Fru talman! Åsa Eriksson har frågat mig vilka initiativ jag avser att ta för att Tillväxtverket ska kunna ge stöd till de företag som har drabbats av svinpestrestriktionerna så att de kan överleva krisen.

Den 6 september 2023 konstaterades för första gången någonsin den allvarliga sjukdomen afrikansk svinpest i Sverige. Utbrottet i sig var mycket allvarligt, och en fortsatt spridning av smittan riskerade att innebära ytterligare konsekvenser. Kraftfulla åtgärder var därför nödvändiga i det inledande skedet av bekämpningen.

Nu har restriktionerna kunnat lättas betydligt. Den smittade zonen har minskats. Det innebär att vissa områden som tidigare omfattades av zonen nu är helt fria från restriktioner, vilket är fördelaktigt för privatpersoner, föreningar och företag.

Epizootilagstiftningen (1999:657) och EU-bestämmelserna på djurhälsoområdet innebär skyldigheter för Jordbruksverket att besluta om åtgärder och restriktioner för att bekämpa allvarliga djursjukdomar som afrikansk svinpest. Dessa åtgärder kan oundvikligen innebära vissa konsekvenser för de företag och privatpersoner som berörs, och därför finns också bestämmelser om ersättning i epizootilagen. Det är i första hand dessa bestämmelser om ersättning som bör tillämpas. Den som anser sig ha drabbats av kostnader eller förluster till följd av Jordbruksverkets beslut har möjlighet att ansöka om ersättning.

Jordbruksverket ska pröva ersättningsanspråken, och den som är missnöjd med Jordbruksverkets beslut har också möjlighet att överklaga det till förvaltningsdomstol. Genom Jordbruksverkets och domstolarnas prövning kan det klargöras vilka som har rätt till ersättning enligt epizootilagens bestämmelser, och regeringen följer den prövning som pågår.

I takt med att inkomna ansökningar hanteras av Jordbruksverket klarnar bilden av vilka aktörer och näringsgrenar som omfattas av ersättningar i enlighet med epizootilagstiftningen. Först när det finns en tydlig bild av vilka som inte omfattas kan frågan om ytterligare stöd utöver ersättning enligt epizootilagen övervägas.

Tillväxtverket har i uppdrag att bistå regioner och kommuner vid varsel och omställning i näringslivet. Tillväxtverket ansvarar inte längre för något företagsstöd riktat till företag som drabbas av oförutsedda händelser. Stödet vid korttidsarbete kan under en begränsad tid lämnas till arbetsgivare som på grund av tillfälliga och allvarliga ekonomiska svårigheter behöver införa korttidsarbete. Stödet handläggs numera av Skatteverket.

Det pågår även andra insatser för att hjälpa företagen i det område som omfattas av restriktioner. I samband med utbrottet förmedlades information riktad till drabbade företagare via företagsportalen verksamt.se. Almi i Västmanland har öppnat en företagsjour dit länets företag kan vända sig för att få stöd, råd eller hjälp med de utmaningar de har fått på grund av svinpestens utbredning.

Regeringen fortsätter att följa denna fråga mycket noggrant.

Fru talman! Nu när jag har Åsa Eriksson framför mig skulle jag vilja börja med att tacka för interpellationen. Jag vill också uppmärksamma dem som lyssnar på debatten nu, online, eller i efterhand på att detta är anledningen till att vi har möjligheten att föra interpellationsdebatter. Det handlar om att vi ska kunna öka förståelsen för de effekter som olika beslut får och att vi ska kunna lyfta fram verkligheten så som den ser ut i olika delar av vårt land.

Det här är otroligt tufft både för de näringsidkare som har verksamhet som är, så att säga, nära skogen och som får sitt levebröd av det och för dem som har någon typ av verksamhet inom besöksnäringen. Detta är otroligt tufft för dem; jag instämmer i detta och delar den synen.

Men man behöver bena lite grann i hur ansvaret är fördelat om man ska kunna hitta en väg framåt. Myndigheterna har ett ganska tufft men tydligt regelverk att utgå ifrån. Det gör att handlingsutrymmet är begränsat. Vi kan inte hitta på här i kammaren hur detta ska mötas, utan myndigheterna behöver utgå ifrån den lagstiftning som vi har. Det, fru talman, är det enda sättet att ha en rättssäker ordning.

Myndigheterna lyckades med bekämpningsarbetet på många sätt. Det är ett otroligt stöd som bland andra jägarkåren, kommunen och allmänheten har visat, och det ska vi vara stolta över. Åsa Eriksson gör rätt som lyfter fram den beredvillighet som har funnits att ställa upp och göra sin del. Det har varit en ovärderlig insats. Det är också det som är anledningen till att vi nu ändå har kunnat se lättnader. Jordbruksverket kunde i förra veckan lätta ytterligare på restriktionerna. Hastigheten på lättnaderna i denna unika situation är direkt relaterad till hur man har valt att hantera den.

