Mikael Dahlqvist

Fru talman! Tack för ditt anförande, ledamoten!

Jag är helt övertygad om att partierna i socialutskottet är ganska överens när det gäller LSS och intentionerna med den. Det är en underbar frihetsreform som har betytt oerhört mycket för många människor.

Fru talman! Samtidigt är jag förvånad. Förra mandatperioden fick nämligen bland annat jag och flera dåvarande regeringsföreträdare här i riksdagen massiv kritik från en samlad opposition, däribland Moderaterna. Man tyckte att det vi gjorde hela tiden var för långsamt och fel och att vi inte tog krafttag mot exempelvis Försäkringskassan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Det schabloniserade föräldraavdraget

Här har vi nu ett förslag till initiativ som ledamoten tillsammans med sitt parti och utskottets övriga majoritet har valt att avstyrka. Min fråga till Malin Höglund blir alltså: Vad är motivet bakom att avstyrka vårt förslag till initiativ för att skynda på processen? Vi vet att barn och familjer just nu, i dag, far illa på grund av att de inte får det stöd från samhället som de egentligen har rätt till.

Fru talman! Grunden till dagens debatt är ett utskottsinitiativ som Centerpartiet tog initiativ till och som gäller det schabloniserade föräldraavdraget där det behöver vidtas åtgärder här och nu. Vi har fått signaler om att väldigt få beviljas personlig assistans. Det är därför som vi är tre partier som har lämnat motionsyrkanden och som vi har dagens debatt.

Den socialdemokratiskt ledda regeringen tog initiativ till en kraftig reform inom LSS-området. Dagens debatt handlar om en av delarna i detta - en lagändring som skulle göra det möjligt för föräldrar att vara föräldrar, som skulle smalna av föräldraansvaret när det gäller barn som har funktionsvariation. Denna lagstiftning trädde i kraft den 1 januari 2023.

Motiveringen från vår sida är enkel, och vi väljer att gå vidare med vår motion och reservation, fru talman. När vi lade fram det här beslutet och riksdagen fastställde det var den politiska meningen och viljan glasklar: Fler barn och unga skulle beviljas personlig assistans utifrån att föräldraansvaret minskades.

Fru talman! Grunden är naturligtvis att alla föräldrar har ett föräldraansvar utifrån ett barns normala hjälpbehov och ålder, och detta ansvar anses vi föräldrar tillgodose. Barn med särskilda behov, alltså barn med funktionsvariationer, har oftast större behov, och där är det viktigt att föräldraansvaret anpassas utifrån barnets ålder och funktionsvariation.

Faktum är att tillämpningen av det minskade föräldraansvaret har tolkats för snävt av Försäkringskassan och kommunerna, anser jag och vi socialdemokrater. Det innebär att föräldrar får ta ett oskäligt stort ansvar för sina barns behov. Dessutom råder det olika uppfattningar om hur lagen egentligen ska tolkas.

ISF, Inspektionen för socialförsäkringen, menar att det finns en väldig bredd i bestämmelserna som ger utrymme för att ta större hänsyn till föräldraansvaret. Även Kammarrätten i Sundsvall är i en dom tydliga med att det inte ska göras dubbla föräldraavdrag. Däremot anser Försäkringskassan, fru talman, att lagen och dess intentioner tolkas korrekt. Detta sammantaget medför en stor rättsosäkerhet vid bedömningen av barns rätt till personlig assistans.

Hela tanken var att vårdnadshavare till barn med funktionsvariation ska få vara just föräldrar och inte ägna tid och kraft åt att sköta om barnet utifrån barnets behov. Vi kunde alla ta del av de smärtsamma konsekvenserna för enskilda familjer som fick ta ett orimligt stort ansvar. Föräldrar slets isär, och arbetsbördan fick tråkiga efterdyningar för många. Hela familjer drabbades och gör det än i dag.

Det schabloniserade föräldraavdraget

En del av den stora reform som den S-ledda regeringen tog initiativ till handlade om föräldraansvaret. Totalt handlade det om olika reformer där ungefär 2 000 nya personer skulle få rätt till assistans. I det här förslaget talar vi om cirka 400. Enligt aktuell statistik från Försäkringskassan är det ett tiotal extra som har fått personlig assistans under hela 2023, vilket inte alls är den målsättning vi hade.

Fru talman! Hela avsikten med lagändringen var att antalet barn med personlig assistans skulle öka och att de barn som redan har insatsen personlig assistans skulle får fler assistanstimmar. Blev det så? Nej, tyvärr inte. Vi menar att regeringen måste agera mer kraftfullt och att den agerar alldeles för långsamt just nu.

Fru talman! Jag är lite förvånad över att Sverigedemokraterna, Liberalerna, Moderaterna och Kristdemokraterna först avslår utskottsinitiativet och sedan avslår våra motionsyrkanden, när det sägs vid bordet att vi är överens i sakfrågan. Då kan man fundera, fru talman, på vad motivet bakom avslagsyrkandena från dessa regeringspartier är.

Dessutom vet vi att dessa partier under hela förra mandatperioden alltid högljutt kritiserade oss regeringsföreträdare i riksdagen och menade att regeringen gjorde för lite och för långsamt. Nu får jag kontra den frågan till regeringens företrädare i kammaren här i dag: Varför passar ni inte på när ni sitter i förarsätet att jobba snabbare och effektivare?

