Jonny Cato

Herr ålderspresident! Det pratas om bidragstak och vad Centerpartiet tycker. Jag kan konstatera att det är en enda bidragsreform som har passerat kammaren under den nuvarande regeringen, och det är förslaget om höjd a-kassa. Jag förstår att man har en massa tankar om vad man vill göra, men man börjar med att höja a-kassan och helt och hållet göra om det system för arbetskraftsinvandring vi har i dag.

Det finns mycket positivt i det som regeringen vill, och jag hoppas att vi får se borgerlig liberal politik. Ingemar Kihlström behöver inte heller vara orolig: Kommer det förslag om skattesänkningar kommer Centerpartiet att rösta för. Kommer det förslag om kvalificering in i välfärden kommer Centerpartiet att rösta för.

Däremot kommer Centerpartiet inte att prata om den teoretiska spelplan som Kristdemokraterna så gärna vill prata om. Det är inte relevant för mig vem som ska styra med vem och vilka ultimata krav det ska vara 2026. Jag bedriver politik. Jag är här för att jag tror på någonting. Jag tror liksom på tillväxt, på företag och på svensk landsbygd. Det är därför jag sitter här. Jag sitter inte här för att ge vare sig moderater eller socialdemokrater makten, utan jag sitter här för att få igenom politik. Det fick Centerpartiet i januariavtalet. Fick Kristdemokraterna det i Tidöavtalet? Nej, det är ju Sverigedemokraternas partiprogram.

Sopa rent framför den egna dörren och leverera borgerlig liberal politik! Jag lovar att rösta för, och det är ett löfte jag inte kommer att svika.

Herr ålderspresident! Jag tror faktiskt helt ärligt att Centerpartiet var ett av de första partierna i denna kammare som drev frågan om kvalificering in i välfärden. Det vet alla som var med i de migrationspolitiska förhandlingar som vi drev stenhårt mot bland andra Socialdemokraternas vilja.

Återigen: Man kan nämna tidningsbud, brevbärare och snabbmatspersonal. Man kan också välja att nämna svetsare, plåtslagare och maskinoperatörer. Man kan alltså lite grann välja hur man ska få detta att framstå. För mig handlar detta genuint om att jag tror att de svenska företagen ger en ärlig bild när de säger att de inte hittar den kompetens som de behöver.

Det kan säkerligen vara så att det är rätt så enkelt att hitta lokalvårdare i Stockholms innerstad. Men Ingemar Kihlström som precis som jag inte bor här vet att behoven är regionala och till och med lokala och att det kanske inte är samma arbetsmarknad uppe i Norrland.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetskraftsinvandring

Då blir min fråga: Hur ska regeringen få personer som bor i Stockholms innerstad att flytta till exempelvis Arvidsjaur?

Herr ålderspresident! Nej, det stämmer att Jessica Rosencrantz inte brukar höra mig prata arbetsmarknadspolitik, för det brukar jag göra när vi har debatter om arbetsmarknadsutskottets ärenden. Då brukar jag också ofta lyfta fram dessa frågor. Just när det gäller Arbetsförmedlingen fick Centerpartiet igenom förändringar under januariavtalet, förändringar och reformer som regeringen nu enligt min bild inte värnar. Men matchningen kanske vi kan ta upp i en annan debatt.

Det är klart att jag på riktigt tror att några av dessa 400 000 svenskar kan ta några av de arbeten som arbetskraftsinvandrare i dag utför. Men då måste man börja med satsningar på arbetsmarknaden, innan man förändrar systemet för arbetskraftsinvandring.

Vi får ändå vara ärliga med att säga att regeringen har varit väldigt snabb i fråga om de delar som rör migration. Men arbetsmarknadsåtgärderna ligger ett par år framåt i tiden. Man börjar alltså med att dra undan möjligheten för företagen att anlita arbetskraftsinvandrare. Sedan ska det gå ett par år innan reformerna för arbete kommer. Man skulle ha börjat i andra änden. Då hade jag kanske kunnat ställa mig bakom att fler hade kunnat ta dessa arbeten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetskraftsinvandring

Återigen: Två propositioner kommer från Arbetsmarknadsdepartementet under 2024, varav den ena ska debatteras här i kväll, det vill säga Riksrevisionens rapport om Samhalls samhällsuppdrag.

