheten är ju att de får avslag när de ansöker. Det handlar inte om detta specifika fall utan om det generella regelverket. Orsaken till att de får avslag är att de har familj här i Sverige och att det finns andra skäl till att de skulle vilja komma till Sverige än att de ska studera. Självklart finns det andra skäl! De vill tillbaka till den familj som Tidöregeringen har utvisat dem ifrån.

Hur tänker migrationsministern säkerställa att alla de tonåringar som regeringen har utvisat får möjlighet att komma tillbaka när de ansöker, så att detta inte bara blir en slogan från regeringen för att det ska låta lite bättre när folk utvisas?

(Applåder)

Fru talman! När vi pratar om lönenivåer är det inte utifrån någon typ av humanistiskt perspektiv utan utifrån ett tillväxtperspektiv. Det är företag som går miste om kompetens, som får utvisa kompetens som de har lärt upp. Det är det som vi tar vår utgångspunkt i.

Det är inte så att det finns någon typ av rättighet att komma till Sverige och jobba över huvud taget. Däremot har svenska företag behov av fler anställda som kan bidra. När de inte kan hitta dem i Sverige kan de fråga i Europa, och när Europa inte kan leverera kan de fråga i hela världen. Det är det som händer. Men då kommer regeringen och säger att även om den där personen kan komma till er och jobba och tjäna en kollektivavtalsenlig lön sitter vi här på vårt kontor i Stockholm och kommer överens om att det ska personen inte göra. Det är ju så den nya lagstiftningen är.

Vi vänder oss emot att det inte är det lokala arbetslivet och arbetstagarna som tillsammans ska komma överens om vad som är en rimlig kollektivavtalsenlig lön enligt den svenska modellen. I stället är det regeringen som tillsammans med SD kommer överens om rimliga lönenivåer för alla. Det är det som underminerar grundtanken att den arbetsgivare som verkligen behöver kompetens för att växa, öka kakan och bidra till de 57 miljarder i bnp som arbetskraftsinvandring bidrar med – 17 miljarder i skatteintäkter, vilket ger enorma förutsättningar för tillväxt som annars inte hade funnits i svenska företag – inte kan göra det. Varför kommer man på en sådan här hittepågrej?

Man kan prata om att det är mycket låga löner, men jag tror inte att de flesta tycker att 30 000–33 000 kronor är en jättelåg lön. Våra grannländer har överlag mycket lägre nivåer – det är bara Danmark som har högre, för man tjänar ju mer i Danmark också – och jag tror inte att de tycker att det här är den bästa modellen.

Jag frågar igen: Varför anser Liberalerna att kollektivavtal inte räcker?

Fru talman! Jag vill börja med att instämma i att det är en god liberal position att arbetskraftsinvandring i grunden är bra.

Vi är helt överens om att vi ska öka insatserna mot fusk och det missbruk som har funnits. Det här är förslag som vi röstar för tillsammans i dag. Det handlar om efterkontroll av arbetsgivare, sanktioner mot arbetsgivare som ger falska uppgifter, om att helt kunna stänga av arbetsgivare som har fuskat och att människoexploatering ska leda till uteslutning – alla de här delarna som är jätteviktiga tar vi tag i, och det är jättebra.

När det gäller själva lönegolvsdelen som ledamoten lyfte fram har jag dock inte fått något riktigt bra svar på varför just 90 procent av medianlönen – som slår snett och mycket hårdare i glesbygdsområden än i storstadsområden – är det bästa sättet att reglera lönenivåerna. Varför är det bättre än kollektivavtal? Det får Liberalerna jättegärna svara på.

Fru talman! Det är självklart att den som inte har rätt att vara i Sverige ska lämna landet. Det är inget konstigt. Frågan är om regelverken för vem som får vara i landet och varför är korkade eller kloka. Det som regeringen gör just nu är inte särskilt klokt, och det är det som diskussionen handlar om.

Så är det alltid med regelverket – vi ändrar lagstiftningen här i kammaren, och så finns det nya regler att leva upp till. Sedan blir man straffad, utvisad eller vad det nu kan vara om man inte lever upp till dem. Det är inget konstigt.