Fru talman! Vi socialdemokrater har i vår kommittémotion yrkat på att rätten till assistans ska återställas. Det finns en stor oro för att tidigare beslutade reformer inte ska ge det förväntade resultatet. Det har vi ett exempel på här i dag. Bland annat menar vi att Försäkringskassans nya tolkning av det så kallade föräldraansvaret har inneburit att det - tvärtemot avsikten - har blivit svårare för barn med funktionsnedsättning att få personlig assistans. Detta måste rättas till här och nu.

Vi yrkar bifall till vår kommittémotion 118. Vi har också en gemensam reservation.

(TREDJE VICE TALMANNEN: Jag hör ett yrkande på motion 118. Vi får undersöka det och återkomma om det skulle visa sig vara något frågetecken där.)

Herr talman! Jag tackar Anna Tenje för hennes svar.

Det är intressant att höra ansvarigt statsråd påstå att den socialdemokratiska regeringen har tittat på när statsrådet i samtliga anföranden har pratat om reformer som den förra S-regeringen initierade, utredde och remissbehandlade. Låt mig ge några exempel, nämligen att utreda språkkrav i äldreomsorgen, att ge skyddad yrkestitel för undersköterska, att ta initiativ till en äldreomsorgslag och så vidare.

Det jag däremot är lite sorgsen över, herr talman, är att jag inte har fått svar från Anna Tenje om vad regeringen tänker göra vad gäller de oseriösa vårdaktörerna. Det här har ingenting med valfrihet att göra - jag är den första här i kammaren att skriva under på detta. Jag har varit kommunalråd, och enligt min uppfattning handlar det om att vi ska vara noga med våra skattepengar. Varje krona ska gå till det vi avser. Men så fort vi tar upp denna fråga med statsrådet eller hennes kollegor i kammaren blir vi beskyllda för att hota valfriheten. Hela min interpellation handlar om att ha ett riktigt regelverk så att vi slipper skandalerna och välfärdskriminaliteten.

Jag noterar att statsrådet tar frågan på allvar, men jag noterar också, tyvärr, att jag inte har fått höra konkreta förslag här och nu om hur hon vill gå vidare med frågan.

(Applåder)

Herr ålderspresident! Än en gång tack för ditt svar, Anna Tenje!

Den här interpellationen handlar i första hand om privata vårdaktörer som är oseriösa. Sedan är det naturligtvis som det har påpekats av mina partikamrater en ekonomisk situation som är oerhört besvärlig för landets kommuner när det gäller äldreomsorg.

Vi är överens om att äldreomsorgen är en kärna i välfärden. Dock får statsrådet ursäkta mig, men vi är inte överens om hur mycket pengar som behövs till välfärdens kärna, alltså äldreomsorgen. Den är ju redan i dag underfinansierad och kommer enligt alla utredningar att bli rejält underfinansierad de kommande tio till femton åren, bland annat på grund av vår demografi.

Jag avser att återkomma till ministern lite längre fram med interpellationer om äldreomsorgens ekonomi specifikt, men jag tycker ändå att det är bra att den frågan lyfts.

Jag tvivlar inte på att den SD-ledda regeringen och ministern verkligen tar seriöst på frågan om oseriösa entreprenörer. Jag är helt övertygad om att vi har samma uppfattning där. Men då kan man fundera på varför regeringen inte väljer att gå vidare med flera färdiga utredningar som den förra socialdemokratiska regeringen tillsatte.

Till exempel föreslog en statlig utredning redan 2017 ökad insyn i välfärden och att privata aktörer som utför offentligt finansierad verksamhet ska omfattas av offentlighetsprincipen. Den förra regeringen ville gå vidare med denna utredning, för det är också ett viktigt verktyg för både allmänheten och medier att få transparens och därmed upptäcka oegentligheter. Men min fråga till statsrådet är: Varför valde man att avbryta detta viktiga arbete för att få ett bättre regelverk?

Det andra som jag är bekymrad över är att regeringen har aviserat att man inte avser att gå vidare med äldreomsorgslagen, som ju också den socialdemokratiska regeringen tog initiativ till under förra mandatperioden. Den bygger bland annat på att man vill försöka motverka de brister som vi ser i dagens äldreomsorg. Bland annat var ett av huvudspåren i Coronakommissionens kritik att den medicinska beredskapen på äldreboenden och i hemtjänsten måste stärkas. Detta var med bland utredningens förslag.

Utredningen föreslog också mycket mer tydlighet om vem som ansvarar för vad och hur man kan förebygga, utveckla och stärka kvaliteten. Det är intressant att se att regeringen väljer att lägga också detta lagstiftningsförslag i malpåse.

Avslutningsvis, herr ålderspresident, vill jag vara väldigt tydlig med att vi socialdemokrater inte är emot privata utförare i offentlig verksamhet. Oftast handlar debatten om att vi är emot valfrihet eller privat verksamhet. Skillnaden mellan Socialdemokraterna och de borgerliga politikerna är att vi tycker att skattekronorna ska gå till det som de är avsedda för. Vi tycker att det ska vara kontroll och ordning och reda.

