Jessica Wetterling

Fru talman! Jag har ingen anledning att betvivla ledamotens vittnesbörd, inte alls. Men jag har ändå lite svårt att förstå varför man skulle utnyttja våra medier, som har en grundläggande praxis för hur de fungerar, med ansvarig utgivare och så vidare.

Jag skulle vilja fråga Centerpartiets ledamot en annan sak. Det krävs ju lite extra för att en förundersökning ska inledas. Men här finns också en öppning för att använda hemliga tvångsmedel. Det ligger i sakens natur att man inte berättar för den som är föremål för användning av hemliga tvångsmedel att en förundersökning har inletts och att man därför avlyssnar exempelvis en journalist, som därmed kanske riskerar att röja sin källa i något helt annat ärende än det som har gjort att journalisten är föremål för en förundersökning.

Jag tycker att detta är väldigt allvarligt och problematiskt, och jag tycker att det är synd att Centerpartiet inte delar den uppfattningen.

Fru talman! Först vill jag säga att jag har enormt stor respekt för ledamoten Malin Björk. Jag vet att hon är väldigt kompetent. Hon är också åklagare till yrket men numera riksdagsledamot.

Jag vet också att Centerpartiet och, skulle jag säga, Liberalerna är de partier som står Vänsterpartiet närmast i försvarandet och värnandet av fri- och rättigheter. Det är i alla fall vad jag kommit fram till under den senaste mandatperioden. Jag vet inte om ledamoten instämmer, men det är min uppfattning.

Därför tycker jag att Centerpartiets ställningstagande i den här frågan är lite märkligt. Jag förstår inte hur man har kommit till den här slutsatsen, fastän jag hörde ledamotens anförande, för jag förstår inte varför man skulle utnyttja våra medier.

Vi har ett väldigt nyligt exempel på spioneri. Det avslöjades i helgen. De misstänkta har inte använt sig av utgivningsbevis och medier. De har gått direkt till främmande makt och lämnat uppgifter som av mediernas avslöjanden och förundersökningsprotokollet att döma är av väldigt hög allvarlighet.

Det är givetvis jättefarligt och jättedåligt att hålla på med spioneri, men jag förstår inte riktigt hur man kommit till den slutsatsen. Hur ska praxis utvecklas, exempelvis, när man som Erik Ottoson nämnde ska fria hellre än fälla? Förslaget kommer ju att leda till stor osäkerhet även när det finns en försvarlighetsventil. Ser inte Centerpartiet problemen i detta förslag?

Fru talman! Jag håller med Erik Ottoson om att det är viktigt att utreda saker grundligt. Därför tycker jag att ett av de stora problemen med det här förslaget är att det inte har varit en bred parlamentarisk utredning som har gått igenom frågan, precis som man har gjort i det tidigare ärendet.

Sedan kan man givetvis ändå ta intryck av remissinstanser. Där måste varje parti bilda sig sin egen uppfattning om vilken kritik man tar in, vilken hänsyn man tar för att balansera frågorna och vilken ståndpunkt man sedan kommer fram till.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utlandsspioneri (vilande grundlags-förslag m.m.)

Jag delar också ledamoten Ottosons uppfattning att vi har ett fantastiskt kansli på konstitutionsutskottet, men det finns också jurister, yttrandefrihetsexperter och andra remissinstanser som har viktiga saker att säga. Även om all heder ska gå till vårt fina kansli finns också andra delar som behöver tas in.

Jag har ett par frågor till Erik Ottoson. På vilket sätt har bristen i vår lagstiftning försvårat våra internationella samarbeten? Det är inte som att Sverige inte har deltagit i olika FN-insatser, eller inte har - som ledamoten själv nämnde - varit nära Nato, om än ej medlem. Vad är det som gör att man behöver denna ingripande lagändring? Ser ledamoten inga problem med förslaget, ingen oro? Är han helt övertygad om att detta kommer att leda till något gott?

