Andreas Norlén

Jag vill hälsa statsråden välkomna. Frågor besvaras i dag av statsrådet Erik Slottner, statsrådet Lotta Edholm, statsrådet Maria Malmer Stenergard och landsbygdsminister Peter Kullgren.

En fråga ska vara av övergripande och allmänpolitiskt slag eller avse ett ämne som faller inom statsrådets ansvarsområde och rör dennes tjänsteutövning. Frågan ska därmed inte avse till exempel förhållanden inom politiska partier. Statsrådet Erik Slottner besvarar såväl allmänpolitiska frågor som frågor inom sitt eget ansvarsområde.

Jag vill hälsa statsråden välkomna. Frågor besvaras i dag av statsrådet Carl-Oskar Bohlin, finansminister Elisabeth Svantesson, statsrådet Acko Ankarberg Johansson och statsrådet Johan Forssell.

En fråga ska vara av övergripande och allmänpolitiskt slag eller avse ett ämne som faller inom statsrådets ansvarsområde och rör dennes tjänsteutövning. Frågan ska därmed inte avse till exempel förhållanden inom politiska partier. Statsrådet Carl-Oskar Bohlin besvarar såväl allmänpolitiska frågor som frågor inom sitt eget ansvarsområde.

Ärade riksdagsledamöter! Nyligen nåddes vi i riksdagen av det sorgliga beskedet att riksdagsledamoten Sven-Olof Sällström har gått bort. Våra tankar och vårt varma deltagande går till hans son, mor, syskon och övriga familjemedlemmar, till hans vänner och till hans kollegor.

När en riksdagsledamot avlider är det sed att vi stannar upp en stund i kammarens vanliga arbete för att minnas och framföra kollegornas och riksdagens tacksamhet för den bortgångne ledamotens insatser för riksdagen och för Sverige. Vi gör det med ett anförande och med en tyst minut. Från och med nu kommer vi också att göra det med ett tapto. Min förhoppning är att taptot, som följer efter den tysta minuten, ska ge en värdig inramning till vårt farväl av en riksdagskollega.

Taptot markerar också att uppdraget som riksdagsledamot är något speciellt. Att bli vald att representera sitt parti, sina väljare, sin valkrets och vårt land i Sveriges riksdag innebär att få ett förtroende som är få förunnat.

Ärade ledamöter! Sven-Olof Sällström föddes 1968 i Ånge i Västernorrlands län. År 2010 valdes han in i riksdagen och kom att ingå i Sverigedemokraternas första riksdagsgrupp.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Parentation

Vid avslutningen här i kammaren i december tackade vi av Sven-Olof Sällström efter 13 år som riksdagsledamot. Vi gjorde det eftersom Sven-Olof led av långt framskriden cancer och hade meddelat att han skulle lämna kammaren under våren men inte visste om han skulle leva vid riksdagens sommaravslutning i juni då avtackningar ofta äger rum. Så här i efterhand är jag glad över att jag fick framföra riksdagens tack och överlämna riksdagens medalj medan han ännu levde.

Inför avtackningen åt jag, andre vice talmannen Julia Kronlid och Sven-Olof lunch tillsammans. Under lunchen talade han om sitt engagemang för hembygden, för Ukraina och för ett svenskt medlemskap i Nato. Han berättade även att han valt att vara öppen med sin sjukdom för att undvika spekulationer, men också för att han hoppades kunna ge kraft åt andra i motsvarande situation.

Detta val kom nog inte som någon överraskning för dem som stod Sven-Olof nära. För dem var Sven-Olof, eller Svenne som han kallades, en godhjärtad, omtänksam, osjälvisk, lojal och positiv medmänniska och vän.

I det politiska arbetet utmärkte sig Sven-Olof Sällström, enligt partivännerna, genom sin förmåga att tänka såväl utanför de givna ramarna som flera steg framåt. Han hade dessutom en arbetsmoral utöver det vanliga.

