Helena Storckenfeldt

Fru talman! Detta är ett mycket blandat betänkande. Det innefattar många olika frågor som spänner över ett brett område. Jag kommer därför att fördjupa mig i några av frågorna och yrkar bifall till utskottets förslag till beslut.

När man tänker på Moderaterna är det mest naturliga kanske att tänka frihet, ansvar, äganderätt. Äganderätten är fundamental för Moderaterna. Det är en mänsklig rättighet, som skyddas både i regeringsformen och i Europakonventionen.

För ett år sedan, när motsvarande betänkande behandlades senast, drev vi i opposition igenom tydliga skrivningar om äganderätten som samlade majoritet och blev ett tillkännagivande till den dåvarande regeringen. Det var ett viktigt steg.

Vi ser att äganderätten och rätten att bruka den mark man äger riskerar att urholkas. Många skogsägare beskriver det som ett sluttande plan. Det tycker vi är synd, för skogsägarna ger oss såväl klimatsmarta produkter som oförglömliga naturupplevelser för alla som vistas i skogen. För detta förtjänar de respekt och tacksamhet. Den svenska skogen har bidragit till att lyfta vårt land ur fattigdom och är i dag en av våra viktigaste näringar, som skapar jobb och välfärd i hela landet. Skogen har dessutom en central roll i den gröna omställningen och är en nyckel för att bryta vårt fossilberoende.

Det långsiktiga ägandet och förvaltningen, som ofta sträcker sig över flera generationer, förtjänar bättre förutsättningar. Vi moderater vill att de svenska lantbrukarnas konkurrensförutsättningar ska stärkas. Därför är det viktigt att vi står upp för äganderätten.

Herr talman! Miljöbrott får ofta allvarliga konsekvenser för människor, djur och natur, och detta under lång tid. Miljöbrott behöver tas på större allvar och prioriteras högre. Långt ifrån alla miljöbrott anmäls, och ännu färre klaras upp. Miljöbrott, inte minst olagliga utsläpp av miljögifter, kan få långtgående konsekvenser.

Men för majoriteten av de miljöbrott som lagförs blir påföljden inte mer än dagsböter, trots att fängelse finns i straffskalan. För att stävja miljöbrotten och för att straffen ska vara i paritet med brotten vill vi skärpa straffen för grövre miljöbrott.

Men för att miljöbrotten ska kunna stävjas behöver också fler upptäckas. Här spelar tillsynsmyndigheterna en stor och viktig roll. Tillsynen behöver uppnå likvärdighet över landet. Det ska inte hänga på om den aktuella kommunen har eller inte har kunskap och kompetens på området. Kvaliteten behöver förbättras, och mindre kommuners möjligheter att klara uppdraget behöver stärkas. Det handlar exempelvis om samarbeten kommuner emellan eller system med experter som kan ge råd i specifika branschfrågor.

Herr talman! Många företag vittnar i dag om långa handläggningstider för miljötillstånd när de vill investera och utveckla sina verksamheter. Detta gäller också alla de verksamheter som skapar klimatnytta. I stället för att uppmuntras möter de i dag hinder.

I vintras besökte jag och några kollegor vattenkraftverket Untra, som man, när det byggdes, trodde skulle kunna förse hela Stockholm med el i lång tid framöver, om inte för alltid. Det skulle inte krävas någon utökad produktion, helt enkelt. Nu har vi dock lärt oss att så inte var fallet och att mycket mer kommer att behövas, inte minst för den gröna omställningen. I 15 års tid fick man slita för att få tillstånd att utöka vattenkraftverkets produktion - något som borde ha kunnat ske många år tidigare. Detta är orimligt.

Vattenkraften utgör en fundamental del av svensk kraftförsörjning. År 2022 stod den för 41 procent av svensk elproduktion, och det finns stor potential att öka effekten från befintlig vattenkraft, till exempel genom investeringar i nya turbiner. Untra är ett exempel på hur onödigt långa tillståndsprocesser satt käppar i hjulen för den svenska elförsörjningen och för omställningen. Vi kommer att behöva dubbelt så mycket el som vi använder i dag bara till 2045. Men i stället bromsas utvecklingen av onödigt långa och komplicerade processer.