Men det här regelverket är inte smart. Det skadar Sverige. Nej, man förstör inte hela branscher, men man förstör svensk tillväxt. Det är klart att man gör det. Om 0,5 procent av de anställda tas bort, oavsett vilket område det gäller, är det klart som tusan att det påverkar svensk tillväxt och företagens möjligheter negativt, särskilt när det handlar om arbetskraft som man inte kunnat få tag på i Sverige och som man har saknat så mycket att det varit lönt att göra allt jobb det innebär att hämta den från andra länder.

Nej, vi har aldrig haft ordningen att det ska vara kollektivavtal som ligger som grund. Vi har aldrig heller haft ordningen att man ska sitta på regeringens kammare och fråga SD om lönen är okej, som man gör nu. Aldrig någonsin förut har regeringen haft en hittepåsiffra baserad på medianlön. Det har heller aldrig funnits.

Tidigare var det en minimilön på 13 000 kronor som var grunden. Det var såklart mer liberalt än vad kollektivavtal skulle vara, och det tror jag att Nima Gholam Ali Pour förstår. Det som vi föreslår är alltså inte den liberalaste lagstiftningen någonsin. Det är däremot den svenskaste lagstiftningen någonsin, där det är arbetsmarknadens parter som definierar vad som är rimliga löner i Sverige.

Sverigedemokraterna tycker i stället att de och regeringen ska sitta som styrelseledamöter över hela Sveriges företag och avgöra om dessa betalar löner som är tillräckligt stora. Det är en absurditet. Att tänka att man ska sitta i toppen av Sverige som någon typ av politbyrå och definiera lönesättning i hela landet är faktiskt lite socialistiskt.

Fru talman! Jag undrar om Sverigedemokraterna vet att de flesta arbetsplatser i Sverige inte har några anställda alls. Det är faktiskt det som är det första steget – de flesta har inga anställda över huvud taget. Sedan finns det företag som har få anställda, och så finns det företag som har många anställda. Då är det klart att det blir lite konstigt när man tittar på andelen.

Frågan är varför Sverigedemokraterna tycker att 3 000 arbetsplatser med arbetare som tjänar över 30 000 kronor ska straffas. Varför tycker Sverigedemokraterna att 10 000 personer som går runt här i Sverige i dag utan att begå några brott, betalar skatt, bidrar till bnp och tjänar över 30 000 kronor i månaden ska utvisas? På vilket sätt gör det Sverige bättre? Det är det här riksdagen ska besluta om i dag. Det som vi ifrågasätter är inte att det ska finnas ett lönegolv. Men det ska vara baserat på kollektivavtal – det är skillnaden.

Varför tror jag då att den svenska modellen är bäst? Ja, vi kan kalla det för den nordiska modellen också. Det här är ju det sätt vi har byggt våra länder på. Vi har en modell som i grunden bygger på att det är arbetsmarknadens parter som skapar strukturen för lönebildning i stället för att det ska sitta politiker och hitta på minimilöner etcetera. Det är fundamentet för hela Norden.

Jag tycker att den modellen är viktig att ha med även på det här området. Det tycker också Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet. Förr i tiden tyckte Moderaterna, Liberalerna och Kristdemokraterna detsamma. Jag vet inte varför Sverigedemokraterna inte tycker att kollektivavtal är viktiga som grund för lönebildningen på svensk arbetsmarknad. Den frågan får ledamoten gärna svara på.

Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till reservation 1.

Sedan kan jag börja med det positiva i regeringens politik här. Det är att kontrollerna av företagen ska skärpas och att fusket ska stoppas. Det ska göras efterkontroller och ges sanktioner mot arbetsgivare som uppgett falska uppgifter. Arbetsgivare ska kunna stängas av från systemet. Människoexploatering etcetera ska straffas. Och om man faktiskt fuskar kan det leda till ersättningskrav.

Allt det är jättebra, och vi stöttar det. Påståenden om att vi inte stöttar regeringens politik på de områdena är således inte korrekta. Det kan vara värt att ta med, när man nu hör vad andra påstår.

Fru talman! Jag och andra har i dag fått frågan: Vad är det som gäller vid ett maktskifte? Det undrade till exempel Moderaterna.

Det är faktiskt inte den väsentligaste frågan i dag. Den är: Vad gäller i dag? Och vad gäller i morgon? Regeringen byter nämligen åsikt om migrationspolitiken varenda vecka nu för tiden. Det är ingen ordning och reda. Man kommer med regler, och sedan inser man hur korkade de är. Man inser att vi har rätt, och då behöver man göra undantag.

