Maria Malmer Stenergard

Fru talman! Först vill jag vara väldigt tydlig med att jag aldrig har fördömt några riksdagsledamöter. Det tycker jag vore direkt olämpligt att göra. Däremot har regeringen varit mycket tydlig med att vi vill sanktionslista enskilda israeliska ministrar. Det är ju inget litet beslut av en regering att vilja sanktionslista andra regeringsmedlemmar. Det är också för att de motverkar en tvåstatslösning genom sitt agerande på just bosättningarna. Det har vi också varit mycket tydliga med.

Sedan undrar jag till vilken hamn den här flottan ska tas, för mig veterligen finns det ingen hamn i Gaza. Men vi välkomnar verkligen alla initiativ som kan mildra lidandet, och regeringen gör otroligt mycket. Vi är näst största givare av humanitärt stöd till Gaza. Det kanske är det viktigaste vi kan göra, men vi ligger också på för att EU ska vara tydligare i att sätta press på Israel.

Jag har förstått, i den här konstellationen, att målsättningen är att måla upp en annan bild än den sanna av vad regeringen faktiskt gör. Jag tror inte alls att Sverige tjänar på det, för jag tror att vår röst blir svagare om oppositionen försöker måla upp en felaktig bild. Jag tror inte alls att det gagnar den humanitära situationen i Gaza. Det kan jag verkligen bara beklaga. Men jag kan försäkra ledamöterna om att regeringen kommer att fortsätta arbeta hårt för att sätta press på Israels regering när det gäller humanitärt tillträde. Men det gäller naturligtvis också ytterligare sanktioner mot Hamas, som bär ett mycket tungt ansvar för det lidande som nu sker i Gaza.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Fru talman! Regeringen följer tillsammans med övriga EU mycket noggrant genomförandet av den humanitära överenskommelse som ingicks i juli mellan EU och Israel. Vi har ännu inte sett att Israel skulle ha gjort tillräckligt för att leva upp till överenskommelsen.

Men det är inte bara överenskommelsen med EU som Israel ska leva upp till utan även den internationella humanitära rätten. Israel måste ta sitt ansvar och omedelbart häva samtliga restriktioner mot inflödet av nödhjälp samt tillåta FN och andra nödorganisationer att utföra sitt livräddande arbete. Allt annat är oförsvarligt och oacceptabelt.

Det är precis som Ola Möller säger: Det står lastbilar vid grindarna och väntar medan barn svälter i Gaza. Det är fruktansvärt och väcker en enorm frustration, i synnerhet som Sverige är en av de absolut största finansiärerna i hela världen av just de lastbilarna. Vi är också den näst största givaren av humanitärt stöd till Gaza i hela EU.

Jag förstår att ledamöterna har tagit sommaruppehåll, men hade de läst medier under sommaren hade de noterat att UNRWA:s egen chef säger att de inte längre kan verka i Gaza på ett sätt som är meningsfullt och att han därför överväger att lägga ned organisationen. Detta om något är bevis för att vi har tänkt rätt. Vår prio är att säkerställa att varje förnödenhet kan nå fram till de barn som svälter i Gaza. World Food Programme, som vi har styrt om mycket av vårt stöd till, får in lastbilar, om än inte tillräckligt många. UNRWA har inte fått in en enda lastbil i Gaza på många månader. Frågan är om man bryr sig om vackra ord och principer eller om man verkligen bryr sig om barnen i Gaza.

När det gäller åtskillnaden mellan varor från bosättningar och varor från Israel är det just Internationella domstolens rådgivande yttrande som det handlar om, Jacob Risberg. Det som vi har ställt oss bakom är det belgiska initiativet, som handlar om att säkerställa att EU verkligen lever upp till de åtaganden som vi har enligt domstolens utlåtande.

Ola Möller sa att han hade förslag på vad vi skulle kunna göra unilateralt. Jag kan ha missat det, men jag hörde inte de förslagen. Sanningen är dock att vi har lämnat över handelspolitiken och sanktionspolitiken till EU. Vill man ha en annan ordning får man verka för det, men det har jag inte heller hört något om från Socialdemokraterna.

Fru talman! Regeringen har – till skillnad mot vad interpellanterna påstår – samfällt varit mycket tydlig om att Israel måste leva upp till sina skyldigheter när det gäller att skydda civila i enlighet med internationell humanitär rätt. Jag vet inte hur många gånger jag har sagt det i den här talarstolen.

Regeringen har i samtal med Israels regering upprepade gånger också krävt obehindrat humanitärt tillträde och att humanitära aktörer ska kunna verka i alla delar av Gaza. Den katastrofala humanitära situationen måste förbättras, och humanitär hjälp måste nå de civila i tillräcklig omfattning.

