Niels Paarup-Petersen

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Vi är helt överens om att syftet med detta är fantastiskt. Däremot är verktyget verkligen inte det, för det är ett extremt övertramp när det gäller de demokratiska rättigheter vi har enligt regeringsform, Europarättigheter etcetera. Om det är Centerpartiet, Sverigedemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet överens. Men Moderaterna och regeringen följer Socialdemokraternas spår i fråga om detta.

I andra frågor i EU har regeringen varit extremt tydlig. Till exempel har man ställt krav när det kommer till migration, men man har inte gjort det i fråga om detta, som handlar om våra demokratiska rättigheter. Man kan inte gömma sig bakom en slöja av neutralitet. Det är dags att säga nej till chat control. Varför kan regeringen inte göra detta?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Chat control strider mot den grundläggande rätten till ett privatliv och mot principen om konfidentialitet i kommunikationer. Så sammanfattar Justitiedepartementet orsaken till att Tyskland och andra länder är emot chat control.

De har rätt. Övervakning av alla digitala samtal har aldrig någonsin skett förut, men nu vill man gärna göra detta för att det är digitalt. Det är det största intrånget i rätten till privat kommunikation som har skett i Sveriges historia. Även många moderater börjar nu vakna till när det gäller detta. Moderaterna i Europaparlamentet kommer att rösta nej till chat control. Det är bra, men i regeringen är det Moderaterna och Gunnar Strömmer som sannolikt vill säga ja till detta. Det har de sagt än så länge i alla fall.

Syftet måste kunna uppnås på bättre och mer effektiva sätt, som Gunnar Strömmers partikollegor i Europaparlamentet säger. Hederliga människor måste kunna känna sig trygga med att deras rätt till privatliv och personlig integritet värnas.

Min fråga är ganska enkel: Varför vill den svenska regeringen, med Gunnar Strömmer i spetsen, tillåta en lagstiftning som strider mot medborgarnas grundläggande rättigheter?

Fru talman! Lotta Edholm och jag är överens om att det är helt avgörande att barn får lära sig att läsa och skriva, och då är böcker viktiga. Det är också viktigt att lära sig att skriva för hand. Det analoga och det fysiska har en del fördelar. Men världen är också digital, och den värld som våra elever kommer att leva i är digital, vilket eleverna måste förberedas för.

När regeringen nu går i kamp mot digitaliseringen av skolan finns det en risk att Liberalerna än en gång, precis som under Björklund, går på lite enkla påståenden i stället för genomtänkta strategier för hur digitala lösningar kan användas för att ge bästa möjliga resultat i skolan.

Det finns utan tvekan dåliga digitala tjänster; det behöver vi inte diskutera. Den skolplattform som statsrådet tidigare ansvarade för är nog det tydligaste exemplet på riktigt dålig digitalisering i skolan.

Men det finns också bra exempel. Därför frågar jag statsrådet Edholm: Vilket är enligt henne det absolut bästa digitala läromedlet i svensk skola, och hur kan det användas ännu mer och bättre för att stärka svensk skola?

Herr talman! Jag yrkar bifall till reservation 2.

I dag diskuterar vi Riksrevisionens rapport om skolpengen. Vad säger då Riksrevisionen? Är regelverket för skolpengen likvärdigt i dag? Nej. Är det effektivt? Nej. Det var inte bra. Då kan man fråga sig: Vill regeringen då göra något åt det rätt så snabbt? Nej. Det är ett problem.

Här står vi i dagsläget. Vi har ett system som varken är likvärdigt eller effektivt och som regeringen inte vill ta tag i. Det är en utmaning.

Utredningar är bra. Vi kan vara överens om att skolpolitiken de senaste åren inte gett så mycket effekt som många av oss skulle ha velat se. Det gäller för båda sidor och den oerhört smala mitten. Men vi vet att det finns en massa skolor som får betalt för saker de inte gör.

Tänk er att vi har en butik med två olika leverantörer av mjölk, till exempel Skånemejerier och Arla. Vi vill gärna stötta de lokala bönderna och är beredda att betala lite extra för att få mjölk från dem genom Skånemejerier eftersom man ger skånsk landsbygd bättre förutsättningar och bra villkor. Konkurrenten erbjuder tysk mjölk med sämre villkor för djuren. Vi går med på att ha ett lågprisalternativ, men leverantören vill ha samma pengar som Skånemejerier. Varför det, säger vi, ni har ju sämre villkor för djuren och hjälper inte skånsk landsbygd. Då säger de att de är på samma marknad och ska ha lika mycket betalt och att Skånemejeriers högre kostnader för samma vara inte betyder att de ska få mindre betalt.

Ingen skulle ta den tyska mjölken till samma pris, för det hade varit jättemärkligt. Marknaden fungerar så att sämre kvalitet ger sämre betalt. Så fungerar det på alla marknader utom den svenska skolmarknaden.

Problemet med svenska skolan är inte att det är en marknad utan att marknaden inte fungerar. Utifrån ett liberalt perspektiv är det en jätteutmaning att det med dagens system inte går att konkurrera. Om kommunerna har en hög kostnad får fristående skolor högt betalt. Om den kommunala skolan har låga kostnader får fristående skolor lågt betalt. Den fristående skolan har med andra ord inte heller möjlighet att förbättra kvaliteten, för de får inte betalt för det. Varenda gång en kommun ska göra en kvalitetshöjning ska de betala dubbelt, och varenda gång en fristående skola vill göra en kvalitetshöjning kan de inte få betalt för det.