Herr talman! Sveriges konkurrenskraft och välfärd bygger på att vi har en trygg och stabil elförsörjning. Energipolitiken ska säkra el till konkurrenskraftiga priser och garantera att el finns när och där man behöver den. För att minska våra utsläpp och säkra framtidens jobb behöver Sverige mer ren el, som möjliggör ökad tillväxt och en konkurrenskraftig industri.

Klimatförändringarna blir alltmer påtagliga, och det kommer att krävas en hel palett av lösningar för att nå nettonollutsläpp. Elektrifieringen av industri och transporter, två av våra största utsläppare, är en stor bit av pusslet. Men för att vi ska lyckas kommer det - med risk för upprepning - att krävas mycket mer ren el.

Vårt energisystem är i dag uppbyggt kring vattenkraften i norr och kärnkraften i söder. Detta har lagt grunden för vårt robusta, fossilfria elsystem, som säkerställer att vi har tillräckligt med el för Sveriges hushåll, företag och andra kritiska samhällsfunktioner.

Det är nog ingen som har missat att Moderaterna vill ha mer kärnkraft. Den politik som S-ledda regeringar under decennier drivit för att försämra och till slut slå ut kärnkraften har varit skadlig för Sverige. I och med Tidöavtalet har den här regeringen lagt en ny kurs för Sverige, som garanterar en framtid där kärnkraft kan byggas.

Men vi är också överens om att alla fossilfria kraftslag behövs. Vindkraften kommer att behövas. Vi befinner oss just nu i en tuff ekonomisk situation, och både hushåll och företag behöver mycket mer ren el till rimliga priser. Därför måste vi göra allt i vår makt för att ta fram förslag som leder till mer fossilfri elproduktion, oavsett kraftslag. Vårt fokus måste ligga på att bygga upp ett fossilfritt energisystem som håller i längden.

När expertmyndigheter granskat planerna för omställningen har de kommit fram till att elbehovet kommer att uppgå till 280 terawattimmar redan 2035. För att klara denna utmaning har industrin, experter och myndigheter gemensamt varit tydliga med en sak: Vindkraften kommer att behövas. Och Moderaterna håller med.

(Applåder)

Herr talman! Jag skulle vilja uppmana Miljöpartiet att höja blicken något. Det är otroligt viktigt vad som sker här inom Sveriges gränser. Det är här vi kan åstadkomma stor nytta för att faktiskt bli ett grönt föregångsland på riktigt och inte bara i ord. Då handlar det om att se till att våra företag är konkurrenskraftiga och kan exportera klimatsmarta varor och tjänster utomlands. Min uppmaning till Miljöpartiet är helt enkelt att höja blicken. Det som står i kontraktet som Per Bolund har framfört i dag står jag bakom. Men jag kommer inte att skriva under, eftersom det trots allt bara är ord på papper.

Herr talman! Klimatkrisen är vår tids stora fråga. Den är en otrolig utmaning som vi alla måste komma fram i. Jag vill också likt Anna-Caren Sätherberg tacka för debatten. Den är otroligt viktig. Vi ser engagemanget som finns i frågan, både i det här huset och utanför.

Precis som Per Bolund säger är det handling som spelar roll och inte bara ord, inte ens ord på papper. Vi ser frågan ur ett globalt perspektiv och tror att Sverige kan bidra med väldigt mycket, inte minst genom vår konkurrenskraft, våra innovativa företag som bidrar med ny teknik och vår export av dessa varor och tjänster.

Miljöpartiet har dock stått för en politik som lett till energikris, slösade skattemedel och klimatångest. Jag undrar om Per Bolund är villig att ta ansvar för detta men också bidra till en politik som leder till att vi faktiskt når målen.

Herr talman! I grunden är miljöfrågan en energifråga, och här bär Miljöpartiet ett stort ansvar för den otroligt dåliga hanteringen av vårt energisystem. Sverige lyckades sänka utsläppen från 70-talet och framåt tack vare sin fossilfria energimix av vattenkraft i norr och kärnkraft i söder. Men den har man nedmonterat. Nu måste den åter byggas upp, vilket är ett otroligt stort arbete. Men att det måste göras är vi eniga om i regeringen och i regeringssamarbetet.

