Sofia Amloh

Herr talman! För att tydliggöra vill jag nämna att statsrådet inte var på plats på seminariet. Jag kunde alltså inte ställa mina frågor, vilket jag annars hade gjort.

Jag förstår att kvarnen mal långsamt. Frågan är hur långsamt det går. Jag hoppas att jag inte ska behöva stå här om ett år igen och ställa samma frågor. Det har ju redan kommit några budgetar utan att det här har funnits med. Och vi talar ju inte om några jättestora summor. Verkningseffekten av åtgärderna är mycket större än den i sammanhanget lilla summa det handlar om. Jag hoppas verkligen att man mal på lite fortare.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Integration

Något som däremot var enkelt för regeringen var att ta bort extratjänsterna. Det gick väldigt fort. Extratjänsterna riktade sig till personer som behövde komma närmare arbetsmarknaden. Det är faktiskt den enda arbetsmarknadsinsats som haft jämställd fördelning; den kom många kvinnor till del. Dem har ni tagit bort utan att ersätta det med något annat. Varför? Och varför är fördelningen så ojämställd i de arbetsmarknadspolitiska insatserna för att komma in på arbetsmarknaden?

Herr talman! Jag tackar ledamoten för hennes anförande. Hon sa en rad bra saker, men jag noterade också att jag saknade en del. Det gäller bland annat det som handlade om den utredning som min kollega Serkan Köse tog upp tidigare. I utredningen om kvinnors möjlighet att etablera sig på arbetsmarknaden finns en rad konkreta förslag, bland annat en individualisering av etableringsprogrammet.

Jag har i andra sammanhang hört att ledamoten har varit positiv till förslagen och att de bereds i Regeringskansliet. Jag är mycket nyfiken på hur det går med beredningen. Det har snart gått ett år sedan förslagen kom, och de har välkomnats av väldigt många. Förslagen är nödvändiga för att fler kvinnor ska kunna etablera sig på arbetsmarknaden.

Jag undrar alltså hur det går med arbetet. Ledamoten är ju inne på att man måste kompromissa med andra partier. Jag tror fullt och fast på det ledamoten säger om att det har kompromissats mycket från Liberalernas sida. Men vad finns kvar, och vad kommer Liberalerna att få igenom? Kommer Liberalerna att få igenom de förslag som de är positiva till? Trots att de har två statsråd på Arbetsmarknadsdepartementet verkar det vara svårt att få igenom konkreta politiska förslag.

Vilka är de konkreta förslagen? Var i Regeringskansliets beredning finns de? Kommer vi att få ett mer individualiserat etableringsprogram?

Herr talman! Regeringen gör typ ingenting, och det är Kristdemokraterna väldigt nöjda med. Det är ju nästintill skamligt att påstå något sådant.

Jag ställde en konkret fråga om en riktad åtgärd för kvinnor som står utanför arbetsmarknaden och som inte vill något annat än att jobba, som gör allt som står i deras makt, som är otroligt kreativa och drivna och som frågar oss i politiken: Behöver ni inte oss? Vad är Kristdemokraternas svar på det?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Integration

Jag tycker att det är angeläget att Kristdemokraterna och andra regeringspartier faktiskt tar ansvar för det som händer, att man är en del av regeringen och företräder regeringen. Men det är inte vad som sker i den här kammaren just nu. Det som sker just nu, herr talman, är att Kristdemokraterna pratar om en massa andra saker. Jag vet inte riktigt hur de är tänkta att höra ihop över huvud taget.

Vad det handlar om är praktisk politik med åtgärder som gör verklig skillnad för dem vi behöver göra skillnad för. Man får gärna komma med fler konkreta åtgärder som riktar sig till den här målgruppen som står långt ifrån arbetsmarknaden, men jag tänkte ändå försöka mig på att säga att en åtgärd ändå kan räcka för i dag. Vilken åtgärd riktar sig till utrikes födda kvinnor så att de ska komma in och etablera sig på svensk arbetsmarknad och bli självständiga och självförsörjande i det här landet?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Integration

Herr talman! Trots ledamotens långa anförande fick vi inget veta om Kristdemokraternas integrationspolitik i denna regering. Men ledamoten ska få tillfälle att svara på en fråga.

Jag möter väldigt många kvinnor som är frustrerade. De beskriver ofta hur svårt det är att komma in på arbetsmarknaden. De har kommit till Sverige och försöker etablera sig, men deras berättelser vittnar om hur svårt det är. När kvinnorna beskriver för mig hur viktigt det är att lära sig språket, börja jobba och komma in i det svenska samhället kan jag inte annat än att bli glad och hålla med om att visst är det så.

Den 8 mars, på internationella kvinnodagen, arrangerade organisatio-nen Hand in Hand ett möte i Skärholmen. Företrädare från flera partier var representerade. Vi fick då höra kvinnor med olika bakgrund beskriva hur svårt det är att integreras och att dörren är stängd trots att de har fina utbildningar och har lärt sig svenska språket på kort tid.

Min fråga är enkel: Kan Kristdemokraterna ge något exempel på en konkret åtgärd som riktar sig till dessa utrikes födda kvinnor så att de ska kunna komma in på svensk arbetsmarknad?

