Aylin Nouri

Herr talman! Jag tackar Patrick Reslow för svaret.

Problemet med Sverigedemokraternas politik och Patrick Reslows resonemang är verkligheten. Verkligheten visar något annat. När högskolebehörigheten togs bort från yrkesprogrammen dippade attraktiviteten att välja yrkesprogram. Våra unga är smarta. De väljer utbildningar som de förstår leder till jobb och som arbetsmarknaden efterfrågar.

Vi behöver därför underlätta övergången mellan grundskola och gymnasium. Det är en annan viktig del i detta. I dag tar 15 procent av eleverna sig inte vidare till gymnasieskolan. Forskare menar därför att betyget F är problematiskt och att betygssystemet, så som det är utformat i dag, leder till att elever slås ut.

Vi tillsatte en utredning som skulle titta på det här, men Sverigedemokraterna vill inte gå vidare med den. De vill inte ens låta frågan utredas, fastän forskare pekar på problemen med utformningen av betygssystemet och att det gör att eleverna bedöms efter sämsta prestation och inte får en chans på nytt.

Varför vill Sverigedemokraterna låsa in elever i återvändsgränder?

Herr talman! Sverigedemokraternas sorteringsskola går igen även i gymnasiepolitiken. I grundskolan yttrar den sig genom att de vill sortera ut elever som avviker från deras norm och placera dem på andra skolor. I gymnasieskolan vill man kicka ut elever redan innan de har börjat. Sverigedemokraterna vill i strid med vad forskningen säger om hur lärandet går till nivågruppera elever.

När det gäller gymnasiet tycker Reslow att vissa inte ska ha chansen att läsa en fullständig gymnasieutbildning. SD:s tvååriga yrkesprogram är bara ett sätt att skapa ett djupare klassamhälle. I stället för att ge alla rätt att utbilda sig i viktiga ämnen såsom historia, naturkunskap, matte och samhällskunskap samtidigt som man går på en yrkesutbildning vill SD att våra unga ska få så lite allmän utbildning som möjligt. Det här är en inlåsningseffekt. Arbetsmarknadens krav blir ju inte mindre; de blir bara större.

Varför tycker Patrick Reslow att vissa elever inte förtjänar möjligheten att få en fullständig gymnasieutbildning?

Herr talman! Den här debatten handlar om ett femtiotal motionsförslag från den allmänna motionstiden som berör gymnasieskolan på ett eller annat sätt.

Gymnasieskolan är jätteviktig - så viktig att den är en vattendelare på arbetsmarknaden. Människor som har en fullständig gymnasieutbildning i bagaget har också arbete i mycket större utsträckning än människor som inte har en gymnasieutbildning. Det är en av de bärande anledningarna till att vi socialdemokrater alltid har brytt oss om att gymnasieskolan ska fungera optimalt. Det handlar både om den enskilde individens utsikter till ett gott liv och om att tillgodose arbetsmarknadens behov av kompetent personal.

Under den senaste mandatperioden genomförde vi flera stora reformer på gymnasieskolans område. Från i höst är högskolebehörighet standard på yrkesprogrammen. När den borgerliga regeringen tog bort högskolebehörigheten från yrkesprogrammen och bara gjorde den möjlig att välja till föll yrkesprogrammens attraktivitet dramatiskt. Allt färre ungdomar sökte sig dit.

Nu har vi vänt på ordningen. Standard är att högskolebehörigheten ingår i yrkesprogrammen men är möjlig att välja bort. Det är viktigt att ungdomar vill utbilda sig till undersköterska, byggnadssnickare, kock eller rörmokare och inte väljer bort det för att de upplever utbildningen som en återvändsgränd.

Vi har infört ett nytt sätt att planera för gymnasieutbildningarnas dimensionering. Tidigare har dimensioneringen styrts av elevernas efterfrågan - och ärligt talat också av vad friskoleföretagen kan tjäna pengar på. Från 2025 ska utbildningarnas volym även styras av den regionala arbetsmarknadens behov av kompetens. Det kommer att vara viktigt för att arbetsgivare ska ha tillgång till rätt utbildad arbetskraft men också för att den enskilde ska ha möjlighet att få jobb som det hen har utbildat sig till. Nu är det viktigt att regeringen engagerar sig i implementeringen av denna reform, så att den når sin fulla potential.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Gymnasieskolan

Vi har också beslutat att införa ämnesbetyg i gymnasieskolan och ändrat bedömningsprinciperna som styr hur lärare sätter betyg. Att gå från kursbetyg till ämnesbetyg kan låta som en liten sak, men det kräver en stor reformering av gymnasieskolans utformning. Den måste gå från att vara kursutformad till att bli ämnesutformad.