När det gäller allt det här med att det ska bli mer likriktat kan jag säga att det verkligen inte blir det. Just nu kommer undantag på undantag och ändring efter ändring. Den som är här i landet med arbetstillstånd enligt reglerna för arbetskraftsinvandring eller med annat tillstånd vet inte vad förutsättningarna kommer att vara dagen efter. Det skapar en helt orimlig oro för den enskilde. Det skapar också jätteproblem för arbetsgivare som behöver lägga otroligt mycket resurser på att hålla reda på vad de ska göra den här veckan för att få lov att behålla sina medarbetare. Det håller inte. Det är oseriös politik.

När Moderaternas ledamot stod i den här talarstolen tidigare kom han med många falska påståenden, bland annat om vår politik, i stället för att ta ansvar för Moderaternas egen politik. Moderaterna har också påstått i talarstolen att den som tjänar mindre än 37 000 är en ekonomisk belastning för Sverige. De påstår också att Sverige blir bättre av att kunna utvisa folk som tjänar 30 000 kronor i månaden.

Jag förstår inte det här. Vad hände med Moderaterna? Moderaterna påstår att Svenskt Näringsliv, Stockholms Handelskammare och Företagarna är vänsterns klagokör på det här området. Det är inte seriöst.

Jag påstår att Moderaterna egentligen vet hur galet det är och att det skadar Sverige att så många människor som bidrar och har bra löner utvisas. Men de är beroende av ett parti som tycker att det viktigaste är att de här människorna åker ut.

Fru talman! Vad vill då Centerpartiet? Centerpartiet vill att kollektivavtal ska vara grunden för svensk arbetsmarknad också på det här området. Det ska vara vad arbetsmarknadens parter – företagen, arbetsgivarna och arbetstagarna – har kommit överens om är rimliga löner som ska ligga till grund för vad som är en rimlig lön också för arbetskraftsinvandrare. SD:s känslor för populism den här veckan ska inte vara det som ska avgöra det.

De 10 000 som i dag arbetar i Sverige och som bidrar och tjänar mer än 30 000 kronor ska kunna få lov att vara kvar om de har kollektivavtalsenliga löner, vilket de absolut flesta har. Och om de inte har det får de se till att få det. Ett nej ska ju vara ett nej, och ett ja ska vara ett ja. Men vi måste också få en seriositet i migrationspolitiken, vilket inte finns just nu. Det är helt avgörande.

Jag förstår fortfarande inte varför borgerliga partier, som Moderaterna, Liberalerna och Kristdemokraterna, vill utvisa 10 000 personer som tjänar över 30 000 kronor i månaden. Hur gör det Sverige bättre? Jag kan inte förstå det.

Den andra delen som är jätteproblematisk med lönegolvet är att det slår olika. Vi står här i Stockholm, och i Stockholm tjänar man bra. Man tjänar mycket mer än man gör i resten av landet. Medianlönen är baserad på hela landet. Det betyder att om en person som i Stockholm tjänar en lön som man får stanna på skulle ha samma jobb i Jämtland skulle den personen utvisas. Hur kan det vara en rimlig lagstiftning för ett helt land? Det är inte en rimlig lagstiftning.

Är det att man jobbar inom ett yrke i Stockholm som gör att man får stanna? Men ska man utvisas om man jobbar i samma yrke i Jämtland eller i Skåne? Det är en politik som slår sönder Sverige. Hela Sveriges förutsättningar för att växa avgörs utifrån ett kontor i Stockholm och löner som finns i Stockholm. Det är inte rimligt.

Jag undrar en sak och vill jättegärna få svar om det går. Har Moderaterna nu förstått att vi i Centerpartiet vill ha kollektivavtal och inte 13 000 som grund? Jag vill jättegärna veta om man förstår att ytterligare 10 000 människor som tjänar över 30 000 kronor nu kommer att utvisas i och med det nya lönegolvet. Kan man förklara hur det gör Sverige bättre?

Jag vill också jättegärna få veta varför Sverigedemokraterna tycker att kollektivavtal är så dåliga. Varför är de dåliga? Varför kan vi inte bygga Sverige på det, så som vi gör på alla andra områden?