Fru talman! Statsrådet svarar på våra frågor i kammaren genom att bland annat tala om förmågan att hålla i och hålla ut.

Ja, jag tror inte att det är några som helst problem för regeringen att sitta väldigt stilla i båten. Men jag tänker på de hushåll som nu sliter.

Vi har en ekonomisk situation där otroligt många hushåll - framför allt kvinnor med barn i sitt hushåll - gör allt de kan varje månad för att få ihop det. Man har sålt det man kan sälja på Blocket, man har lånat pengar från familj, släkt och vänner och man har tagit de kronor man hade på sparkontot. Det finns inte mer. Det här är den ekonomiska politik som regeringen har bedrivit, och det är kvinnor som betalar det högsta priset - framför allt arbetarkvinnor. Det är kvinnor som jobbar.

Svaret är alltså: Håll i och håll ut! Jag tycker att det är näst intill fräckt att säga så. Nu har man det här förslaget om en skarp avtrappning av akassan, och man gör inte ens en analys av hur det drabbar kvinnor respektive män. Det man gör är i stället att bortse från det - man vill inte utan struntar i det - och så blir kvinnor straffade igen, gång på gång. Varför?

Fru talman! Drygt 8 procents arbetslöshet skördar företag inom byggbranschen varje dag, månad efter månad. Sjukvårdsregionerna varslar tusen och åter tusen anställda. Detta är konsekvenser av den här regeringens ekonomiska politik.

Regeringen har brist på förmåga, väljer jag att tolka det som, och inte på ambition eller vilja. Det är förmågan som är bristfällig när det kommer till att bekämpa inflationen. När man inte lyckas med att bekämpa inflationen ser vi hur konsekvenserna rullar ut över hushållen och arbetsmarknaden. Då väljer man att inte agera för att lindra konsekvenserna av inflationen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det regeringen väljer att göra i det här läget är att ändra i a-kassan. Man tycker att det är mycket lägligt att ändra i a-kassan. Det är ytterst nödvändigt för regeringen att se till att skapa en skarpare avtrappning och att människor får mindre pengar efter 100 dagar från sin a-kassa.

100 dagar är för mig en ganska kort tid, framför allt när människor ska gå ut på en arbetsmarknad när de har blivit av med jobbet för att de inte längre behövs. Byggnadsarbetaren som har blivit uppsagd ska gå ut på en arbetsmarknad där över 8 procent är arbetslösa. Då är 100 dagar inte så lång tid.

Man kan undra: Vad är det som gör att regeringen väljer att göra just den här lagändringen just nu i dessa tider? Det är nog antagligen för att statsrådet anser att det är alldeles för fett att vara arbetslös. Regeringen löser arbetslösheten genom att se till att människor blir ännu fattigare. Människor blir av med jobbet. När de blir av med jobbet ska de bli fattigare, för då kommer de på att de ska söka jobb och då få ett jobb, och på så sätt sänker regeringen arbetslösheten. Jag får inte ihop det, fru talman.

Den förklaring som regeringen och statsrådet använder sig av är att människor kommer att hamna i en a-kassehängmatta som de ligger bekvämt i under tiden som de ska betala räkningarna. Det är den sjukvårdspersonal som arbetar oerhört hårt och jobbar övertid på övertid. De riskerar dessutom nu att varslas och att få gå ut i arbetslöshet. De ska hamna i någon a-kassehängmatta, och där ska de betala sina räkningar.

Budskapet från statsrådet är att det regeringen gör är att du ska hamna i en studsmatta. Du ska kunna studsa ut på arbetsmarknaden igen med dessa förändringar genom att du blir fattigare när du blir arbetslös. Det är för mig en gåta hur det ska gå till. Statsrådet får gärna förklara för mig, byggnadsarbetarna och all vårdpersonal hur de ska ta emot detta.

Fru talman! Sverige har världens första, och därmed också världens äldsta, könstillhörighetslag. En modernisering av lagen har utretts under mer än tio års tid, och det är bra att vi nu kan genomföra lagändringen.

Förslaget till lagstiftning väcker mycket känslor, vilket jag har stor respekt för. När lagstiftningen infördes första gången 1972 gjordes det inte heller utan motstånd. Det sprids myter om att det skulle bli farligare för kvinnor om det blir lättare att ändra juridiskt kön. Detta saknar belägg och är orealistiskt. Att misstänkliggöra utsatta grupper genom att koppla ihop dem med kriminalitet är olyckligt och riskabelt. Tolv medlemsländer i Europarådet, inklusive samtliga nordiska grannländer, och nio länder utanför Europa har infört självbestämmande. Inget land har rapporterat om de problem som målas upp.

De lagändringar som nu görs rör en liten grupp men är mycket viktiga för det fåtal personer de berör. Många transpersoner behöver leva och uppfattas i enlighet med sin könsidentitet snarare än det biologiska kön de föddes med. För att kunna göra det utan att riskera trakasserier, hot och våld behöver många av dem ändra det juridiska kön som tillskrevs dem vid födseln. Det är viktigt för att kunna legitimera sig korrekt och delta i det demokratiska samhället.