Syftet är att lärandet ska ske i större helheter, med bättre kontinuitet och med minskad stress och betygshets. Ett lågt betyg i en kurs under första året i gymnasieskolan får eleven med sig hela vägen till slutbetyget och meritvärdet i det kursutformade systemet. I kombination med en bedömningsprincip där läraren ska tillmäta elevens sämsta prestation störst vikt har kursbetygen skapat stor press och stress på eleverna. Detta ändras från 2025. Även denna reform kräver engagemang från Sverigedemokraternas regering.

Herr talman! Tre stora och viktiga reformer är redan beslutade: högskolebehörighet på yrkesprogrammen, dimensionering för att möta arbetsmarknadens behov och ämnesbetyg. Men guess what - vi är inte färdiga.

Socialdemokraterna vill se en kompensatorisk resursfördelning även i gymnasieskolan. Det är ett känt faktum att elever har olika förutsättningar att klara skolan, till exempel utifrån språkbakgrund, föräldrarnas utbildningsnivå och kön. Detta behöver finansieringen av gymnasieskolan ta hänsyn till, vilket nästan inte alls sker i dag. Vi har framgångsrikt infört ett likvärdighetsbidrag i grundskolan för att göra finansieringen mer kompensatorisk, och detta behöver utvidgas till att även omfatta gymnasieskolan.

Gymnasieskolan är som jag sa en vattendelare på arbetsmarknaden. Den som har en avklarad gymnasieutbildning har också jobb. Därför är det förödande att omkring 15 procent av varje årskull diskvalificeras i övergången mellan grundskola och gymnasieskola. Det duger inte att bara 20 procent av dem som saknar behörighet till ett nationellt program efter grundskolan till slut tar en gymnasieexamen.

Eftersom gymnasieutbildning är nödvändigt för att få jobb och eftersom jobb är nödvändigt för att vara inkluderad i samhällsgemenskapen, för självförsörjning och för egenmakt borde gymnasieskolan vara för alla. Därför vill vi socialdemokrater att gymnasieskolan ska bli obligatorisk.

Herr talman! Det borde också vara obligatoriskt att läsa ett estetiskt ämne i gymnasieskolan. Det var det fram till att den borgerliga regeringen avskaffade det 2011, vilket har lett till en dramatisk minskning av antalet elever som läser ett estetiskt ämne i gymnasiet. Estetiska ämnen som bild, dans, teater och musik har ett värde i sig. De ger erfarenheter och kunskaper som den uppväxande generationen har nytta av i sina liv. Det ger upplevelser och möjlighet till uttryck och intryck som saknas i andra skolämnen.

Men det ger också verktyg för som eleven har nytta av i sitt lärande i teoretiska ämnen och i sin utveckling. Undervisning med inslag av estetik och kreativitet kan förbättra inlärning och förmåga till kritiskt tänkande. Det är viktigt att alla våra barn och unga får tillfälle att lära känna estetiska ämnen oberoende av vilken bakgrund de har.

Herr talman! För att förbättra kompetensförsörjningen i smala branscher har vi genomfört en försöksverksamhet med branschskolor. Utvärderingen av den har visat att den inte har fungerat optimalt på alla håll, men den visar på viktiga resultat i stort och en potential att fylla en viktig funktion i den nationella kompetensförsörjningen. I stället för att då göra nödvändiga förbättringar och permanenta branschskolorna väljer regeringen att fatta det dumsnåla beslutet att fimpa försöksverksamheten. Regeringen är helt svarslös när det kommer till hur kompetensförsörjningen i dessa branscher ska kunna fungera framöver.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Gymnasieskolan

Herr talman! Gymnasieskolan är viktig. Det är därför vi socialdemokrater starkt bemödar oss om att den måste reformeras. Vi har genomfört stora och viktiga systemreformer under våra år vid makten. Nu behöver vi fortsätta resan för att gymnasieskolan ska vara för alla genom att göra den obligatorisk, göra finansieringen kompensatorisk, se till att den åter får innehålla ett obligatoriskt estetiskt ämne och se till att branschskolorna får fortsätta.

Jag står givetvis bakom båda våra reservationer, men för tids vinning yrkar jag bifall bara till reservation 3.

(Applåder)

Herr talman! Nej, alla ska inte bli akademiker. Men varför det är så viktigt för Liberalerna att mota in de unga som väljer en yrkesutbildning i en återvändsgränd är för mig en evig gåta.

Att man nu lägger ned försöksverksamheten med branschskolorna är en fråga som Fredrik Malm faktiskt behöver svara på. LO och Svenskt Näringsliv är mycket kritiska. Detta är viktiga branscher; det handlar om till exempel nationell säkerhet och underhåll av kritisk infrastruktur - kompetens som i dag inte finns ute på arbetsmarknaden. Det är jätteviktigt att vi har kvar den typen av utbildningar. Men man är inte intresserad, utan man slopar - fimpar - försöksverksamheten. Det finns ingen vilja att titta vidare på hur man kan utveckla den.