I sin förra replik sa Per Bolund att det handlar om vad man gör, inte bara vad man säger. När det gäller det kontrakt Per Bolund lägger fram kommer jag inte bara att säga att jag står bakom klimatmålen utan även göra det.

(Applåder)

Herr talman! Låt mig vara ännu tydligare, eftersom det tydligen inte räckte med det jag sa i talarstolen. Moderaterna står bakom klimatmålen. Det gör vi i dag, i morgon och framöver.

Vi måste fokusera på det som gör störst nytta för klimatet både här och nu och långsiktigt. Jag skulle därför vilja att vi höjer blicken i klimatdebatten. Det handlar inte enbart om vad som sker inom Sveriges gränser, utan sist jag kollade handlar IPCC-rapporten om det globala klimatet. Det handlar alltså om hur Sverige kan bidra på global nivå. Vi ska ha ett konkurrenskraftigt näringsliv som kan bidra med nya innovationer och med ny grön teknik så att vi på riktigt kan göra global nytta.

Herr talman! När ledamoten Stina Larsson säger "grön el" hoppas jag att hon menar fossilfri el, för det är ju det som kommer att behövas. Vi kommer att behöva alla kraftslag som vi kan få tag på, och det ska göras så fort som möjligt. Detta är dock, som sagt, ett långsiktigt projekt som också måste få vara det. Har man inte det långsiktiga perspektivet går det ofta lite snett.

Jag hoppas att även Centerpartiet känner ett ansvar för hanteringen av det svenska energisystemet. Högst upp på vår agenda just nu står att återuppbygga det. Allra helst hade vi inte velat lägga energin där, men tyvärr måste vi nu lägga energin på att återuppbygga Sveriges energisystem - Sveriges fossilfria energisystem.

Många partier står bakom ett nej i kommunerna. Jag tror att det handlar om acceptans, vilket har lyfts fram tidigare i debatten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Särskild debatt med anledning av IPCC:s rapport

Herr talman! Klimatfrågan är viktig - det står alla i denna kammare bakom, och detta gäller också i regeringssamarbetet. Den är otroligt viktig, och det är därför vi måste satsa på en politik som gör nytta på riktigt.

Den tidigare regeringen satt i åtta år med Socialdemokraterna i spetsen. Deras klimatpolitik ledde till ett nedmonterat energisystem, slösade skattemedel och klimatångest. Vi tror inte att det är vägen framåt. Jag tror, precis som Ulf Kristersson har sagt om och om igen, att klimatfrågan är för viktig för att hanteras på det sättet. I grunden är det en energifråga. Där bär Socialdemokraterna ett stort ansvar.

Jag ser fram emot att få arbeta vidare med dessa frågor. Jag hoppas att Anna-Caren Sätherberg känner ett ansvar även i energifrågan.

(Applåder)

Herr talman! Jag tror att Sverige har en stor möjlighet här. Vi kan vara ett grönt föregångsland. Vi kan gå före, men då ska det göras på rätt sätt. Vi måste gifta ihop tillväxt med högt ställa klimatambitioner. Dessa saker måste gå hand i hand för att vi ska lyckas vara ett grönt föregångsland.

Detta utesluter inte internationella klimatinvesteringar. Där tror jag att vi kan göra enorm nytta. Vi har plockat de lägst hängande frukterna i Sverige. Det kommer att krävas otroliga resurser för att få ned utsläppen till noll. Därför tror jag att det kommer att behövas både och.

Detta är en enorm fråga, och vi måste tänka ur ett systemperspektiv. Sverige ska vara ett grönt föregångsland genom att få andra länder att följa efter, men Sverige ska också lägga pengarna på rätt plats.

Fru talman! Jag ska vara övertydlig: Moderaterna står bakom de högt uppställda klimatmålen. Det har vi gjort, och det fortsätter vi att göra.

