Mikael Dahlqvist

Fru talman! Än en gång tackar jag statsrådet Anna Tenje för svaret.

Att jobba inom äldreomsorgen är både meningsfullt och viktigt. Därför måste statusen höjas genom olika åtgärder. Jag är övertygad om att Äldreomsorgslyftet är en sådan viktig satsning. Det som den förra regeringen påbörjade genom att sätta äldreomsorgen högre upp på dagordningen var också oerhört viktigt. Många åtgärder vidtogs, bland annat skyddad yrkestitel, som statsrådet själv refererade till.

Under pandemin fick äldreomsorgen rättvis uppmärksamhet av hela samhället för fantastiska insatser. Det fick även sjukvården, men eftersom vi debatterar äldreomsorgen väljer jag att lyfta fram den. Vart har dessa röster tagit vägen nu, fru talman? Nu är det oroväckande tyst om äldreomsorgens utmaningar.

Vi socialdemokrater kommer att göra allt vi kan för att driva regeringen framför oss när det gäller att satsa mer pengar på välfärden och på personalen. Kompetensförsörjningen inom äldreomsorgen är avgörande för vilken omsorg och vård våra äldre ska få. Här måste staten ta på sig ledarrollen och satsa betydligt mer pengar.

Jag delar statsrådets uppfattning att de åtgärder som statsrådet redovisade är viktiga och utgör grunden för gott ledarskap, arbetsmiljö och så vidare. Men en viktig sak skiljer mellan statsrådets uppfattning och min uppfattning, och det gäller resurser. Det behövs mer pengar, och det behövs fler medarbetare på äldreboendena och i hemtjänsten. Kunskap ger bra förutsättningar för personalen och framför allt för de äldre.

Jag hoppas att denna debatt har gett några tankeställare och att detta visar sig i kommande budgetförslag.

Fru talman! Jag tackar än en gång statsrådet för svaret.

I mitt första anförande tog jag upp Äldreomsorgslyftets betydelse för kompetensförsörjning och kvalitetsutveckling. Innan jag svarar på statsrådets anförande i detalj tycker jag att det är värt att notera lite bakgrundsfakta. Om man läser Sveriges Kommuner och Regioners personalprognos blir man skrämd. Det kommer att behöva anställas över 410 000 medarbetare fram till 2031 om ingenting förändras. Tittar man på demografin - alltså åldersutvecklingen - ser man att andelen personer som är över 80 år kommer att öka med nästan 50 procent under samma tidsperiod. Vi vet, fru talman, att det ofta är när människor blir 80 år eller äldre som de behöver hjälp och stöd, vilket enligt SKR:s egen prognos kommer att innebära att 30 procent av dessa 410 000 personer ska till äldreomsorgen.

Och inte nog med det, fru talman. I sex av tio kommuner minskar den arbetsföra befolkningen samtidigt som behovet av välfärd ökar. Detta borde vara en väckarklocka för oss alla och i synnerhet för statsrådet.

När jag som ledamot läser regeringens budget kan jag se att Äldreomsorgslyftet avslutas 2023. Vi socialdemokrater har i vår budgetmotion varit tydliga med att denna reform är viktig och att vi ser positiva effekter av den. I vår motion har vi därför skrivit att den ska hålla på till 2026. Det ger precis det verktyg som den tidigare talaren Lena Hallengren talade om: att kommunerna får bra framförhållning, kan planera och fördela och vet hur man ska se på detta framöver.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vi vet också att Äldreomsorgslyftet levererar. Under 2020-2022, alltså drygt två år, har 25 000 personer påbörjat en utbildning.

Jag vet naturligtvis att det är oerhört komplicerat att attrahera personal till välfärden. Jag har själv ett förflutet inom välfärden. Jag har en sådan profession och har en sambo som jobbar som demenssjuksköterska, så jag förstår komplexiteten. Men detta är ändå, vill jag säga till statsrådet, ett verktyg som bevisligen fungerar.

Jag noterar ändå med viss tillförsikt att statsrådet i sitt svar säger att man i alla fall överväger att titta närmare på en fortsättning av Äldreomsorgslyftet inför 2024 och framåt. Samtidigt vill jag få en tydlighet i att detta är en viktig fråga. Den är viktig för Kommunals medlemmar men framför allt för dem de vårdar, de äldre, så att de får bra kvalitet och kompetent personal. Vi vet att det många gånger är detta det hänger på.

Min fråga till statsrådet är också vilka konkreta åtgärder statsrådet och regeringen avser att vidta för att höja statusen inom välfärdsyrket. Bättre arbetsmiljö, fler medarbetare och utbildning är grunden för att vi ska lösa kompetensförsörjningen framöver.