Min fråga kvarstår alltså: Det handlar inte om stora resurser, så varför ger man inte möjligheten till den här mycket viktiga försöksverksamheten? Den är bra och viktig för våra unga, och den är livsviktig för Sverige. Branschen skriker efter den. Varför ger man inte försöksverksamheten möjlighet att fortsätta?

(Applåder)

Herr talman! Jag blir arg när Fredrik Malm säger att Liberalerna värderar yrkesprogrammen och de teoretiska programmen lika högt, för historien har lärt oss att det inte är fallet.

Jag var själv gymnasieelev när Jan Björklund bossade över Utbildningsdepartementet. Jag minns när man tog bort högskolebehörigheten på yrkesprogrammen. Jag och mina vänner, Sveriges elever och unga, förstod signalen som skickades. Vi förstod att politiken sa till oss: Välj inte de här programmen! Vi förstod att politiken sa till oss: Det här är en återvändsgränd.

Nu sitter Liberalerna vid makten igen och bossar över Utbildningsdepartementet, och man går på yrkesprogrammen ännu en gång.

Nu ska försöksverksamheten kring branschskolorna bort. Den har syftat till ett nytt koncept för att elever ska få med sig kompetenser som behövs i smala branscher som plåtslagare eller distributionselektriker, branscher som skriker efter utbildad arbetskraft.

Visst fanns det potential för förbättringar. Det skulle kunna vara så att reglerna behövde justeras. Men på många håll gav det lovande resultat. Ändå väljer man nu att fimpa försöksverksamheten - utan att ha en enda trovärdig idé om hur man i stället ska se till att kompetensförsörjningen i dessa smala branscher fungerar.

Varför vill Fredrik Malm inte att kompetensförsörjningen ska fungera i branscher som kräver yrkesutbildning?

Herr talman! Jag tackar Jörgen Grubb för svaret. Att Sverigedemokraterna säger att de inte gör skillnad på olika religioner är dagens skräll.

Vi socialdemokrater har sett till att inspektionerna ökat. Vi har skärpt kraven. Vi har skärpt kontrollerna av religiösa friskolor. Men det räcker inte. Vi vill gå längre. Vi vill förbjuda religiösa friskolor.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Grundläggande om utbildning

Även om Jörgen Grubb säger att han inte gör skillnad på muslimska och kristna friskolor står det de facto i Tidöavtalet att kontrollerna ska öka av skolorna med muslimsk profil. Vi tycker att det är viktigt att de här kontrollerna görs. Vi tycker att det är fruktansvärt att det finns skolverksamhet som är sammankopplad med islamistisk miljö, vilket bland annat Säpo har konstaterat. Det är bara att titta på de granskningarna. Men det är också så att det gång på gång har larmats om kristna friskolor efter inspektion.

Min fråga kvarstår. Det finns inte med i Tidöavtalet att även kristna friskolor ska omfattas av de utökade inspektionerna. Jag undrar: Är Sverigedemokraterna och Jörgen Grubb redo att lägga sitt muslimförakt åsido för att också ta itu med andra skolor som påtvingar barn religiös påverkan? Är man redo att sätta eleverna i första rummet?

Herr talman! Låt mig börja med att säga att jag har tittat på den danska forskning om modersmålsundervisning som Jörgen Grubb hänvisar till. Jag har det framför mig just nu. Här går det att läsa att resultaten inte är statistiskt säkerställda och att resultaten inte kan användas till avgöranden. Jörgen Grubb kanske ska läsa på lite bättre om den forskning han hänvisar till.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Grundläggande om utbildning

Herr talman! SD har i Tidöavtalet fått igenom att inspektionerna av skolor med muslimsk profil ska öka. Jag antar i alla fall att det är Sverigedemokraterna som har fått igenom det, eftersom det bara handlar om skolor med muslimsk profil.

Vi socialdemokrater tycker inte att religiös påverkan hör hemma i svensk skola över huvud taget, oavsett om det är en kristen friskola eller en muslimsk friskola. Vi tycker att det är viktigt att barn från olika bakgrund möts, att barn får möjlighet att forma sin egen tro och växa som individer utifrån beprövad erfarenhet och vetenskap samt att utbildningen bygger på allas lika värde.

Vi nås av larmrapporter om till exempel kristna friskolor, inte minst i det område som jag kommer från, Västsverige. I dessa kristna friskolor är det så att flickor nekas rätt till sexualundervisning och att lärare och elever ska hålla sig borta från så kallat moraliskt farligt material såsom evolutionsteorin, skilsmässor och hbtq-frågor.

Min fråga till Jörgen Grubb är därmed om han tycker att påtvingad religiös påverkan, som många gånger konstaterats i till exempel kristna friskolor, hör hemma i svensk skola?