Det här är en dålig resursmodell för svensk skola som innebär att det försvinner jättemycket pengar som inte går till bättre skolgång. Detta är vardag i svensk skola. Utifrån det perspektivet behöver vi mer marknadstänk, mer valfrihet och mer rimlighet. Man ska konkurrera med hög kvalitet i stället för att konkurrera med lägre kvalitet och ta ut pengar. Det är detta vi måste göra.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport Skolpengen - effektivitet och konsekvenser

Då måste jag fråga mina gamla goda borgerliga vänner i Moderaterna: Varför vill ni ha ett sådant här skatteslöseri? Jag måste fråga Liberalerna: Varför vill ni ha ett sådant här skatteslöseri? Varför vill KD ha ett sådant här skatteslöseri? Det är inte rimligt! Jag kan också fråga SD - jag började med de borgerliga vännerna: Varför vill ni ha ett sådant här skatteslöseri? Det är inte rimligt! Det måste ändras.

Socialdemokraterna gjorde ett oerhört dåligt jobb förra mandatperioden. De lyckades inte göra det de skulle. Jag pratade med dem, och vi hade kunnat ta steg framåt, men det gjorde de inte. Men nu är det ni som sitter vid makten. Det går inte att skylla på det som har varit. Det är framåt vi ska tänka. Det måste vi göra. Och det går att förändra.

Vi måste vara ärliga med att resursmodellen är avgörande, till exempel för små skolor på landsbygden. De är dyra. Det enda sättet att fixa det här, att ha små skolor kvar på många ställen, det lyckas man inte med. Man lägger ned dem i stället. Man gör det i Linköping där Moderaterna och Socialdemokraterna styr tillsammans. Man lägger ned dem i Norrköping där det är L, KD och M som styr tillsammans. Man gör det för att man inte ser möjligheten att ha jättehöga kostnader för vissa elever när man samtidigt måste betala extra för en massa extra elever som inte går i de specifika skolorna.

Varför måste Linköping och Norrköping för att ha kvar valfriheten och möjligheten för barn på landsbygden att gå i en lokal skola betala till centrala stora skolor mitt i stan som styrs av koncerner i Stockholm? Varför är det rimligt?

Det här är sådant som slår ut landsbygdsskolor över hela Sverige. Det funkar inte att ha dem, för det är för dyrt. Det handlar också om behöriga lärare: ju fler behöriga lärare, desto dyrare är det. Därför måste du betala som om alla fristående skolor hade behöriga lärare. Men det har de inte, för det är billigare, men du måste betala för dem som om de hade det. Det är inte rimligt! Det är samma sak med skolbibliotek som är bemannade. Om alla de kommunala skolorna har det - vilket inte är fallet, det ska vi vara tydliga med - ska du betala för det hos skolor som inte har det. Varför är det rimligt? Det är inte rimligt. Och hur är det med elevhälsa? Ju bättre elevhälsa du vill skapa för dina elever, desto mer ska du betala till någon annan som inte levererar det.

Det finns ingen annan marknad som fungerar så. Det är inte rimligt. Om Skanska får i uppdrag att bygga en motorväg och får 1 miljard per kilometer betalar vi väl inte NCC 1 miljard för att bygga en landsväg bredvid? Nej, vi betalar dem kanske 800 miljoner, för den är billigare att bygga. Varför ska vi just på skolmarknaden betala den där miljarden i stället? Det är inte rimligt!

Vi måste komma tillbaka till att man inte ska ha betalt för saker som man inte gör. Det gäller såväl skolan som alla andra områden. I dagsläget är det så att den som har ambitioner inte kan konkurrera med den som inte har det eftersom det blir för dyrt.

Med dagens resursmodell säkrar vi att vi har en resursfördelning som belönar låga ambitioner framför höga. Det kan inte vara en borgerlig skolpolitik! Vi har en vänster som är emot valfrihet ideologiskt. Vi är för valfrihet ideologiskt, och vi vill ha det. Men valfriheten måste göra att vi får en bra skolgång, inte en dålig.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport Skolpengen - effektivitet och konsekvenser

Så snälla, låt oss få saker att hända! Låt oss inte vänta en massa år. Om vi ska vänta på att en utredning som ännu inte är tillsatt först ska börja utreda tar det två år - jag tror att den senaste tog det - och sedan ska vi börja diskutera och därefter ska det läggas fram en proposition, och då blir det som förra gången: Den läggs precis före valet, och det blir en valfråga i stället för att lösa skolans problem.

Vi kan bättre, men då måste också regeringen börja kalla in oss andra partier och se till att saker händer. Och det, mina vänner, hoppas jag sker jättesnart.

Herr talman! Vilken underbar fråga att få. Nu får jag lov att lägga ut texten om Centerpartiet. Jag utgår från att vi kommer att fortsätta att vara ett liberalt parti - tyvärr det enda kvarvarande i riksdagen.

Vi har demokrati inom partierna, och jag uppskattar att vi nyttjar den strukturen innan vi säger hur vi ska lägga om vår politik; det är värdefullt.

Jag undrade om Moderaterna är redo att ta tag i frågan, och svaret blev att de är redo att utreda den. Det låter som ett sossesvar. Att lägga fram fler utredningar i stället för att göra något nu var ju en kritik mot januariavtalet. Jag undrar hur Moderaterna ser på det?

Givetvis måste vi utreda för att få veta hur saker och ting ser ut, men här finns mycket som inte är juridiskt komplicerat. Det handlar om vad som ska prissättas.

Vi är valfrihetens absolut största vänner. Vi vill ha en skola med valfrihet och rimlighet. Många lärare blir säkert förvånade när jag säger: Låt oss få in lite mer marknad i skolan. Låt oss se till att det vi betalar för också levereras. En marknad är ju när man får betalt för det man levererar och konkurrerar på lika villkor. Men det gör man inte i dag.