Men i och med att det är myndigheterna som utgår ifrån det regelverk vi har i dagsläget är det svårt att som minister värdera de bedömningar som har gjorts och de beslut som myndigheterna har fattat.

Det är därför, fru talman, jag i mitt svar pekar på de ärenden som nu kommer in till Jordbruksverket. De som har drabbats ekonomiskt har möjlighet att söka ersättning, och om man får avslag är det rimligt att man överklagar. Det är det som möjliggör att vi får en överblick som gör att vi skulle kunna vidta ytterligare åtgärder utifrån detta. Detta följer vi nu noggrant för att se vartefter hur den nu gällande epizootilagen tillämpas och om det finns anledning att göra ytterligare förändringar.

Fru talman! Jag vill återigen understryka att vi verkligen ser att detta är en otroligt tuff situation. Vi hade inte kunnat navigera runt detta och begränsa en otroligt farlig smitta på detta sätt om det inte vore för hur lokalsamhället, kommunen, jägarkåren och många frivilliginsatser har svarat upp mot detta mycket tuffa läge.

Det stämmer att vi inte har stått inför denna typ av situation förut, och vi har inte haft anledning att pröva epizootilagen skarpt på det sätt som nu sker.

Jag har väldigt svårt att se att det som Socialdemokraterna nu efterfrågar är att vi ska föregripa detta eller bestämma oss för ett ministerstyre utifrån en lagstiftning som inte finns och att vi ska säga åt myndigheterna hur de ska tolka lagen. Till syvende och sist landar det i att Jordbruksverket nu ska pröva de ansökningar om ersättning som har kommit in. De behöver prövas utifrån den lagstiftning som vi har.

Jag har stor förståelse för att detta är ett väldigt tufft läge för det som Åsa Eriksson nu riktigt benämner som hjärtland. Men ingen efterfrågar att detta ska bli laglöst land. Och här är den tuffa verkligheten att vi har den lagstiftning som vi har. Jag som minister kan inte kliva in och säga hur en enskild myndighet ska tolka detta.

Med detta sagt är jag gärna lyhörd inför om det finns goda förslag på ytterligare navigering framåt. Och som jag har markerat tidigare har vi en landsbygdsminister, och vi har mig som näringsminister som följer detta väldigt noga. Vi har markerat att om detta inte funkar för verkligheten kommer vi att behöva dra slutsatser utifrån det då. Det är för tidigt att göra det i och med att ansökningarna och prövningarna nu börjar ske. Det vore väl märkligt om vi föregrep dem?

Fru talman! Man ska vara lite noggrann, särskilt när vi har besökare här i salen. Vi har en regering som har en ideologisk hemvist som är liberal, konservativ och kristdemokratisk, om man ska vara noggrann med orden. Det är också en regering som tror på rättsstatens principer. Det är en regering som inte vill lämna den stolta och goda svenska tradition som vi har om att land ska med lag byggas, och nu prövas den lagstiftning som vi har.

Fru talman! Jag har varit mycket tydlig i denna debatt när det gäller att ansökningarna nu kommer in och ärendena prövas. Om man får nej och anser att man borde ha rätt är det också rimligt att man överklagar. Men jag kan som minister inte kliva in i detta läge och säga: Nu kortsluter vi allt detta. Ni ska ha ersättning. Punkt, slut. Då är det ingen idé att vi har den lagstiftning som vi har.

Ser Socialdemokraterna ett behov redan nu av att ändra denna lagstiftning, då för vi gärna samtal om detta. Det som vi har gett besked om nu är att om vi skulle märka att detta inte funkar för verkligheten, då får vi göra som vi har gjort tidigare och vara beredd att se över lagstiftningen framåt. Men nu vore det väldigt märkligt att kortsluta detta.

Jag vill upprepa att jag är väldigt stolt över det engagemang som så många aktörer har visat i detta bekämpningsarbete. Detta har varit en supertuff situation. Alternativet hade varit förödande, alltså att inte ställa upp och att inte vidta dessa åtgärder. Det hade gjort att vi hade fått ännu fler restriktioner och att de antagligen fortfarande hade legat kvar.

Jag hoppas för alla boende och verksamma i regionen att smittan kan utrotas så snart som möjligt och att tillvaron i Fagersta och i Norberg kan återgå till det normala. Jag ser fram emot att få återkomma till frågan.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.