Fru talman! Jag får nästan be om ursäkt till de nya ledamöterna i konstitutionsutskottet, som kanske tror att det är så här vi brukar debattera i KU. Vi brukar vara beskedliga och inte begära så mycket repliker på varandra. Ofta är vi eniga i våra förslag, och vi i KU brukar värna om att förslag ska införas i bred samsyn.

Jag noterar givetvis att det är två små partier som protesterar mest högljutt. Jag har respekt för den demokratiska processen, men en del i den demokratiska processen är också debatten i kammaren, att det finns vissa verktyg i regeringsformen att ta till när man är ett mindre parti. Det är också vad de mindre partierna nu gör. Det var i alla fall tillräckligt många ledamöter för att lägga fram yrkandet att testa om det finns gehör i kammaren för att vilandeförklara delar av förslaget.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utlandsspioneri (vilande grundlags-förslag m.m.)

Ledamoten Ottoson pratade tidigare om vikten av att ta in kritik från tunga remissinstanser. Det har man gjort med försvarlighetsventilen. Det som jag funderar över är varför man inte tar in den kritik som kommer efter, när samma remissinstanser säger att försvarlighetsventilen inte räcker. Har Moderaterna inte tagit något intryck av att det ändå finns en kvarstående kritik? Den kritiken har funnits ända sedan utredningens förslag lades fram. Den har inte kommit senaste veckan, även om den har varit mer aktuell i medierna den senaste tiden.

Fru talman! De facto inskränker vi ju våra grundläggande fri- och rättigheter. Det står faktiskt i utskottets gemensamma pressmeddelande på riksdagens hemsida, om jag inte minns helt fel. Särskilt när det gäller meddelarfriheten står det i alla fall så.

Jag håller med. Jag hoppas att detta inte kommer att leda till det som jag är orolig för. Men om vi nu ska titta på omvärlden kan vi också titta på våra nordiska grannländer. Vi kan titta på Finland och Danmark. Där har man en annan lagstiftning än den vi har i Sverige, och där blir journalister åtalade för spioneribrott. Det är ett stort problem.

Jag tycker inte att vi ska harmonisera vår lagstiftning till att inskränka våra fri- och rättigheter. Jag tycker att vi ska värna dem. Jag tycker att alla partier i denna riksdags kammare borde tänka till en gång till.

(Applåder)

Fru talman! Sverigedemokraterna brukar ju inte vara någon stark förespråkare för ett starkt public service. Min uppfattning och min tro är dock att Sverigedemokraterna ändå tycker att det är viktigt med en stark yttrandefrihet. Särskilt på digitala plattformar brukar Sverigedemokraterna utmärka sig genom att säga att exempelvis privata företag inte ska få inskränka yttrandefriheten. Jag skulle vilja höra från ledamoten Lars Andersson vilken journalistik och vilka avslöjanden det är som Sverigedemokraterna inte vill se.

Jag har också noterat i ett stort antal artiklar att Sverigedemokraterna inte har velat ge uttryck för sin hållning. Varför redogör man inte för hur man har kommit till den här ståndpunkten, nu när man är för detta förslag som ändå har fått en del omfattande kritik?

Sedan måste jag nämna någonting om det spionerifall som uppdagades i helgen. Jag ser väldigt allvarligt på det, och det tror jag att ledamoten Lars Andersson också gör. Men det fallet träffas ju inte av detta. Vanligt spioneri begår man ju inte genom att publicera någonting i ett massmedium eller på en hemsida. Man brukar ha en uppdragsgivare, i det här fallet kanske ryska staten, och sedan läcker man information direkt till denna. Man går inte omvägen via ett utgivningsbevis, via någon form av bulvan eller journalist eller via att säga att man själv är journalist.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utlandsspioneri (vilande grundlags-förslag m.m.)

Jag förstår heller inte riktigt varför ledamoten gör kopplingen till detta väldigt allvarliga spionerifall.