Klimatkrisen är vår tids stora utmaning, men även i kristider bör huvudet hållas kallt. Effekt och resultat måste få stå i fokus. Om vi ska klara omställningen krävs ett konkurrenskraftigt näringsliv, mycket mer ren el och en acceptans för klimatpolitiken.

Frågan är inte enkel. Det räcker inte med de mest bekväma åtgärderna, som låter slagkraftiga och kanske känns bra i magen. Tyvärr finns ingen quickfix. Klimatkrisen är en global fråga som Sverige måste hantera både nationellt och globalt.

Fru talman! Vi ska fullgöra våra åtaganden i EU och leva upp till vår del i Parisavtalet, men vi har också möjlighet att bidra på ett mycket större plan. När andra länder bygger nya kolkraftverk och ökar sina utsläpp måste vi visa på alternativet. Sverige ska vara det land i världen som visar att den gröna omställningen är en konkurrensfördel som gynnar tillväxten i landet och som skapar jobb och välstånd.

Att ställa om till fossilfritt ska vara eftersträvansvärt och inte kännas som ett straff. Klimatreformen måste därför utformas på ett sätt som vinner acceptans och som känns rimligt. Omställningen ska vara någonting som är bra för svenska hushåll och företag - det är avgörande för huruvida vi lyckas få andra länder att följa efter eller inte.

Klimatfrågan kräver ett stort och långsiktigt arbete. Jag är hoppfull om att vi kommer att lyckas, men vi kan inte backa in i framtiden. Jag är övertygad om att den enda vägen ut är framåt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Särskild debatt med anledning av IPCC:s rapport

Fru talman! Klimatfrågan är global. Därför måste även lösningarna vara globala. Vår politik tar sikte på att såväl minska Sveriges utsläpp som uppmuntra andra länder till att höja sina klimatambitioner. Sverige är och ska fortsätta att vara ett grönt föregångsland, inte för att det känns bra för stunden utan för att genom praktisk handling visa för världen vad som är möjligt och få fler att följa efter.

Här spelar det svenska näringslivet en viktig roll. Genom att visa på sambanden mellan ekonomisk tillväxt och utsläppsminskningar är svenska företag stora förebilder i världen.

I dag motsvarar den svenska exportens globala klimatnytta ungefär hälften av de utsläpp som genereras i Sverige, det vill säga ungefär 23 miljoner ton koldioxid. Det är en siffra som under rätt förutsättningar kan fördubblas. Det är otroligt.

Moderaternas syn på klimat, energi- och miljöfrågorna präglas av teknikoptimism och hoppfullhet. Vi är övertygade om att människan genom tekniska framsteg, vetenskap och fakta kan lösa de problem som vi står inför - och nå klimatmålen. Det är IPCC-rapporten och vi överens om. Tekniken finns. Det är möjligt.

Vi befinner oss i ett tufft utgångsläge där populistisk feelgoodpolitik fått styra alltför länge. Det har lett till ett nedmonterat energisystem, slösade skattemedel och klimatångest.

Sverige har mer att ge, men det förutsätter kraftfulla åtgärder med rätt fokus. Det kommer att ta tid att vända utvecklingen, men det är en förändring som måste göras. Nu är tiden för tuffa prioriteringar. Klimatet kan inte vänta.

(Applåder)

Herr talman! Jag vill be ledamoten Emma Nohrén om ursäkt för att jag inte svarade på den andra frågan. Det missade jag tyvärr.

Vi har absolut inte sänkt våra ambitioner. Det kan jag vara väldigt tydlig med. Sverige ska fortsatt vara ett grönt föregångsland, och vi ska se till att de åtgärder som vi faktiskt får på plats får stor effekt och får andra länder att vilja följa efter. Vi ska vara det gröna föregångslandet, och vi står fullt ut bakom våra högt uppsatta miljö- och klimatmål.

Huruvida det kommer en proposition får jag faktiskt återkomma till ledamoten om. Och jag pratar väldigt gärna mer om detta med henne.

