Andreas Carlson

Fru talman! Mitt förra inlägg syftade inte på något sätt till att skapa polemik. Jag tror däremot att det är ganska viktigt med faktaupplysning om sakläget.

Det här har funnits på bordet länge. Argumenten har varit klara. Man har haft full koll på nyttorna med detta. Men samtidigt har Niklas Sigvardssons parti varken 2018 och 2022 när de hade chansen lagt in det i den nationella planen, och därför står nu Sigvardssons hopp till en borgerlig regering. Det var det jag ville understryka.

Som jag sa är argumenten väl kända. Jag tycker att det är väldigt fint av Niklas Sigvardsson att citera en tidigare motion av mig i kammaren i dagens debatt. Jag har inte ändrat uppfattning. Det är klart att det finns många goda skäl att göra den här investeringen, men det finns också många goda skäl att göra andra investeringar.

Vi ärvde en nationell plan som var grovt underfinansierad. Riksrevisionen kritiserade den förra planen och skrev i rubriken att den lovade mer än den kunde hålla. Det var en faktor. En annan faktor var att man under mycket lång tid hade puttat en underhållsskuld framför sig, vilket gör att vi nu står i ett läge där hälften av de 1 200 miljarderna behöver gå till underhåll för att vi ska komma i kapp.

Hade inte slarvet med underhåll och en ofinansierad plan funnits på bordet när vi klev in hade vi haft mer medel att investera i svensk infrastruktur. Nu har det viktigaste åtagandet för mig som infrastrukturminister och oss som regering varit att en gång för alla ta tag i underhållsskulden och ha en plan för att rätta till tre decenniers misstag och misslyckanden, oavsett partifärg.

Här finns ännu en viktig sakupplysning. Niklas Sigvardssons parti vill dra ned på vår offensiva vägunderhållssatsning med hela 45 miljarder kronor. Vi har avsatt 354 miljarder de kommande tolv åren. Det tycker Socialdemokraterna är för mycket. Man vill dra ned med 45 miljarder och inte ha en plan för att återta hela underhållsskulden, och då är det klart att man kan diskutera andra åtgärder. Regeringen har dock varit tydlig med att svenska folket ska kunna lita på att de vägar som vi redan har ska hålla måttet. Därefter, när vi har tagit tag i grundunderhållet och basfunktionerna i svensk infrastruktur så att människor kan lita på att de vägar vi har håller och att järnvägen får en bättre punktlighet, tillförlitlighet och en tryggare framkomlighet, kan vi börja diskutera nyinvesteringar.

Då är en viktig faktor det som Niklas Sigvardsson sa i ett tidigare inlägg, nämligen att regeringen avbröt planeringen för stambanor för höghastighetståg. Riksrevisionen har granskat det beslut som vi tog om att avbryta dessa planer och kommit fram till att det sparar 162 miljarder i kommande planer. Nästa generation och generationer efter den skulle ha fått betala av på den typen av investeringar som ni ville göra, Niklas Sigvardsson, innan ni hade tagit tag i underhållsskulden, innan man hade kunnat få in riksväg 40 i plan. Ni valde en annan väg.

Genom att vi har avbrutit de planerna finns det mer resurser för att ta tag i basen, få ett stråk- och systemtänk och se till totalförsvarets behov. Det är grunden för den uppgift vi nu har när vi ska fatta beslut om nästa nationella plan.

En viktig sak att säga är att man inte kan lova allt till alla och skjuta betalningen på framtiden, utan man måste ta ansvar här och nu. Det är det regeringen gör. Med det sagt är argumenten väl kända. Regeringen har inte fattat något beslut åt vare sig ena eller andra hållet i den fråga Niklas Sigvardsson i dag ställer.

Fru talman! Självklart kommer allmänheten att få svar när det gäller hur regeringen kommer att prioritera och vilka beslut vi kommer att fatta. Detta återkommer vi till. Det känner Niklas Sigvardsson väl till.

Jag har inte på något sätt, fru talman, sagt att det här skulle vara ett lokalt särintresse. Jag hoppas inte att någon uppfattar det så, inte Niklas Sigvardsson heller. Väg 40 är en nationell stamväg. Den är en viktig förbindelse mellan Göteborg och Jönköping och utgör ett huvudstråk för trafiken mellan Göteborg och Stockholm. Den aktuella delen har en viktig funktion för långväga godstransporter och för arbetspendling.