Herr talman! Vi har nyligen fått igenom en proposition om trygghet och studiero. Det verkar Fredrik Malm ha glömt. Det var otroligt viktigt för oss socialdemokrater att få igenom förändringar på skolområdet som faktiskt kan motverka sådana situationer som Fredrik Malm beskriver.

Det har handlat om att lärare och skolpersonal har fått utökade befogenheter att gå in i en situation fysiskt om så skulle krävas. Det har också handlat om att förtydliga deras rätt att ingripa vid kränkningar och ordningsstörningar och om att rektorer ska få ett tryggare stöd i att tillfälligt kunna stänga av elever eller besluta om avstängning eller placering inom eller utanför skolan. Det är alltså en rad åtgärder som i dag finns och är möjliga för skolan och rektorn att ta till för de elever det krävs för.

Liberalerna väljer i stället att gå med på Sverigedemokraternas "ge upp"-politik där elever sorteras utifrån ett minimikrav på hur man uppför sig. Vad kommer att vara definitionerna av vilka barn som uppför sig "rätt" eller "dåligt" enligt Sverigedemokraterna? Det vet vi inte. Men vi vet att det är otroligt farligt att börja gå den vägen och sortera elever i olika typer av skolor. Vägen framåt är resurser till skolan för att de ska kunna arbeta förebyggande, ge elever stöd och ge lärare, pedagoger och rektorer möjlighet att ingripa.

Herr talman! Det är ett underbetyg för Liberalerna att man har gett upp om Sveriges barn och elever.

Den bästa kränkningen är den som aldrig sker. Det som behöver ske är att våra elever, våra barn, får det stöd de behöver i skolan. Vägen att gå är inte SD:s linje att sortera barn i olika skolor. Vad akut- och jourskolor är vet vi inte. Det är skrämmande att Liberalerna nu för en politik om en sorteringsskola.

Herr talman! Jag tycker att det är magstarkt att Fredrik Malm menar att det inte är så himla viktigt med resurserna från staten till välfärden. Det är avgörande! I regeringens vårbudget lägger man inte en enda ytterligare krona till välfärden när våra skolor har enorma utmaningar med tanke på de kostnadsökningar som är.

Skolor och kommuner vittnar om att barn behöver äta mer av maten i skolan för att de är hungriga. De får inte tillräckligt med mat hemma. Då kommer regeringen med nedskärningar till den redan pressade skolan. Redan pressade barn ska också få se sina lärare bli uppsagda. Det spelar så klart roll med resurser. Det är ansvarslöst av den här regeringen och inte minst av Fredrik Malms parti, som en gång kallade sig för ett skolparti, att vända ryggen åt våra barn och elever.

Herr talman! Den här debatten handlar om 118 motionsförslag från allmänna motionstiden som berör grundläggande frågor om utbildning. Jag kommer att göra några nedslag i sådant som för oss socialdemokrater är viktiga ställningstaganden.

Först ska jag dock säga följande: Skollagen tydliggör bland annat att utbildningen ska utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar och de mänskliga rättigheterna, såsom människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet samt solidaritet mellan människor. Utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Grundläggande om utbildning

Den utbildning som våra barn får i skolan är förutsättningen för personlig utveckling och för deltagandet i ett demokratiskt samhälle. Skolan lägger också grunden för hela samhällets välstånd i framtiden. Men ska man leva upp till skollagens portalparagrafer, som jag precis läste upp, och de mål och visioner som vi har antagit för våra barns och elevers bästa kan vi inte acceptera de systemfel som råder i svensk skola och som leder till att ojämlikheten och segregationen ökar.

I det betänkande vi i dag debatterar lyfts bland annat frågan om religiösa friskolor. I regeringsställning tog den socialdemokratiskt ledda regeringen initiativ till att införa tydligare krav och skärpta regler för religiösa friskolor. Men vi anser inte att det räcker. Vi anser att religiös påverkan inte hör hemma i skolan över huvud taget. Alla skolor i Sverige ska vara bra skolor med fokus på kunskap och bildning - inte religiös påverkan.

Ändå vet vi från bland annat Säpo att det förekommer kopplingar mellan skolverksamhet och islamistiska, våldsbejakande miljöer. Vi får också larmrapporter om kristna friskolor som nekar flickor sexualundervisning. Det är helt oacceptabelt, och därför vill vi socialdemokrater förbjuda religiösa friskolor. Vi vill göra det på ett sätt som också tar hänsyn till de internationella åtaganden som Sverige har ingått och till nationella minoriteters förutsättningar att bibehålla och utveckla sin kultur.

Skolan ska vara en plats för elever att byta idéer och tankar. Skolan ska vara en plats där elever växer som människor genom att umgås med och lära av andra med helt annan bakgrund. Där ska bankdirektörens barn möta arbetarens barn, och barnet från en kristen familj ska möta barnet från en muslimsk familj. I den skolan får alla våra barn växa och utvecklas som människor.