Den högsta ansvariga chefen för polisens underrättelsetjänst fick frågan: Hur kan man täppa till det här med välfärdskriminalitet? Hans enkla svar var: Ta bort valfriheten. Han ansåg att det inte fanns tillräckligt med kontrollmekanismer där.

(Applåder)

Herr ålderspresident! Jag tackar statsrådet så mycket för hennes svar på min interpellation om bristande vård och omsorg som utförs av privata vårdgivare gentemot våra äldre.

Tyvärr blir den här frågan alltmer aktuell. Framför allt möts vi dagligen, vill jag påstå, av rapporter om välfärdskriminalitet, som också är en del av den här problematiken. Men då och då händer det också skandaler inom äldreomsorgen. Förutom att den enskilde och anhöriga drabbas försvinner det också oerhört mycket pengar, som egentligen mycket väl skulle behövas i vår gemensamma välfärd som den ser ut i dag. Nu handlar min interpellation om äldreomsorgen, men den här typen av oseriösa företagare finns inom all välfärdsverksamhet.

Mot bakgrund av detta måste betydligt mer göras. Här anser jag att regeringen och ansvarigt statsråd har ett stort ansvar för att täppa igen kryphålen. Det är bra att regeringen har gett Ivo i uppdrag att se över sitt arbete mot oseriösa aktörer. Det är också bra att regeringen hänvisar till flera reformer som den socialdemokratiskt ledda regeringen tog initiativ till, utredde och skickade ut på remiss. Men det räcker inte.

Tyvärr, Anna Tenje, bekräftar svaret på interpellationen att det som är viktigast för statsrådet och regeringen är marknaden. Statsrådet säger: "Regeringen värnar valfrihet och den enskildes rätt att välja utförare av välfärdstjänster. En fungerande konkurrens på omsorgsmarknaden kan skapa bättre förutsättningar för såväl kommunala som privata verksamheter." Tyvärr, herr ålderspresident, drivs regeringen alltför mycket av ideologisk övertygelse och övertro på marknaden och väljer att blunda för riskerna som finns och de incitament som skapas när det finns stora pengar i omlopp. Priset för valfriheten anser jag att våra medborgare får betala.

För några månader sedan kunde vi läsa om vanvård i Mora. Mora hade lagt ut två äldreboenden på entreprenad, varefter ett antal allvarliga brister uppdagats. Ett flertal äldre hade inte fått duscha på flera månader. Det har kommit en bunt med klagomål till Ivo. Man har till och med beskrivit att äldre haft intorkad avföring i stjärten. Personalen ansåg sig vara grovt underbemannad och hotade att säga upp sig.

Detta är vad som har hänt i ett konkret fall. Och det kommer tyvärr att hända igen, herr ålderspresident. Det brister i kontroll och uppföljning. Regelverket måste stramas åt.

Trots äldreministerns interpellationssvar tycker jag att frågorna kvarstår. Vad tänker äldreministern och regeringen konkret göra för att öka kontrollen hos privata utförare inom äldreomsorgen? Och vad tänker regeringen framför allt göra mer för att säkerställa att vi får en trygg och bra äldreomsorg för alla?

(Applåder)

Fru talman! Jag vill återigen tacka Gunnar Strömmer för svaret och engagemanget.

Avslutningsvis vill jag, apropå förebyggande verksamhet, säga att jag är väl insatt i det då jag bland annat sitter i socialutskottet. Fängelse kan i dag vara en ännu mer förebyggande verksamhet då man får möjlighet till utbildning och sådant. Detta ska man också ta i beaktande. Speciellt om en person sitter inne i många år finns kanske en chans att påverka personens tankesätt, vad vet jag.

Jag tar med mig budskapet. Vi i Värmland är eniga och kommer att jobba vidare med detta. Jag tackar så mycket för interpellationsdebatten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Jag tackar justitieministern än en gång för svaret.

Jag instämmer i mycket av ministerns resonemang när det gäller effekten av den nya lagstiftningen, straffskärpningarna och utbyggnaden av polisväsendet. Sedan kan man väl kanske önska att vi hade ännu mer fokus på brottsförebyggande arbete - fängelse är ju den sista utvägen. Men jag tror att det fyller en viktig funktion och skyddar våra medborgare. Jag förstår mycket väl vad ministern säger.

Jag vill bara säga att den historiebeskrivningen som min kollega gav här förut stämmer väl: Norra Värmland har tappat oerhört många invånare i jämförelse med inlandet i Norrland. Ibland blir det mycket fokus på Norrland, men det finns fler delar.

Jag vill också lyfta det starka som händer i våra kommuner. Vi har en otroligt stark basindustri. I min hemkommun Hagfors finns till exempel det största privata företaget i Värmland. Munkfors, Torsby, Sunne med flera har mycket starka industrier, framför allt inom tillverkning.

Man tappar dock lite framtidstro när staten överger de här orterna. Framför allt blir det svårare för befintliga företag. Dessa företag är många gånger internationellt världsledande. De behöver ofta kompetens, och då är oftast en partner med. Där är svårigheten, fru talman, att man behöver en mer differentierad arbetsmarknad.