Fru talman! Tack, statsrådet Anna Tenje, för svaret! Jag noterar i statsrådets svar att jag delar mycket av statsrådets och regeringens uppfattning: Personalen är äldreomsorgens viktigaste resurs. Jag delar också uppfattningen om strategierna för att skapa ett attraktivt arbete, en bra arbetsmiljö och så vidare. Statsrådet redogör väldigt bra för detta.

Jag noterar också att regeringen delvis fullföljer de budgetsatsningar som gjordes av den förra regeringen. Det är bra. Men jag vill också i det här sammanhanget poängtera att Socialdemokraterna i sin budgetmotion har en fördubbling av pengarna till den generella välfärden. Och det behövs mer pengar, för om vi ska höja statusen inom vård- och omsorgsyrkena krävs det pengar. Det krävs bättre scheman, det krävs bättre löner och det krävs större inflytande. Och framför allt: Om man ska få bättre scheman kommer det att krävas fler medarbetare.

Däremot saknar jag konkreta förslag på hur statsrådet egentligen tänker lösa kompetensbristen inom äldreomsorgen. En sak som bevisligen fungerar i dag är Äldreomsorgslyftet, och i regeringens förslag ser jag att det upphör efter detta års slut.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Mitt huvudsakliga syfte med dagens interpellationsdebatt är att argumentera och påvisa hur viktig reformen är. Vi har en kompetensbrist inom välfärden, eller rättare sagt: Vi har en generell kompetensbrist som på allvar hotar vår förmåga att hålla hög kvalitet inom välfärdsområdet. Jag nöjer mig i dag med att diskutera äldreomsorgen specifikt eftersom det är det debatten handlar om.

Äldreomsorgslyftet levererar. Det är en statlig satsning som den förra, socialdemokratiska, regeringen initierade 2020. Syftet är att höja kompetensen hos framför allt undersköterskor och vårdbiträden, men det gäller även andra befattningar. Man har möjlighet att på arbetstid få betald utbildning. Det här kommer naturligtvis sammantaget att syfta till att öka kompetensförsörjningen i kommunerna och öka deras attraktionskraft.

Under 2021, fru talman, påbörjade över 6 000 personer studier till vårdbiträde eller undersköterska. Över 2 000 avslutade sina studier med godkänt betyg och började jobba inom äldreomsorgen. Tyvärr aviserar regeringen att man ska skrota satsningen efter årets slut. Med tanke på den kompetensutmaning som äldreomsorgen står inför måste satsningen förlängas.

Fru talman! Personal vittnar om att man slipper otryggheten att vara vikarie genom att få möjlighet att utbilda sig och få en tillsvidareanställning. Man får nya kunskaper som stärker en i professionen att möta äldres behov. Även våra fackliga kamrater och arbetsgivare vittnar om reformens betydelse för äldreomsorgen.

Därför måste jag ännu en gång, fru talman, fråga statsrådet om hon - eller regeringen - avser att förlänga Äldreomsorgslyftet efter årets slut eller inte.

Herr talman! Tack så mycket för din fråga, Jesper Skalberg Karlsson!

Det är inte min sak att bedöma hur regeringen ska prioritera sina utredningar. Jag har inte ens insikt om hur man prioriterar. Om man anser att det finns viktiga utredningar och viktiga förslag att ta får man väl prioritera fram pengar. Det brukar vi vara rätt duktiga på, oavsett vilken regering som sitter vid makten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om statens tillsyn över apotek och partihandel med läkemedel

Jag förstår din fråga, Jesper Skalberg Karlsson, men jag är ändå lite förvånad. Jag tycker att ni i majoritetspartierna borde ha ställt er bakom den här motionen eftersom den handlar om samma sak. Vi vill också skyndsamt få till bland annat detta med sekretessbegränsande åtgärder. Regeringen själv är välvilligt inställd i sitt svar. Precis som ledamoten säger har vi också fått rapporter om att detta behövs.

Vår reservation syftar helt enkelt till att sätta blåslampa på regeringen så att man agerar snabbt och effektivt. Det är syftet i första hand. Vi ser fram emot resultat.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om statens tillsyn över apotek och partihandel med läkemedel

Herr talman! Tack så mycket för din fråga, Jesper Skalberg Karlsson!

Jag tydliggjorde i mitt anförande hur Socialdemokraterna tänkte när det gällde överpriser på läkemedel. Det var bra att den förra regeringen tog initiativ till att utreda frågan om speciallivsmedel till barn. Jag utgår också från att den nuvarande regeringen när betänkandet kommer hanterar det på ett positivt sätt.