Som jag också redovisade har regeringen tillsammans och enigt uttryckt stöd för och tagit initiativ till åtgärder för att öka pressen på den israeliska regeringen. Det inkluderar stöd till frysning av handelsdelen av associeringsavtalet mellan EU och Israel. Regeringen har uppmanat EU-kommissionen att lägga fram ett konkret förslag. Som framgår av den promemoria som sänts till utrikesutskottet inför i morgon är regeringen helt enig i detta.

Regeringen har också ställt sig bakom ett belgiskt initiativ för att få EU-kommissionen att göra en översyn av huruvida EU i sin handel med Israel gör tillräcklig åtskillnad mellan Israel och illegala bosättningar. Regeringen stöder också förslaget om att delvis suspendera Israels deltagande i forskningsprogrammet Horizon.

Vi ser med mycket stor oro på den fortsatta allvarliga utvecklingen på Västbanken och på de aviserade israeliska planerna på att godkänna omfattande utbyggnad av bosättningar på Västbanken.

Vi instämmer i Kaja Kallas uttalande för EU om att detta ytterligare undergräver tvåstatslösningen och att bosättningarna strider mot folkrätten. Även här har regeringen tagit initiativ genom att vara pådrivande för att införa EU-sanktioner – detta kallas när vi ses i rådssammanhang för The Swedish Proposal – mot ministrar som driver på för en illegal bosättningspolitik och aktivt motverkar en framtida tvåstatslösning. Sverige vill också se EU-sanktioner mot extremistiska bosättare.

Vi gör alltså väldigt mycket, och Sverige tillhör de länder i EU som gör allra mest för att sätta press på Israel. Det är dock väl känt att det är svårt att nå enhällighet i de fall där åtgärder kräver enhällighet. Det är också svårt att nå kvalificerad majoritet för de åtgärder som kräver kvalificerad majoritet. Detta är jag frustrerad över, men jag kan försäkra kammaren att vi har en mycket stark svensk röst i rummet.

Den rösten är också väldigt stark när det gäller behovet av att sätta ytterligare press på Hamas även genom ytterligare sanktioner. Också här efterlyser regeringen förslag från EU-institutionerna om hur detta tryck kan skärpas.

Jag har också varit mycket tydlig i frågan om Israels beslut om ytterligare intensifiering av den militära offensiven i Gaza. Beslutet riskerar ytterligare omfattande tvångsförflyttningar av civilbefolkningen som inte går att förena med folkrättens krav.

Sverige och EU har varit tydliga med att Gazas territorium inte får ändras, reduceras eller annekteras. Alla steg i en sådan riktning, inklusive detta, strider mot folkrätten och fördöms av Sverige. Detsamma gäller om hela eller delar av civilbefolkningen fördrivs från Gaza.

Fru talman! Ola Möller har frågat mig om jag och regeringen, mot bakgrund av situationen i Palestina, har för avsikt att pausa handelsavtalet.

Situationen i Gaza är katastrofal. Krigets ofattbara konsekvenser för civilbefolkningen måste få ett slut och en vapenvila komma till stånd. Vi har ännu inte sett att Israel har gjort tillräckligt för att leva upp till överenskommelsen mellan EU och Israel. Regeringen vill därför att trycket på Israels regering ökar, inklusive genom att EU fryser handelsdelen i associeringsavtalet med Israel, och har uppmanat kommissionen att presentera förslag för att så ska ske.

EU behöver öka pressen på den israeliska regeringen för att förbättra den katastrofala humanitära situationen och respektera internationell humanitär rätt. Det krävs ett fritt, säkert och obehindrat humanitärt tillträde, och FN och andra humanitära organisationer måste kunna utföra sitt livräddande arbete under säkra omständigheter.

Samtidigt måste trycket på Hamas öka, inklusive genom ytterligare sanktioner, vilket regeringen återkommande lyfter inom EU. Vi har efterlyst förslag från kommissionen om hur denna press kan intensifieras. Hamas bär ett tungt ansvar för situationen. Sverige fortsätter att framhålla att gisslan i Gaza måste frisläppas villkorslöst och omedelbart. Hamas måste avväpnas och upplösas och kan inte ha en plats i ett framtida styre av Gaza. Att också regionens länder nu tydligt ställer sig bakom dessa krav är viktigt och välkommet.

Herr talman! Till att börja med måste jag säga att det har varit otroligt mycket fokus på UNRWA och enbart UNRWA från vissa debattörer i den här debatten. Jag vill påminna om att vi har en biståndsminister som man också kan vända sig till om det är just UNRWA man vill fokusera på.