(Applåder)

Fru talman! Ledamoten pratar mycket om försvårande omständigheter, uppsåt och sådant. Det är givetvis en bedömningsfråga, och det är just det som är skälet till att många jurister inom exempelvis Journalistförbundet framför omfattande kritik. Jag säger inte att journalister är helt utan juridisk kompetens; det var inte det som var min slutsats i den förra repliken.

Ledamoten pratade i ett tidigare ärende om vikten av att ta in tunga remissinstansers kritik. Jag tycker inte att man har gjort det i detta fall. Man har lagt till en försvarlighetsventil - absolut - och det är bra. Men detta skapar en gråzon och en osäkerhet. Och kritiken från de tunga remissinstanserna, som man säger sig vilja lyssna till, har ju bestått även efter att man lade till försvarlighetsventilen. Men i det här fallet är det tydligen inte så viktigt att lyssna på tung kritik från remissinstanserna. Jag beklagar verkligen det. Jag tycker att det är synd.

(Applåder)

Fru talman! Jag tackar ledamoten Erik Ottoson; jag har nu skrivit upp begreppet grov obehörig befattning så att jag kommer ihåg det inför framtiden.

Jag vill först påpeka att jag inte gör den här bedömningen på egen hand. En enad mediekår gör samma bedömning som Vänsterpartiet. Det här förslaget - även om det finns en försvarlighetsventil, vilket Vänsterpartiet tycker är bra - öppnar upp för en stor gråzon och stor osäkerhet. Man kanske får komma ihåg att vissa av oss här i kammaren kan vara jurister till yrket men att journalister framför allt är journalister. Inte heller visselblåsare behöver nödvändigtvis vara jurister.

Detta leder till en stor gråzon där det kommer att finnas stor osäkerhet gällande vad man kan befatta sig med, vad man kan lämna för uppgifter och vad det kan leda till i framtiden. Det är det stora problemet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utlandsspioneri (vilande grundlags-förslag m.m.)

Fru talman! Alla kanske inte vet det, men vi riksdagsledamöter vet att det finns ett rum bara en liten bit härifrån. Det är rummet för den goda gärningen. Där uppmärksammas personer som har visat ett stort mod och som har gjort stora insatser för andra människor. Till exempel uppmärksammas Raoul Wallenbergs gärning där. Jag tror och hoppas att också Anders Kompass en dag kommer att uppmärksammas i den goda gärningens rum.

Men det smärtar mig ganska mycket och gör mig beklämd att läsa hans vittnesmål i en artikel i Aftonbladet i går. Hans vittnesmål och beskrivning av hur utsatt och sårbar man är som visselblåsare är någonting vi alla här i denna kammare bör ta in och reflektera över. Och då riskerade han "bara" att bli av med sitt jobb inom FN. Men han vågade det. Han vågade riskera sitt jobb för att kunna larma om FN-soldaternas övergrepp mot barn.

Fru talman! Detta betänkande är också ett vilande grundlagsförslag. Vi brukar ha en enighet i Sverige om att vi ser med stor oro på hur andra länder inskränker yttrandefriheten. Vi hörde också i partiledardebatten tidigare hur flera partiledare gav uttryck för oro över inskränkningar i yttrandefriheten och rättsstatens principer.

Vi brukar också ha en enighet i denna kammare om att vi ser med stor oro på när mediers arbete försvåras i andra länder där man inte längre kan granska eller skriva vad man vill - saker vi här i Sverige brukar se som självklara delar av vårt demokratiska samhälle.

Fria, självständiga, oberoende och granskande medier utgör ett fundament i bygget av en robust demokrati. I Sverige har vi en lång tradition av tryck- och yttrandefrihet, och vårt medielandskap innehåller en stor mångfald av tv- och radiokanaler och tidningar. Detta ska vi givetvis värna och vara stolta över.