De argument som Niklas Sigvardsson lyfter fram är väl kända. Det finns självklart stora vinster med att göra investeringar. Men samtidigt är behoven stora i hela landet, och det är därför som det kommer att behöva göras prioriteringar.

Niklas Sigvardsson säger att en stor ram inte löser prioriteringarna, men det är klart att det blir lättare att göra prioriteringar om man gör en historiskt stor satsning på infrastruktur. Vår ram, som vi presenterar, är en ökning med hela 27 procent – det kan man se om man jämför på samma sätt med nu gällande plan.

Niklas Sigvardsson hänvisar till en åtgärdsvalsstudie från 2016. Då vill jag påminna ledamoten och kammaren om att det kom en nationell plan både 2018 och 2022. Där fanns inte den här vägen med. Det är lite rörande att Niklas Sigvardsson, som socialdemokrat, nu sätter sitt hopp till en borgerlig regering. Det är talande, fru talman, för med Miljöpartiet i regering fanns det inte en chans att få med en sådan här väginvestering.

Det första som Socialdemokraterna och Miljöpartiet gjorde i regering var att sätta käppar i hjulet för en stor väginvestering här i Stockholmsområdet, nämligen Förbifart Stockholm. Den skulle bromsas. Bygget var redan igång, men det ville man stoppa. Jag tror därför att många i hela landet, även i Jönköpings län och i Västra Götaland, förstår att det finns en stor skepsis till ett av de partier som Niklas Sigvardsson så småningom förväntas bilda regering med.

Det är därför, fru talman, som Niklas Sigvardsson i dag står här och vill ha ett så konkret svar som möjligt. Han är nämligen rädd för att om Socialdemokraterna vinner valet finns det inte någon chans för väg 40. Nu tar Niklas Sigvardsson tillfället i akt och sätter sitt hopp till den borgerliga regeringen; det vill jag ändå ge honom. Men om den nuvarande regeringen prioriterar den här sträckan och olyckan sedan är framme och det blir regeringsskifte, kan vi då lita på att man inte återigen vill sätta käppar i hjulet för viktiga väginvesteringar?

Med det sagt har Trafikverket haft i uppdrag att ta fram förslag till en ny plan där regeringen har betonat samhällsekonomisk lönsamhet, vikten av stråk- och systemtänk, betydelsen av det säkerhetspolitiska läget och att totalförsvarets behov ska finnas med när man lägger fram förslaget. Nu har Trafikverket lagt fram sitt förslag, och vi har också tagit emot många remissvar och synpunkter på detta förslag. Det bereder vi nu, och därför vill jag återigen understryka att det ännu så länge inte finns några ställningstaganden från regeringen gällande Trafikverkets förslag. Niklas Sigvardsson säger att mitt svar inte är på hans linje, men det är lite för tidigt att säga eftersom vi i regeringen inte har presenterat våra ställningstaganden.

För den som lyssnar känns det kanske lite svårt att förstå varför en minister inte kan svara på frågan i dag, men det är alltså för att vi bedömer de olika objekten och förslagen i en samlad process. Det arbetet pågår just nu. Vi kommer att återkomma under våren med det samlade svaret på hur den nationella planen kommer att se ut de kommande tolv åren. Därför svarar jag som jag gör på Niklas Sigvardssons fråga i dag.

Fru talman! Niklas Sigvardsson har frågat mig om jag avser att ta initiativ för att säkerställa att väg 40 mellan Jönköping och Ulricehamn ska föras in och ges hög prioritet i den nationella infrastrukturplanen, så att vägen kan byggas ut till full motorvägsstandard och möta kraven på trafiksäkerhet och beredskap samt näringslivets behov.

Behoven av infrastruktur är stora på många håll i Sverige, och det har för mig länge stått klart att tuffa prioriteringar kommer att behöva göras trots att regeringen satsar stort på infrastruktur och att ramarna, både för underhåll och för investeringar, har ökat jämfört med tidigare period.