Jag vill dock vara tydlig med att säga att jag är övertygad om att en etablering i Värmland är en bra etablering. Personalen är van att jobba skift och är lojal, och det blir inte så mycket omsättning. Riksvägen går förbi det område som man tittar på. Det ligger mitt i Värmland, och det finns i dag en flygplats med förbindelse till Stockholm varje dag.

Jag tycker ändå att det låter hoppfullt när justitieministern säger att han lyssnar och är med och drar i vissa trådar. Jag är övertygad om att det är regeringens och statsrådets ansvar att se på flera parametrar, kanske inte bara rent myndighetsmässigt, och det är jag övertygad om att Gunnar Strömmer gör.

Här sträcker alltså två kommuner ut en öppen hand och vill vara en del av lösningen på den akuta bristen på platser. Vi hoppas att regeringen och justitieministern är med på den resan och utvecklar regionen samtidigt som vi vill bidra till att klara kriminalvårdens utmaningar.

Fru talman! Jag fick svar på min enkla fråga inledningsvis. Inbjudan står kvar. Ministern är välkommen, inte bara för att se på en eventuell mark- och fängelsefråga utan även för att se hur glesbygdspolis jobbar.

Fru talman! Jag tackar justitieministern för svaret.

Det gläder mig att justitieminister Strömmer ser engagemanget ute i landet, och det är precis vad min interpellation handlar om. I mitt hemlän Värmland finns ett starkt engagemang för att vara en del av lösningen på platsbristen. Denna fråga blev ännu mer akut i dag då det på nyheterna berättades att kriminalvården går upp i stabsläge. Två grannkommuner i mellersta Värmland, Hagfors och Munkfors, har sett möjligheten att göra en insats för att snabbt kunna lösa kriminalvårdens omfattande behov av nya anstaltsplatser. Trots att det redan nu förtätas och byggs ut på befintliga fängelser samt planeras och öppnas nya anstalter är behovet större, precis som justitieministern redogjorde för.

Att vi är i denna situation är inte alls konstigt. Både tidigare och nuvarande regering har föreslagit fler straffskärpningar, som riksdagen sedan antagit, och ett kvitto på att polisens verksamhet har expanderat och burit frukt är att fler sitter häktade och bakom lås och bom.

Detta har uppmärksammats stort i dessa två kommuner, och det råder bred politisk konsensus i båda kommunerna. Kommuninvånarna är oerhört positiva och intresserade. Det jobbas redan med markfrågan och detaljplaner i kontakt med Kriminalvården. Jag tror dock att det behövs ytterligare politiska initiativ för att få snabbare utlokalisering av statlig verksamhet utan att behöva göra avkall på vare sig säkerhet eller innehåll i verksamheten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Vi socialdemokrater har sett etableringarna som en framgång. Personalen på mindre orter i landet är ofta lojal mot sin arbetsgivare, och det skapas framtidstro när staten kommer tillbaka till de orter man lämnade för 10, 20 eller 30 år sedan. Detta har inget med partipolitik att göra, för det har gjorts av flera regeringar.

Under förra mandatperioden tog mitt parti ett stort ansvar för att utlokalisera regementen, universitet och andra statliga myndigheter samt vissa utbildningar. Det har skett utifrån politiska värderingar i samarbete med berörda myndigheter. Som statsrådet säkert vet brukar etablering på en ort ske i bred politisk konsensus. Kommunerna sträcker ut handen och förväntar sig att regeringen tar den för att möta de gemensamma utmaningarna. Detta är i grunden ingen partipolitisk fråga utan ett bra sätt att hitta snabba lösningar.

Fru talman! Min kompletterande fråga till justitieministern blir: Kan justitieministern tänka sig att göra ett besök i dessa kommuner för att på plats se planerna och ta del av hur vi tillsammans kan lösa platsbristen?

Fru talman! Min fråga riktar sig till äldreminister Anna Tenje.

Tyvärr nås vi med jämna mellanrum av rapporter om vanvård och andra missförhållanden, ofta hos oseriösa arbetsgivare, inom äldreomsorgen. Nu senast var det en kommun i Dalarna som drabbades. Där rapporterade personalen om allvarliga felaktigheter. Dessa boenden hade redan tidigare fullt med Ivorapporter på sig.

Det infördes en lagstiftning för ett antal år sedan som kallas lex Sarah, som innebär att personalen ska ha större möjligheter att rapportera oegentligheter inom vård och omsorg. Min fråga till äldreomsorgsministern är därför följande: Avser regeringen att skärpa regelverket, så att missförhållanden förebyggs och upptäcks snabbare framöver?

Fru talman! Tack för ditt anförande, Yurkovskiy! Svar på frågan fick jag absolut inte. Jag ställde en konkret fråga till ledamoten - och det är jag som ställer frågor nu: Vad tänker ledamoten här och nu göra för att säkra ekonomin i regionerna?

Man vilseleder lyssnarna med att säga: Vi är inte en del av regeringen. Det tycker jag är falsk marknadsföring. Regeringen skulle aldrig ha kunnat bildas utan stöd av er, Sverigedemokraterna. Regeringen skulle aldrig ha kunnat gå fram med budgeten i riksdagen. Du och dina partikamrater är alltså lika skyldiga till det som görs i regeringen, både gott och ont, när det gäller ekonomin. Hoppas att vi kan vara överens om det, ledamoten!