Herr talman! Det är en mycket allvarlig utveckling att läsningen sedan en tid har minskat i alla åldrar. Den socialdemokratiskt ledda regeringen genomförde en rad insatser för att främja läsandet bland unga. Läroplanerna ändrades så att högläsning blev en del av förskolans verksamhet. Hundratals miljoner har satsats på kompetensutveckling för förskollärare och lärare i läs- och skrivutveckling inom ramen för Läslyftet. Att fortsätta stärka läs- och skrivförmågan är avgörande för att kunskapsresultaten ska fortsätta att öka. Därför menar vi socialdemokrater att läsfrämjande insatser behöver fortsätta att genomföras.

Bra läromedel är också avgörande för våra barns och ungas lärande, inte minst för dem som inte kommer från studievana hem. Trots detta är tillgången till läromedel ojämlik, och många skolor har inaktuella läromedel. På många skolor tvingas lärare kopiera upp kompendier, vilket tar tid från undervisningen, minskar likvärdigheten och försämrar föräldrars möjlighet att få en sammanhängande bild av undervisningen.

Därför tillsatte vi en utredning som år 2021 presenterades, med förslag om hur statens roll ska se ut när det kommer till läromedel i svensk skola. Bland förslagen fanns inrättandet av en läromedelsnämnd och ett statligt produktionsstöd, liksom att skollagen ska förtydligas när det gäller elevers tillgång till böcker och lärverktyg. Dessa förslag är viktiga. Därför avsätter vi socialdemokrater både resurser och vilja i vårt alternativ för att genomföra dessa förslag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Grundläggande om utbildning

Herr talman! Sveriges skolor och våra barn och elever står inför en tuff tid framöver mot bakgrund av den ekonomiska krisen. Jag är uppriktigt orolig över att SD:s regering för en politik som kommer att öka problemen i svensk skola. I regeringens vårbudget blir det inga nya pengar till kommunerna, trots att skolsektorn behöver stora tillskott. Fackförbundet Sveriges Lärare har reagerat på högerregeringens besked med orden: "Bristen på nödvändiga resurser är ett svek mot barn, elever och lärare som kommer att vara kännbart under lång tid framöver." Det är tydligt att SD och regeringen låter barnen betala priset för krisen.

Samtidigt är förslagen i Tidöavtalet på skolområdet direkt barnfientliga, vilket bland andra barnrättsorganisationer har konstaterat. På skolområdet ska modersmålsundervisningen ses över, förmodligen för att läggas ned som Sverigedemokraterna vill. Lägg därtill att högerregeringen vill ha en obligatorisk anmälningsplikt mot barn och ett fråntagande av elevernas inflytande och medbestämmande över ordningsregler, vilket också riskerar att ordningsreglers legitimitet och efterlevnad minskar. Dessutom ska jour- och akutskolor inrättas - en sorteringsskola som SD beskrivit ska vara en skola för elever som inte lever upp till "ett minimikrav för hur man uppför sig".

För oss socialdemokrater bygger skolpolitiken i stället på att stärka stödet till våra barn, för deras utveckling och lärande. Vi skjuter till betydligt mer resurser till skolan i våra förslag, inte minst till skolor med stora utmaningar.

Vi kräver att samhället tar tillbaka kontrollen över skolan från marknaden och från religiösa krafter och att skolan ska ha ett större fokus på faktakunskaper och tydligare och mer rättvisa betygskriterier.

Rätten till fritidshem behöver byggas ut, och lärare behöver få det stöd de behöver, i alltifrån minskade administrativa bördor till rätten till kompetensutveckling och tillgång till läromedel av hög kvalitet i undervisningen.

Herr talman! Jag står givetvis bakom samtliga våra reservationer, men för tids vinning yrkar jag bifall bara till reservationerna 10, 20 och 24.

(Applåder)

Herr talman! Tack, Fredrik Malm, för svaret!

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Grundläggande om utbildning

Man skulle ju vilja bli betryggad när man lyssnar på den här debatten. Men om man är lite mer insatt och dessutom har läst Tidöavtalet och förstår hur de politiska majoriteterna ser ut i den här regeringen blir man orolig.

Sverigedemokraterna nickar instämmande. Det är också intressant.

De facto står det i Tidöavtalet att modersmålsundervisningen ska ses över, och man betonar att det är de negativa effekterna som ska utredas. Då utgår man inte från forskningen, utan det är högst politiskt.

Vad det här regeringsunderlagets största parti vill är ju tydligt. Det står i betänkandet som vi i dag debatterar. Modersmålsundervisningen ska fasas ut. Den ska försvinna. Det är, svart på vitt, vad det största partiet i det här regeringsunderlaget tycker. Då är det inte konstigt att vi är många som är oroliga.