Problemet är att vi har den konstiga ordningen att man kan säga att man vill vara med och sedan få betalt oavsett vad man gör. Många får betalt för mer än de levererar. Det kan också vara svårt att få betalt för det man faktiskt levererar. Ska vi inte göra något åt detta och få ordning på finanserna?

Herr talman! Ledamoten Manouchi använde ett klassiskt borgerligt uttryck i talarstolen. Det var underbart; vi är många som saknar de goda gamla alliansdagarna med borgerligt styre!

Ordning på finanserna är jättebra. Vi ska ha ordning på finanserna i svensk skola. Som ledamoten var inne på har vi inte alltid sett det i den socialdemokratiskt styrda kommunen Malmö - jag och ledamoten har ju vissa gemensamma erfarenheter därifrån - och ser fortfarande inte alltid det.

Jag kan också konstatera att det inte riktigt är ordning på finanserna i svensk skola. Om jag ska vara lite liberal, eller borgerlig, kan jag säga att det måste finnas vissa förutsättningar om man ska ha en marknad. Konkurrens på lika villkor är en sådan förutsättning, och regelverken är det som skapar en marknad. En marknad utan regelverk är inte fri - Nobelpristagare säger detta; det är inte bara jag.

Om en kommun tycker att det skulle vara fantastiskt med bemannade skolbibliotek på alla skolor i kommunen och vill göra verklighet av det kostar det i dagsläget mycket pengar. Låt oss säga att det kostar 1 miljon och att hälften av skolorna i kommunen är fristående skolor. Då skulle kommunen inte få betala 1 miljon utan 2 miljoner för att göra detta. Den ena miljonen går till de fristående skolorna, som inte behöver införa skolbibliotek. Man betalar alltså dubbelt så mycket som det kostar utan att få dubbla effekten. Det är inte att ha ordning på finanserna, utan det är att kasta skattepengar i sjön. Detta är vi vana vid att se som en socialdemokratisk paradgren. Jag är väldigt ledsen att numera se detta som en moderat paradgren.

Jag vill gärna höra från ledamoten: Är vi redo att ta tag i skolpengen ordentligt?

Herr talman! Det är inget nytt att Sverigedemokraterna inte gillar olika. Men jag är ändå lite förvånad. Att skolan ska vara likadan i Malmö, Filipstad och Haparanda, att skolan kan styras precis likadant och att regelverken kan vara precis likadana och i detalj se likadana ut fungerar inte i praktiken. Hälften av Sveriges skolor har under 200 elever. De måste styras på ett annat sätt än Malmös storstadsskolor med 500 elever. Det är två helt olika världar. Det kommer aldrig att vara så att allting styrs likadant.

Idén att allting ska styras från den här kammaren, att vi ska stå här och hitta alla de rätta svaren för hur det ska se ut över hela det stora, breda landet, är en chimär. Det finns inte! Det är nödvändigt att man utifrån lokala förutsättningar faktiskt kan ta lokala hänsyn, och det speglas i välfärden, i skolan, i vården etcetera.

När de styrande i Malmö lade ned skolan där vår goda kollega Noria Manouchi gick kunde hon skapa en stark lokal debatt. Hon gjorde ett fantastiskt jobb med detta, och det är bland annat därför hon sitter här i riksdagen. Hon är duktig! Om hon hade varit tvungen att gå till Lotta Edholm för att säga att den här skolan i Malmö är ett problem hade hon aldrig någonsin lyckats. I dag kanske det hade lyckats, för nu sitter hon i riksdagen, men då gjorde hon inte det.

Den demokratiska närheten är extremt viktig för människor. Det förstår man inte, och man förstår inte att då kommer staten att lägga ned små skolor för att få ihop pengar. Man bryr sig inte om landsbygden. Man bryr sig inte om de yttersta delarna av landet när man sitter här i Stockholm. Det har vi sett gång på gång, och det är därför Centerpartiet gång på gång kämpar för landsbygden.

Om man står här kan man stänga ned utan problem. Då blir det inte som i Linköping eller Norrköping nu, nämligen att folk blir sura och pratar med sin lokala politiker. Det blir så långt, för de måste gå till Lotta Edholm, som inte kommer att bry sig. Hon var i Linköping, men hon pratade inte ens med dem. Hon hade chansen, men hon gjorde inte det.

Varför ska vi vara så långt från människors vardag, så långt från glesbygd, landsbygd etcetera? Varför måste allting beslutas i Stockholm? Jag förstår det inte.

Herr talman! Det är alltid trevligt när vi har debatter om utbildning att det är så mycket från Malmö! Inte illa - skolan blir väl bättre av det, får vi utgå ifrån.

Jag vill börja med att påminna ledamoten Reslow om att han faktiskt var moderat när skolpengen var lägre, i det moderata systemet.

Reslow pratar mycket om statligt huvudmannaskap. Det är en fäbless han delar med Liberalerna av någon konstig anledning. I dag är det omkring 900 huvudmän. Med ett förstatligande skulle det vara omkring 600 huvudmän. Är det det som gör skillnad?

För att gå från 900 till 600 huvudmän vill Sverigedemokraterna riva upp vardagen i svensk skola fullständigt. Alla lärare ska byta anställningsavtal. Byggnader ska byta händer. Varenda del av svensk skola ska göras om. Det skulle ta omkring 20 år, enligt en utredning som just tittar på frågan. Det skulle ta bort resurser och energi från svensk skola, det som behövs för att undervisa elever och inte för att göra organisatoriska förändringar. Det säger utredningen också.