Jag vill också gärna veta vem som gjorde underlaget till presskonferensen där vård och omsorg fick undantag. Här i kammaren får vi nämligen höra att det alltid ska vara myndigheter som kommer med underlag för vilka undantag som ska göras; det är absolut inte regeringen som bara hittar på grejer. Jag vill jättegärna se det underlaget och få veta vem det kom från. Det presenterades nämligen inte på presskonferensen. Var SD med och godkände undantaget, eller var det bara en myndighet som föreslog något som regeringen sedan godkände? Det är en relevant fråga utifrån vad Sverigedemokraterna har påstått här i dag.

Jag hör Kristdemokraterna säga att det blir verkstad med den här regeringen. Ja, det blir det. Det blir jättemycket verkstad – av utvisningarna. Vi ser det med människor över hela landet. Det blir Gabriella Perez och hennes familj gånger 10 000 nu om Kristdemokraterna får bestämma. Ännu fler ska lämna landet, trots att de går till jobbet och bidrar varenda dag. De barn som går i skolan och gör sina läxor ska utvisas för att deras föräldrar inte tjänar en hittepålön som man har suttit här i Stockholm och hittat på. Det är konstigt.

Av Liberalerna vill jag jättegärna veta hur Sverige blir bättre av att ännu fler familjer likt familjen Perez utvisas för att de tjänar lite under det man har hittat på här i kammaren.

Fru talman! Jag har inte sagt att industrin och vården kommer att stanna på grund av lönegolv, utan jag säger bara att det har negativa konsekvenser. Det är ändå två olika saker, om vi nu ska prata fakta.

Vi vill inte ha 13 000, utan vi vill ha kollektivavtal som grund – det som tar hänsyn till hur arbetsmarknaden faktiskt ser ut, och som tar hänsyn till regionala skillnader som gör att den som jobbar i Jämtland får en lön som motsvarar löneläget där.

Kristdemokraterna tycker på riktigt att lönen för Jämtland ska definieras på ett kontor i Stockholm. Hur kan det vara ett påstått landsbygdspartis syn på lönesättning? Det är en absurditet. Det är politiken, det vill säga att sätta ett lönetak som ska gälla för hela landet. Det är det vi vänder oss emot eftersom det inte håller.

Skulle jag vilja ha Nooshi som finansminister? Nej! Det kommer inte heller att hända. Det vet alla. Frågan är i stället: Kommer ledamoten att få Jimmie Åkesson som statsminister? Det är den faktiska frågan på bordet, om vi ska prata ministrar. Det är mycket mer sannolikt.

Vi kan också prata infrastruktur. Där kan vi konstatera att infrastrukturen i Skåne undermineras när man tar bort Västkustbanan. Är det vad vi ska prata om? Då kan vi göra det. Men nu är det inte ämnet för dagen.

Vi anser, Stockholms Handelskammare anser, Företagarna anser och Svenskt Näringsliv anser att det här är en ohållbar politik som skadar Sverige. Sedan kan man prata om framtida potentiella regeringsbildningar. Det kan man lägga sin tid i kammaren på, om man vill. Jag vill gärna diskutera den politik som ledamoten Kihlström i dag tänker rösta för, som alla företag och institutioner säger skadar Sverige. De säger att det är idioti. Den som har hört Stockholms Handelskammare prata om borgerlig politik vet att de inte brukar kalla den idiotisk, utan de brukar hylla den. Men just nu kallas den för idioti, och det kanske man ska ta till sig.

Fru talman! Jag gillar referensen till vinter-OS. Vi kan konstatera att Tidöregeringen är ungefär lika duktig som Danmark var där. Det är inte så imponerande.

Ingemar Kihlström var inne på de nordiska länderna i samband med arbetskraftsreglerna och nämnde då Danmark. Men Danmark är det enda land som har de här höga lönenivåerna, ungefär samma som Sverige. Vi kan konstatera att Norge och Finland inte har samma nivåer. Varför är det bara Danmark man kan titta på? Det är min första fråga.

Sedan vill Kristdemokraterna gärna framstå som ett parti som representerar hela Sverige. Men detta regelverk tar ju inte hänsyn till regionala skillnader, vilket gör att den som jobbar i Stockholm får stanna medan den som gör samma jobb i Jämtland, i Kalmar eller för den delen i Skåne utvisas. Varför är det en rimlig lagstiftning? Jag har fortfarande inte kunnat få svar från någon på regeringssidan om varför det regionala perspektivet inte är viktigt.