Efter regeringens förslag i infrastrukturpropositionen (prop. 2024/25:28) har den ekonomiska ramen för nästa planperiod, 2026–2037, fastställts till 1 171 miljarder kronor. Det är en historiskt stor satsning där vi ökar infrastrukturramen med över 200 miljarder kronor jämfört med den tidigare planperioden och där vi prioriterar att vårda det befintliga transportsystemet och prioriterar underhåll samtidigt som transportsystemet kan utvecklas.

Trafikverket har mot den bakgrunden haft i uppdrag att i sitt förslag till en ny nationell plan för perioden 2026–2037 bland annat utgå från att samhällsekonomisk lönsamhet ska vara vägledande, samt beakta behovet av sammanhängande stråk, vid prioritering av åtgärder i transportinfrastrukturen. Trafikverkets förslag lämnades till regeringen i höstas.

Trafikverket har, som Niklas Sigvardsson noterat, inte föreslagit att utbyggnad av riksväg 40 mellan Jönköping och Ulricehamn ska finnas med i planen. Åtgärder för bättre framkomlighet på riksväg 40 finns dock med i Trafikverkets förslag.

Jag vill understryka att det än så länge inte finns några ställningstaganden från regeringen kring Trafikverkets förslag. Det är under beredning. Just nu pågår, som ni vet, remissförfarande när det gäller förslaget.

Regeringen kommer inte att ta ställning till hur den slutgiltiga planen ska se ut innan remissförfarandet är avslutat. Ett beslut från regeringen planeras under våren 2026. Jag kan därför inte i nuläget uttala mig om huruvida enskilda objekt bör vara med i planen eller inte, vilket Niklas Sigvardsson är väl medveten om.

Fru talman! Villaminister låter inte så farligt – tack så mycket för det, ledamoten Lorena Delgado Varas!

Ungefär 1 miljon av dem som bor i hyresrätt drömmer om att få flytta till en villa, men tröskeln är alldeles för hög. Genom att göra så att fler villor kan byggas och fler trädgårdsstäder kan anläggas kan fler förverkliga sina boendedrömmar. Då kan lägenheter i befintligt bestånd frigöras, så att det blir sådana positiva flyttkedjor som det har talats om i decennier.

En redan byggd lägenhet i det hyrda beståndet har betydligt lägre hyra än en nyproducerad lägenhet. Regeringen har vidtagit flera olika åtgärder för att underlätta nyproduktion, och samtidigt måste vi se på hur vi nyttjar det befintliga beståndet så att fler kan få tak över huvudet och ha ett drägligt och trevligt boende.

Därför ser vi positivt på de åtgärder vi redan har vidtagit för att underlätta nyproduktion och åtgärder för att kunna bo i det befintliga beståndet och nyttja det mer effektivt.

Fru talman! Jag svarade på Niklas Sigvardssons fråga tidigare, så jag kommer att fokusera på den fråga som Tomas Kronståhl ställer.

Regeringen avsätter 1 200 miljarder kronor till infrastruktur de kommande tolv åren. Det är en historiskt stor satsning. Det är en ökning jämfört med nu gällande plan med hela 27 procent. Detta är förstås viktigt för att vi ska underhålla bort den underhållsskuld som har byggts upp under decennier.

När vi nu bereder det förslag till ny nationell plan som Trafikverket har lagt på regeringens bord, tillsammans med de remissvar som inkommit från olika delar av landet – bland annat från näringslivet, men listan kan göras lång – kommer vi förstås att lyssna på de olika regionernas synpunkter och på Försvarsmaktens behov.

Jag kommer i dag inte att ge besked om något som regeringen kommer att återkomma kring, nämligen hur den nationella planen kommer att se ut. Jag ser dock fram emot att återkomma och tackar för att Tomas Kronståhl lyfter ett viktigt perspektiv här i kammaren i dag.

Fru talman! Mats Hellhoff sätter fingret på något som är väldigt angeläget, nämligen hur man kan hyvla ned tröskeln så att fler kan förverkliga drömmen om att bo i ett eget hus.

Regeringen har gjort väsentliga förändringar vad gäller regellättnader och korta ledtider, och allt detta syftar till att göra det hela enklare, billigare och snabbare.