Herr talman! Tack så mycket, Emma Nohrén, för frågan! Återbruk anser vi vara en naturlig del i utvecklingen i riktning mot ett mer hållbart samhälle. Vi ser också att idén om en cirkulär ekonomi behöver breddas och även nå utanför Sveriges gränser. Vi vill ju allra helst att alla länder ska ställa om och gå mot en cirkulär ekonomi så snabbt som det bara är möjligt. Återbruk av varor är en naturlig och viktig del i detta arbete.

Men det vi såg när det gäller den sänkta skatten på reparationer var att den inte fick den önskvärda effekten, utan det var snarare någonting som kändes bra och som såg bra ut. Det gjorde det, och det gör det fortfarande. Men om åtgärden inte får den effekt som är tänkt - är det då verkligen rätt att behålla den?

Vi skulle i stället vilja satsa på åtgärder som får en större effekt. Det handlar om långsiktiga spelregler, och det handlar om att se till att vi har en stark konkurrenskraft i Sverige så att företagen får en möjlighet att driva på innovationen på ett långsiktigt och hållbart sätt som sträcker sig över en mycket längre tid.

Åtgärden med sänkt skatt fick alltså inte önskvärd effekt, och därför är den inte nödvändig.

Herr talman! Jag tycker att det är en intressant ingång och förstår verkligen frågan, så jag är jättetacksam för att ledamoten Stina Larsson ställde den till mig.

Jag tänker så här: Det är absolut ingen splittring i frågan, utan frågan handlar enbart om åtgärden med införd skattesänkning på reparationer. Den fick ingen effekt. Sedan är det jättebra att vi på andra sätt lyckas uppnå att fler återanvänder och reparerar kläder och skor och liknande. Det ser vi jättepositivt på. Men just den åtgärden, som infördes av den förra regeringen, fick inte den önskvärda effekten. Därför ska inte den vara kvar.

Herr talman! Jag måste erkänna att jag tänkte lite extra på ledamoten Stina Larsson när jag skrev mitt anförande, särskilt delen om matsvinn. Det är roligt att hon uppskattade den delen.

Vad gäller skatt på reparationer förstår jag frågan. Skatten sänktes stegvis under förra mandatperioden, från 25 till 12 och sedan 6 procent. Många tyckte kanske att det lät som ett bra förslag som gick i rätt riktning. Tyvärr har det visat sig att förslaget bara var ytterligare en symbolhandling av den förra regeringen. Effekten var noll.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Cirkulär ekonomi

Den borgerliga regeringen har gjort det tydligt att prio ett den här mandatperioden är att bekämpa inflationen. Därför måste de här olika områdena prioriteras högre.

Vi sysslar inte med plakatpolitik, så jag ser fram emot att fortsätta arbetet på det här området för att ta fram förslag som faktiskt gör skillnad i verkligheten och inte bara känns bra i magen.

Jag tar väldigt gärna en kopp kaffe med ledamoten Stina Larsson och diskuterar vidare. Men åtgärder som inte får någon effekt får Centerpartiet diskutera vidare med kollegorna på vänsterkanten.

Herr talman! Jag vill börja med att säga att vi står bakom utskottets förslag till beslut.

Världen befinner sig i en omvälvande tid i historien. Vi ser krig, inflation, klimatkris och en ökad polarisering, med demokrati och mänskliga rättigheter på tillbakagång. Frågor som tidigare har tagits för givna är återigen högt upp på dagordningen.

Kanske har vi varit naiva. Efter att Berlinmuren revs sten för sten utropades en ny världsordning där demokrati och fred var ledorden. Den tekniska, medicinska, politiska och sociala utvecklingen skulle leda oss in i en framtid utan omvälvande krig och kriser. Det skulle leda till en levnadsstandard och utveckling som världen aldrig tidigare skådat. Men sedan kom verkligheten ikapp.

Sedan såväl pandemin som Rysslands invasion av Ukraina skakade världen har det blivit tydligt hur viktigt det är att bibehålla en stabil grund. Försörjningstrygghet är ett ord som har aktualiserats av pågående kriser. Det var länge sedan livsmedelsförsörjning, samhällskritiska resurser eller krigsberedskap stod så högt upp på agendan. Nu pratar alla om det.