Jag kan ta en konkret fråga. Vi är i alla fall överens om en sak. Det är att vi vill ha skyddad yrkestitel för tandsköterska. Det var den tidigare socialdemokratiskt ledda regeringen som drev fram detta för undersköterska. Nu vill vi gå vidare, och även Sverigedemokraterna driver den frågan.

Fru talman! Min enkla fråga till ledamoten blir då: Varför ställer ni er inte bakom vårt yrkande i vår kommittémotion om att införa skyddad yrkestitel? I betänkandet avstyrks det. Men egentligen driver ni själva detta. Det är lite spännande att få svar på den frågan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Läkemedel och tandvård

Fru talman! Tack, ledamoten Yurkovskiy, för anförandet!

Tidigare mandatperioder har Sverigedemokraterna med rätta hänvisat till att de inte har varit med och styrt, utan man har alltid varit ett oppositionsparti. Därför har företrädare för ledamotens parti kunnat luta sig tillbaka och säga att det inte är de som har ställt till det.

Nu är dock Sverigedemokraterna en del av regeringen. Ledamoten framhåller själv vilket stort inflytande Sverigedemokraterna har över den nuvarande regeringen. Det är viktigt att klargöra detta, för nu kommer min fråga till ledamoten, och den handlar om att utkräva ansvar. Då kan man ju med rätta utkräva ansvar hos Sverigedemokraterna lika väl som hos regeringen.

Läkemedel är till stor del en kostnadsfråga. En stor del av läkemedlen betalas av regionerna. Vi har en kostnadskris, enligt min mening. Det är 18 av 21 regioner som gör omfattande besparingar, vilket kommer att få allvarliga konsekvenser. Detta är något som uppmärksammas alltmer hos professionen och hos medierna i dessa dagar.

Fru talman! Min fråga till ledamoten Yurkovskiy är följande: Vad tänker ledamoten som en del av regeringsunderlaget göra här och nu - är Sverigedemokraterna beredda att tillskjuta de resurser som svensk sjukvård behöver och därmed också säkra inköp av läkemedel?

Fru talman! Tack så mycket, Dan Hovskär, för svaret!

Politik handlar om vilja. Politik handlar om att prioritera. Därför har Socialdemokraterna i sitt budgetförslag för i år till exempel en fördubbling av det allmänna stödet till välfärdssektorn, framför allt till regionerna. Reformutrymme och ekonomiskt utrymme finns, anser vi.

Det handlar om vilka prioriteringar man gör, fru talman. Väljer man som regering att prioritera skattesänkningar för rika och andra reformer som gynnar ett fåtal blir det kanske ett begränsat utrymme för hälso- och sjukvården och tandhälsan. Det förvånar mig att KD, som är en del av regeringen och har en hög profil i hälso- och sjukvårdsfrågorna, väljer att blunda för det problemet.

Min fråga kvarstår, Dan Hovskär. Konkret, här och nu, är ni beredda att ge mer pengar till hälso- och sjukvården och därmed i förlängningen också ge bättre möjligheter för det område vi debatterar nu när det gäller läkemedel?

Min andra, korta fråga gäller tandvården. Jag konstaterar att Tidöregeringen har aviserat en historisk besparing 2025. Man genomför delar av en gammal utredning och tittar på ett högkostnadsskydd. Det är väl bra, men min fråga är varför man inte använder förslagen som finns i en tidigare utredning. Då kan man troligtvis snabbare komma fram till ett beslut när det gäller ett allmänskydd.

Under tiden man väntar in det så kallade högkostnadsskyddet, som vi stöttar, borde man använda pengarna till att motverka akuta ojämlikheter. Vi ser dem särskilt hos socioekonomiskt svaga grupper när det gäller tandhälsa.

Fru talman! Jag tackar för Dan Hovskärs anförande.

Jag tvivlar inte en sekund på att ledamoten värnar om svensk sjukvård eller tandvård. Det som jag däremot förundras över är att Kristdemokraterna har hållit fanan högt i fråga om svensk hälso- och sjukvård. Det är en prioriterad fråga. Dessutom innehar ni de flesta ministerposterna på Socialdepartementet, vilket visar en tydlig prioritering.

Men jag blir förvånad, fru talman, över den enorma kostnadskrisen inom hälso- och sjukvården just nu. Vi får larmrapporter varje dag om att i princip samtliga 21 regioner kommer att avveckla verksamhet på grund av enormt stora underskott. Det hänger samman med läkemedel eftersom läkemedel till stor del köps in av regionerna.

Ledamoten Anders W Jonsson tog tidigare upp en viktig fråga om att rekvirera läkemedel. Det är en adekvat fråga. Vad kommer att hända nu när personal varslas?

Min fråga till ledamoten Dan Hovskär är till honom som partiföreträdare men också till regeringen. Tar ledamoten det här på allvar, och vad tänker ledamoten och sedermera regeringen komma med för åtgärder för att motverka läkemedelskrisen och sjukvårdskrisen?