Vi har också tillsatt en egnahemskommissionär, som i sin tredje delredovisning presenterar och kartlägger de kostnader som Mats Hellhoff ger exempel på. Regeringen sopar alltså inte detta under mattan, utan vi ser att det behöver synliggöras för att vi ska kunna ta fram de åtgärder som krävs för att hantera kostnadsökningar, exempelvis vad gäller taxor och avgifter. Där har förstås kommunerna ett viktigt ansvar, och även myndigheter som är involverade behöver arbeta med att dämpa de skenande taxorna.

Egnahemskommissionären har i de förslag han har lämnat till regeringen pekat på att det krävs incitament. Detta överväger vi förstås när vi arbetar vidare för att fler ska få förverkliga sina boendedrömmar.

Fru talman! Tack, Hanna Westerén, för frågan!

Jag har stor respekt för gotlänningarnas frustration över priserna, och jag delar uppfattningen att Gotland ska ha goda och rimliga förbindelser med fastlandet.

Just därför arbetar Trafikverket med en arbetsgrupp för att se över hur Destination Gotland konkret kan fasas in i det nya tonnageskattesystemet under 2026.

Regeringen har ändrat skattesystemet så att Destination Gotland och Gotlandsfärjorna kan ingå i det tonnageskattesystem vi har i Sverige. Det gör det mer förmånligt, och det gör det möjligt att dämpa prisutvecklingen. Det här blir möjligt framför allt i det nya avtalet, som börjar gälla från 2027. För att brygga över till detta har arbetsgruppen ett arbete igång för att se hur man kan fasa in det här redan under 2026. Arbetet pågår.

Trafikverket har också öppnat en fråga som tidigare har avfärdats, nämligen att titta på statligt tonnage för nästa avtalsperiod. Jag tror att detta är en viktig diskussion, samtidigt som Trafikverket här och nu ser över arbetet under 2026.

Fru talman! Jag tackar Jan Riise för frågan.

Det finns flera bottnar i detta, bland annat riksintressen som är överlappande och som finns i olika delar av landet. Regeringen har aviserat att vi avser att presentera en utredning som handlar om den nationella fysiska planeringen för att ge bättre verktyg för att hantera den typ av målkonflikter som kan uppkomma. Detta är en förlängning av det arbete som påbörjades med den utredning som Lena Erixon, Trafikverkets förra generaldirektör, ledde.

Regeringen kommer att återkomma med en utredning som arbetar med nationell fysisk planering, och jag utesluter förstås inte att den typ av frågeställningar som Jan Riise lyfter här i kammaren i dag kan ingå i de överväganden som görs inom ramen för ett sådant utredningsarbete.

Fru talman! Ja, regeringen vidtar och har vidtagit flera åtgärder. Regeringen gav under 2024 ett uppdrag till Trafikverket att redogöra för förbättringsåtgärder och ta fram en konkret handlingsplan för förbättrad vinterväghållning.

Trafikverket har levererat konkreta åtgärder sedan dess. Arbetet med att placera ut tungbärgare och bandvagnar i förväg och följa väderrapporterna från SMHI har blivit bättre. Informationen till allmänheten har blivit betydligt bättre. Samarbetet med länsstyrelser, polis och räddningstjänst har blivit bättre.

Jag har kallat till mig de större vägentreprenörerna tillsammans med Trafikverket för att se vad man kan göra ytterligare. Den här vintern har hittills visat på framsteg i arbetet. Det finns mer att göra, men det är stor skillnad på vinterväghållningsarbetet nu jämfört med när regeringen tillträdde och när vi upplevde kaoset på E22:an under vintern 2023/24. Arbetet pågår, fru talman.

Fru talman! Regeringen gör kraftiga förstärkningar av budgeten till infrastruktur och till trafiksäkerhetshöjande åtgärder. Vi har samtidigt sett över en del av kostnaderna i Trafikverkets förvaltning och det anslag som Carina Ödebrink nämnde.

Det vi har säkerställt och varit tydliga med är att trafiksäkerhet ska väga tungt när de medel som är kvar fördelas. Detta besked vill jag också ge i kammaren i dag: När det gäller de medel som finns kvar till civilsamhällesorganisationer ska tyngdpunkten ligga på just arbetet med trafiksäkerhet.