Vi menar att det är viktigt att transpersoner får möjlighet att snabbare och enklare ändra juridiskt kön. De ska ha samma möjlighet som alla andra att delta i det demokratiska samhället och bli sedda som sig själva av staten utan att man kräver en diagnos, eller en sjukdomsstämpel, för den sakens skull. Det tar i dag dessutom många år att få en diagnos.

Diagnoser är till för vård - de ska inte krävas för folkbokföringsändring. Rätten att ändra juridiskt kön är en mänsklig rättighet som är fastslagen på Europarättsnivå. Alla människor ska ha rätt att leva i enlighet med sin innersta identitet och respekteras som sig själva av staten. Därför är det också högst rimligt att förslaget utgår från en åldersgräns på 16 år, med målsmans tillstånd.

Fru talman! En av de saker som riksdagen nu beslutar är att regeringen måste ge Socialstyrelsen i uppdrag att ta fram ett nytt kunskapsstöd till sjukvården. Detta kunskapsstöd ska vara på plats senast när den nya lagen träder i kraft. För att det ska finnas tid att få fram ett sådant kunskapsstöd träder lagen i kraft först nästa sommar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Förbättrade möjlig-heter att ändra kön

Jag tycker att det är bra att vi socialdemokrater, vänsterpartister, miljöpartister, centerpartister, liberaler och moderater förmår oss att ta ansvar för en modernisering av lagen, och det finns inget radikalt i detta. Lagen är utredd flera gånger sedan 2006, med två statliga offentliga utredningar och två departementspromemorior. Den ger transpersoner samma rätt som andra att bli sedda och respekterade som sig själva.

Fru talman! Transrättigheter är mänskliga rättigheter. Transrättigheter är feminism. Ingen människa är fri förrän alla människor är fria.

(Applåder)

Fru talman! Ledamoten Vilhelmsson lyfte på ett föredömligt sätt fram hur viktig den här stödlinjen har varit under de fem år då den verkat, och detta har vi framhållit flera gånger i debatten. Jag är helt övertygad om att statsrådet är väl insatt och besitter goda kunskaper om den här stödlinjen och om hur viktiga dessa frågor är; det tycker jag att hon visade även i sitt andra inlägg. Jag tvivlar inte en sekund på att statsrådet både innehar kunskapen och ser detta som något prioriterat.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det jag tvivlar på är att pengarna kommer att finnas för att den här typen av stödlinjer ska kunna fortsätta. Detta är en unik stödlinje som har funnits i fem år och som det inte finns något alternativ till. Det handlar om att det ska finnas pengar för att ge dessa föreningar möjlighet att fortsätta finnas. Det ska göras en hård prioritering, men jag hoppas att pengarna kommer att finnas. Statsrådet sa att det finns en intention att lösa det här, och jag kan bara sätta mitt hopp till det; det är många med mig som gör det just nu.

Fru talman! Jag tackar ledamoten Vilhelmsson för en väldigt viktig interpellation och för att vi får möjlighet att diskutera den i kammaren i dag.

Jag vill särskilt understryka behovet av det som tas upp i interpellationen, det vill säga att det finns en nationell stödlinje för unga relationer. Det handlar om att unga vuxna ska få ventilera, dryfta och ställa frågor om vad som är en bra eller dålig relation. Man kanske faktiskt inte vet det i dag. Det behöver finnas en stödlinje och ett sätt att ställa de frågorna, och ungarelationer.se är just nu faktiskt det enda alternativet när det gäller att ge det stödet.

Det jag framför allt vill lyfta fram i debatten i dag är att man dessutom inte bara pratar om vad som är fel, dåligt eller osunt i relationer utan också lyfter fram hur en god och sund relation ser ut. Det är otroligt viktigt att visa exempel på hur det kan vara - hur det kanske ska vara, det vill säga precis det som alla kanske borde få uppleva. Den ansatsen tycker jag är särskilt viktig här.

Sedan förstår jag också att det, precis som interpellanten har tydliggjort, inte handlar om att lägga sig i ett enskilt myndighetsbeslut utan om vilka förutsättningar det finns för att unga människor fortsättningsvis ska ha den kontakt som nu finns. Hur ska den kunna fortsätta att finnas? Jag tycker att det är angeläget att statsrådet säkerställer det. Så min fråga är: På vilket sätt tänker statsrådet säkerställa det?

Fru talman! Jag förstår att statsrådet har svarat flera gånger att de över 700 miljoner kronorna inte brinner inne därför att de ska användas till annat och till fritidskortet. Nu är det dock ändå månad fyra i år, och månad fem - maj - pockar på. Frågan är vad de 700 miljoner kronorna kommer att hinna användas till under detta år som kommer att gynna barns och ungas aktiva fritidsliv. Statsrådet får gärna specificera vad de ska kunna rendera under den andra halvan av året.