I vår närhet ser vi nu också många skrämmande exempel på hur statskontrollerade medier, exempelvis i Ryssland, försvårar för människorna där att få en sann bild av vad deras armé gör just nu i Ukraina. Lyckligtvis finns det fortfarande modiga journalister och aktivister som trots hot och hat och med risk för sina egna liv försöker, och lyckas, tränga igenom den statliga propagandan.

Runt om i världen försämras villkoren för journalisters möjligheter att göra sitt viktiga jobb. Detta är en väldigt oroande utveckling. Förra årets pressfrihetsindex från Reportrar utan gränser visade att antalet länder där pressfriheten anses vara bra aldrig har varit så litet som nu.

I det ljuset bör man också se Vänsterpartiets kritik mot regeringens förslag. Vi anser att förslaget bör avslås i sin helhet. Jag yrkar därför bifall till samtliga reservationer - 1, 2 och 3 - i detta ärende.

Regeringens förslag innebär att nya tryck- och yttrandefrihetsbrott införs och att både meddelarfriheten och anskaffarfriheten inskränks.

Fru talman! För det första bör man när det gäller sådana här ärenden alltid vara försiktig med att införa nykriminaliseringar, alltså nya brott, särskilt när det gäller ändringar i våra grundlagar. Om man ändå ska göra ändringar ska de vara väl underbyggda och ha analyserats noga utifrån principerna om nödvändighet, effektivitet och proportionalitet. Man har inte heller, som oftast görs i sådana här frågor, utrett frågan i en bred parlamentarisk kommitté.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utlandsspioneri (vilande grundlags-förslag m.m.)

Vi anser därför att den utredning som förslaget bygger på inte har visat på något behov av att införa dessa nya brott. Redan i dag kan man bli åtalad för brott om man skadar rikets säkerhet.

För det andra, fru talman, konstateras det i utredningen att antalet fall som rör röjandet av känsliga uppgifter inom berörda internationella samarbeten inte verkar vara så stort men att det ändå är värt att kriminalisera eftersom det är så allvarligt och straffvärt. Detta blir ett väldigt konstigt cirkelresonemang. Om problemet med denna brottslighet inte är så stort, och kanske inte ens finns, är det väldigt svårt att se varför det finns ett behov av denna nykriminalisering.

För det tredje är vi väldigt oroade över vilka konsekvenserna kommer att bli om förslaget införs. En rad remissinstanser - ganska tunga, faktiskt - och en enad mediebransch har framfört massiv kritik, och även många oroliga svenskar har hört av sig nu när de fått kännedom om förslaget.

Exempelvis ser Journalistförbundet en stor risk för att lagförslaget kraftigt kommer att begränsa möjligheterna att rapportera om Sveriges agerande utomlands. Publicistklubben skriver att en begränsning av meddelarfriheten riskerar att få en starkt återhållande effekt på personer som deltar i eller på annat sätt får insyn i internationella insatser. De kommer inte längre att lämna uppgifter, och detta riskerar i förlängningen att leda till att uppgifter som borde bli kända antagligen kommer att förbli hemliga.

Man kan också notera det stora antalet ansvariga utgivare för olika medier som bara den senaste veckan på ett konkret sätt har visat hur detta kommer att påverka deras arbete - dagligdags.

Detta riskerar med andra ord att skapa en betydande självcensur hos medier och personer, som kanske inte längre kommer att våga slå larm om missförhållanden. Som Tidningsutgivarna påtalar kan förslaget också få en återhållande effekt för den allmänna yttrandefriheten och medborgarnas benägenhet att våga påtala oegentligheter.

Det är, fru talman, ett minst sagt både tydligt och oroande remissvar. Det gäller särskilt i den tid vi nu lever i, när vi ser hur blockering och censur på ett effektivt sätt används för att strypa människors tillgång till information. Man måste fråga alla dessa partier och deras företrädare i denna kammare vilka missförhållanden och vilka journalistiska avslöjanden de vill tysta ned. Vad är det som allmänheten inte ska få kännedom om?