Ja, arbetslinjen ska stärkas. Det är självklart att den som är arbetslös ska få krav på sig att jobba. Det har vi alltid tyckt. Men arbetslinjen är inte den enda linje vi partier brukar vara överens om. Vi har också tillväxtlinjen, och den kan jag bara konstatera att Kristdemokraterna och Moderaterna fullständigt har glömt.

Det här skapar ju tillväxt. Den som ökar kakan skapar fler jobb. Det brukade Kristdemokraterna och Moderaterna förstå, och även Liberalerna. Nu är det som att man har blivit socialister och bara ser varje jobb för sig självt – de kan inte bli fler. Det synsättet skadar Sverige.

När 20 anställda på samma boende utvisas på grund av ändringarna i regeringens politik är det klart att det påverkar välfärden i hela landet. Jag hoppas att Kristdemokraterna trots undantaget nu börjar inse att detta flippfloppande fram och tillbaka i migrationspolitiken måste ta slut.

Herr talman! Det är korrekt att gränsen tidigare var 13 000 kronor. Men det var Ulf Kristersson som fick igenom det, inte Socialdemokraterna. Låt oss ha en faktabaserad diskussion i kammaren.

Men visst, varken Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna, Moderaterna eller Kristdemokraterna har tidigare gjort tillräckligt mycket åt fusket. Det tar jag på mig, även om jag inte har varit här så länge. Fusket borde ha hanterats tidigare, och vi i Centerpartiet stöder förslagen i propositionen om att straffa företag som fuskar. Detta är vi helt med på.

Det vi däremot inte gillar är lönekravet på 90 procent av medianlönen, för det betyder att fler än 10 000 av dem som arbetar i Sverige och som i praktiken tjänar mer än 30 000 kronor i månaden kommer att få nej till att få fortsätta jobba i Sverige. Jag har väldigt svårt att se att det är något som stärker Sverige.

När det gäller yrken är det korrekt att det ska komma underlag, men enligt propositionen är det i slutändan regeringen som ska ta beslutet. Sverigedemokraterna sitter inte i regeringen, och därför vore det intressant att höra vilka yrken Sverigedemokraterna anser att regeringen bör göra undantag för. Enligt vissa företrädare på sociala medier är det nämligen inga. Men samtidigt står företrädare för regeringen och säger att det kan finnas sådana yrken. Hur ser Sverigedemokraterna egentligen på detta med undantag? Ser man att det i dagsläget finns en reell öppning för att göra undantag?

Herr talman! Jag får väl börja med att gratulera till regeringsplatsen och till den potentiella statsministerposten.

Utifrån att det i Tidöavtalet står att lönegolvet borde vara 100 procent – min uppfattning är att detta är ett krav från Sverigedemokraterna – skulle jag vilja veta hur det ser ut framgent. Vi börjar ju närma oss ett val. Kommer ni inför valet att kräva att det blir 100 procent så som ni har krävt hittills?

Den politik som förs just nu är verkligen Sverigedemokraternas politik. Moderaterna har inte krävt ett högt lönegolv för arbetskraftsinvandrare, utan man har litat på att företagare har haft förmågan att avgöra behovet. Vi tycker också att det, ihop med kollektivavtal, är den ordning som ska gälla. Men i stället för att företagen ska få avgöra behovet har nu Sverigedemokraterna fått makten över vilken typ av arbetskraft som får komma in till Sverige.

Både Sverigedemokraterna och Moderaterna har nämnt att det finns yrken det kan göras undantag för. Vilka yrken anser Sverigedemokraterna att det borde göras undantag för? Vård- och omsorgsyrken har det sagts, men finns det andra yrken Sverigedemokraterna anser att det bör göras undantag för?

Herr talman! Jag noterar att man än en gång drar vänsterpartistkortet. Tidigare handlade det om att Nooshi skulle bli finansminister. Jag tror att Moderaternas största problem är om Jimmie Åkesson ska vara statsminister. Jag tror att det är ett större problem för dem, så att säga.

Vi är med på att stoppa fusket, men man stoppar inte fusket med lönegolvet. Det är ingen som har koll på läget som tror att fusket stoppas med ett lönegolv, särskilt inte ett på 90 procent. Det som händer är inte att vi straffar dem som fuskar. På vilket annat område går vi på alla för att straffa dem som fuskar? Vi gör inte så.