Jag konstaterar att regeringen, till skillnad från vad oppositionen vill ge sken av, gör väldigt mycket. Vi är en av de största givarna i hela världen av humanitärt stöd till Gaza. Vi driver på för sanktioner mot extremistiska bosättare och har också fått igenom det på EU-nivå. Nu driver vi på för sanktioner mot extremistiska ministrar, vilket placerar oss i framkant i EU. Vi har också ställt oss bakom en översyn av associeringsavtalet.

Jag måste säga att jag är djupt oroad över att vi har en oppositionsledare i form av Magdalena Andersson som medvetet ljuger i medierna. Socialdemokraterna eldar på en konflikt som har sin grund i Mellanöstern, som går många decennier tillbaka och som aldrig borde ha tagits till svenska gator och torg. Den polarisering, det hat, de hot, den desinformation och den antisemitism som vi ser är precis det Hamas vill ha. Om man bidrar till det kommer historien att döma en.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Herr talman! Som jag har sagt tidigare är det svårt att se att Israel nu lever upp till sina särskilda skyldigheter enligt den internationella humanitära rätten. Att uppsåtligen blockera mat och annat bistånd till civila är helt oförsvarligt och likaså att använda bistånd i militära eller politiska syften.

Uppgifterna om att människor i behov av nödhjälp vid flera tillfällen har dödats och skadats nära en distribueringsplats i Rafah är också fruktansvärda. Händelserna måste omedelbart utredas och ansvariga ställas till svars.

Det är bra att både ICC och ICJ har pågående utredningar om situationen. Det är viktigt att överträdelse av den internationella rätten och möjliga krigsförbrytelser utreds och att ansvar utkrävs i ordnade former.

Vi menar att stridigheterna i Gaza måste få ett varaktigt slut, och vi kräver att Israel tar sitt ansvar enligt folkrätten. Vi måste också kräva att Hamas omedelbart och villkorslöst friger gisslan, vilket vi också gör. Hamas kan inte ha en plats i ett framtida styre av Gaza. Vi får inte heller glömma bort, vilket många gör i debatten, att Hamas bär ett enormt ansvar för det lidande som vi ser i Gaza.

Vi vill se ett enat Gaza och Västbanken under ledning av en reformerad palestinsk myndighet. Den som läser på vet också att vi bistår den palestinska myndigheten på flera olika sätt för att den ska kunna bygga upp sin förmåga och kunna bli en trovärdig part i en tvåstatslösning. Därför betackar jag mig för insinuationer och formuleringar om att det skulle vara tveksamt att regeringen stöttar en tvåstatslösning. Det är helt uppenbart att vi gör det.

När det gäller UNRWA är det alltså inte vi som pratar om andra länder i Europa. Jag läste en debattartikel i helgen som var skriven av ingen mindre än Magdalena Andersson, där hon skriver att inget annat land i EU förutom Sverige har valt att inte ge stöd till UNRWA. Det är inte sant. Det är fem andra länder i EU som inte ger stöd till UNRWA. Jag tycker att det är under all kritik att Magdalena Andersson medvetet ljuger i Svenska Dagbladet.

Jag kan också upplysa om att det av dessa fem länder är tre som gav stöd 2023 och som inte längre ger något stöd och alltså har avbrutit sitt stöd.

Slutligen har jag fått frågor om skeppet Madleen. Vi känner till att skeppet och passagerarna har stoppats och enligt uppgift ska transporteras till Ashdods hamn. Besättningen och passagerarna på Madleen är medvetna om riskerna med kampanjen. UD har avrått från resor till Gaza i tio års tid. Man har ett tydligt eget ansvar om man trotsar denna avrådan, vilket jag också i många olika sammanhang har varit mycket tydlig med.

Regeringens bedömning i dagsläget är att ingen ombord svävar i fara och att man därmed inte heller i dagsläget har något behov av konsulärt stöd. Men vi och ambassaden i Tel Aviv har kontakt med lokala myndigheter och följer situationen noga. Om det skulle uppstå behov av konsulärt stöd kommer vi att bedöma hur vi på bästa sätt kan bistå.

Däremot vill jag lyfta den kampanj som har startats där man ringer Utrikesdepartementet i mycket stor utsträckning och därmed också blockerar samtal från andra, som är i akut behov av konsulär nödhjälp. Jag ser mycket allvarligt på detta och att man alltså riskerar att blockera dem som verkligen behöver hjälp.

Herr talman! Sverige gör långt mer än många andra länder när det gäller situationen i Mellanöstern, men det verkar oppositionen avsiktligen inte höra. Vi är ett av de länder i världen som ger allra mest stöd till Gaza, både nominellt och per capita. Men om man skulle slå på tv:n och lyssna på den här debatten skulle det kanske framstå på ett annat sätt. Det är klart att oppositionen har ett syfte med det. Jag kan bara beklaga det.