En annan del i förslaget innebär en ökad möjlighet att använda hemliga tvångsmedel, till exempel hemlig avlyssning, hemlig kameraövervakning och hemlig dataavläsning. Utöver det djupt problematiska att detta kan riskera att röja källskyddet har Integritetsskyddsmyndigheten riktat allvarlig kritik mot förslaget eftersom de anser att utredningens proportionalitetsanalys när det gäller användning av hemliga tvångsmedel inte uppfyller de krav som ställs på en sådan analys i regeringsformen.

Extra anmärkningsvärt är kanske, fru talman, att vår dåvarande kulturminister Jeanette Gustafsdotter deltog som expert i just denna utredning. I sitt yttrande skrev hon så här: Ingen torde heller anse att massmedierna ska tiga om sådana samarbeten som det här är frågan om, inte heller att deras information och nyhetsförmedling ska begränsas till någon sorts kommunikéartad journalistik som inskränker sig till referat och återgivande av officiellt meddelad information från Försvarsmakten eller andra myndigheter. Risken är dock uppenbar att ett upptagande av de aktuella brotten i brottskatalogen får just den hämmande medieeffekt som utredningen tar avstånd från. Mot den bakgrunden kan inte jag ställa mig bakom utredningens förslag i denna del.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utlandsspioneri (vilande grundlags-förslag m.m.)

Med andra ord riskerar man att medierna blir en megafon för Försvarsmakten.

Vänsterpartiet anser att regeringens förslag är dåligt underbyggt och att det innebär oacceptabla inskränkningar i våra grundlagar. Förslaget riskerar att ge utländska stater en stor möjlighet att påverka vad som får och kan skrivas i Sverige. Detta är inte bara skadligt för Sverige utan också för vår demokrati och vår säkerhet långsiktigt. Förslaget är helt oproportionerligt.

Värt att notera är att Liberalernas partiledare Johan Pehrson ansvarade för Liberalernas yttrande inför det förra beslutet. Han skriver: "Att journalister rapporterar om eller avslöjar missförhållanden eller övergrepp inom internationella insatser skulle tydligt kunna skapa irritation hos länder som Sverige samarbetar med, och kanske i vissa fall även skada Sveriges relationer till dessa länder. Men det fria ordet kan inte vara underordnat sådana statspolitiska hänsyn."

Han fortsätter: "Sammanfattningsvis anser jag att regeringens lagförslag inte har den tydlighet och förutsägbarhet som är nödvändig för att inte enskilda av försiktighetsskäl ska avhålla sig från att utöva sin grundlagsskyddade yttrande- och informationsfrihet. Om förslaget inte kan förtydligas och revideras bör propositionen därför inte bifallas." Det är ord som jag instämmer i, men tyvärr gör inte längre Liberalerna det.

Jag vill också lite kort uppmärksamma den debatt som har föregått detta förslag, fru talman. Jag vill särskilt beklaga att flera partier som stöder förslaget har undvikit att svara på mediernas frågor och redogöra för sin ståndpunkt. Man har faktiskt ett ansvar - det har alla vi folkvalda i denna kammare och runt om i kommuner och regioner - att svara, förklara och redogöra för hur vi har tänkt och inte krympa en debatt som pågår. Det är faktiskt lite ynkligt. Jag tror tyvärr att det kommer att spä på det politikerförakt som vi gemensamt borde motverka. Dessutom borde vi givetvis värna det förtroende som vi nyligen har fått.

(Applåder)

Fru talman! Jag hoppas verkligen att ledamoten har rätt och att det kommer att finnas en stor majoritet i denna kammare för att åtgärda de brister som i varje fall jag, mitt parti och vissa andra partier ser kan komma.

Om man bara hade velat komma åt exempelvis IS och sådana som har ett territorium men inte är en stat hade man kunnat göra det på ett mycket enklare sätt i lagstiftningen än vad man nu gör. Nu drar man också undan vår meddelarfrihet och en massa annat samtidigt och hänvisar till säkerhet.