Reslow sa också att han vill ha ett förutsägbart och långsiktigt regelverk. Om det är vi helt överens, och det är därför vi anser att det skulle vara trevligt att någon gång få en liten inbjudan till regeringen för att ha ett samtal kring hur vi skapar detta, för det skapas nog inte av en smal majoritet.

Om man då tittar på det här med förstatligande, som vi inte tror kommer att hända, är det statens hantering av Arbetsförmedlingen, där man plötsligen stänger ned 100 kontor runt om i landet utan att politiken vill det, som man tänker är staten i sitt esse? Är det när styre efter styre har kapat alla möjliga pengar till polisen så att man får stänga ned utbildningar? Är det det som är målet för det statliga? Är det som med försvaret, som inneburit att vi inte ens har kunnat försvara landet?

Är det det Sverigedemokraterna menar när de säger att om staten styr, då blir det bra?

Herr talman! Det är korrekt att vi omprövar vår politik. Det har behövts, och jag är glad för att också vår ordförande ser detta. Svensk skola behöver få nya ramar för resursfördelning och mycket annat. Så är det, och det är bra att Riksrevisionen lyfter det.

Det är klart att kommunerna ska ha inflytande, som Aylin Fazelian säger, och där är Riksrevisionen tydlig. Notera också att Riksrevisionen inte talar om veto. De säger inflytande, och att det ska räknas med. Det är en väsentlig skillnad.

Ledamoten pratade om januariavtalet. Jag var med i dessa samtal. Jag vet inte om jag bidrog med så mycket, men jag var där i alla fall. Man kan säga att skillnaden mellan veto och inflytande i januariavtalet var att Centerpartiet hade veto och Liberalerna hade inflytande. Och det gör skillnad om man har den avgörande rösten eller inte - i kammaren och ute i verkligheten.

Låt oss säga att kommunen har den avgörande rösten när det gäller om någon får etablera sig eller inte och att kommunen då drar sig tillbaka och inte längre vill ta sitt ansvar för att varje bygd har en skola. Föräldrarna kanske då samlas och säger: Vi vill ta över detta, för vi vill säkra att våra barn har en lokal skola. Anser Socialdemokraterna att kommunen då ska kunna vägra? I så fall kan kommunerna säga: Nej, det får ni inte. Vi vill gärna spara pengarna, så vi vill inte att ni ska vara här.

Vi i Centerpartiet anser att det är en oerhört farlig väg att gå. Jag kommer själv från Malmö liksom flera andra här i kammaren. Vi kan konstatera att vi där har haft ett socialdemokratiskt styre som ibland har haft en tveksam syn på alternativa former. Jag ser att det nickas här i kammaren. Många av oss som kommer från socialdemokratiska kommuner är lite rädda för en kommun som har veto mot alternativa driftsformer.

Jag skulle därför vilja höra från Socialdemokraterna om man är redo att ompröva ordet veto och ändra det till ökat inflytande. Jag tror att det hade varit bättre för svensk skola.

Herr talman! Jag vill börja med att säga att det alltid är intressant att höra andras replikskiften. Man kanske inte ska kommentera dem.

Ledamotens anförande var också intressant. Aylin Fazelian sa att den socialdemokratiska regeringen lade fram ett flertal förslag för att ta itu med problemen. Som vi var inne på tidigare är min och Centerpartiets och rätt många andras uppfattning att det gjorde ni inte riktigt.

Ni lade fram förslag för att få en bra valfråga. Om ni velat ta tag i problemen hade ni frågat oss vad som krävdes för att få igenom det i kammaren. Det gjorde ni inte. Ni kunde ha frågat Liberalerna. Ni kunde ha frågat Moderaterna. Ni kunde ha frågat KD. "Om vi lägger fram en proposition om att ändra de här frågorna så att det blir åtminstone lite bättre än det är i dag, vad behövs för att ni ska kunna vara med?"

Vi sa till exempel det vi sagt flera gånger - att för att kunna gå in och ändra i resursfördelningssystemet behöver vi säkra att de små skolorna på landsbygden kan överleva. Socialdemokraterna valde att lägga fram en proposition helt utan det perspektivet. Då kan man inte förvänta sig att vi ska rösta för. Där missade den socialdemokratiska regeringen den möjlighet som fanns före valet.

Nu har vi en annan regering. Vi får se om den någonsin kommer till skott. Jag är tveksam. Men en fråga som var uppe här tidigare och som är kopplad till frågan om landsbygdsskolor är att Socialdemokraterna vill ha ett veto, ett kommunalt veto.

Det nuvarande styret i Linköping, socialdemokrater och moderater, lägger ned en landsbygdsskola. Tror ledamoten att kommunen med kommunalt veto hade låtit någon annan ta över den skolan och säkra att människorna på landsbygden hade kunnat ha kvar sina barn i den lokala skolan i stället att frakta dem till centralorten?

Herr talman! Jag förstår att ledamoten Fredrik Malm anser att partierna i regeringen är borgerliga. Jag dömer på politiken och inte på partinamnen, och då krävs det mycket för att se de liberala perspektiven - och det gäller även i rätt stor utsträckning de borgerliga - eftersom det enda ni har gjort med skatterna är att höja dem. Det känns inte typiskt borgerligt, men det kan vi ju ha olika synpunkter på.

Nu pratar vi om skolan. Liberalerna var i helgen i Linköping, om inte jag har helt fel. Det är en fin stad. Vi centerpartister har fått en partiledare därifrån. Men det är en stad som nu lägger ned en massa skolor. Norrköping gör också det. M, KD och L styr där, och det kanske man känner igen på vissa ställen. I Linköping är det M och S som tillsammans lägger ned inte minst små skolor för att de är dyra. Och varför är de dyra? Jo, för att man betalar för dem två gånger. Först en gång och sedan ännu en gång när man betalar för fristående skolor, som inte är små. Den ordningen finns.