Fram till dess, vill jag säga, spelar de generella satsningarna på föreningslivet en väldigt stor roll. Statsrådet har själv hävdat här att de spelar roll, att de ökar deltagandet och så vidare, så varför inte fortsätta på den inslagna vägen, som visar på positiva resultat, och ge kommunerna möjligheten att leverera och verkställa det som man ser ett så stort behov av?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag vet hur viktigt det var när vi i min egen kommun Nyköping gjorde en konstgräsplan i ett av de områden som har det socioekonomiskt tufft. När vi gjorde denna konstgräsplan spelade det en stor roll, och det tog heller inte jättelång tid att få den på plats. Sådana saker vill vi se hända runt om i varenda kommun, och då undrar jag: Varför kan inte pengarna satsas där?

Jag tänker ändå påpeka att regeringen satsar 80 miljoner på det förebyggande sociala arbetet i budgeten men att vi socialdemokrater satsar 250 miljoner på kommunerna och de förebyggande insatserna. Detta är också något som spelar roll för vilka förutsättningar man kommer att ha för många samhälleliga och gemensamma forum.

Med detta sagt önskar jag att regeringen funderar på hur man använder pengarna fortsättningsvis.

(Applåder)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Riksidrottsförbundets ordförande lyfter anläggningsfrågan som den särskilt viktigaste frågan när det kommer till detta. Brist på plats är idrottsrörelsens största utmaning och en helt avgörande fråga för att idrottsrörelsen ska fortsätta vara en positiv samhällskraft.

I dag tvingas en tredjedel av barn- och ungdomsföreningar att tacka nej till nya medlemmar på grund av bristen på tid och plats. Tid och plats är den stora bristen. Det finns de barn som vill engagera sig, som knackar på och som har inställningen att "vi behöver aktivera oss, vi vill det här och vi vill vara med", men det finns inte tid, och det finns inte plats. Detta måste även statsrådet se som ett väldigt stort bekymmer som hämmar och håller tillbaka.

Dessutom skulle jag vilja understryka att om man vänder sig till nästan alla 290 kommuner tror jag att det finns en lista som ligger där på något kommunalråds bord: När vi har råd kommer det att behövas en konstgräsplan eller så behöver en basketplan asfalteras. Men just nu finns inte de pengarna. Jo, förresten, de finns på departementet, där de brinner inne nu eftersom den här reformen inte är på plats 2024 utan har skjutits fram till 2025.

De miljonerna, hävdar vi, skulle faktiskt sätta fart på saker och möjliggöra och sänka trösklarna till ett aktivt föreningsliv så att fler kan få komma in. Jag tycker att det är en bra ände att börja i. Det kanske till och med är så att man inte behöver göra saker krångligare än vad de är.

Jag vet att statsrådet hävdar att detta inte skulle vara ett prestigeprojekt, men det börjar nästan likna det. Varför inte stötta föreningslivet och idrottslivet och se till att det inte är så dyra medlemsavgifter, så att föräldrarna har råd, så att det inte är de här jättehöga kostnaderna som driver att man inte längre kan vara med? Varför inte se till att föreningar får fler platser och tider i träningsanläggningar, att det finns fler fotbollsplaner och så vidare? Varför satsar man inte mer på det? Varför behåller man de här pengarna för att bygga upp ett byråkratiskt system för att komma åt det här?

Det går att satsa på socioekonomiskt utsatta områden, grupper och så vidare med det här ändå. Ge föreningslivet möjligheten, pengarna och direktiven att göra det, så är jag helt övertygad om att vi har ett föreningsliv som kommer att leverera på det. Ge dem uppdraget och pengarna så kommer de att leverera på detta.

(Applåder)

Fru talman! Jag tackar statsrådet för ett utförligt svar som jag är väldigt nöjd med. Dock tvivlar vi socialdemokrater fortfarande på om denna satsning kommer att lyckas, vilket vi också kunde höra i den förra interpellationsdebatten.

Fru talman! Låt mig börja med att säga att såväl statsrådet och Kristdemokraterna som Socialdemokraterna tycker att detta är en viktig fråga. Det finns forskning som visar hur viktig en aktiv och meningsfull fritid är. Rörelse förbättrar den fysiska hälsan, och fysisk aktivitet kan också råda bot på psykiska besvär hos barn och unga, såsom sömnproblem, stress och huvudvärk.

Det är mot den bakgrunden som vi är så engagerade i den här frågan, för vi vet att det leder till ett fysiskt och psykiskt bättre mående hos våra barn och unga. Dessutom vill jag understryka att idrott och föreningsliv ger barn möjlighet att röra på sig, att utmana sig själva och ha roligt tillsammans. Det är också värden som är väldigt viktiga att understryka. Att lära sig nya saker och att ta ansvar i en tillåtande miljö tillsammans ökar också självförtroendet och gemenskapen bland nya vänner. Idrotten är ett socialt och samhälleligt kitt och kan ge vänskap och meningsfullhet i vardagen, en känsla av sammanhang, en framtidstro och en tillhörighet i samhället. Det är otroligt viktigt, kanske ännu mer i tider som dessa.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Som jag inledde med tvivlar jag inte på regeringens intentioner om vad man vill lägga sin kraft och energi och sina pengar på, men det finns en rad saker här som vi börjar bli väldigt skeptiska till och som gör att jag börjar tvivla. När det gäller den här jättestora reformen, som statsrådet hävdar är en av de största reformerna som har gjorts på folkhälsoområdet, vill jag understryka "har gjorts" - vi har inte sett reformen än. Den är inte på plats. Det finns en ambition. Det finns en viss skillnad där, vill jag understryka. Statsrådet hävdar att den är genomförd, att det är en reform som är gjord, men vi har inte sett den än.