I december beslutade regeringen att avsätta 800 miljoner kronor till den humanitära krisen i Gaza och regionen. Förra veckan beslutade vi att allokera ytterligare 10 miljoner till Rädda Barnens verksamhet i Gaza. Sverige bidrar också med personal till den civila EU-insatsen EU BAM Rafah, som står redo att återuppta sitt arbete så snart det är möjligt och som också är väldigt viktig för Gaza. Insatsen är en viktig del i EU:s ansträngningar för att stödja en hållbar politisk lösning.

Sedan krigets början har Sverige bidragit med över 1 miljard kronor för att möta de akuta och enorma behoven hos civilbefolkningen i Gaza. Vi avser att kraftsamla ytterligare. Den senaste tidens förfärliga utveckling gör, vilket jag har beskrivit, att vi skärper tonen ytterligare från regeringens sida. Det är också därför vi har ställt oss bakom en översyn av huruvida Israel lever upp till de krav på respekt för mänskliga rättigheter som är fastlagda i associeringsavtalet mellan EU och Israel. Jag vet inte hur många gånger jag har stått i den här kammarens talarstol och förklarat detta: Nu gör vi översynen, och det är långt ifrån enhällighet bakom den. När vi får resultatet av den kan vi ta ställning till nästa steg. Jag kan inte nu föregripa resultatet.

Vi driver också på för att införa EU-sanktioner mot extremistiska ministrar. Det är en fråga som tyvärr inte har särskilt stort stöd i EU. Vi är ett av ganska få länder som över huvud taget ställer sig bakom detta, men det låter inte riktigt så på oppositionen heller.

Sverige har varit mycket kritiskt till de beslut som fattats av knesset och som i praktiken förbjuder UNRWA att verka. När jag träffade företrädare för organisationen på plats på Västbanken var de mycket oroliga över att deras internationella medarbetare inte fick sina visum förlängda. Det gör det svårare att styra och leda organisationen. Bistånds- och handelsministern och jag har träffat Lazzarini. Bistånds- och handelsministern talar naturligtvis fortsatt om honom och om vårt omfattande stöd till regionen.

När det gäller frågan om folkmord vill jag hänvisa till min kollega Stefan Olsson men också tillägga att det finns en tradition i Sverige, oavsett vilken färg regeringen har, att inte ta ställning i den frågan, som är mycket svår, precis som Stefan Olsson säger, förrän man har ett utlåtande från en internationell domstol. Däremot har vi en skyldighet att förhindra folkmord. Det är också därför vi återkommande på ett mycket tydligt sätt uppmanar Israel att tillåta humanitärt tillträde.

När det sedan gäller frågan om krigsbrott är det svårt att se att Israel skulle leva upp till sina förpliktelser i enlighet med den internationella humanitära rätten. Det är helt oacceptabelt att man under mer än två månader inte släppte in något humanitärt stöd och att det man nu släpper in är helt otillräckligt, som jag sa i mitt första inlägg. Inte heller den utökade militära offensiven med omfattande tvångsförflyttningar av civilbefolkningen går att förena med folkrättens krav. Regeringen har varit tydlig med att Gazas territorium inte får ändras, reduceras eller annekteras, vilket skulle strida mot folkrätten. Detsamma gäller om hela eller delar av civilbefolkningen skulle fördrivas från Gaza.

Herr talman! Håkan Svenneling har frågat mig om jag fördömer Israels krig mot Gaza i sin helhet, om jag anser att Israel lever upp till kraven på respekt för mänskliga rättigheter som är fastlagda i associeringsavtalet mellan EU och Israel och om jag är beredd att arbeta för ett slut på all svensk vapenhandel med israeliska företag. Svenneling har även frågat hur jag kommer att agera för att säkerställa att Israel tillåter humanitär hjälp att nå Gazaborna och vilka andra åtgärder jag är beredd att vidta för att förmå Israel att överge sina planer på att ta kontroll över Gaza.

Vidare har Daniel Vencu Velasquez Castro frågat om Sverige kommer att ansluta sig till kraven på att frysa associationsavtalet mellan EU och Israel, om regeringen anser att krigsbrott sker i Gaza och om jag anser att agerandet från regeringen är tillräckligt för att värna internationell rätt och palestiniers mänskliga rättigheter. Vencu Velasquez Castro har även frågat om jag delar FN:s generalsekreterares uppfattning att UNRWA är en viktig del av FN:s humanitära och rättighetsbaserade arbete och att dess fortsatta verksamhet är avgörande för stabiliteten i Mellanöstern.