Sverige har en stolt historia av trafiksäkerhetsarbete. Vi är världsledande i arbetet med civilsamhälle, akademi, näringsliv, fordonstillverkare och myndigheter. Det ska vi fortsätta att vara, och de medel som finns ska därför även framöver främst gå till trafiksäkerhetsarbete.

Fru talman! Det är verkligen en angelägen fråga som Christian Carlsson ställer.

Jag var nyss inne på att vi tidigare i dag fattade beslut om höjt bolånetak. Vi tar bort det skärpta amorteringskravet och inför en ny modell för hyrköp. Vi har en stimulans – en bonus – för kommuner som tar fram plats att bygga husen på. Vi ändrar också strandskyddsregelverket så att man kan bygga i fler attraktiva lägen.

Vi har gett Boverket i uppdrag att ta fram förslag om typgodkännande av småhus, som under vissa förutsättningar kan byggas helt bygglovsfritt. Vi har också gjort de största bygglovsförenklingarna på 15 år som en del i vår massiva regelförenklingsagenda.

Vi har tillsatt en egnahemskommissionär i Stefan Attefall med syfte att främja en egnahemsrörelse, öka småhusproduktionen och främja trädgårdsstäder. En av hans iakttagelser så här långt är att ungefär en miljon människor som i dag bor i hyresrätt hade velat bo i småhus om de hade fått chansen. Den chansen vill vi ge till fler.

Fru talman! Regeringen tog i dag ett viktigt steg genom att besluta om en proposition om höjt bolånetak, vilket kan korta tiden det tar för en barnfamilj att få ihop till kontantinsatsen med två till fyra år.

Den modell jag nämnde med hyrköp innebär att man kan hyra sitt boende, flytta in i drömhuset och successivt betala av eller samla ihop till kontantinsatsen samtidigt som man bor där. Detta är ett väldigt viktigt steg för att sänka tröskeln till drömboendet.

Det här är två konkreta åtgärder som kommer att få effekt.

Fru talman! Jag svarar nej på fråga A och ja på fråga B, om jag förstod frågorna rätt. Regeringen är inte för ovarsam förtätning. Regeringen är inte för att uppifrån tvinga på människor någonting som har beskrivits som tvångsblandning. Jag tror att det vore fel väg att gå.

Däremot ser vi att man genom att göra det möjligt för människor att förverkliga sina boendedrömmar och genom att se till att fler kan flytta in i sitt drömboende – ett småhus, en villa eller ett radhus – kan bidra till både frihet och trygghet.

Vi ser också positivt på trädgårdsstäder där det kan finnas varierad, småskalig bebyggelse. Småhus och radhus har en del, men det finns också plats för hyreshus i mänsklig skala, på gator där barnen kan springa omkring och rulla fram innebandymålen. Bilarna finns där, men de tar inte över hela området.

Regeringen har vidtagit många åtgärder för att få till denna politik. De senaste veckorna har vi till exempel presenterat en reform för hyrköp som kan sänka trösklarna ytterligare.

Fru talman! Det är ett viktigt besked att regeringen nu går fram med hyresgarantier för barnfamiljer. Vi har också gett Kronofogden i uppdrag att arbeta för att motverka vräkningar, och vi har förändrat socialtjänstlagen i grunden för att tydliggöra ansvar och ge andra verktyg. Vi har alltså gjort väldigt mycket. Vi har dessutom skjutit till medel till den nationella hemlöshetsstrategin, där Bostad först är en viktig metod.

De åtgärder som regeringen har vidtagit har alltså varit omfattande, men det är självklart viktigt att hela tiden göra mer och göra det som krävs. Det är därför vi går fram med de förändringar som vi går fram med, fru talman.

Fru talman! Jag vill tacka Amanda Palmstierna för en angelägen fråga.

Det här är en viktig och angelägen fråga för regeringen, och från årsskiftet höjde vi bostadsbidraget för ekonomiskt utsatta barnfamiljer med som mest 800 kronor per månad för familjer med ett barn och 1 000 kronor per månad för familjer med två eller flera barn.