En del av försörjningstrygghet handlar om inflödet och bevarandet av grundläggande samhällsviktiga resurser, och en annan del är hur vi använder oss av dessa resurser. Jag skulle därför vilja svetsa samman begreppen försörjningstrygghet, resurseffektivitet, hållbarhet och cirkulär ekonomi. Den här debatten handlar inte om krig eller kris utan om cirkulär ekonomi, men utan en framåtblickande politik och utan mer cirkularitet tror jag att Sverige kan få problem - kanske inte i morgon, nästa vecka eller ens kommande år, men jag är övertygad om att vi i framtiden står starkare inför kommande kriser om vi i dag fattar beslut som leder oss in på en mer cirkulär och hållbar bana.

Att skapa förutsättningar för ett resurseffektivt samhälle ligger högt upp på Moderaternas agenda. Det finns många fördelar, både ur ett miljömässigt och ur ett ekonomiskt perspektiv, med att återvinna mer och fler material samt optimera användningen av de resurser som finns. En genomsnittlig europé konsumerar mellan 10 och 20 ton resurser varje år. Om en större andel av dessa resurser återvinns minskar behovet av att utvinna nya.

Politikens uppgift är därför att skapa goda förutsättningar för olika aktörer att ta ansvar för sitt avfall och värna principen att förorenaren betalar. Med utgångspunkt i avfallshierarkin, en helhetssyn och idén om en cirkulär ekonomi bör Sverige med kraft fortsätta omställningen till ett resurseffektivt samhälle.

Vi kan glädjas åt att medvetenheten kring det cirkulära har ökat. Sedan den industriella revolutionen har människan verkat i en ekonomi som bygger på råvaruuttag, produktion, konsumtion och sedan avfall - en linjär modell som fungerar bra så länge man antar att jordens resurser är oändliga, tillgängliga och billiga. Nu vet vi bättre. Resurserna är begränsade och råvarupriserna har mångdubblats. Den linjära modellen håller inte.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Cirkulär ekonomi

Många politiska beslut i en hållbar och cirkulär riktning fattas nu runt om i världen. Det är bra. Besluten är ofta tänkta att bidra till innovation och minskad påfrestning på miljö och klimat. Problemet uppstår när besluten snarare bidrar till det motsatta. Den förra regeringens införande av plastpåseskatten är ett sådant exempel. Skattens konstruktion, där fossilbaserade plastpåsar likställs med de påsar som har producerats av återvunnen eller biobaserad plast, har inte gynnat vare sig cirkularitet eller innovationskraft.

Sådana beslut kommer med ett högt pris för svenska konsumenter och företag och innebär liten nytta för miljö och klimat. Det är dålig politik. Precis som inom andra politikområden måste omställningen till en cirkulär ekonomi präglas av kostnadseffektivitet och resultatfokus. Uppnår man inte önskvärt resultat måste beslutet omprövas, något som jag ser fram emot att den borgerliga regeringen tar tag i.

Herr talman! Näringslivet är generellt mycket positivt till frågor som rör cirkulär ekonomi och ser det som en affärsmöjlighet. Många gånger hindras den dock av märkliga regleringar och otydliga tolkningar. Dialogen mellan det offentliga och näringslivet måste därför förbättras.

När jag var på Svenskt Näringslivs Företagardagarna fick jag höra två olika personers perspektiv. Den ena tyckte att politiken ibland går för snabbt på vissa områden och att det är för svårt att hänga med och investera därefter. Den andra tyckte att vi ska fatta de beslut som krävs för att nå målen, så löser näringslivet resten.

Två olika men båda sanna perspektiv. Näringslivet har kortare ledtider och är ofta snabbfotat och flexibelt. Företag är vana vid att hitta nya möjligheter efter nya förutsättningar. Svenska företagare löser det mesta.

Med detta i åtanke får vi, återigen, inte glömma helheten. Svenska lagar och regler ska vara ambitiösa för miljön och klimatet, men vi får inte skapa ett företagsklimat som gör det omöjligt för våra företagare att konkurrera. Det är företagen som gör jobbet. Det är företagen som skapar nytt och driver på innovationen. Ska Sverige vara ett grönt föregångsland måste politiken och näringslivet gå hand i hand.