Det som utspelar sig i Gaza är en humanitär katastrof. Det är oacceptabelt att Israel under mer än två månader inte släppte in något humanitärt stöd till civilbefolkningen och att den hjälp som nu når fram är fullständigt otillräcklig. Det är svårt att se att Israel lever upp till sina förpliktelser enligt den internationella humanitära rätten. Det behövs vapenvila och omedelbart, säkert och varaktigt humanitärt tillträde. Regeringen fortsätter också att kräva att all kvarvarande gisslan friges – omedelbart och villkorslöst.

Vi har upprepade gånger i våra samtal med israeliska regeringsföreträdare krävt att obehindrat humanitärt tillträde och distribution säkerställs i enlighet med de humanitära principerna. Vi inskärper nu detta och välkomnar att EU-kommissionen gör en översyn av den israeliska regeringens efterlevnad av den del i associeringsavtalet mellan EU och Israel som rör respekten för mänskliga rättigheter. Inom EU är Sverige också pådrivande för att införa EU-sanktioner mot extremistiska ministrar som driver på för en illegal bosättningspolitik och aktivt motverkar en framtida tvåstatslösning.

Inte heller den israeliska regeringens utökade militära offensiv med omfattande tvångsförflyttningar av civilbefolkningen går att förena med folkrättens krav. Regeringen har varit tydlig med att Gazas territorium inte får ändras, reduceras eller annekteras. Alla eventuella steg i en sådan riktning skulle strida mot folkrätten och kommer att fördömas av Sverige. Detsamma gäller om hela eller delar av civilbefolkningen skulle fördrivas från Gaza.

Det är viktigt att överträdelser av den internationella rätten, och möjliga krigsförbrytelser, utreds och att ansvar utkrävs. Alla parter har en skyldighet att utreda överträdelser av den internationella humanitära rätten och ställa ansvariga till svars. Denna skyldighet är en del av den internationella humanitära rätten, vilken regeringen genomgående har uppmanat alla parter att respektera. Både Internationella brottmålsdomstolen och Internationella domstolen har pågående utredningar som rör den aktuella situationen. Regeringen stöder domstolarna och deras oberoende.

Regeringen värnar FN:s och internationella aktörers möjlighet att verka obehindrat såväl i Palestina och Mellanöstern som på andra platser runt om i världen. Sverige förväntar sig att UNRWA, i likhet med andra FN-organisationer, skyddas och respekteras i linje med internationella förpliktelser. Vi har varit tydliga i vår kritik mot de lagar om UNRWA som i januari trädde i kraft i Israel. Vi har i våra egna kontakter, tillsammans med övriga nordiska länder och som EU uppmanat Israel att säkerställa fortsatt humanitärt tillträde för UNRWA och andra FN-organisationer.

Sverige upphandlar försvarsprodukter i enlighet med den upphandlingslagstiftning som är gemensam för hela EU. Det är den upphandlande myndigheten som tilldelar kontrakt. I Sveriges fall är det vanligtvis Försvarets materielverk och Försvarsmakten.

Sverige har en restriktiv syn på export av krigsmateriel till Israel. I praktiken har inga tillstånd lämnats sedan 1950-talet, med undantag för följdleveranser av sådan materiel som inte ansågs vara krigsmateriel vid den ursprungliga affären. Det är Inspektionen för strategiska produkter, ISP, som är behörig tillsyns- och tillståndsmyndighet för krigsmaterielexport. Inget utförseltillstånd för försäljning har utfärdats av ISP sedan oktober 2023.

Herr talman! Tack, Magdalena Thuresson, för frågan om Natotoppmötet!

Vi ser fram emot detta möte. Det är viktigt att vi kan visa transatlantisk enighet vid mötet och att europeiska länder kan visa på ett åtagande för att stärka europeisk säkerhet. Det innebär höga krav på de länder som är allierade på den europeiska sidan. Detta är dock en följd av att vi under alltför lång tid faktiskt inte har tagit det fulla ansvaret för säkerheten i Europa.

Vi ser väl att det går mot 3 ½ procent av bnp som förväntade försvarsutgifter till 2032. Sverige har redan tagit höjd för att kunna finansiera detta. Det pågår också parlamentariska samtal för bred förankring, och det tycker jag är bra. Därtill diskuteras ett ytterligare mål på 1 ½ procent. Det är viktigt att alla länder kan nå upp till detta. Det är ambitiöst, men det är också oerhört viktigt för vår framtida säkerhet.

Herr talman! Jag tackar Rasmus Giertz för en väldigt viktig fråga.