Vi har också aviserat att vi kommer att göra det obligatoriskt för kommuner att under vissa förutsättningar tillhandahålla hyresgarantier till barnfamiljer. Detta var en del i utredningen om åtgärder för en bättre bostadsförsörjning och i den proposition som vi lade fram med anledning av utredningen. De ändringar som trädde i kraft den 1 mars 2025 innebär ett större ansvar för kommunerna att ta fram handlingsplaner för bostadsförsörjning och att de ska ta det ansvar de redan har på större allvar.

Vi ser till att även ställa krav på hyresgarantier. Det är en viktig del i arbetet med att möta den strukturella hemlösheten och en del av den sociala bostadspolitik som regeringen genomför.

Fru talman! Det blir jag gärna! Vi var ju precisa redan den 23 oktober 2023, då vi lade in åtgärder som den förra regeringen verkade ha glömt bort.

Det handlar om åtgärder som är helt nödvändiga för att vi ska klara av den kapacitetsförstärkning som behövs till följd av att Fehmarn Bält-förbindelsen öppnar. Det är alltså en förbindelse mellan Danmark och Tyskland som kommer att göra att det blir ungefär lika smidigt att åka från Malmö till Hamburg som att åka upp till Jönköping. Det här binder verkligen ihop länderna.

Det är klart att det behövs åtgärder. Regeringen har vidtagit åtgärder, och vi avser att återkomma med ytterligare åtgärder framöver.

Fru talman! Det är en angelägen fråga som Ulrika Heie ställer.

Detta fanns på bordet när man tog fram den förra planen. Då fanns det konkreta objekt som Trafikverket sa att vi måste åtgärda för att öka kapaciteten när Fehmarn Bält-förbindelsen öppnar, men det kom ändå inte med i den nationella plan som den dåvarande regeringen antog 2022. Det ändrade den nuvarande regeringen på i oktober 2023, då vi lade in de här objekten.

Vi ser till att öka kapaciteten på svensk sida. Samma dag som den svenska regeringen fattade sitt beslut fattade Danmark ett beslut om åtgärder på dansk sida, och de här åtgärderna ökar kapaciteten på Öresundsbron med över 30 procent. Detta har vi lagt fram, och vi har skyndat på uppdraget till Trafikverket för att se till att få det på plats snabbare. Det är klart att man kan komma och tycka att det är lite sent, men regeringen gjorde alltså detta redan efter ett år.

Vi har rättat till och skyndat på åtgärder för att öka kapaciteten så att vi ska klara av läget när Fehmarn Bält-förbindelsen öppnar. Det finns dock mer att göra, och vi kommer att återkomma i den nationella planen under våren.

Fru talman! Jag ska ge ett mycket konkret och tydligt exempel: Vi ställer krav på kommunerna att införa hyresgarantier för barnfamiljer.

Jag lägger inte över något av mitt ansvar på kommunerna, fru talman, men kommunerna har redan ett ansvar. Det tycks Vänsterpartiet strunta helt och hållet i, och Vänsterpartiet är med och styr i Stockholm och Göteborg. Jag tackar alltså för tipsen till oss, men vi har vidtagit betydligt många fler åtgärder för att motverka vräkningar än vad andra har gjort. Det krävs dock att kommunerna tar ett ännu större ansvar – och att de tar det ansvar de redan har, fru talman.

Fru talman! Regeringen ser allvarligt på vräkningar av barnfamiljer. Inget barn i Sverige ska behöva stå utan ett tryggt hem. När barnfamiljer vräks äventyras barnens hälsa, trygghet och skolgång.

Regeringen har vidtagit flera åtgärder för att motverka vräkningar. Vi har inte bara förlängt den nationella hemlöshetsstrategin utan även förstärkt den; vår regering satsar fem gånger mer än den förra regeringen på det här arbetet. Vi har också gett Kronofogden i uppdrag att arbeta för att förebygga avhysningar, och vi har förstärkt och höjt taket i bostadsbidraget för första gången på 30 år. Vi har dessutom en lagstiftning om hyresgarantier för barnfamiljer på gång.

Frågan är dock var de här vräkningarna äger rum. De flesta sker i Stockholm, Göteborg och Malmö. Det finns ett kommunalt ansvar som Malcolm Momodou Jallow helt bortser från i sin fråga, fru talman.