Det som också behöver lyftas fram är den byråkrati som detta medför. Det är något som vi från Socialdemokraternas håll är mycket skeptiska till. Idrotts- och föreningslivet visar på lokalkostnader som ökar och som drar upp medlemskaps- och deltagaravgifter. Vi ser att anläggningsbristen, vilka träningstider man får, är stora frågor.

Statsrådet har tidigare hänvisat till att de generella satsningarna på idrotten, som även den här regeringen gör, har fått effekter. Varför då inte lägga de över 700 miljoner kronor som nu brinner inne på att satsa på det som ger effekter över huvud taget i stället för på det här mycket osäkra fritidskortet? Varför ger man inte mer pengar i de generella bidragen till det vi vet fungerar?

(Applåder)

Herr talman! År 2022 var det 62 personer som dog av gängkriminalitet. År 2023 var det 65 personer som dog i arbetsplatsolyckor. År 2024, hittills i år, har 13 kvinnor mördats.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Regeringen behöver kunna klara av att ha flera samhällsproblem i sitt synfält. Det tycker jag att flera delar här vittnar om att man har. Det jag är ifrågasättande till är snarare hastigheten, takten och prioriteringarna som görs.

Jag förstår att man behöver ta hänsyn till vad remissinstanser kommer in med och det som statsrådet har redogjort för här i dag - att man behöver bejaka vissa delar av det för att träffa säkert. Det är jättebra, men hur lång tid tar det? Vad behöver man göra? Det är de frågorna som kvarstår - detta till skillnad mot andra förslag som regeringen lägger på riksdagens bord, där det kan gå väldigt fort i förhållande till vad remissinstanserna har sagt.

Jag vill återkomma till det som kan komma att bli en tradition; jag hoppas inte det. Men vi hade den här debatten för ett år sedan, herr talman, och då hade statsrådet en uppmaning till oss: "Jaga mig gärna här om ett år om den vid den tidpunkten inte ligger på riksdagens bord." Den uppmaningen tycker jag såklart att vi ska bejaka och ta fasta på.

Min fråga är fortfarande om vi får se ett förslag till lagstiftning på riksdagens bord före nästa stora högtid, midsommar.

Herr talman! Tack, statsrådet, för svaret och för möjligheten att stå här igen och ha denna jätteviktiga debatt!

Vi socialdemokrater välkomnar flera av förslagen som regeringen tittar på, jobbar med och tänker lägga fram. Jag vill kanske särskilt understryka det som rör bodelningen. Det blir påtagligt att när våldsutövande hindrar bodelningen hindrar det många att ta sig vidare, ta sig ifrån och kunna fly en våldsam relation. Jag vill understryka att det, men även mycket annat, är särskilt välkommet.

Jag vill ändå ta fasta på det som interpellanten Backeskog lyfter upp här: Den psykiska misshandeln handlar om att systematiskt och upprepat kränka offret. Ofta är förövaren en väldigt manipulativ person som definierar den man är och det man gör. Det kryper långt inpå en, upprepat och systematiskt. Till slut tror man på det, oavsett var man kommer ifrån och oavsett vilka förutsättningar man har sedan tidigare. Man kan vara väldigt trygg i sig själv, vara självsäker och ha god självkänsla, men efter systematiskt psykiskt våld, som bryter ned människor - det bryter ned de här kvinnorna - tror man på den manipulativa inställningen. Den gör att man tror på något annat, på det som sägs.

Psykisk misshandel i en relation är ofta den våldsyttring som visar sig först. Det våldet upplevs också ofta som mest kränkande, oförutsägbart och otroligt stressande. Det psykiska våldet är ett omfattande problem som får stora konsekvenser för dem som utsätts. Det finns ett stort behov av att synliggöra det i ett straffrättsligt system.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Kvinnor som mördas av män i sin närhet har ofta utsatts för psykiskt våld under lång tid. Det är inte ovanligt med även ekonomiskt våld. Det är kanske snarare vanligt.

Herr talman! Den 6 januari 2024 hittades en kvinna död i en bostad i Vagnhärad. En man greps samtidigt i bostaden. Den 29 december 2023 hittades en kvinna död i en bostad i Vingåker. Hennes make har gripits. Han är tidigare dömd för att ha misshandlat henne.

Båda fallen skedde i min egen valkrets under jullovet. I det ena fallet hade kvinnans make två månader innan kvinnan hittades mördad gripits för att ha dödshotat henne med en sax för att hon ville lämna honom. I polisförhör sa kvinnan: Jag vill inte längre vara en slagpåse. Hon uppgav också att hon utsattes för flera olika våldsformer, inte minst psykiskt våld.