Det är massor av företag som gynnas av det här och som har tillväxt. Återigen: Förra gången vi hade den här debatten var jag tvungen att förklara för Moderaterna hur tillväxt fungerar. Det är sorgligt att ni har förlorat den ekonomiska förmågan. Men det är likväl så att även de som tjänar under ett lönegolv på 90 procent kan bidra till svensk tillväxt, för de betalar skatt.

Om man tittar på statistiken över arbetskraftsinvandringen ser man att den tillför 57 miljarder kronor till bnp och 17 miljarder i skatter. Transfereringarna är drygt 30 gånger mindre än vad man får in i skatteintäkter. Det här bidrar till Sverige.

Ja, vi ska ställa krav på den som är arbetslös att komma ut och gå utbildningar och få ett arbete. Men när ett vårdboende i norra Sverige plötsligt säger upp 20 pers och ett hotell i Malmö säger upp 20 pers är det inte så att det plötsligt står en massa arbetslösa som kan ta jobben på boendet i Norrland. De finns inte där, för det finns ingen arbetslöshet där. Ja, det är jättefint om vi kan få Malmöborna att åka dit och ta jobben. Det vill jag också. Men att under tiden säga ”Ni gamlingar får klara er utan hjälp; det är faktiskt det viktigaste för Moderaterna”, det är en absurd politik. Det skadar Sverige.

Herr talman! Jag ska vara en del av vänsterns klagokör tillsammans med vänsterbastionen Stockholms Handelskammare. Gå in på deras hemsida och se om det dryper av moderat känsla eller vänsterpartikänsla när ni tittar på bilderna! Företagarna – vänsterpacket, kanske SD hade kallat dem. Eller vad är det vi ska tänka? Svenskt Näringsliv – vänster, det vet vi alla.

Det är lite problematiskt att Moderaterna påstår att kritiken av regelverket handlar om någon typ av vänsterklagokör när varenda företagarorganisation säger att det här är vanvettigt. De använder värre ord än vanvettigt om den här lagstiftningen. Det är verkligheten.

Ett lönegolv på 33 390 kronor enligt 2024 års regelverk är inte det som hindrar fusket. De andra bitarna av paketet är vi ju för. Vi är med på att strama upp mot företagen som fuskar. Vi är med på allt det, och vi har faktiskt pushat för några av sakerna innan Moderaterna kom på det. Att påstå att det har någonting att göra med att vi vill tillbaka till 2015 eller 2016, när Ulf Kristersson – inte jag – tryckte igenom den lagstiftning som ni nu klagar på, är bara inte korrekt. Och jag är lite trött på att vi i den här kammaren ska ha en debatt som baseras på osanning i stället för på sanning.

Det vi säger är att vi inte vill ha ett lönegolv som straffar ut folk som är här och jobbar, bidrar, betalar skatt, gör Sverige starkare och bidrar till vår tillväxt. Det har en negativ effekt också för familjer. Det handlar inte om andra typer av regelverk; det handlar bara om lönegolvet. Denna regering höjer lönegolvet till en nivå som skadar Sveriges utveckling. Det är det som är frågan.

Vi vill inte tillbaka till det som vi alltid har gjort. Vi vill ha en bra lagstiftning. Frågan är: Varför anser inte Moderaterna att det är bra att det kommer folk hit och bidrar till svensk välfärd och tillväxt?

Herr talman! Jag vet att statsministern säkert kommer att fara med osanning och påstå att Centerpartiet vill tillbaka till 2015 års migrationspolitik eller att vi har röstat emot regeringens alla förslag, som han påstod tidigare. Det är inte sant. Vi vill inte tillbaka till den migrationspolitik som Ulf Kristersson själv var med och drev som minister, och vi har röstat för de flesta förslagen.

Det Centerpartiet faktiskt vill ha är ett migrationssystem som är rättssäkert och rimligt, där ett nej är ett nej men där ett ja faktiskt också är ett ja och där människor behandlas som människor även om de är invandrare.

Centerpartiet vill att människor som kommer hit, arbetar och bidrar ska kunna fortsätta att göra just det: bidra till svensk ekonomi och till vårt samhälle. Vi vill också att unga människor som kommer hit och som är födda och uppvuxna här ska kunna se en framtid här, men i stället ser vi hur dessa människor utvisas.