Min fråga till Fredrik Malm kvarstår. Om det är Sverigedemokraternas krav att modersmålsundervisningen ska tas bort och om utredningen föreslår det, för det kan ju vara så att Sverigedemokraterna tycker till om vem utredaren blir, kommer Fredrik Malm att kunna säkerställa att rätten till modersmålsundervisning för våra barn och elever i Sverige kvarstår? Kan han garantera mig det?

Herr talman! I det betänkande vi debatterar i dag ingår motioner om modersmålsundervisning.

Herr talman! Jag är orolig för vad den här regeringen kommer att göra med våra elevers rätt till modersmålsundervisning. Tidöavtalet har ju landat i att modersmålsundervisningens negativa effekter ska granskas. Det är de facto retorik som man köpt av SD.

Vilka negativa effekter menar man då? Är det att barnen får en tryggare kulturell identitet? Är det att barn som är starka i sitt modersmål också presterar bättre i andra ämnen, som engelska och svenska?

Det finns stor potential att stärka modersmålsundervisningen i Sverige; det är jag den första att skriva under på. Men det är SD-retorik att modersmålsundervisningen skulle vara skadlig. Det finns gott om forskning, gott om forskning i Sverige och internationellt, som konstaterar de stora nyttorna. Det är bara att söka på Google.

Min fråga till Fredrik Malm är om hans regering kommer att ge vika för SD:s krav att ta bort modersmålsundervisningen om den de facto politiskt tillsatta utredningen skulle föreslå det.

Fru talman! Liberalerna säger sig vilja begränsa de fria vinstuttagen från skattefinansierad skola. Det låter kraftfullt, men förslagen i slottsavtalet är helt tandlösa och välkomnas dessutom av stora skolkoncerner.

Att högerpartierna och SD dessutom vill koppla rätten att ta ut vinst till skolors resultat riskerar att leda till att betygsfusket ökar, inte minst med tanke på att de vinstdrivande skolorna redan är generösa i sin betygsättning.

Min fråga till skolministern är därför: Hur ska ni säkerställa att vinstdrivande skolor inte ökar andelen glädjebetyg i syfte att behålla vinsten?

Fru talman! Jag tackar utrikesministern för svaren.

Under mitt besök i Israel och Palestina träffade jag också en av premiärminister Netanyahus främsta rådgivare. Han representerar högerpartiet Likud, som för övrigt är Moderaternas systerparti. Han med flera var även på plats i Sverige för att hjälpa Moderaterna under valrörelsen 2022.

Under vårt samtal ställde jag ett antal frågor. Jag tog avstamp i det premiärminister Netanyahu har deklarerat: att hans regerings huvudlinje är att det judiska folket ska ha ensamrätt till det som i dag är Israel och Palestina och att denna regering ska främja och utveckla bosättningar i alla områden. Jag frågade då vart man tänker sig att palestinierna ska ta vägen. Svaret jag fick var: Vad vet jag? Fråga dem!

Jag frågade därefter om han anser det våld som palestinier utsätts för vara proportionerligt, och jag exemplifierade med det jag själv sett, nämligen hur tio tungt beväpnade män gav sig på en tanig pojke, ett barn. Svaret jag fick var: Nej, våldet är inte proportionerligt, för det är inte tillräckligt.

Jag önskar svar från utrikesministern om hur han ser på detta som företrädare för Israels regering tydligt säger och om han kommer att agera för palestiniernas rätt att existera. Kommer han att göra det som så många palestinier vädjar till oss om, att sluta vara tysta?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

(Applåder)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Jag var också del av en delegation från Sveriges riksdag som nyligen besökte Israel och Palestina. Det är ju ett välkänt faktum att Israel bryter mot internationell rätt när det kommer till annektering av ockuperad mark och att människor tvångsförflyttas från sina hem.

Det här vet redan utrikesministern. Det har också påtalats med all tydlighet här i debatten, så låt mig i stället berätta om några av mina erfarenheter på plats.

Min första dag bevittnade jag hur ett barn blev brutalt nedslaget av israelisk polis i centrala Jerusalem. Ett tiotal tungt beväpnade män gav sig på en tanig obeväpnad pojke.

Ett av mina starkaste intryck var från Hebron, Västbankens näst största stad. Trots att Hebron ligger i Palestina kontrolleras staden till stor del av israelisk militär. På Hebrons huvudgata är palestinier förbjudna att gå, och eftersom palestinier inte får vistas på gatorna tvingas de familjer som bor där att använda bakdörrar och källaringångar för att ta sig till sina hem.

I centrala Hebron finns också en hedersplats vid Baruch Goldsteins grav, den man som mördade 29 palestinier i en massaker. Dagligen söker sig judiska bosättare och högerextremister dit för att hedra hans minne.