Ifall fler våldsformer blir kriminaliserade är jag övertygad om att vi i många fler fall kan förhindra den yttersta konsekvensen, dödlig utgång. Samtidigt kan vi från samhällets sida säga att oavsett uttryck är våld ett maktutövande och förtryck som ingen ska utsättas för.

Vi hade som sagt en debatt i juni förra året angående att psykiskt våld ska kriminaliseras. Då svarade statsrådet att vi kunde förvänta oss att få ett förslag på riksdagens bord. Frågan är om vi kan göra det inom ett år.

(Applåder)

Herr talman! Jag ska börja med att säga att jag kanske inte tycker att det går så fort, med tanke på det som ledamoten själv redovisar.

När det kommer till det som har varit uppe tidigare i debatten i både anföranden och repliker är just föräldraförsäkringen någonting som visar på det.

Innan den var på plats för 50 år sedan och innan de förändringar som har gjorts sedan dess är det endast de politiska besluten som har sett till att den blir jämnare, även om vi inte tycker att den är tillräckligt jämn.

Om det ska komma naturligt, som ledamoten påpekar, tror jag att vi får vänta väldigt länge. Det kanske till och med inte kommer alls. Det vore förfärligt hemskt för jämställdheten och jämställdhetspolitiken.

Då skulle vi inte ha den frihet som det handlar om. Det är att män och kvinnor kan göra livsval oberoende av könsnormer eller normer som styr och präglar och som sätter regelverket för oss.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Jämställdhet och åtgärder mot diskriminering

Det är de som behöver förändras. I dag tycker vi inte att det är speciellt konstigt att pappor är hemma med sina barn. Men när reformen infördes 1974 var det kanske det märkligaste som skulle kunna hända. Det var ett otroligt stort motstånd. Jag skulle säga att det kanske fortfarande i delar är det. Det går inte speciellt fort, och det krävs politiska beslut.

Om Sverigedemokraterna inte är beredda att bryta normerna genom att lägga fram politiska förslag om viktiga jämställdhetsreformer blir det ganska irrelevant för Sverigedemokraterna att stå i den här debatten och hävda att de vill uppnå den här friheten för både män och kvinnor.

Herr talman! Tack, ledamoten, för anförandet!

Jag tänkte inleda med att nämna hur vi ser på saken och var vi inte håller med varandra i det som ledamoten anför. När vi talar om kvotering eller positiv särbehandling menar inte vi socialdemokrater att det skulle vara ett mål, utan det är ett medel och ett verktyg för att uppnå ett mål. Jag vill ha det väldigt klart för alla.

När det kommer till att krossa glastak eller bryta normer gör det inte det av sig självt. Det krävs aktiv handling och aktiva beslut för att nå dit. Det har gjorts en rad väldigt stora samhällsförändrande reformer över tid om vi tittar rent historiskt.

Det gäller exempelvis reformen om barnomsorg. Man ville att kvinnor inte skulle vara hemma utan att de skulle ut på arbetsmarknaden och jobba. Det krävdes en barnomsorg för att kvinnor skulle kunna göra det.

Man ska komma ihåg att det inte skedde utan motstånd. Det är i dag väldigt lätt för oss att glömma bort det. Det tog lång tid att få den reformen på plats.

Det var motstånd från många håll. Det var inte bara politiskt utan också från allmänheten. Ändå var det nödvändigt att göra den reformen. Det är en reform som har spelat en väldigt stor roll för svensk ekonomi och sysselsättning.

Vilka reformer vill Sverigedemokraterna göra som är så samhällsförändrande? Det handlar om stora reformer som utjämnar skillnader mellan män och kvinnor, som kanske kräver att man bryter normer och som kanske inte är så populära vid införandet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Jämställdhet och åtgärder mot diskriminering

Herr talman! 100 kronor skulle spela en väldigt stor roll för väldigt många föräldrar och ensamstående kvinnor. Men det är kanske någonting som ledamoten inte ser eller förstår. Den där sista dagen spelar det roll att man kan sätta mat på bordet och att det kanske inte blir havregrynsgröt till middag ännu en gång.

Men det är också ganska oseriöst av ledamoten att påstå att Socialdemokraterna aldrig har gjort något bra över huvud taget och att vi är roten till allt ont. Jag tycker att det blir en aning oseriöst.

Ledamoten är regeringsföreträdare i denna debatt och är svaret skyldig när vi står i denna ekonomiska kris som slår hårt mot välfärdens arbetare och mot kvinnor.

Man kan både bekämpa inflation och se till att de mest utsatta inte får betala det absolut högsta priset. Den socialdemokratiskt ledda regeringen vidtog under pandemin, som också var en kris, åtgärd efter åtgärd för att se till att företag inte skulle gå i konkurs och för att sjukvården skulle ha de resurser som den behövde. Det går visst att göra mycket mer än vad ni gör just nu.

(Applåder)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Jämställdhet och åtgärder mot diskriminering

Herr talman! Tack, ledamoten, för frågorna! Jag vill börja med att påminna om att jag höll med om flera delar av ledamotens anförande och tycker att de var bra.