Jag tycker att orsaken till det här kriget försvinner alltmer i diskussionen, och det är en väldigt polariserad debatt som vi ser. Det var ju Hamas som startade kriget genom en fullständigt vedervärdig attack den 7 oktober 2023. Jag har själv varit på plats på kibbutzen Nir Oz och träffat överlevande som bär med sig berättelser om sådant som ingen någonsin ska behöva vara med om. Jag har också varit på Novafestivalens minnesplats och kommer aldrig att glömma vad jag fick höra där.

Tyvärr är det alltför många som glömmer det i debatten i dag, och det spelar naturligtvis Hamas i händerna när vi får en alltmer polariserad, hatisk och antisemitisk debatt. Detta är någonting som jag verkligen vänder mig emot.

Jag framhåller naturligtvis i alla lägen att vi kräver humanitärt tillträde och minskat lidande för civilbefolkningen men också att gisslan ska släppas. Hamas har ingen framtid i Gaza.

(Applåder)

Herr talman! Det stämmer att enligt folkmordskonventionen har länder en skyldighet att förebygga folkmord. Det har kommit bindande provisoriska åtgärder från den internationella domstolen som Sverige också gång på gång uppmanar Israel att följa. Det handlar framför allt om humanitärt tillträde.

Jag har flera gånger under den här frågestunden redogjort för vad regeringen gör. Vi har alltså dubblat stödet till Gaza och regionen. Men det är oerhört frustrerande att hjälpen inte kommer in. Därför har vi skärpt tonläget. Vi har kallat upp ambassadören. Vi har beslutat att också driva på i EU för att sätta enskilda ministrar på sanktionslistan, vilket innebär att vi ligger i framkant i EU.

Jag förstår att oppositionen har ett intresse av att förmedla en annan bild för att plocka inrikespolitiska poänger. Jag tycker att det är djupt olyckligt när vi behöver en så stark röst som möjligt från Sverige för att verkligen kunna göra skillnad i världen.

Herr talman! Tack, Annika Strandhäll, för frågan!

Vi håller egentligen inte inne något stöd. Det gjorde vi under en period när UNRWA utreddes för ganska allvarliga anklagelser, och sedermera kom ju nio personer också att få lämna organisationen på grund av misstänkt samröre med Hamas.

Inför detta år har vi valt att dubbla stödet jämfört med vad vi tidigare gav till UNRWA, men kanaliserat till andra organ, varav flera FN-organ. Vi pratar om bland annat Unicef och World Food Programme, som också verkar i Gaza. Nu ser jag att Annika Strandhäll skakar på huvudet, men det är alltså sant. Jag föreslår att hon tar kontakt med de här organisationerna. Då kan hon få mer information om detta.

Det viktigaste för oss är att varje krona av skattebetalarnas pengar får största möjliga chans att nå de svältande barnen. Därför har vi valt att kanalisera stödet till andra organisationer, som Knesset inte har förbjudit. Vi har tydligt kritiserat Knessets förbud mot UNRWA att verka. Men vi vill fokusera på barnen.

(Applåder)

Herr talman! Tack, Markus Kauppinen, för frågan!

Det är en helt fruktansvärd situation i Gaza. Vi ser varje kväll på nyheterna hur barn drabbas av svält och våld på olika sätt. Det är helt fruktansvärt.

Det är också därför som Sverige är en av världens största humanitära givare till Gaza. Men likt många andra givare är vi extremt frustrerade över att hjälpen stannar vid grinden och att lastbilarna i princip inte får komma in.

Det är också därför som vi har skärpt tonläget mot den israeliska regeringen. Vi har även ställt oss bakom EU:s översyn av associeringsavtalet, där handel ingår, och jag ser fram emot att få den utredningen.

Frågeställaren nämnde också situationen på Västbanken och bosättningarna. Jag ser oerhört allvarligt på situationen, och det är delvis därför som vi driver på för att sanktionslista också enskilda israeliska ministrar.

Herr talman! Jag var väldigt tydlig med att vi nu ligger på för att få in humanitär hjälp. Jag tror inte heller att vi kan vänta på den analys som ska göras av kommissionen. Vi måste på alla sätt vi bara kan trycka på för att mildra svält och lidande i Gaza.

Men min bedömning är att även om det har skett en förändring i rådets ståndpunkt den senaste tiden finns det i dag inte stöd för att pausa avtalet utan att ha fått den analys som vi nu har bett kommissionen om. Men jag hoppas att vi får den snart.

Herr talman! Tack, Kerstin Lundgren, för frågan!