Alla kvalitetshöjande insatser i kommunal skola ska som utgångspunkt betalas två gånger eftersom pengar även ska gå till de fristående skolorna. Detta vet man, och man vet också att det skapar stora problem och innebär en massa skolnedläggningar.

Om kommunerna ska satsa mer på elevhälsa måste de betala för det även till de fristående skolorna. Det är utgångspunkten. Därmed blir alla kvalitetshöjande insatser i skolan väldigt dyra. Ju fler behöriga lärare man har - och det vill man ha - desto dyrare är det. Kommunerna måste betala till fristående skolor som inte har lika många behöriga lärare som om de hade det. Det är en vansinnig ordning. Det är en helt absurd ordning som inte har något med marknaden att göra och som inte är liberal. Man skulle kunna säga att det är "sossigt" att kasta en massa skattepengar efter saker som inte funkar.

Ledamoten nämnde försvaret. Det finns en försvarsberedning. Det är ett jättebra exempel, Fredrik Malm! Låt oss skapa en skolberedning som sätter sig ned, tar seriöst i de här frågorna, samlar riksdagen och talar om vad som behöver göras, kommer överens och tar det långa språnget framåt. Det kanske var ett dåligt ordval - det låter lite kommunistiskt. Men för att tillsammans faktiskt ta tag i dessa frågor behöver vi inte vänta till 2024 med att sätta i gång.

Herr talman! Jag kan inleda med att jag också gärna hade sett en borgerlig regering, men tyvärr fick vi ju inte det.

Jag är jätteglad för att Liberalerna nu vill göra den största reformen av friskolepolitiken som skett på väldigt många år. Det är jättebra. Men jag och Fredrik Malm måste också vara ärliga med att våra partier kanske inte alltid har gjort det lättare att reformera friskolorna. Det kanske gäller andra partier här i kammaren också. Den ärligheten måste vi nog ha.

Jag håller helt med om att Socialdemokraterna gjorde ett kasst jobb inför valet. Utifrån ett socialdemokratiskt perspektiv gjorde man säkert ett bra jobb med att ta fram valfrågor, men när det gäller att reformera svensk skola gjorde man inte ett särskilt bra jobb. Man lade nämligen fram propositioner som man visste inte skulle gå igenom och pratade inte med de andra partierna om vad som hade krävts för att få igenom dem. Vi skulle ha kunnat göra det bättre. Vem vet, vi kanske inte hade kommit överens - men vi hade kunnat göra det bättre än det är nu.

Man kan konstatera att Socialdemokraterna hade behövt samtala, och att de hade behövt kavla upp ärmarna i stället för att göra tjusiga utspel och skriva debattartiklar med hårda ord. Men varför är ni i regeringen inte redo att ta samtalet? Varför har ni inte bjudit in än? Det är den stora frågan. Varför har inte ni kavlat upp ärmarna och agerat kring skolpengen nu i stället för att tillsätta ännu en utredning? Det är den intressanta frågan. Socialdemokraterna gjorde inte sitt jobb ordentligt, men nu är det ju ni som har makten. Varför gör inte ni jobbet ordentligt? Det är det som är frågan här och nu.

Vi i Centerpartiet är redo att sätta oss tillsammans med regeringen och övriga partier som är redo att ta ansvar. Jag tror inte att ännu en utredning behövs. Om det här ska bli robust måste det vara brett. Det behövs en bredare överenskommelse så att friskolor och kommunala skolor inte heller efter nästa val behöver sväva i ovisshet om hur deras ekonomi kommer att se ut. Konsekvenserna är här och nu. Ska vi vänta till 2024 med att ens börja ta tag i problemet? Jag tycker inte det. Vad anser Liberalerna?

Herr talman! Polens premiärminister har i dag berättat att Polen kommer att skicka fyra stridsflygplan till Ukraina. Centerpartiet har tidigare varit tydligt med att Sverige borde förbereda för att sända Jas till Ukraina, för Ukraina behöver stridsflyg för att slå tillbaka den ryska invasionen - med detta har Zelenskyj varit oerhört tydlig. Han har också konkret efterfrågat Jas-plan från statsministern.

Centerpartiet är redo för att Sverige skickar Jas-plan och börjar utbilda piloter.

Min fråga till försvarsministern är enkel: Kommer regeringen att följa Zelenskyjs önskemål och Centerpartiets förslag och säga ja till att skicka Jas till Ukraina?

Fru talman! Jag tackar för svaret, och jag tackar inte minst för att ledamoten från Sverigedemokraterna förtydligar att Sverigedemokraterna inte står för den politik som Sverigedemokraternas ordförande har uttryckt i medier vid ett flertal tillfällen. Då är det klarlagt! Jag tackar för det!

Då vet vi för framtiden att när SD:s ordförande säger att militärer ska sättas in mot medborgare i våra förorter i Malmö finns andra delar av SD som inte håller med. Jag hoppas att ledamoten vinner den kampen internt.

Fru talman! Jag tackar för repliken.

Det är svårt när man säger en sak utanför kammaren och en annan sak i kammaren.

Jag kan återge vad Jimmie Åkesson har sagt: Militären ska kunna gå in i förorter vid upplopp. Vidare säger SD: Använd militären för att kuva upploppen. Detta var från maj 2022, inte så jättelänge sedan.

Man hade kunnat få uppfattningen att dessa motioner finns i förlängningen av det som SD säger i medierna. Så är det ofta med motioner i riksdagen, det vill säga att det finns ett sammanhang mellan det man säger och det man gör. Det kan vara så att SD inte har den uppfattningen, men det är så motioner fungerar - och det är så vi brukar hantera dem.