Jag tycker att det ändå är fint att få frågan vad vi skulle ha gjort vid makten. Det kanske också ger några tips till den nuvarande regeringen att agera på, för det verkar vara lite dåligt med förslag på regeringens förslagslista.

Bland annat har vi föreslagit höjt barnbidrag eller att man kan ta lite pengar från bankerna och deras övervinster. Det finns en och annan miljard att hämta där om det är lite skralt i finanserna. Det behövs för att faktiskt se till att man kan stärka välfärden, att kommunerna kan ge skyddat boende till alla de kvinnor som behöver och att kvinnorna fortfarande kan ha en bra arbetsmiljö. Man kanske kan förbättra den. Det skulle vara ännu finare, som vi ser det, om man skulle kunna kompetensförsörjas i mycket högre grad.

Sedan nämnde ledamoten att de som är arbetsföra ska arbeta. Det finns otroligt många kvinnor som vill jobba men inte kommer in på svensk arbetsmarknad. De vill ha stöd för att komma in i arbete, för de vet hur viktigt det är att vara ekonomiskt självständig och hur viktigt det är för integrationen. Man vill komma in i det svenska samhället. Dessa kvinnor vill vi se på svensk arbetsmarknad. Vi skulle ha sett till att genomföra de åtgärder som föreslås i utredningen när det gäller att utrikesfödda kvinnor ska kunna etablera sig på svensk arbetsmarknad.

Herr talman! Den 23 december 2023 anmäldes en man i Oxelösund för att ha misshandlat en kvinna han är bekant med. Den 29 december 2023 hittades en kvinna död i en bostad i Vingåker. Hennes make har gripits. Han är tidigare dömd för att ha misshandlat henne. Den 3 januari 2024 greps en man i en bostad i Eskilstuna misstänkt för misshandel av en kvinna. Den 6 januari 2024 hittades en kvinna död i en bostad i Vagnhärad. En man greps i bostaden.

I ett av fallen hade kvinnans make två månader innan hon hittades mördad gripits för att ha dödshotat henne med en sax för att hon ville lämna honom. I polisförhör sa kvinnan: Jag vill inte längre vara en slagpåse. I ett annat av fallen hade maken tidigare avtjänat två fängelsestraff för att ha misshandlat sin fru. Grannar vittnar om att man uppmanat kvinnan att lämna maken. I båda de fall där kvinnor hittats mördade i en bostad finns en lång historik av våld som har beskrivits i polisförhör av de kvinnor som nu är mördade.

Detta är bara händelser från min valkrets Sörmland under jullovet, som egentligen ska vara fyllt med frid och glädje tillsammans med nära och kära.

Herr talman! Många tusen kvinnor lever dagligen med våld och förtryck. De är ständigt rädda för sina liv. Vi kan inte låta detta reduceras till något som bara är kvinnornas ansvar, ett marginellt problem för den enskilde. Den senaste veckan har tre kvinnor dött. I samtliga fall har en man som de har haft någon form av relation med anhållits misstänkt för mord.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Jämställdhet och åtgärder mot diskriminering

För tre år sedan slog dåvarande rikspolischefen fast polisens nollvision för mäns våld mot kvinnor och betonade att frågan är lika prioriterad som gängbrottsligheten. I polisens årsredovisning för 2023, som kom i dagarna, konstateras dock att man inte gjort någon nämnvärd skillnad för de våldsutsatta kvinnorna. Detta är under all kritik. Sveket är helt uppenbart, och regeringen är nu svaret skyldig.

Det är i dag fortfarande ett faktum att när det gäller mäns våld mot kvinnor har krafttagen helt uteblivit, till skillnad från vad som skett när det gäller gängvåldet. Polisens enda riktade grupp mot kvinnovåld, Igor, lades ned, trots att allt pekade på goda resultat. Detta kan jag inte tolka som något annat än en nedprioritering.

Precis som när det gäller gängkriminalitet krävs en nolltolerans mot brottslighet mot kvinnor. Frågan kräver samma status, resurser och engagemang och måste tas på samma allvar som mäns våld mot andra män.

Vi politiker och polisen måste visa att samhället inte accepterar hot och våld. Ingen kvinna eller tjej ska bli misshandlad, hotad, förföljd eller våldtagen utan att verkningsfulla åtgärder sätts in mot förövaren.

Vi socialdemokrater vill se en nollvision för att mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Det skulle utgöra en tydlig signal om att hela samhället behöver kraftsamla ytterligare och vara ett viktigt styrmedel i det fortsatta arbetet.

Herr talman! En rapport från SKR visar att enbart var femte kvinna i dag erbjuds skyddat boende av socialtjänsten. Vi socialdemokrater ser en oroväckande trend i Sverige där antalet dygn och antalet kvinnor som beviljas skyddat boende sjunker dramatiskt samtidigt som vi ser att fler söker hjälp och stöd. Polisanmälningarna om våld mot kvinnor ökar. Det är dessutom viktigt att barn i hushållet också beviljas skydd.