Återigen vill jag framhålla hur fruktansvärd situationen i Gaza är och att vi, tillsammans med många andra stora humanitära givare, är enormt frustrerade över att Israels regering inte släpper in hjälpen. Vi försöker kanalisera hjälpen på alla sätt vi kan, och vi har också ökat stödet till 800 miljoner kronor om året.

Jag vill vara väldigt tydlig med att man inte får militarisera eller politisera humanitärt bistånd. Det har jag också sagt upprepade gånger. Det strider mot internationell rätt. Vi kommer att fortsätta att ligga på för att vårt stora humanitära stöd också ska komma in i Gaza.

Herr talman! Det är välkänt att det tidigare inte har funnits någon majoritet i rådet för att göra det som Håkan Svenneling har föreslagit. Nu har vi kommit överens om en översyn, men det är fortfarande många länder som inte ställer sig bakom det. Jag skulle säga att Sverige nu ligger i framkant i och med att vi också vill driva på för sanktioner mot enskilda israeliska ministrar.

Vi får se vad kommissionens analys landar i, men jag hoppas att vi får ett antal möjligheter att ta ställning till. Då kommer vi naturligtvis att återkomma också till riksdagen.

Herr talman! Tack, Håkan Svenneling, för frågan!

Det är en helt fruktansvärd situation i Gaza. Det är den värsta humanitära katastrofen sedan kriget började i oktober 2023.

Det gör fysiskt ont att se hur barn svälter. Regeringen har fördubblat det humanitära stödet till Gaza, men vi är lika frustrerade som Håkan Svenneling och många andra över att stödet inte kommer in utan stannar vid grindarna. Därför har vi också under den senaste tiden satt mer press på den israeliska regeringen, som absolut inte gör tillräckligt för att se till att den humanitära hjälpen kommer in.

Vi har bland annat gått vidare för att sanktionslista enskilda ministrar, och vi har också ställt oss bakom det förslag som har kommit om att utvärdera associeringsavtalet mellan EU och Israel. EU är ju den största handelspartnern till Israel och har därmed också möjlighet att trycka på. Vi kräver naturligtvis också att gisslan ska släppas.

Fru talman! Det stämmer mycket riktigt som Jacob Risberg säger att folkmordskonventionen innehåller en skyldighet för länder att göra vad man kan för att förhindra folkmord.

Regeringen och EU har konsekvent framhållit Israels skyldighet att följa de bindande provisoriska åtgärder som Internationella domstolen har beslutat om.

Vi har bilateralt och med andra länder upprepade gånger ställt krav på den israeliska regeringen om tillträde för humanitär hjälp till civilbefolkningen i Gaza, och nu driver vi som sagt på för att införa EU-sanktioner mot extremistiska ministrar som driver på för en olaglig bosättningspolitik och fördrivning av den palestinska civilbefolkningen.

Vi står också bakom initiativet om att pröva huruvida Israel lever upp till kraven på respekt för mänskliga rättigheter som är fastlagda i associeringsavtalet mellan EU och Israel.

Avslutningsvis vill jag tacka för debatten, en debatt som jag upplever har varit mycket saklig. Det är inte alltid fallet på just det här området, så det är någonting som jag verkligen är tacksam för. Jag ser fram emot att återkomma till ännu en saklig debatt i ämnet!

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Fru talman! De extrema förhållandena i Gaza har kostat många hjälparbetare livet. Regeringen fördömer kraftfullt attacker mot hjälppersonal och fortsätter att upprepa att humanitär personal inklusive FN-personal ska skyddas och respekteras. Attacken mot 15 bistånds- och nödhjälpsarbetare i Gaza den 23 mars, som Jacob Risberg lyfte fram, har fördömts både av Sverige och av EU.

Alla eventuella överträdelser av den internationella humanitära rätten och möjliga krigsförbrytelser måste också utredas och ansvarsutkrävande säkerställas. Sverige bidrar också substantiellt till de internationella domstolar som är satta att genomföra detta mycket viktiga arbete. Det är tydligt, vilket också har framgått av ICJ:s utlåtande, att Israel måste göra mer för att skydda den civila befolkningen. Detta är också något som regeringen har framfört till Israel.

Samtidigt som vi ser med fasa på det som nu sker i Gaza får vi inte heller glömma bort den fortsatt allvarliga utvecklingen på Västbanken. Civila måste skyddas och fördrivna personer tillåtas att återvända säkert till sina hem. Regeringen har varit och förblir tydlig med att bosättningarna strider mot folkrätten, undergräver tvåstatslösningen och bidrar till en förhöjd konfliktnivå.

Sverige fortsätter att driva på för fler EU-sanktioner mot extremistiska bosättare. Inom EU är Sverige också pådrivande för att införa EU-sanktioner mot ministrar som driver på för en illegal bosättningspolitik och aktivt motverkar en framtida tvåstatslösning.