Därför vill jag fråga statsministern – hoppas att jag får ett seriöst svar: När kommer statsministern att faktiskt – på riktigt – stoppa tonårsutvisningarna och kompetensutvisningarna, som gör att människor som arbetar, bidrar och har byggt sina liv här i Sverige just nu utvisas?

Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till reservation 2 i UbU9 och reservation 4 i UbU16.

Det är roligt att så många pratade om skolmaten. Jag noterade att man tydligen ska starta med att säga: ”När jag var barn …”

Jag kommer från ett land där skolmat inte ens fanns. Vi hade äckliga mackor med oss hemifrån som låg i en varm väska under hela skoldagen till dess att man skulle äta dem. Rågbröd med spegepølse – gott, men inte efter tre timmar i en varm skolväska.

Vegetarisk mat är en välsignelse i jämförelse. Sedan tycker jag att folk ska kunna välja själva. Där är jag kanske inte riktigt på Miljöpartiets linje.

Men det här är inte ett skolmatsbetänkande, utan det här betänkandet heter Lärare och elever. Det är där vi ska fokusera dagens debatt, även om vi har pratat om mycket annat.

Jag vill börja med eleverna. Om folk har glömt det så är det dem skolan är till för, inte för diverse idéer om skolmat.

Eleverna förtjänar en skolgång som främst handlar om dem. De förtjänar politiker som bryr sig om att den skola de möter är den bästa möjliga som bygger på kunskap, evidens och en profession, inte på dagens känsla hos ministrar. Det är viktigt, och det är den vägen vi måste vandra.

För att eleverna ska ha bästa möjliga skolgång behöver vi också försvara elevinflytandet, som under den här regeringen är under konstant attack trots att det av allting i svensk skola är den kanske svenskaste värderingen. Det är det som har byggt svensk skola sedan 50-talet. Det är det som gör att svensk skola står ut och att vi fortfarande har en skola som faktiskt är bättre än typ alla andra länders, i alla fall om man tittar på de elever som är födda i Sverige.

Vi är också bättre på att ta hand om många av dem som har kommit utifrån, men vi har väldigt många som har kommit utifrån. Det har gjort att de allmänna resultaten har blivit svagare och att utmaningarna har varit större – definitivt.

Om man bryr sig om eleverna måste man också kunna säga att alldeles för många elever inte klarar skolan i dag. Under Tidöregeringen slås rekord. Aldrig förr i svensk historia har så många lämnat svensk skola utan att klara den och kunna komma vidare till gymnasiet som under Tidöregeringen.

Vi frågar då regeringen: Ska inte de här eleverna, om de har ett genomsnitt som är godkänt, få lov att kunna komma in på yrkesprogrammen, så som ni tycker att det ska fungera om kanske fem sex år, med ett nytt betygssystem etcetera? Då är svaret nej. Det är 100 000 elever till som kommer att hinna gå ut ur svensk skola till dess att detta är på plats.

Vi säger att det finns lösningar som skulle kunna ändra på detta nu. De som har godkänt och som ni tycker ska få lov att gå i skolan om fem år skulle kunna få lov att göra det redan nästa år. Men regeringen säger nej. Det är faktiskt inte att bry sig om eleverna och deras bästa. Det är värdet för mig.

Sedan handlar det om lärarna. Jag tror att vi alla är överens om att det är lärarna som skapar förutsättningar för att eleverna sedan klarar skolan och får ut något av att vara där, utöver kompisar.

Där måste det bygga mycket mer på tillit och förtroende till professionen än i dag, utan diverse pekpinnar när det gäller hur man undervisar. Vi ska definitivt inte i riksdagens kammare definiera vad som är rätt metod. Tänk om man via vetenskapen kommer fram till andra metoder om några år. Då ska vi gå igenom en tre- eller fyraårig lagstiftningsprocess med utredningar för att komma fram till att det nu är ny vetenskap som gäller. Så kan vi inte styra. Det är inte ett lämpligt sätt att styra en skolverksamhet. Även om vi är överens om att det är rätt metoder som tillämpas är det inte vi som ska definiera vetenskap. Jag kan, inte minst efter den här debatten, säga att det är väldigt många som är långt ifrån att veta vad det innebär.