Kvinnofridsbarometern, som undersöker kommunernas arbete, visar omfattande brister i stödet för våldsutsatta kvinnor och barn. Sju av tio kommuner uppger att de indragna statliga utvecklingsmedlen för arbetet mot våld i nära relation kommer att få stor eller ganska stor påverkan på deras arbete.

Herr talman! Inflationen slår hårt mot svenska hushåll i allmänhet och i synnerhet mot de hushåll som är särskilt utsatta med små eller inga marginaler. Bland de särskilt utsatta hushållen finns ensamstående kvinnor och barn. Vi nås av rapport efter rapport om att en tredjedel av alla vuxna i Sverige har svårt att betala löpande utgifter som hyra och mat.

Kronofogden visar på historiskt höga skuldsättningar bland svenska folket. Kvinnor sticker särskilt ut. Två av tre ensamstående föräldrar - det är huvudsakligen kvinnor - har inte råd att låta sina barn gå på en organiserad fritidsaktivitet. Sex av tio kvinnor känner oro över sin ekonomi och över om de skulle klara av att flytta till ett eget boende vid en separation eller en skilsmässa. Detta är i Sverige 2024.

Den röda tråden, eller kanske snarare den blåbruna tråden, är att det framför allt är kvinnorna som drabbas av regeringens politik. Det är kvinnor som arbetar i välfärdens kvinnodominerade yrken som får betala för nedskärningar i form av ökad stress, sämre arbetsvillkor och sämre löner. Det är också kvinnor som tvingas kliva in och ta ansvar när den skattefinansierade välfärden dras tillbaka genom att gå ned i arbetstid för att ta hand om en åldrande förälder eller en annan närstående. Ansvar utan makt är vanmakt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Jämställdhet och åtgärder mot diskriminering

Herr talman! I dag behandlar vi ett motionsbetänkande som handlar om jämställdhet och diskriminering. Detta är väldigt viktigt i en tid som denna, där samtalsklimatet är tufft och polariseringar och extrema yttringar tar stor plats, i en tid då demokratin attackeras. Det är ännu viktigare att särskilt stadigt, tryggt och kompromisslöst stå upp för just jämställdhet och mot alla former av diskriminering.

Från samhällets och politikens sida måste alla former av diskriminering motarbetas kraftfullt. Av Diskrimineringsombudsmannens årsrapport framgår att funktionsnedsättning, kön och etnicitet är de diskrimineringsgrunder som genererar störst andel anmälningar till myndigheten. Antalet har dessutom ökat kraftigt de senaste åren. Detta är en stark signal om att politiken behöver höja ambitionerna.

SD-regeringen har mycket att bevisa på den fronten. Vi socialdemokrater ser behovet av en översyn av strukturell diskriminering på arbetsmarknaden och ett särskilt fokus på etnisk bakgrund samt en översyn kring hur man ska minska diskrimineringen på arbetsmarknaden.

Herr talman! Jag blir innerligt förbannad när kommuner inte har råd att placera kvinnor i skyddade boenden, när kvinnor inte blir tagna på allvar, när polisens resurser inte prioriteras för att skydda kvinnor från att bli våldsutsatta eller mördade, när kvinnor tvingas skuldsätta sig upp över öronen för att betala löpande utgifter på grund av regeringens dåliga finanspolitik eller när människor inte får komma på anställningsintervju på grund av sitt namn eller sin hudfärg. Varje dag som detta pågår och regeringen inte vidtar åtgärder som är offensiva nog är det ett svek och ett misslyckande som jag bara kan beklaga.

Herr talman! Jag yrkar bifall till reservationerna 8 och 12 men står givetvis bakom samtliga våra reservationer.

(Applåder)

Herr talman! En tredjedel av alla ensamstående kvinnor har inte råd att sätta sina barn i en organiserad fritidsaktivitet. Då har man kanske ingen anledning att köra dem någonstans.

Ni satsar på välfärden, absolut. Uppenbarligen är detta inget som märks ute i regionerna, snarare tvärtom - vi ser att arbetsvillkoren och arbetsmiljön försämras. Kvinnor, välfärdens arbetare, riskerar att bli uppsagda med denna politik. Så dessa satsningar är väl jättebra, men om man inte ens får behålla sitt jobb är det otroligt svårt att sätta mat på bordet. I stället borde man få fortsätta ha en arbetsmiljö där man mår bra och där man orkar jobba hela dagen.

Men det är väl dessa finansiella avvägningar den här regeringen gör. Då kan man fundera, när de väljer att i det här läget ta bort plastpåseskatten i stället för att beskatta alla de miljarder i övervinster som bankerna gör. De skyddas. Plastpåseskatten ska bort, men kvinnor måste ta lån. Vi ser i Kronofogdens mätningar att antalet skjuter i höjden, och det är framför allt kvinnor som sticker ut. Detta är den här regeringen inte beredd att göra något åt.

Den ekonomiska jämställdheten är helt fundamental för om man kan vara självständig på alla andra plan ute i samhället. Så jag ställer frågan igen: Tänker den här regeringen göra något för kvinnornas ekonomiska situation och för den ekonomiska jämställdheten, eller är det bara ord? Är detta faktiskt inte prioriterat?