Rörande artikeln i Göteborgs-Posten har Jacob Risberg rätt i att utrikespolitik till viss del är uttalandepolitik. Men utrikespolitik är så mycket mer än det. Jag tycker att debatten mycket handlar om att vi kan säga ditten, datten och dutten och om huruvida vi säger si eller så, samtidigt som det vi faktiskt gör försvinner. Det känns ibland som om man ganska medvetet väljer att bortse från det eller väljer att inte lyfta upp det i debatten.

Jag är väldigt resultatorienterad, och jag tycker att det är viktigt att vi gör saker, att vi gör skillnad. Det är också därför vi har valt att dubbla det humanitära stödet till Gaza och regionen och också kanalisera det till organisationer som vi bedömer har möjlighet att få in hjälpen. Vi är naturligtvis ohyggligt frustrerade över att hjälpen nu inte når fram alls i den utsträckning som vi förväntar oss, och det är därför vi är så tydliga i vår kritik.

Vi driver nu som sagt på för sanktioner inte bara mot illegala bosättare utan också mot extremistiska ministrar som även driver på för de här illegala bosättningarna. I och med detta ligger vi också i framkant i EU när det gäller att sätta press på Israel. Det kommer vi att fortsätta att göra, samtidigt som vi parallellt kritiserar Hamas för att de väljer att lägga sina anläggningar i anslutning till civila, vilket innebär en fara för civila. Vi kräver också ett omedelbart och ovillkorligt frigivande av all gisslan.

Fru talman! Kriget i Gaza är inget annat än en humanitär katastrof. Civilbefolkningen i Gaza hotas på nytt av svält.

Vi i regeringen är, och har varit, mycket tydliga gentemot den israeliska regeringen med hur vi ser på detta. Vi har också, som bekant, nyligen kallat upp ambassadören. Vi ser hela tiden över vilka ytterligare åtgärder som Sverige och EU kan vidta för att förbättra den fruktansvärda situationen för Gazaborna. Civilbefolkningen har både rätt till skydd och rätt att få sina humanitära behov tillgodosedda. Jag vill också vara tydlig med att utsvältning som stridsmetod strider mot folkrätten.

Regeringen har i år fördubblat det humanitära stöd som tidigare gick till UNRWA genom att avsätta 800 miljoner kronor till den hårt drabbade civilbefolkningen i Gaza och regionen. Sverige stöder och bidrar också med personal till EUBAM Rafah, som står redo att återuppta sitt arbete så snart det bara är möjligt. Insatsen är en viktig del i EU:s ansträngningar för att stödja en hållbar politisk lösning för Gaza.

Den senaste tidens fruktansvärda utveckling gör att vi nu skärper tonen ytterligare från svensk sida. Det är svårt att se att Israel lever upp till sina förpliktelser enligt den internationella humanitära rätten. Det är helt oacceptabelt att under mer än två månader inte släppa in något humanitärt stöd till civilbefolkningen, som jag nämnde, och att den hjälp som nu når fram är fullständigt otillräcklig. Inte heller den israeliska militärens utökade offensiv med omfattande tvångsförflyttningar av civilbefolkningen går att förena med folkrättens krav.

Regeringen har varit tydlig med att Gazas territorium inte får ändras, reduceras eller annekteras, vilket skulle strida mot folkrätten. Detsamma gäller om hela eller delar av civilbefolkningen skulle fördrivas från Gaza.

Det är bra att både ICC och ICJ har utredningar om situationen i Palestina. Det är viktigt att överträdelser av den internationella rätten och möjliga krigsförbrytelser också utreds och att ansvar utkrävs.

Men jag vill vara väldigt tydlig apropå Jacob Risbergs fråga. Det finns en väsentlig skillnad mellan Israel och Hamas. Hamas hade den 7 oktober 2023 ingen rätt att försvara sig. Det har däremot Israel. Men vi har, som sagt, varit mycket tydliga med att deras sätt att försvara sig måste vara i enlighet med internationell rätt.

Enligt internationell rätt måste man då också bedöma varje enskild situation utifrån förutsättningarna, och man måste bland annat göra en proportionalitetsbedömning. Den är inte i varje läge alldeles enkel att göra, vilket många har antytt ända sedan det här kriget påbörjades. Men vi är som sagt mycket tydliga i många av dessa avseenden, inte minst när det gäller Israels bristande ansvar i fråga om att släppa in humanitär hjälp.

Jag vill avslutningsvis säga att jag verkligen välkomnar att Daniel Vencu Velasquez Castro är så tydlig när det gäller just fördömandet av Hamas.