Efter det att personer i SD:s periferi har betalat människor för att elda upp koraner sker oacceptabla upplopp. Dem vill SD sedan kuva med militären. Ordet "kuva" används här.

Jag tror ändå att det finns en förståelse hos SD:s ledamot att vi kan få uppfattningen att ni i era motioner framför vad ni säger i medierna. Det är jättebra om det inte är så, men jag undrar om ledamoten kan förklara sammanhanget mellan motionen om att använda militären civilt, kopplat till medborgarna, och det som sägs i medierna om att militären ska sättas in i förorterna.

Fru talman! Vi diskuterar i dag Militära frågor, vilket flera har lyft upp tidigare. Vi förstår alla den kontext inom vilken vi gör det. Det är krig i vårt närområde. Och det sker äntligen en upprustning av vår militär. Jag är glad över att vi här i kammaren gör det gemensamt.

Jag vill liksom tidigare talare rikta ett stort tack till alla er som hjälper till med att försvara och skydda vårt land, både inom försvaret och på många andra sätt. Stort tack till er! Ni är otroligt viktiga.

Det är också viktigt att samhällets samlade förutsättningar och militärens nödvändiga utveckling går hand i hand. Vad behöver vi då? Jo, militären behöver tveklöst ökade resurser och förmågor. Där är Försvarsberedningen nu igång. Det är bland annat därför jag är här just nu, medan de sitter och diskuterar. Det är oerhört viktigt att vi tillsammans försöker komma fram till hur vi på bästa sätt kan stärka vårt försvar och att vi gör det just gemensamt så att det blir långsiktiga lösningar.

Vi behöver också samexistensen. För Centerpartiet är det viktigt att man inser att det är nödvändigt med en bredare syn på totalförsvarets intressen och samexistensen mellan olika intressen, inte minst inom samma geografiska område. Regeringen måste därför kartlägga tillämpningen av miljöbalken och praktisk utveckling för att föreslå förändringar som gör helhetsbedömningen enklare. Detta har vi diskuterat många gånger.

För att säkra samhället är det också nödvändigt att vi får igång de breda blocköverskridande energisamtalen. Det är grundläggande för att vårt samhälle ska fungera.

Vi har efterfrågat detta i många år från Centerpartiets sida, och det har ännu inte skett. Senast i går var jag på ett möte med många företagare, och jag vet att många andra också var där. Just långsiktighet i energipolitiken är helt avgörande för samhällets grundläggande funktioner, och vi måste bli bättre på detta.

Det civila samhället och försvaret måste leva tillsammans, och de är fullständigt beroende av varandra. Vi behöver också ett stärkt fokus på cyberförmåga och samhällets beredskap. Det gäller självklart livsmedelsbranschen, och även andra har lyft upp den frågan. Det är bra att vi äntligen har börjat ta steg mot att Sverige som helhet, och inte bara Centerpartiet, har förstått hur viktigt lantbruket är för vårt land. Det är inte ett särintresse utan ett helt grundläggande intresse för vårt land som säkrar att vi kan fungera i kris. Försvaret fungerar inte om inte samhället fungerar, och då är livsmedelssektorn och energisektorn två helt avgörande sektorer. Där måste vi bli bättre.

Fru talman! Det finns saker som vi inte behöver. Saker som vi inte behöver är till exempel militärer på våra gator som sätts in mot civila. Det är något vi inte behöver. Jag är också övertygad om att ÖB inte behöver att hans soldater tas ifrån honom för att leka poliser med något som de inte har förmåga att lösa på det sätt poliser konsekvent utbildas för att hantera.

Därför måste vi tydligt och konsekvent avslå Sverigedemokraternas förslag om att sätta in militären mot våra medborgare. Polisen och försvaret har olika uppgifter, och de löses på olika sätt. Försvaret har redan nu tillräckligt mycket på sin lott för att lösa uppgiften att skydda vårt land. De behöver inte samtidigt gå ut mot vår egen befolkning.

Man ska inte sätta in försvaret mot våra civila, mot Sveriges medborgare. Militära insatser mot civilbefolkningen är ett kännetecken för auktoritära stater som vi inte vill jämföra oss med. Ändå har SD väckt motioner om att sätta in militären mot civilbefolkningen - mot förorterna, såklart, som det sägs varje gång i medierna. Det är alltid mot förorten. Det är Malmös gator ni vill sätta in svensk militär på. Att lägga fram den typen av förslag är närmast föraktfullt mot Malmöborna, försvaret och polisen. Då har man inte förstått vikten av polisens arbete, vad de är utbildade för och hur de agerar. För att klara detta måste man ha den utbildning som krävs, och militärer tas bort från de uppgifter de redan har. Det är bokstavligt talat ett livsfarligt förslag.

SD borde fokusera på att nyttja sin stora makt över regeringen till att i stället få till en bättre fungerande polis, till exempel mer pengar till Nationellt forensiskt centrum så att många av människorna i gängen faktiskt sätts i fängelse. Vi har arbetat för ett förslag om att återinföra en beredskapspolis, och det finns nu stöd för förslaget.

Jag anser också - som ett extra tillägg - att kravet på spridningstillstånd av ofarliga objekt hos försvaret bör tas upp så att vi kan få till en översyn. Då behöver inte Lantmäteriet fullständigt överbelastas av en mängd handlingar i stället för att fokusera på att stödja vårt land med snabba beslutstider.

Jag yrkar bifall till reservation 4.