Men det finns också anledning att se över konkurrensen på apoteksmarknaden generellt när det gäller läkemedel och läkemedelsprodukter, herr talman. Då tänker jag närmast på att det, som jag redogjorde för i mitt anförande, finns flera rapporter som visar att det går att byta ut originalläkemedel på ett ännu effektivare sätt. Vi är duktiga i Sverige på det här med månadens vara, och apoteken frågar kunder om det är okej att byta. Men vi är inte duktiga på att byta ut det som kallas biosimilarer, som är biologiskt liknande läkemedel. Där har man uppskattat att det finns potential att spara uppemot en halv miljon per år. Det var därför jag tyckte att det fanns anledning att ställa sig bakom Miljöpartiets motion.

Att den förra regeringen inte agerade tror jag helt enkelt beror på att den agerade i många andra frågor, och sedan dök pandemin upp. Det handlade säkert om tidsbrist och brist på utredningskapacitet. Flera ärenden som kommer till riksdagen framöver handlar just om krishantering. Många utredningar är igångsatta och pågår som nu den nya regeringen ska hantera. Det handlade om att prioritera i de massor av åtgärder som den förra regeringen behövde göra.

Herr talman! I dag debatterar vi som sagt Riksrevisionens granskning och rapport över statens tillsyn av våra apotek och av apoteksmarknaden generellt när det gäller läkemedel.

Det finns all anledning för oss att ha noggrann kontroll över kostnadsutveckling och tillgänglighet till läkemedel för våra medborgare.

Herr talman! När det gäller den kostnadsutveckling som Sverige har haft de senaste åren handlar de senaste siffror jag har sett inför mitt anförande om skillnaden mellan 2019 och 2020. Då steg kostnaderna med ungefär 2 miljarder kronor. Totalnotan för statens kostnader, inklusive regioner, är på 32,6 miljarder kronor. Det är alltså en ganska stor kostnadspost i vårt budgetsystem.

Det är viktigt att invånare i Sverige får tillgång till modern, säker och ändamålsenlig hälso- och sjukvård på ett jämlikt sätt i hela landet. Detsamma gäller tillgängligheten till nya läkemedel, som innebär stora möjligheter för patienten. Samtidigt finns det stora utmaningar med allt högre kostnader för nya mediciner och tillgång till nya behandlingsmetoder över hela landet.

Herr talman! Riksrevisionens övergripande slutsats är att den tillsyn som staten bedriver över apotek och partihandel med läkemedel inte är effektiv. Riksrevisionen konstaterar att den yttersta konsekvensen är att patientsäkerheten blir lidande och att statens och regionernas utgifter blir onödigt stora eftersom läkemedelsförmåner och andra subventioner av läkemedel kan felutnyttjas.

I rapporten har Riksrevisionen ett antal rekommendationer om vad som bör åtgärdas av regeringen för att öka kontrollen och få bättre effektivitet. Flera åtgärder som nu rekommenderas har redan inletts av den förra Sledda regeringen. Nu får vi hoppas att den nya regeringen arbetar vidare med föreslagna åtgärder och stärker upp tillsynen och effektiviteten så att skattebetalarnas pengar används väl.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om statens tillsyn över apotek och partihandel med läkemedel

Ett antal förslag på åtgärder från oppositionen i betänkandet skulle ge bättre möjlighet till effektivisering och säkrare läkemedelshantering, herr talman. Tyvärr väljer majoriteten i utskottet att avstyrka motionerna från Vänsterpartiet, Miljöpartiet och Centern. Vi socialdemokrater har valt att ställa oss bakom några av dessa förslag, som vi anser kommer att ge staten bättre verktyg att via tillsynsmyndigheterna ha kontroll över apoteksmarknaden.

Värt att lyfta är Riksrevisionens iakttagelse att myndigheters samverkan begränsas eller hindras av vår sekretesslagstiftning, som gör att tillsynsmyndigheterna har svårt att dela uppgifter med varandra. Här bör regeringen ta fram förslag på sekretessbrytande bestämmelser som möjliggör ett ökat utbyte av information mellan myndigheterna. Även regeringen instämmer i att tillsynsmyndigheterna ska kunna dela fler uppgifter med varandra. Här kan man fråga sig om företrädarna för regeringspartierna och Sverigedemokraterna inte delar regeringens åsikt eftersom man föreslår avslag på motionen från C som just syftar till att ge bättre informationsutbyte.