Vi har en stolt tradition i Sverige av fria medier. Jag tycker att vi ska värna det. Vi ska ta in kritik från de remissinstanser som har påtalat vilka stora gråzonsproblem som kommer att uppstå till följd av den här förändringen.

Det kommer att leda till en enorm osäkerhet om vad man kommer att kunna publicera. Alla är inte jurister. Alla kommer inte att veta om de omfattas eller inte. Därför kommer människor att självcensurera sig. De kommer inte att våga vara visselblåsare.

Det är ett jättestort problem. Det var faktiskt lite naivt av den socialdemokratiska regeringen som lade fram detta förslag i våras att inte ta in det mer.

(Applåder)

Fru talman! Jag ska berätta en sak för ledamot Hans Ekström. Ibland verkar det som att Socialdemokraterna lever i tron att de har egen majoritet i denna kammare och att de fortfarande bestämmer allting på egen hand.

Det man gör med detta lagförslag är att man öppnar Pandoras ask. Socialdemokraterna har i flera sammanhang sagt att avsikten inte är det. Det stämmer säkert. Oftast när man gör grundlagsändringar är avsikten god. Det finns absolut ett gott syfte. Men det här är ett förslag som är präglat av naivitet.

Det kommer inte att leda till att man täpper till de luckor i lagen som man säger sig vilja åtgärda. Den försvarlighetsventil som man hänvisar till från i stort sett alla partier kommer att leda till en stor osäkerhet bland visselblåsare, journalister och publicister om vad som kommer att vara brottsligt och kriminellt att publicera och vad som inte kommer att vara det.

Bara att man får kännedom om någonting från en visselblåsare kan omfattas av obehörig befattning. Det är ett jättestort problem att man öppnar för den här grundlagsförändringen trots en enormt massiv kritik från alla remissinstanser som företräder den fria, oberoende och granskande journalistiken, som alla partier här inne säger sig vilja värna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utlandsspioneri (vilande grundlags-förslag m.m.)

(Applåder)

Fru talman! Tidigare ledamöter har redogjort för detta ärende i denna debatt. Det är ett vilande grundlagsärende. Det är sådant som vi hanterar i dag, helt enkelt.

Precis som tidigare ledamöter har redogjort för baserar sig förslagen på en parlamentarisk utredning, 2018 års tryck- och yttrandefrihetskommitté, som var näst intill enig om samtliga förslag.

Det är så vi brukar bereda ändringar i våra grundlagar. Vi utreder grundligt, gärna i en utredning där samtliga partier har representanter. Regeringen tar emot utredningen, och sedan sker en så kallad remissrunda där vem som helst, men särskilt de relevanta remissinstanserna, bjuds in att lämna sina synpunkter. Därefter brukar regeringen bearbeta och analysera alla synpunkter inför att man lägger fram sitt lagförslag, alltså propositionen, till riksdagen.

I detta ärende sa utskottet nej till att begränsa grundlagsskyddet för vissa söktjänster. Det var ett tillkännagivande och låg inte i utredningens förslag. Vänsterpartiet delade inte utskottsmajoritetens förslag i denna del, utan vi hade en gemensam reservation med Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Liberalerna.

I ett sådant här fall måste man andra gången antingen förkasta hela ärendet eller bifalla det. Vi har därför landat i ett särskilt yttrande, precis som övriga partier som hade en reservation förra gången, för vi är inte beredda att förkasta hela detta ärende, även om vi är kritiska till just denna del. Vi anser att man borde ha antagit den eniga utredningens förslag.

Fru talman! Att spara information är en viktig del i vårt informationssamhälle, särskilt när vi lever i en alltmer digital värld. Informationen behövs på en massa olika områden, men det finns också bestämmelser om hur uppgifter får lagras, hur de ska sparas och hur man får använda dem. Bland annat behandlar GDPR detta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ett ändamålsenligt skydd för tryck- och yttrandefriheten (vilande grundlags-förslag m.m.)