Vill man ha bättre och fler lärare är det faktiskt dags att satsa på skolan. Regeringen säger att den satsar på skolan, men det är bara genom att räkna in alla möjliga subventioner till barnfamiljer som regeringen ens kommer i närheten av att satsa på skolan. Alla partier utanför regeringen satsar mer. Centerpartiet använder faktiskt totalt sett 10 miljarder mindre i budgeten, för vi tycker i motsats till regeringen, Socialdemokraterna och andra partier att man ska ta ansvar för svensk ekonomi. Ändå lyckas vi satsa mer på skolan. Det tycker jag att man kan ta med sig. Det är möjligt att satsa på skolan.

Det betyder också att man måste utbilda dem som är obehöriga så att de blir behöriga. Och det betyder att vi måste ställa krav på att alla lärare ska vara behöriga. Detta är möjligt att göra. Men regeringen säger nej. Varför? För att de i grunden tycker att annat är viktigare. Vad är det då de tycker är viktigare? Jo, straff, skoluniformer och fina byggnader är tydligen mycket viktigare än lärare för skolresultaten i svensk skola.

Jag är skeptisk, men det är inte för att vi inte tror på att vackra byggnader är viktiga. Jag håller helt med. Det finns en anledning till att man har byggt Sveriges riksdag fint; det är för att man vill visa att det vi gör här är viktigt och den demokratiska grunden för det svenska samhället.

Verkligheten är att Sverige har flest obehöriga elever i hela EU och OECD, och antalet utgör också svenskt rekord just nu. Vi har störst andel lärare i hela OECD och EU som inte är fullt utbildade – och man vill utbilda färre lärare. Vi har flest elever som mår dåligt – och man vill ta bort deras inflytande över sin vardag.

Då tycker jag och Centerpartiet att det är vansinnigt att gå ut och säga att vi nu ska satsa på hur skolan ser ut, alltså inte på de lärare som finns i klassrummet utan på den ingång man går in genom. Jag vill säga så tydligt det bara går att det inte är detta som gör skillnad.

Ja, fru talman och Liberalerna, självklart ska skolbyggnader vara fina, gärna praktfulla rent av, när de byggs. Men problemet just nu är att skolor läggs ned runt om i hela landet. Det är det riktiga problemet. Vackra byggnader löser faktiskt inte lärarbristen. Högt i tak kompenserar inte för låga löner. Och en pampig entré hjälper över huvud taget inte den elev som inte får lämna skolan med godkända betyg och gå vidare till gymnasiet.

Därför blir jag och många andra, även bland lärarna, irriterade när vi hör en regering som på det här sättet sparar på skolan, underminerar förtroendet för lärarna och går runt och petar i alla möjliga detaljer gå ut och säga att vi i stället för att satsa på lärarna och se till att det blir fler behöriga lärare ska satsa och fokusera på hur ytan ser ut. Det tror jag irriterar många på grund av att det definierar själva utmaningen med regeringens politik: Den är ytlig. Det är det som är problemet.

(Applåder)

(forts. § 9)

Fru talman! Jag instämmer i den sista delen av Johanna Rantsis replik, nämligen att det är viktigt att lärarna kan fokusera på det de är utbildade för. Men hon återkommer också till något som hon även tog upp i sitt huvudanförande, nämligen diverse statsbidrag.

Flera ledamöter i salen här i dag kommer från olika delar av landet och har noterat det här med de riktade statsbidragen. Man sitter inne på ministerns kontor och pratar om skolsociala team. Hur ser det ut i de små kommunerna i Dalarna? Har alla skolor möjlighet att inrätta skolsociala team? Går det att öppna en akutskola i Malung-Sälen? Är det här det mest relevanta sättet att använda pengarna för de kommunerna? Nej, det är inte det.

I Gällivare kommun har ungefär 50 procent av lärarna behörighet. Sedan kommer regeringen och säger att de ska bygga en akutskola eller inrätta skolsociala team, men de får definitivt inte använda pengarna till fler lärare och löner som kan konkurrera med gruvlönerna.

Det här är inte svaret på hur Sveriges elever får fler lärare som kan sin grej. Den konkreta frågan är: Hur tänker Moderaterna att vi ska få fler utbildade behöriga lärare, när regeringens politik är att utbilda färre – samtidigt som man säger nej till Centerpartiets förslag att finansiera utbildning av obehöriga lärare som redan finns i skolans verksamhet?