Avslutningsvis, herr talman, konstaterar Riksrevisionen att bristerna i kontroll också kan ge konsekvenser i form av onödiga kostnader för staten och regionerna. Ett exempel är överpriser på specialkost för barn och på läkemedel som inte ingår i läkemedelsförmånerna men som subventioneras av staten eller regionerna. Här är det viktigt att regeringen skyndsamt hanterar den förra regeringens översyn av subventionering av speciallivsmedel för barn.

Regeringen bör också se till att utöka möjligheterna till utbyte mellan läkemedel. Här finns potential att ersätta fler originalläkemedel med både biosimilarer och generiska läkemedel. Finns det möjlighet att få lägre kostnader för samhället och för den enskilde medborgaren med samma säkerhets- och kvalitetskrav ser jag ingen anledning att fördröja lagändringar som möjliggör det.

Jag yrkar bifall till reservation 3 under punkt 2 om överpriser på läkemedel.

Herr talman! Tack så mycket för svaret, Christian Carlsson! Jag tror inte att vi missuppfattade varandra, utan min ingång i diskussionen var att jag medger att det delvis finns fördelar med privatisering av apoteksmarknaden. Men jag tolkade ditt anförande och ditt svar till ledamoten Rågsjö i det förra replikskiftet som att du var nöjd med hur det ser ut över hela landet.

Mitt påstående till dig, Christian Carlsson, är snarare att vi i glesbygd och på landsbygd inte ser någon förbättring av denna marknadsreglering. Så är det tyvärr många gånger; marknaden är en otroligt bra tjänare så länge man har underlag och tjänar pengar.

Min ingång i detta är att det också visar att staten måste ta ett ansvar. Jag tror att vi måste ta ett större ansvar för både apoteksmarknaden och kanske också andra verksamheter framöver.

Herr talman! När det gäller krisberedskapen eller förrådsberedskapen, som Apoteksbolaget tidigare hade, blev det här olyckligt. Det kan man inte skylla på någon enskild regering, för det är flera regeringar som har styrt sedan dess, men det är ett problem.

Ett annat problem var - och det är fortfarande ett problem även om vi har kommit en bit på vägen - apotekens utbud och möjligheter att få tag i läkemedel. Under en period var det till och med brist på insulin och vissa andra mediciner när man kom med sitt recept, och olika apotek kunde inte låna av varandra eller tala med varandra. Det har blivit bättre - det ska jag vara ärlig och säga - men det är fortfarande ett problem.

Min ingång till Christian Carlsson är att det inte enbart är lovsånger när det gäller avregleringen av apoteksmarknaden.

Herr talman! Tack så mycket, Christian Carlsson, för anförandet! Jag tänker också spinna vidare på ledamoten Rågsjös synpunkter när det gäller den halvvägs privatiserade apoteksmarknaden.

Jag delar ledamotens uppfattning att det har blivit en högre tillgänglighet och bättre öppettider i stora och medelstora städer. Jag delar däremot inte, herr talman, ledamotens uppfattning om hur det ser ut på landsbygd och i glesbygd. Jag kommer själv från en liten kommun mitt i Värmland som heter Hagfors. Där har vi fortfarande bara ett apotek, och det kommer inte att bli fler. Och så ser det ut i stora delar av Värmland. Där utvecklingen har gått framåt, herr talman och Christian Carlsson, är till exempel i Karlstad. Den staden har fått fler apotek.

Jag tycker därför att man borde ha en mer nykter syn på vilka effekter reformen får. Christian Carlsson är ju medveten om att marknaden inte löser glesbygdsproblemen eftersom man har infört ett glesbygdsstöd. Det behövs alltså stöd från samhället.

Herr talman! Min fråga var egentligen en annan. I samband med avregleringen av apoteksmarknaden försvann också apotekens ansvar för läkemedelsfrågor. Det här kom delvis upp i den rapport som vi debatterar i dag. Det var Apoteksbolaget AB som hade uppdraget att ha ett förråd för apoteken, dels för att kunna serva patienter som har recept, dels för att fungera i brist- och kristider. Min fråga är: Hur ser du på en sådan utveckling - att ha ett centraliserat förråd?

Herr talman! Min fråga går till arbetsmarknads- och integrationsminister Johan Pehrson.

Den förra socialdemokratiskt ledda regeringen gjorde stora satsningar för att lyfta, trygga och modernisera den svenska äldreomsorgen. Vårt äldreomsorgslyft, där vård- och omsorgspersonal har fått studera på betald arbetstid, blev en succé. Över 25 000 personer har hittills påbörjat en utbildning till vårdbiträde, undersköterska eller annan adekvat kompetens.

Satsningen finns med i regeringens budget men inte efter 2023. Detta kommer sannolikt att medföra en förvärrad situation när det gäller vårdens och omsorgens kompetensförsörjning och bristande språkkunskaper.