EU-domstolen kom för ungefär åtta år sedan fram till att enskilda har rätt att bli bortglömda av sökmotorer. Enskilda ska ha möjlighet att få återta kontrollen över vilka uppgifter som cirkulerar i digitala kanaler och på webbplatser. Söktjänster med utgivningsbevis kan publicera personuppgifter om exempelvis lagöverträdelser. Många medborgare kan uppleva att denna typ av söktjänster är ett integritetsintrång, och man brukar också framhålla frågan om rätten för enskilda att bli bortglömda. Denna rätt gäller dock inte söktjänster med utgivningsbevis.

Detta är en av de saker som vi var kritiska till i vår reservation. Vi anser att man behöver förändra detta för att kunna skydda människors integritet bättre än i dag.

Som så ofta när det gäller grundlagen handlar det om en balans. Våra fri- och rättigheter att ta del av offentliga uppgifter står mot att värna den personliga integriteten.

Denna fråga har utretts flera gånger utan att förslag har lagts fram i kammaren som har vunnit gehör och bifall. Precis som Socialdemokraternas ledamot konstaterar vi att frågan kommer att återkomma och att det inte är "optional". Annars kommer EU tyvärr att gå in och reglera detta åt oss. Vi anser därför att man bör göra en viss begränsning i grundlagsskyddet men att den aldrig får vara mer omfattande än nödvändigt. Just i detta fall behövs det dock en begränsning som är förenlig med den försiktighetsprincip som brukar tillämpas. Men vi värnar också folks integritet och rätten att bli bortglömd.

(Applåder)

Fru talman! Debatten om våra grundlagar och vikten av dem pågår just nu med stark kraft, och jag välkomnar den debatten. Jag är ganska säker på att alla vi i KU skulle önska att grundlagsfrågor och värnandet av dem och våra fri- och rättigheter skulle debatteras lite oftare eftersom det är detta som vi arbetar mest med.

Detta ärende, KU4, om föreningsfrihet och terroristorganisationer debatteras nu för andra gången, eftersom grundlagsändringar alltid ska behandlas två gånger med ett val däremellan.

Fru talman! Nu ska jag gå in på själva ärendet. Då vill jag först konstatera att det i dag är straffbart att utföra terrordåd. Det är straffbart att finansiera terror. Det är straffbart att uppmana till terror. Det är straffbart att rekrytera någon som ska göra ett terrordåd. Det är straffbart att lämna stöd till någon som på något sätt är inblandad i någonting med anknytning till terror. Det är straffbart att resa utomlands för att delta i terrorverksamhet. Det är straffbart att påbörja en resa om avsikten är att delta i terrorverksamhet, oavsett vad som händer sedan och så vidare.

Det är med andra ord förbjudet och straffbart att förbereda, planera och utföra terrordåd. Ändå sker terrorbrott i Sverige och i andra länder där lagstiftningen många gånger är skarpare än här, till exempel i länder där det också är förbjudet att vara medlem i en organisation som ägnar sig åt terrorism.

Det här förslaget handlar just om att göra det möjligt att förbjuda medlemskap och deltagande i organisationer som ägnar sig åt terrorism. Det kan ju låta självklart att det ska vara förbjudet att vara med i en terrororganisation, men det är verkligen ett helt nytt steg när inskränkningar görs i vår grundläggande föreningsfrihet.

Den svenska föreningsfriheten regleras i regeringsformen och uttrycks som en frihet att sammansluta sig med andra för allmänna och enskilda syften. De rättigheterna infördes i regeringsformen 1976 och har nästan inte ändrats alls sedan dess. När det har gjorts ändringar har det i allmänhet varit att våra fri- och rättigheter har utökats. Inskränkningar i våra centrala fri- och rättigheter har inte övervägts särskilt ofta.