Herr talman! Jag uppfattade inte att jag fick någon direkt fråga av ledamoten. Det var mer en argumentation för varför nuvarande reform är så bra.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Läkemedel och tandvård

Jag delar ledamotens syn att tillgängligheten och öppettiderna i delar av landet är bättre, till exempel i Stockholm, Göteborg, Malmö och Karlstad. Men om jag besöker akutmottagningen på Torsby sjukhus efter klockan 18 - och det ser likadant ut i stora delar av Värmland - är det samma öppettider. Man har inga Ica Maxi-tider där.

Det gör mig lite bekymrad, Anders W Jonsson, att du har en så okritisk bild av hur avregleringen har skett. Vi socialdemokrater yrkar på en översyn av apoteksmarknaden för att motverka en eventuell kommande storskalig nedläggning av apotek, vilket TLV varnar för. Jag utgår också från att regeringen agerar i den här frågan.

Samtidigt tror jag att vi måste fundera på apotekens roll, vilket produktsortiment de ska ha, hur ägarstrukturen ska se ut och om man ska få driva apotek och vårdcentral samtidigt. Det är den typen av frågor som vi socialdemokrater, i alla fall utskottets ledamöter, vill se en översyn av. Det är ju 15 år sedan sist, och jag tycker att det är bra att ibland ha en kontrollstation.

Herr talman! Jag tackar Anders W Jonsson för frågan. Jag blir förvånad över ledamotens syn att avregleringen av apoteksmarknaden var så fantastiskt bra. Centerpartiet är ju ett glesbygdsparti - eller var det i alla fall tidigare. Anders W Jonsson konstaterar ju själv att 100 kommuner har ett enda apotek.

Jag bor i en del av Värmland där vi absolut inte har fått bättre tillgänglighet när det gäller apoteksmarknaden. Vi har visserligen fortfarande ett apotek, men åker vi lite norrut i Värmland kommer vi till Likenäs, en ganska stor ort med ett stort upptagningsområde, speciellt vintertid. Det apoteket är nu under lupp. Bland annat stänger man det tre månader varje sommar.

Jag bara redogjorde, herr talman, för siffror från Läkemedelsverket och TLV, där man nu ser att allt fler apotek läggs ned. Det sker snabbast i städerna på grund av bristande lönsamhet, men också i glesbygd läggs det ned, trots det glesbygdsstöd vi införde för att man skulle kunna driva apotek även där.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Läkemedel och tandvård

I den rapporten står det - jag utgår från att siffran är korrekt eftersom den kommer från myndigheterna - att 800 000 svenskar riskerar att stå utan ett apotek i närheten. Att då tycka att apoteksreformen är bra och positiv är inte en uppfattning jag delar.

Jag delar uppfattningen att det i städerna generellt har blivit bättre öppettider och så vidare. Men för stora delar av Sveriges inland har det absolut inte blivit bättre.

Om vi ska återgå till statligt ansvar igen vet jag inte. Vårt förslag är att vi ska se över detta. Det behövs en översyn. Vi behöver reda ut en del frågor. Det hoppas jag att Centern är med på.

Herr talman! Jag tackar Jesper Skalberg Karlsson för frågan. Jag kan ödmjukt konstatera att vi under de åtta år som vi styrde, till stor del tillsammans med Centerpartiet, Vänsterpartiet och Liberalerna, kunde ha gjort en del saker annorlunda och snabbare. Vissa förslag var kanske inte heller sådana som vi i partiet gillade mest.

Herr talman! Jag konstaterar att vi måste göra mer. Det jag känner mig trygg med i dag är att våra yrkanden är ganska tydliga inom flera viktiga områden. Det gäller exempelvis finansieringen av tandhälsan, där det föreslås en stor besparing. Vi vill använda de pengarna till att införa ett högkostnadsskydd, vilket skulle ge en mer jämlik vård och behandling i landet. Vi har också konkreta förslag när det gäller glesbygdsapotek, farmaceuter på distans och så vidare.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Läkemedel och tandvård

Jag håller med ledamoten om att ni har många idéer och många utredningar. Det ska bli oerhört spännande att följa vad som blir konkreta förslag. När jag läser betänkandet ser jag dock att en del utredningar som är klara sedan flera år tillbaka - som kanske var klara redan i slutet på den Sledda regeringens tid - ligger och skvalpar. En del förslag går, som jag uppfattar det, i linje med regeringens ambitioner. Varför läggs inte dessa förslag fram konkret här på kammarens bord?

Herr talman! Tack så mycket, Jesper Skalberg Karlsson, för din fråga! Ledamoten hänvisar till ett internt pågående arbete där ett antal grupper har fått möjlighet att göra analyser av partiets tidigare och kommande politik. Jag vill bara understryka att det mest intressanta med detta arbete kommer framöver: Vad lägger vi för skarpa förslag?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Läkemedel och tandvård

Jag delar inte heller ledamotens analys i alla dess delar. Kärnkraften, till exempel, är en sådan fråga som Socialdemokraterna alltid har stått bakom - naturligtvis i kombination med förnybart.

Jag kan ödmjukt konstatera att det är klart att vi kan göra mer. Det gäller även när jag var företrädare för regeringssidan här i riksdagen under förra mandatperioden; vi kunde ha gjort mer och gjort annorlunda även då. Personligen är jag väldigt besviken över att vi inte kom i mål med läkemedelsutredningen, för vi behöver en översyn av finansieringsfrågan, beslutsnivåerna och så vidare.