Varför ska Äldreomsorgslyftet avslutas efter 2023 när det är en succé?

Fru talman! Tack för din fråga, Johan Hultberg!

Allmänpolitisk debattSjukvård och välfärdsfrågor

Varför har inte satsningar gjorts, frågar ledamoten. Har ledamoten missat den historiska satsning som den förra regeringen gjorde under pandemin och tidigare? Aldrig har så många miljarder satsats på våra kommuner och regioner.

Vad händer nu till nyåret när 12 miljarder försvinner? Kommer den nuvarande regeringen i sin statsbudget att ha de pengarna kvar och helst öka dessa summor?

När jag läser slottsavtalet, fru talman, hittar jag inte en rad om resurser till välfärden. Mycket av de ambitionshöjningar som behövs, bland annat för att stärka personalens arbetsvillkor, handlar ju om pengar. Därför är min fråga tillbaka till Johan Hultberg: Kommer ni att satsa pengar på äldreomsorgen?

Fru talman! Under pågående pandemi var alla partier överens om att arbetsvillkoren och kvaliteten inom äldreomsorgen måste stärkas. Under valrörelsen var dock dessa frågor osynliga från den högerkonservativa sidan, som i stället pratade enbart om brott och straff.

Vi socialdemokrater lade om inriktningen för den svenska äldreomsorgspolitiken innan pandemin bröt ut. Vi såg de utmaningar som finns: att äldreomsorgen brottas med bristande kompetens, stor personalomsättning och låg bemanning.

Äldreomsorgen behöver lyftas och personalens status uppvärderas. Vi har fokuserat på att öka kommunernas resurser och att göra reformer med hjälp av lagstiftning. Som exempel kan nämnas, fru talman, att vi har velat stärka undersköterskans position. Vårt äldreomsorgslyft, där personal har fått studera på betald arbetstid, har blivit en succé. Över 25 000 personer har hittills påbörjat eller genomfört utbildningen.

Under mandatperioden 2019-2022 ökade den förra regeringen det generella statsbidraget till kommuner och regioner med 22,5 miljarder kronor. Jag vill speciellt lyfta fram den särskilda satsningen till äldreomsorgen på 4 miljarder kronor, där kommunerna fick friheten att göra kvalitetsförbättringar inom just äldreomsorgen.

Med tanke på kommande lågkonjunktur med skyhög inflation och räntor som stiger står kommun- och regionsektorn inför allt tuffare utmaningar.

Vad vill då Moderaterna, Sverigedemokraterna, Kristdemokraterna och Liberalerna med välfärden och i synnerhet med omsorgen om våra äldre? Av slottsavtalet kan jag utläsa väldigt få löften som handlar om äldreomsorgen. Ett som sticker ut är språkkravet. Var finns Ulf Kristerssons löfte om ambitionshöjning inom äldreomsorgen genom mer pengar? Var finns Ebba Buschs löfte om att lösa problemen inom äldreomsorgen här och nu?

Välfärden står inför stora utmaningar. I två enkäter gjorda av Kommunal, den ena så sent som i somras, säger fyra av fem medlemmar att bemanningen är undermålig eller till och med katastrofal.

Vad behövs då framåt, fru talman? Först och främst behöver vi en ny lagstiftning där äldreomsorgen lyfts fram, något som den förra regeringen tog initiativ till och som nu utreds. Pandemin visade i blixtbelysning de stora utmaningarna inom äldreomsorgen, framför allt mellan regioner och kommuner. Vi behöver också säkra tillgången till sjuksköterskor och undersköterskor dygnet runt på våra boenden och i hemtjänsten. Men framför allt vill vi socialdemokrater fortsätta att stärka resurserna till vår välfärd och då i synnerhet äldreomsorgen. Välfärdspersonalen är våra hjältar, som ger oss trygghet och stabilitet när behoven finns. Deras status måste uppvärderas.

(Applåder)

Herr talman! I sitt anförande ger ledamoten en ganska dyster bild av Sverige, precis som föregående talare tog upp. Då får vi komma ihåg att vi gått igenom en historisk pandemi. Jag vill också påminna ledamoten om att den tidigare regeringen gjort historiska satsningar inom vård och omsorg och skola.

Därför skulle jag vilja fråga ledamoten Johan Hultberg: Hur kommer era prioriteringar att se ut när ni lägger fram statsbudgeten om någon månad? När man läser ert så kallade slottsavtal ser man oerhört mycket om migration och brott och straff men väldigt lite om äldreomsorg och sjukvård.