Jag och Vänsterpartiet kan inte se att det finns några starka skäl för att göra inskränkningar i de grundläggande fri- och rättigheterna i det här läget. Alla handlingar är ju redan förbjudna.

Vår svenska lagstiftning brukar ta sikte på vad någon gör, inte vem hen är eller vad hen tänker. Det är en principiellt viktig ordning. Vänsterpartiet vill inte kriminalisera människor för deras tankar eller för vilka organisationer de tillhör, utan fokus måste ligga på att förhindra och bestraffa brottsliga handlingar som enskilda begår själva eller tillsammans med andra.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Föreningsfrihet och terroristorganisationer (vilande grundlags-förslag)

En fråga man verkligen kan ställa sig är vem som ska avgöra vad som är en terrororganisation. Sverige samarbetar mycket internationellt, också kring brottsbekämpning. Är det då organisationer som Orbán anser är terrororganisationer som svensk polis ska undersöka om personer här är medlemmar i? Hur blir det med dem som har fått politisk asyl i Sverige och som är medlemmar i en organisation som Erdogan i Turkiet anser är en terrororganisation? Här i Sverige finns ganska många kurdiska flyktingar som Erdogan anser är terrorister. Det har vi fått väldigt konkreta exempel på nu när vi ansöker om medlemskap i Nato. Det är till och med så att företrädare för den turkiska regimen namnger personer de vill ha utlämnade från Sverige.

Det finns ingen entydig definition av vad en terrororganisation är. Antidemokratiska strömningar, som vi ser på många håll i Europa, kan påverka vilka organisationer som kommer att beröras. Många organisationer som kämpar för politisk frihet eller mot diktaturer anses av sitt lands ledning vara terrorister. ANC i Sydafrika uppfattades av regimen som terrorister, medan i stort sett hela omvärlden ansåg att organisationen förde en helt rättmätig kamp.

Risken finns alltså att organisationer med demokratiska syften klassas som terrorgrupper, samtidigt som ett förbud inte alls träffar den typ av ensamma gärningsmän som utfört några av de allra värsta terrordåden i Europa och i världen.

Flera av de senaste årens fruktansvärda terrorhandlingar har begåtts av ensamagerande gärningsmän. Hur vanligt är det egentligen att terrorister agerar organiserat i en regelrätt föreningsverksamhet? Det framstår som väldigt oklart. Varken Anders Behring Breivik i Oslo, Anton Lundin Pettersson, som utförde skolattacken i Trollhättan, eller Akilov, som körde ihjäl och skadade människor med en lastbil här på Drottninggatan, var medlem i någon förening när de utförde sina dåd.

Regeringen menar att den här grundlagsändringen är ett viktigt verktyg för att bekämpa terrorism. Den kan dock slå fel, och dessutom undrar vi i Vänsterpartiet hur den är tänkt att fungera. Ska polisen be om att få ut medlemsregistret för föreningen IS? Kommer det i praktiken att leda till att några terrordåd stoppas?

I stället för sådana här verkningslösa inskränkningar i vår föreningsfrihet borde vi satsa på sådant som fungerar. Internationellt samarbete och samarbete mellan myndigheter är sådant som även Säpo lyfter fram. Fortsätt att utveckla det! Stoppa nyrekryteringen till våldsbejakande grupperingar, och agera så fort unga radikaliseras! Satsa på att bryta isoleringen för de unga som söker sig till våldsbejakande sajter på nätet! Prioritera utsatta områden, där vi vet att risken att hamna i våldsbejakande grupperingar är som störst! Motverka de miljöer där radikaliseringen pågår!

Med detta förslag riskerar vi bara att göra det svårare för människor som vill försvara demokrati, medan de som vill begå terrorbrott knappast kommer att bry sig. Alla terrorhandlingar och alla försök till terrorhandlingar är redan i dag kriminaliserade. Därför yrkar jag bifall till reservationen.

(Applåder)