Herr talman! Miljöbrott får ofta allvarliga konsekvenser för människor, djur och natur, och det under lång tid. Därför bör miljöbrott tas på större allvar och prioriteras högre av de rättsvårdande myndigheterna. Långt ifrån alla miljöbrott anmäls, och ännu färre klaras upp. Miljöbrott, inte minst olagliga utsläpp av miljögifter, kan få långtgående konsekvenser. Men för majoriteten av miljöbrotten som lagförs blir påföljden inte mer än dagsböter trots att det finns fängelse i straffskalan.

För att stävja miljöbrotten och för att straffen ska vara i paritet med brotten vill vi skärpa straffen för grövre miljöbrott.

Herr talman! En naturlig del av att trygga livsmedelsförsörjningen är att minska matsvinnet. Matsvinn definieras som livsmedel som slängs i onödan och som hade kunnat konsumeras om de hade hanterats annorlunda. Världen måste göra mer för att begränsa matsvinnet. Ur ett internationellt perspektiv är en av de stora frågorna hur vi ska kunna mätta alla munnar när jordens befolkning om några år förväntas ha ökat till 8,5 miljarder människor.

Moderaterna ser att det exempelvis behövs informationsinsatser om vad bästföredatum innebär för olika livsmedel och hur livsmedlen ska förvaras. Här har sannolikt mycket kunskap gått förlorad under senare decennier. Studier visar att ungefär sex av tio inte vet skillnaden mellan bästföredatum och sista förbrukningsdag. En så enkel sak som att byta ut orden "bäst före" till exempelvis "minst hållbar till" skulle kunna leda till mindre matsvinn och att vårt klimatavtryck blir mindre.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Cirkulär ekonomi

Vi anser även att Sverige bör få undantag från EU-reglerna vad gäller bästföredatum för ägg. Detta vore naturligt då de flesta svenska handlare och konsumenter till skillnad från i stora delar av EU behandlar ägg som kylvara, vilket förlänger hållbarheten. Det innebär i dag att handlare och konsumenter helt i onödan slänger stora mängder fullt ätbara ägg. Vilket slöseri! Det är väl dessutom så att ägg är den råvara som tydligast "säger till" när den är dålig.

Det skulle inte skada om fler konsumenter tog saken i egna händer och luktade på det där mjölkpaketet som gått ut innan de slänger det.

Herr talman! Jag inledde med ett resonemang kring det rådande världsläget. För att öka försörjningstryggheten i Sverige måste vi tänka cirkulärt. För att rädda vår miljö och det globala klimatet måste vi tänka cirkulärt. Men besluten måste vara väl underbyggda, och effekten av åtgärden måste vara glasklar. Vi har varken tid eller råd med en politik som inte åstadkommer verklig nytta.

(Applåder)

Fru talman! Vi pratar om 2020, alltså inte så jättelänge sedan. Vi vet att vi hade befunnit oss i en väldigt annorlunda situation i dag om man inte hade fattat det beslutet.

Elprisstödet är ett jätteviktigt förslag, och om jag inte minns helt fel var det den förra regeringen som gav uppdraget att ta fram förslaget. Jag har väldigt svårt att tro att man hade lagt fram något annat förslag i ett läge när det är viktigt att faktiskt få ut pengarna så fort som det bara är möjligt.

Socialdemokraterna har en otrolig förmåga att frånsäga sig ansvar, och det gör man även nu. Vi vet att det inte berodde på marknadsmässiga skäl, något som har blivit väldigt tydligt eftersom intressenter plötsligt har dykt upp i Sverige igen efter regeringsskiftet.

Det var politiken som stod för nedläggningen. Applåderna var inte okej då, och de är inte ens nästan okej nu. Jag skulle vilja uppmana Socialdemokraterna att ta människors situation på allvar. Vi vill se ny, planerbar produktion överlag, i första hand kärnkraft. Vad vill S göra för att garantera elförsörjningen i Sverige?