Herr talman! Jag kan inleda med att säga att jag är glad över att Carl-Oskar Bohlin förefaller kunna stödja vårt förslag om att ge relevanta myndigheter i uppdrag att se över vilka appar som kan vara problematiska på offentliganställdas enheter i stället för att här i kammaren slå fast vilka appar alla människor i Sverige ska kunna använda.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Men den viktiga frågan om cybersäkerhet är mycket större. Den senaste månaden har vi sett attacker mot svenska företag och institutioner. SAS, SVT, universitet och sjukhus har påverkats. Hackergruppen Anonymous Sudan har tagit på sig ansvaret, men det är sannolikt ryska intressen som egentligen ligger bakom.

Vi vet ju att Ryssland är intresserat av att destabilisera Sverige och att de både genom alternativmedier och direkta attacker har försökt att påverka oss. Att de attackerar oss är inget nytt.

Regeringen har börjat ta många bra steg när det gäller cybersäkerhet, men när det handlar om att skydda det civila - att se till att energisektorn, banker etcetera faktiskt fungerar även när de är under attack - är det jättelångt kvar. Jag vill fråga ministern: När ska ni börja ta cyberhoten mot den civila sektorn på allvar och göra någonting åt det?

Fru talman! Jag har en fråga till utbildningsminister Mats Persson. Jag vill börja med att gratulera statsrådet, vilket jag inte har haft möjlighet att göra personligen tidigare.

Vi är överens om att svensk skola behöver stärkas på väldigt många olika håll. Vi behöver frigöra lärares arbetstid, vi behöver se över resursfördelningen och vi behöver se över köer och skolval. Jag tror att vi är överens om att saker behöver göras. Tidöavtalet innehåller en del.

Men när man tittar på planeringen från regeringen på dessa helt avgörande punkter finns det inte med någonting om detta i propositionslistan etcetera.

Vi vill från Centerpartiets sida gärna undvika att vi står här med fyra förlorade år en gång till som vi har haft senast under Socialdemokraternas tid.

Därför undrar jag: När kommer regeringen att leverera på dessa punkter?

Herr talman och alla som lyssnar på detta! Jag kan börja med att säga att Centerpartiet såklart står bakom alla sina reservationer, men jag yrkar specifikt bifall till reservation 12.

Just nu sitter Försvarsberedningen och försöker komma överens om den långsiktiga utvecklingen av vårt försvar. Det kan konstateras att Sverige är i behov av långsiktigt tänkande kring försvaret. Det är något vi inte riktigt excellerat i de senaste årtiondena. Att vi har en debatt nu samtidigt som Försvarsberedningen arbetar indikerar väl också att vi i den här kammaren behöver tänka mer långsiktigt och planera bättre.

Vi började försöka komma med i Nato först med den ryska kniven mot strupen. Lika sent insåg Sverige vikten av ett fullgott försvar. Vi behöver framåt tänka mer rätt och göra det mycket tidigare. Vi behöver låta försvaret fokusera på försvarets uppgifter. Militären ska till exempel inte leka polis på gator och torg, som regeringen har velat. Låt polisen vara polis och försvaret vara försvar! Det är bäst för båda parter och för befolkningen. Men nog om det.

Låt mig gå vidare genom att konstatera det uppenbara: att upprustningen av försvaret behöver fortsätta. Det gäller alla försvarsgrenar. En väsentlig del av våra förmågor går nu till Ukraina för att stötta i försvaret mot Ryssland. Det är ett absolut nödvändigt stöd. Centerpartiet har varit drivande och fortsätter att vara en säker partner när det gäller att stärka Sveriges stöd till Ukraina i denna oerhört svåra stund.

Det är bra - men det sätter press på försvaret, och Sverige måste agera för att komma längre fram i kön på den internationella marknaden när det nu är stor efterfrågan på allt från avancerade vapensystem och ammunition till vardagliga saker som kalsonger och kängor. Här finns mer att göra, och Centerpartiet är alltid berett att vara en konstruktiv samtalspartner till regeringen för att säkra Sveriges och Europas säkerhet. Vi uppskattar att regeringen har satt igång Försvarsberedningen.

Men det är viktigt att i samband med detta förtydliga statens ansvar för att försvara hela landet, från Arktis till Östersjön. Detta är helt avgörande. Men det militära står inte ensamt. Fungerar inte samhället fungerar inte försvaret. Den statliga styrningen behöver förtydligas i kris och bli hållbar inom det civila försvaret. Det är mot den bakgrunden jag i dag vill fokusera på två saker: totalförsvaret och cyberförsvaret.

Det är avgörande att det civila försvarets behov tas med i Försvarsberedningens arbete, inte minst för att hela landet måste kunna försvaras. Men för att kunna nå målen för det civila försvaret - att värna civilbefolkningen, säkerställa de viktigaste samhällsfunktionerna och bidra till Försvarsmaktens förmåga vid ett väpnat angrepp eller krig - behöver mer göras, för arbetet är fortfarande i sin linda.

Även kommuners och regioners möjligheter att bidra till ett starkt totalförsvar måste stärkas. Där har Centerpartiet, i dagsläget som enda parti, satsat specifika pengar. Man får inte glömma att staten är viktig, men det finns också andra i vårt land som inte alltid har samma enorma resurser. Man behöver faktiskt tänka i flera led och på flera nivåer, och det har staten inte alltid varit så bra på.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Försvarspolitik och totalförsvar

Nato, som vi förhoppningsvis är på väg in i, har identifierat sju civila förmågor som de kallar baseline requirements for national resilience. De är strategiskt viktiga för ett fungerande samhälle även vid kris och konflikt, och de tas också upp i betänkandet. Av dem är energi och mat två faktorer som lyfts fram som helt avgörande. Det militära försvaret är beroende av det civila försvaret, inte minst på områdena elförsörjning och livsmedelsförsörjning.