Hade han föresatt sig en uppgift eller lovat andra ett resultat så blev det så. Han försakade hellre privata åtaganden än sitt arbete. Denna egenskap manifesterades på ett tydligt sätt då han valde att kämpa på med arbetet i riksdagen tills det helt enkelt inte gick längre, obrottsligt lojal och plikttrogen in i det sista. Han genomförde sin sista arbetsdag här i riksdagen två veckor före sin bortgång.

Sven-Olof Sällström hyste en varm kärlek till Ukraina och det ukrainska folket och lämnar efter sig en 17-årig son vars mor ursprungligen kommer från Ukraina. Sven-Olof Sällström besökte ofta landet, även under perioder då detta avråddes från, exempelvis under stridigheterna i samband med Rysslands ockupation av Krimhalvön 2014.

Detta i kombination med Sven-Olofs bakgrund som yrkesofficer och hans intresse för det svenska försvaret, och försvarsfrågor i stort, gjorde honom till en varm förespråkare för såväl humanitärt som militärt stöd från Sverige till Ukraina.

Sven-Olof Sällström hann under sin tid i riksdagen med att sitta i såväl försvarsutskottet, där han under denna mandatperiod var vice ordförande, som arbetsmarknadsutskottet och finansutskottet. Han var även ledamot i OSSE-delegationen och krigsdelegationen. Under senare tid fokuserade han främst på försvarspolitiska frågor och ingick därvid också i Försvarsberedningen och riksdagens delegation till Natos parlamentariska församling.

Han hade en stor bredd i såväl sina kunskaper som i sin politiska gärning. Han gjorde avtryck i det egna partiets ställningstaganden inom så vitt skilda områden som familjepolitiken och försvarspolitiken.

Ärade åhörare! I måndags hissade vi Natoflaggan framför Riksdagshuset. En vecka tidigare hissades den svenska flaggan vid Natos högkvarter i Bryssel. Jag är säker på att många av Sven-Olofs kollegor i riksdagsgruppen, försvarsutskottet och Försvarsberedningen ägnade honom en tanke under ceremonin i måndags morse.

Sven-Olof fick inte leva tillräckligt länge för att kunna vara med vid ceremonin på Riksplan. Men han var med oss tillräckligt länge för att få se något han kämpat för under en följd av år förverkligas.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Parentation

En vänlig, kunnig och engagerad person och politiker har alltför tidigt lämnat oss. Jag vill framföra mitt och riksdagens tack för hans insatser för riksdagen, för demokratin och för Sverige.

De i plenisalen församlade hedrade Sven-Olof Sällströms minne med en tyst minut.

Parentationen avslutades med ett tapto framfört av Gustav Lundström från Livgardets dragonmusikkår.

Ärade ledamöter, statsrådet och Ers excellens! Let me start by once again welcoming His Excellency the Ambassador of Ukraine, Andrii Plakhotniuk, to the Swedish Parliament. You have been here many times, and you are always welcome back.

(Applåder)

I lördags hade det gått två år sedan Ryssland inledde sin fullskaliga invasion av Ukraina. Snart har det även gått tio år sedan Rysslands illegala annektering av Krim 2014.

I fjol samlades vi här i kammaren med anledning av ettårsdagen. Men kanske är det ännu viktigare att uppmärksamma dessa dubbla årsdagar i år. Den fria världen står fortfarande enad bakom Ukraina, men vi ser nu exempel på hur vissa politiker på båda sidor om Atlanten ifrågasätter detta stöd. Därför är det mer angeläget än någonsin att lyfta fram de ryska övergreppen och det ukrainska modet men också att tala klarspråk om vad det är som står på spel. För varje dag blir det allt tydligare att denna strid inte enbart handlar om att Ukraina ska förbli ett fritt land utan att den rör hela Europas, ja, hela världens, framtid.