För övrigt hade en gång i tiden Israels nya minister för nationell säkerhet, Ben-Gvir, Goldsteins porträtt hängande hemma i vardagsrummet. Han är alltså minister i samma regering som nu vill införa långtgående nedmonteringar av rättsstatens principer.

Herr talman! Jag träffade familjer med barn i min egen dotters ålder som blickade ut över vad som bara för någon dag sedan var deras hem och som nu är jämnat med marken.

Vi skulle ha besökt ett flyktingläger, men strax innan vi kom dit blev en pappa skjuten till döds. Varför? För att han försvarade och skyddade sin son.

Vid en av otaliga checkpoints, alltså kontrollstationer som Israels regering satt upp för att begränsa palestiniers rörelser, blev också vi stoppade med frågan om det fanns några muslimer i bussen. Vi svarade att vi var en delegation på besök från Sveriges riksdag. Polisen steg ändå på för att kontrollera våra pass och upptäckte då att vi hade en palestinsk kvinna med oss, vår lokala guide. Hon blev utdragen ur bussen och fick sitta i polisförhör, allt för att förödmjukas, allt för att det skulle markeras vilka olika rättigheter som gällde. Vi andra fick sitta kvar i bussen.

Vad jag förväntar mig av den svenska utrikesministern är att orka stå upp för internationell rätt. Min fråga, likt den som mina kollegor så tydligt också har lyft upp, är mycket enkel. Kan utrikesministern fördöma Israels olagliga ockupation, inklusive att palestinier dagligen tvångsförflyttas, diskrimineras, förföljs och utsätts för övervåld?

(Applåder)

Herr talman! Den som någon gång har tänkt att Sverigedemokraterna är ett parti för landets löntagare borde lyssna på den här debatten. Patrick Reslow och Sverigedemokraterna var otroligt tydliga: Ställer man inte upp på de här uppgifterna - till exempel om lärare inte vill ange sina elever - får man säga upp sig. Då hör man inte hemma i skolan.

Det är verkligen magstarkt. Det är att lägga en börda på landets redan enormt pressade lärare att låta dem syssla med uppgifter som de inte vill syssla med. Det är inte att hålla de offentliganställda i Sverige om ryggen.

Det ligger i skolministerns makt att stoppa det här från att ens bli en utredning. För det strider mot grundläggande värderingar. Det är inte förenligt med internationell rätt och barns rätt till utbildning. Det ligger i skolministerns makt att redan nu kasta det här i papperskorgen, inte låta det gå till en utredning och inte låta det bli politisk verklighet.

Låt mig sammanfatta: Det är ett förslag som bryter mot barnkonventionen, eftersom det bryter mot alla barns rätt till utbildning. Det är ett förslag som innebär en risk för att lärare lämnar läraryrket i en tid då vi har en enorm lärarbrist. Det är ett förslag som hotar tryggheten och villkoren för breda löntagargrupper i Sverige.

Nog får vara nog! Sveriges lärare vill vara lärare. De vill inte syssla med angiveri. Det här behöver genast kastas i papperskorgen, och det ansvaret vilar på skolministerns axlar.

Herr talman! Jag kan inte tolka ministerns svar som något annat än att hon står fast vid lagförslaget som kommer att tvinga offentliganställda inom välfärden att ange papperslösa. Det duger inte att utreda ett antal undantag; detta lagförslag behöver skrotas i sin helhet! Det är de rättsvårdande myndigheterna som ska sköta detta. Våra lärare ska inte behöva ange sina elever.

Det är fegt av skolministern att ducka för mina frågor med argumentet att en utredning kommer att tillsättas. Frågorna är fortfarande många, och de blir fler av att också Sverigedemokraterna deltar i debatten för att hålla skolministern i schack.

Vad händer med den lärare som vägrar anmäla sin elev? Blir den sparkad? Förlorar den sin lärarlegitimation? Många lärare känner stor oro, och flera vittnar om att de hellre säger upp sig än anmäler ett barn.

En lärare har valt att uttrycka det med följande ord: "Nej, jag kommer aldrig någonsin så länge jag lever att ange ett barn som vistas utan tillstånd i mitt klassrum. Det är inte mitt jobb. Det strider emot den yrkesetik jag värnar. De får hellre ta min lärarlegitimation, begära in mina nycklar och be mig städa mitt skrivbord. Jag får söka nytt jobb, bli brevbärare, telefonförsäljare eller vad som helst. För den dagen vi lärare ska agera agenter och spioner åt Migrationsverket har jag inget längre kvar att göra i svensk skola. Då får jag be att tacka för mig. Och jag tror inte att jag är ensam. Jag tror att vi är många som vägrar att ange våra elever."

Ett enat Saco, samtliga 21 fackförbund, är tydligt med att deras medlemmar inte vill se det här förslaget bli verklighet och att det skulle leda till stor negativ inverkan på arbetsmiljön för offentliganställda.