När det kommer till energisektorn satsar C specifikt på att stärka förmågan att stå emot cyberangrepp. Det här finns i vår budget. Tyvärr har inga andra partier sett detta behov.

I Ukraina har vi sett att energisektorn är en strategisk attackvektor för Ryssland. Det är där de går in eftersom det är det som påverkar samhället som mest om det försvinner. Man kan inte betala ut pensioner, utöva välfärd eller värma mat. I Sverige kan vi inte heller betala; alla använder ju Swish.

Att säkra energisektorn är alltså helt avgörande. Där behöver fler komma in i matchen. Vi beklagar att vi inte har kunnat övertyga riksdagen om att ta nödvändiga steg på området.

Centerpartiet har lagt fram 40 förslag som kommer i ett betänkande senare i vår. Jag hoppas att vi kan samlas lite bättre. Förra året behandlades detta veckan före det ryska anfallet på Ukraina, och därför blev det inte så mycket av det hela. Jag hoppas att vi i år kan samtala mer om hur vi tillsammans kan ta fler steg framåt på området.

Några av de saker som Centerpartiet har föreslagit i dagens betänkande lär också komma med i cyberbetänkandet. Det handlar bland annat om att stärka både de defensiva och offensiva förmågorna för Sverige. De behövs. Det är bara att inse att kriget har skapat en ny arena. Flera har nämnt det tidigare. Centerpartiet är det parti som lagt fram starkast förslag på området. Moderaterna har väl också varit med lite i spelet, men annars måste vi inse att det har varit väldigt lite fokus på detta.

Vi behöver också stärka den strategiska kompetensen inom försvarets alla områden. Därför behöver vi också utreda cyberförsvar som en egen försvarsgren.

Något annat jag vill ta upp i detta sammanhang är att det är dags för Sverige att säga som det är. När Ryssland till exempel attackerar våra vänner i det norska parlamentet och Norge säger att det var Ryssland som gjorde det kan Sverige inte stå vid sidan om och vara tyst, herr talman. Då måste även Sverige säga ifrån om att det är ett angrepp på en av våra partner, våra nordiska vänner, och också säga att det var Ryssland som gjorde det. Vi måste kunna stå vid varandras sida vid cyberangrepp precis som om det hade varit ett fysiskt angrepp. Det gör vi inte i dag. Jag hoppas att vi kan lära oss av detta och ta det vidare.

För att vi ska kunna försvara oss och ha ett samhälle som fungerar i kris är totalförsvaret såklart helt avgörande. Det är kanske inte särskilt överraskande att jag som centerpartist har fokus på livsmedelsförsörjningen. Den har stora sårbarheter. Potentialen är stor, och Centerpartiet har lagt fram förslag på en lång rad skarpa reformer för att Sverige ska bli mindre beroende av att importera mat och varor. Vi är i dag självförsörjande på vissa basvaror, till exempel spannmål, men på det stora hela är vi beroende av import av både mat och insatsvaror.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Försvarspolitik och totalförsvar

Sanningen är att hyllorna i svenska butiker skulle gapa tomma efter bara några dagar vid en större handelsblockad eller störda importvägar om vi inte gör något åt det, och vi måste göra något åt det.

Utgångspunkten för Centerpartiet är olika utredningar som gjorts genom åren men som hittills inte lett till att lösa bristerna inom svensk livsmedelsberedskap. Ingen myndighet har i dag heller ett övergripande ansvar för helheten när det gäller just livsmedelsberedskap.

Man kanske hoppas att det ska lösas på EU-nivå, så som vi ibland gör på vissa områden. Men inte heller EU är redo för detta. Där borde Sverige pressa på när vi nu har ordförandeskapet, herr talman, så att vi får en strategisk beredskap och så att EU:s självförsörjningsgrad av kritiska varor och tjänster kan öka, till exempel inom energiområdet.

Motståndskraften måste byggas redan nu. Hela kedjan från produktion till konsument måste ses över. Det behövs bättre logistikflöden, långsiktig finansiering, stärkt konkurrenskraft så att produktionen av mat kan öka, tillsammans med satsningar på personal och teknik. De gröna näringarna måste helt enkelt stärkas för att vårt totalförsvar ska kunna stärkas.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Försvarspolitik och totalförsvar

Fru talman! Mitt namn är Niels Paarup-Petersen. Jag vet att det är svårt att säga; ledamoten är inte den enda som har lite utmaningar med det!

Jag har själv bytt abonnemang just därför att det inte fungerar överallt. Det fungerar heller inte mellan Malmö och Stockholm, vilket är den sträcka som jag åker mest.

Vi är helt överens om att det behövs många olika leverantörer. Då är det en förutsättning att det också finns privata leverantörer. Jag är glad att Håkan Svenneling säger att det kanske är bra att det finns många olika leverantörer och att det privata också har en stor roll att spela; det är ju inte alltid man hör den typen av uttalanden från Vänsterpartiet.

Det är egentligen bara det jag är ute efter - att Vänsterpartiet erkänner att det privata är helt avgörande i detta och att staten därför behöver ta ett större ansvar för att samordna så att kopplingen mellan det privata och det offentliga kan fungera bättre. Då är det bra att utgångspunkten är ett erkännande av det stora ansvar som många privata leverantörer tar i stället för att stå i talarstolen och hota med att förstatliga vissa delar av den infrastruktur som redan i dag finns.

Vi behöver också bättre täckning. Det finns, som sagt, inget parti i denna kammare som har satsat mer än Centerpartiet på bredband, bättre täckning och högre hastigheter runt om i landet - inte minst där Håkan Svenneling bor.

Vi kan säkert komma överens om mycket när det gäller dessa frågor.