Jag är dock också förvånad över regeringens företrädare och arbetssätt. Vi fick ofta tillkännagivanden på olika områden om att det gick för långsamt och att man hamnade fel. Men det har snart gått två år med den nya regeringen, herr talman, och jag kan bara konstatera att alla våra yrkanden har avslagits i betänkandet och att regeringen hänvisar till pågående utredningar. Många av dessa utredningar är klara sedan flera år tillbaka, herr talman, men det står att de bereds i Regeringskansliet. Man kan ju fundera lite grann på regeringens tempo.

Som svar på Jesper Skalberg Karlssons fråga om vad vi har yrkat på i betänkandet kan jag säga att det behöver göras mer, och vi har nämnt fullt ut konkreta förslag på området.

Herr talman! Inledningsvis vill jag bara markera att vi socialdemokrater har en särskild reservation, reservation 10 under punkt 7, som jag för tids vinning yrkar bifall till. Men vi står naturligtvis bakom samtliga reservationer.

I dag debatterar vi ett stort område som handlar om både läkemedel och apotek men även om vår tandhälsa. Jag vill börja med läkemedel.

Att kunna hämta ut ett receptbelagt läkemedel på ett apotek tar de flesta av oss för givet. Men så är inte alltid fallet. Allt fler läkemedel saknas i Sverige. Enligt statistik från Läkemedelsverket fördubblades antalet restnoterade läkemedel under 2023 i jämförelse med 2022. För den enskilde får det allvarliga konsekvenser om man inte kan finna ett utbytbart läkemedel. Men även sjukvården drabbas av stora konsekvenser.

Herr talman! Det här problemet har funnits i några år. Men det som oroar mig är att utvecklingen går åt fel håll. Jag håller med om att lösningen är komplex. Det beror på många olika faktorer. Men för cirka ett år sedan lämnade Läkemedelsverket en rapport om läget och även ett antal förslag. Vad gör regeringen med det underlaget? Här har vi socialdemokrater yrkat särskilt under punkten om restnoterade läkemedel att det måste göras mer och att det måste ske snabbare.

Herr talman! Ett annat stort problem är läkare som frikostigt skriver ut olika mediciner, kanske på bristfälliga indikationer. Vi har till exempel ett diabetesläkemedel som heter Ozempic som i dag används som bantningsmedel i stället för vid diabetes som det är avsett för.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Läkemedel och tandvård

Det har fått jätteallvarliga konsekvenser genom att läkemedlet har tagit slut på många håll. Det gör att diabetiker står utan behandling. Dessutom finns det inte tillräcklig forskning på området om vad det får för konsekvenser när man använder det för en helt annan indikation.

Men det är inte nog med det. Läkaren fyller också i rutan att det ska ingå i läkemedelsförmånerna, alltså subventioneras, för en felaktig indikation. Det kostade bara under två månader 20 miljoner kronor för staten. Tyvärr förekommer det också för andra läkemedel.

Jag vill understryka att den fria förskrivningsrätten är viktig för läkare, patienter och svensk sjukvård. Men det får aldrig missbrukas. Läkemedelsverket kan göra begränsningar av förskrivningsrätten, men de verktygen är trubbiga. Här behöver man fundera en hel del om man kan justera förskrivningsrätten.

Herr talman! År 2009 förkunnade socialminister Göran Hägglund på DN Debatt att regeringen har antagit en proposition om att bryta Apotekets monopol. Reformen kunde sedan träda i kraft under sommaren. Motivet för reformen var då att den skulle leda till förbättrad service, ökad tillgänglighet och sänkta priser.

Blev det så? Både ja och nej, om man ska vara ödmjuk. Tillgängligheten generellt har ökat i storstäderna. Men i glesbygden vill jag påstå att det i många fall har blivit sämre. Apotek har lagts ned, och det har inte kommit några nya.

Den boom av nya apotek som vi såg tidigare, som följde efter avregleringen, är borta. TLV bedömer att vart tionde apotek har dålig lönsamhet. Det finns rapporter om att om ingenting görs kan 800 000 svenskar stå utan sitt apotek.

Redan 2012 såg TLV att man inte nådde upp till den målsättning som regeringen då hade om mångfald och tillgänglighet. Men det var tyvärr inget förvånande. Marknaden tjänar bara vinstintresset.

Tidigare hade Apoteket AB ett tydligt ansvar för Sveriges medicinförsörjning i kris. År 2009 avvecklades Sveriges medicinberedskap och även de nationella beredskapslagren. Här får man fundera på hur alliansregeringen tänkte. Vem ska ha ansvar för läkemedelsförråd, och var ska de finnas? Nu görs det en del i den frågan, herr talman. Men det finns anledning att skynda på, speciellt med tanke på det vi såg under pandemin. Vi socialdemokrater tycker att det efter 15 år är dags att göra en genomgripande översyn av apoteksmarknaden.

Det finns också till följd av att avregleringen har skett intressen hos privata aktörer både inom sjukvården och på apoteksmarknaden att ta över vårdcentraler inom samma koncern. Här är vi bekymrade. Risken är uppenbar att personalen kan hamna i olika lojalitetskonflikter och intressekonflikter där vinstintresset kan styra val av till exempel medicinska produkter.