Kritiken från stora delar av samhället är stor. Men, herr talman, något som fastnat särskilt hos mig är min egen pappas ord. När jag beskrev lagförslaget om angiveri var han tyst en stund. Sedan skakade han på huvudet och sa: "Aylin, inte ens i Iran."

Min pappa var lärare när han levde i Iran, och det förtryck och det berövande av mänskliga rättigheter som sker i den diktaturen är ofattbart. Men inte ens i Iran tvingas lärare att ange sina elever.

Detta borde mana skolministern till eftertanke.

Herr talman! Det svar vi fick av skolminister Lotta Edholm var självmotsägande. Det går inte att säga å ena sidan att man står upp för alla barns rätt till utbildning, å andra sidan att lärarna ska anmäla de papperslösa barn som kommer till klassrummet. Det går inte att å ena sidan säga att skolan ska vara en trygg plats för lärare och övrig personal, å andra sidan tvinga på dem långtgående bördor som de inte vill ha, särskilt när våra lärare redan är pressade och kommer att bli ytterligare belastade till följd av att denna regering inte skjuter till resurser till välfärden och att nedskärningar inom skolan kommer att vänta.

Detta är allvarligt. Om angiverilagen i Tidöavtalet blir verklighet skulle det innebära ett tvång för en rad yrkesgrupper att rapportera och ange papperslösa. Det är ett förslag som med rätta har mötts av massiv kritik från fackförbund och barnrättsorganisationer.

Bland landets lärare är oron särskilt utbredd. Lärare vill vara lärare och fokusera på pedagogik och lärande, inte tvingas agera informatör åt Migrationsverket eller polisen. Förslaget till lag rubbar dessutom lärares yrkesutövning med konsekvensen att lärarna hamnar i en position där de känner att de måste bryta mot lagen.

Låt mig också påminna skolministern om att det faktiskt står i lärarnas yrkesetiska regler att eleverna ska vara i centrum och att lärare ska vara varsamma med att vidarebefordra information när det inte är för elevernas bästa.

Det är sorgesamt att regeringsunderlagets största parti, Sverigedemokraterna, så tydligt dikterar över regeringsunderlagets minsta parti, Liberalerna, som på papperet styr över Utbildningsdepartementet. Till ingens förvåning har Sverigedemokraterna länge drivit politiska förslag om angiveri; det ligger så att säga i detta partis rötter. Mer anmärkningsvärt är att Liberalerna har accepterat denna politik.

Skolminister Lotta Edholm behöver svara på om hon kommer att stoppa detta lagförslag. Det bryter mot barns grundläggande rätt och friheter. Det bryter mot liberala värden. Det bryter mot barnkonventionen och internationell rätt. Det lägger dessutom en enorm börda på våra kommande och nuvarande lärare.

Liberalerna sa sig en gång vara rösten för frihet och grundades just för att motverka den här typen av politik. Nu verkar Liberalerna ha blivit enbart Sverigedemokraternas svans.

Min fråga till skolministern är vem hon väljer att lyssna på. Kommer hon att lyssna på Sacos, Sveriges Lärares och barnorganisationernas krav på att dra tillbaka detta politiska förslag, eller är det Sverigedemokraterna hon kommer att lyssna på?

Herr talman! Det är intressant att de förslag som den socialdemokratiska regeringen lade fram hyllades av Skolsverige, av Konkurrensverket och av instans efter instans som pekade på att detta var nödvändiga reformer. Kritiken mot systemet som det ser ut är utbredd - alla från lärare och elever till internationella organisationer som OECD pekar på problemen med marknadsskolan. Ändå verkar högerpartierna sätta händerna för öronen och vägra lyssna. Man kallar det pinsamt och dåligt, men tunga instanser, tunga myndigheter och internationella organisationer pekade på hur viktiga dessa förslag var.

Moderaterna vill inte göra någonting åt marknadsskolan. För Moderaterna är det mycket viktigare att skydda skolbolagens rätt till vinst och expansion än att sätta våra barn och elever i första rummet, oavsett vilken skola de går på och oavsett vilken driftsform det handlar om.

Låt mig ge ett exempel från min egen valkrets. I Göteborgs kranskommuner driver Internationella Engelska Skolan på hårt för att etablera sig där elevunderlaget är gynnsamt. I Härryda kommun vill man till exempel slå upp portarna för 600 elever. Kommunen bedömer att detta skulle leda till 1 000 tomma skolbänkar, vilket skulle innebära att eleverna i de kommunala skolorna tvingas leva med stora nedskärningar samtidigt som aktiebolaget får ta ut vinst.

Jag upprepar min fråga till Noria Manouchi: Vad ska Moderaterna göra när det gäller de kommunala skolornas svåra ekonomiska situation när friskolor fortsatt har fri etableringsrätt?