Jag tror att denna insikt om att det är allas vår framtid som står på spel inte minst hänger samman med att kriget har gett oss en fördjupad förståelse för vad en fullskalig invasion är. Det är en flodvåg av våld och övergrepp som drar fram över de ockuperade områdena. Det är civila som av ockupationsmakten tvingas till fruktansvärda handlingar. Det är dagliga bombattacker och artillerield mot bostäder, skolor, sjukhus och tågstationer i de ännu fria delarna av landet. Vi kan nog inte fullt ut sätta oss in i vad det skulle innebära för oss själva och för våra nära och kära att tvingas leva under dessa förhållanden. Men vi förstår ändå mer nu vad en invasion innebär.

Med denna insikt följer en känsla av tacksamhet. Vi är tacksamma att vi själva än så länge besparats detta lidande, vi är tacksamma för alla dem som på olika sätt bidrar till Ukrainas försvar och vi är tacksamma över de insatser Ukraina och det ukrainska folket gör för att försvara såväl sin egen som vår frihet.

Det är oundvikligt att den politiska diskussionen om stödet till Ukraina ofta blir abstrakt och rör sig på samhällsnivå. Vi talar om miljardbelopp, om vapensystem och om infrastruktur. Vi slår vakt om Ukrainas självständighet och territoriella integritet för att det vore ett stort hot mot den regelbaserade världsordningen om aggression tilläts löna sig. Men vi gör allt detta också för de enskilda människornas skull - de människor som tillsammans skapar stater och samhällen, de människor som nu försvarar sin frihet på slagfälten i Ukraina.

Historikern och akademiledamoten Peter Englund berättade häromdagen på Instagram om tio av de människor som mist sina liv på senare tid vid någon av fronterna i Putins orättfärdiga krig. Här får man bland andra möta sjukvårdaren Natalia Bokotj som dödades vid Avdijivka den 10 februari, den tidigare elitgymnasten Maksym Rosljakov som dödades på Bachmutfronten, Oleksandr Kuziak som älskade att fiska och som dödades fyra dagar före sin 29:e födelsedag och den 30-åriga tyska medborgaren Diana Wagner som arbetade som frivillig sjukvårdare i ett stridande förband och dödades nära Svatove den 31 januari.

De gjorde det yttersta offret i kampen för Ukrainas och allas vår frihet. Det är vår plikt att se till att deras offer inte var förgäves, det är vår plikt att hjälpa dem som finns kvar där vid fronterna och det är vår plikt att se till att de som nu kämpar vår kamp känner att de inte är ensamma och bortglömda. Därför är det så viktigt att vi ger Ukraina det stöd som behövs, därför står partierna i den svenska riksdagen enade bakom detta stöd och därför kommer vårt stöd att fortsätta så länge det behövs.

Våra tankar går i dag till dem som gett sitt liv i försvaret av Ukrainas och Europas frihet. Som en hyllning till dem ska vi nu få lyssna till sången Ukraina, skriven 1987 av Taras Petrynenko, som nyligen tilldelades en utmärkelse av president Zelenskyj för sina bidrag till ukrainsk kultur. Här i riksdagen kommer sången att framföras av Tymur Vasylyshyn, som jag vill kalla frihetens röst eftersom han har medverkat med sång vid vart och ett av de senaste två årens måndagsmöten för Ukraina på Norrmalmstorg här i närheten. Välkommen fram, Tymur!

(Applåder)

Tymur Vasylyshyn framförde Ukraina av Taras Petrynenko.

Jag vill hälsa statsråden välkomna. Frågor besvaras i dag av energi och näringsminister Ebba Busch, justitieminister Gunnar Strömmer, statsrådet Niklas Wykman och statsrådet Andreas Carlson.

En fråga ska vara av övergripande och allmänpolitiskt slag eller avse ett ämne som faller inom statsrådets ansvarsområde och rör dennes tjänsteutövning. Frågan ska därmed inte avse till exempel förhållanden inom politiska partier. Energi- och näringsminister Ebba Busch besvarar såväl allmänpolitiska frågor som frågor inom sitt eget ansvarsområde.