Därför har vi i betänkandet yrkat på att vårdgivare inte ska få äga apotek och att apotek inte ska få äga vårdgivare. Jag tycker att det är självklart. Vi vill också lyfta frågan att farmaceuter på distans ska införas. Det sker vissa piloter på området. Vi tror att det är ett sätt att öka apoteksnärvaron på landsbygden.

Herr talman! Jag går över till frågan om tandvård. Samtidigt som vi ser att tandhälsan på befolkningsnivå är positiv ser vi tydliga socioekonomiska skillnader. Inkomstskillnader förstärker skillnader i tandhälsa. Personer med lägre utbildningsnivå har en sämre tandhälsa. Socioekonomiska skillnader har också betydelse för barns tandhälsa.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Läkemedel och tandvård

Genom att tandvårdspatienterna betalar största andelen av kostnaden är tyvärr möjligheten till god tandhälsa en ekonomisk fråga för många. Det gäller speciellt i tider där svenska hushåll genomgår en kostnadschock och allt fler har svårt att klara vardagliga utgifter. Tyvärr tror jag vi kommer att få se en ännu sämre tandhälsa framöver, speciellt i de grupper som har det ekonomiskt knapert.

Den SD-ledda regeringen har aviserat en historisk besparing inom tandvårdsområdet. Den har plockat delar ur tandvårdsutredningen. Den vill ta bort den fria tandvården upp till 23 år som i dag och sänka åldern till 19 år och även ta bort dubbelersättningen.

Herr talman! Man kan fråga sig vart förslaget om att man ska omfördela pengarna till bland annat ett högkostnadsskydd tog vägen. Här är det uppenbart för oss socialdemokrater att regeringen än en gång prioriterar skattesänkningar för de rika.

Därför har vi socialdemokrater i betänkandet motsatt oss nedskärningar som regeringen aviserat. Vi vill införa en modell för högkostnadsskydd för att få ett jämlikt system där behoven prioriteras tydligare. Det syftar till att motverka ojämlikhet. Jag har noterat att regeringen har tillsatt en översyn av riskbedömningen, vilket är bra. Men vi vill se mer på området.

Herr talman! Ett annat viktigt område är avslutningsvis kontrollen av framför allt privata aktörer som bedriver tandvård. Låt mig ge några exempel. Lönsamheten är till att börja med dubbelt så hög inom tandvården jämfört med andra privata sektorer inom sjukvården. Även Riksrevisionen har tidigare påpekat i en rapport att det finns en tendens till överbehandlingar framför allt hos privata vårdgivare. Därför är det dags att se över systemet och kanske införa tillståndsplikt.

Vi vill också ha en skyddad yrkestitel för tandsköterskor, som man har fått för undersköterskor, för vi vet att detta också är ett sätt att motverka pågående kompetensbrist.

(Applåder)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Läkemedel och tandvård

Herr talman! Jag tackar ledamoten för svaret. Det finns olika syn bland experter inom området ekonomi på hur inflation påverkar samhället. De flesta hävdar att en stark offentlig sektor inte påverkar inflationen. Dessutom är den på väg ned. Nu varnar vissa experter för att vi håller på att få deflation. Den frågan tycker jag alltså att vi kan lämna därhän.

Herr talman! Jag fick inte riktigt svar på min fråga. Den var på vilket sätt det blir bättre tandvård av att regeringen skär bort nästan en halv miljard, speciellt i dessa tider med kostnadschock för svenska hushåll och när vi vet att en stor del av tandvårdsbehandlingarna betalas ur egen plånbok. Vad händer med de grupper som har svag ekonomi? Jag ber om ett tydligare svar från ledamoten.

Det verkar som att regeringen har plockat delar ur den tidigare tandvårdsutredningen, så jag skulle också vilja höra ledamotens svar på varför man inte fullföljer det som sades i den utredningen om att de pengar som frigörs genom vissa reformer skulle läggas på en typ av högkostnadsskydd. Regeringen väljer i stället att avisera att man går fram med enbart en besparing.

Herr talman! Jag konstaterar att vi är överens om en del frågor men står långt ifrån varandra i andra. Jag saknar dock i ledamotens anförande en portion ödmjukhet. Man kan visserligen tycka att regeringen är bäst, men samtidigt måste man se utmaningarna.

Ledamoten tog bland annat upp beredskapen. Det är bra eftersom det är en oerhört viktig fråga. Vi ska vara beredda och förbereda oss. Men regeringen gör tvärtom. Vi har en sjukvårdskris på grund av en kostnadskris eftersom regeringen inte har valt att prioritera den sektorn. Vad händer då med hälso- och sjukvårdens beredskap?

Herr talman! Jag tänker också ställa andra frågor till ledamoten. I regeringens budgetproposition aviseras en ganska rejäl neddragning av tandhälsan. Man föreslår att gränsen för den fria tandvården sänks 2025 från dagens nivå som är 23 år till 19 år. Man kommer också att ta bort det dubbla tandvårdsbidraget för dem mellan 24 och 29 år, vilket uppskattas ge en besparing på hundratals miljoner. Mina frågor till ledamoten är hur regeringens företrädare här i riksdagen tänker kring denna historiska neddragning och varför man inte använder de pengarna till att påbörja ett högkostnadsskydd.

(Applåder)