Därför tycker jag inte att jag raljerar, utan jag avkräver på riktigt svar från regeringen om att leverera en arbetsmarknadspolitik innan man ändrar systemet för arbetskraftsinvandring.

Om vi ska vara riktigt ärliga är det enda som har hänt i fråga om arbetsmarknadspolitiken att regeringen har höjt a-kassan.

Herr ålderspresident! Återigen: Det handlar om 142 personer som låg mellan 13 000 och 14 000 kronor.

Centerpartiet tycker att kollektivavtalsenlig lön eller lön enligt branschpraxis är rimligt. Men precis som många andra har öppnat upp för kan vi tänka oss att titta på en lösning där man inte ligger på 13 000 kronor utan där 17 000-18 000 kronor är en mer rimlig nivå för arbetskraftsinvandrare. Det har Centerpartiet sagt i flera år. Men jag vet inte om det har varit otydligt. I så fall ber jag om ursäkt. Jag tror inte att jag har fått frågan så tydligt tidigare. Det är bra att det var en rak fråga. Vi kan absolut öppna upp för det. Då kan vi också ha en mer ärlig debatt.

Som sagt: 92 procent ligger över en lönenivå på 17 000 kronor. Det är dessa personer som vi kämpar för, de som ligger någonstans mellan 17 000 och 32 200 kronor.

Jag förstår att det passar det moderata narrativet att prata om snabbmatsrestauranger, bärplockare och tidningsbud. Men passar det det moderata narrativet lika bra att prata om traktorförare, veterinärer, djurskötare, plåtslagare, CNC-operatörer, maskinoperatörer och så vidare?

Faktum är att om man tittar på Migrationsverkets lista över bristyrken är den väldigt snäv. Min motfråga blir därför: Kommer politiken och Moderaterna att utvidga denna lista rejält? Den behöver nog utvidgas med ett par sidor.

Herr ålderspresident! Lagkravet var ju inte 13 000, utan lagkravet var kollektivavtalsenlig lön eller lön enligt branschpraxis. Sedan fanns det, apropå att förvränga sanningen, ett absolut lönekrav på 13 000 kronor, exempelvis om man arbetade deltid.

När det gäller om Centerpartiet står på svenska medborgares sida eller på andras sida står Centerpartiet på företagens sida i denna fråga. Jag tror genuint att lantbrukaren i Småland och den stora industrin i Norrland vet bättre än Sveriges riksdag vilken kompetens de behöver.

Vi ska heller inte tro att det är enkelt att anställa arbetskraftsinvandringvandrare. För det första måste man utlysa jobben i Sverige så att alla får möjlighet att söka dem innan man kan ha arbetskraftsinvandring. Sedan kan man välja att ha hela världen som sökfält, men det är dyrare, krångligare och mer byråkratiskt. Detta är något som man väljer att göra därför att man inte hittar den kompetens som behövs här hemma.

Men jag är inte förvånad. Detta passar Sverigedemokraternas narrativ bra. Sverigedemokraterna blandar alltid ihop korten när de pratar om asylinvandring och arbetskraftsinvandring, om än kanske inte här i talarstolen. Om detta är medvetet eller omedvetet låter jag vara osagt, men jag kan i alla fall konstatera att det passar Sverigedemokraternas narrativ att all invandring är dålig och att alla ska ut.

Herr ålderspresident! Centerpartiet tycker såklart att det ska finnas krav, rimlighet och reson. Centerpartiet tycker att det är rimligt med kollektivavtalsenlig lön eller lön enligt branschpraxis. Det är inte något konstigt, men det är skillnad mellan att ha en kollektivavtalsenlig lön och att ha 34 200 kronor.

Sedan har vi detta med att förvränga sanningen, där Sverigedemokraterna ärligt talat är bäst i klassen och kanske till och med spelar i en egen liga. Man fortsätter att prata om de 13 000 kronorna när jag precis har stått och redogjort för varenda siffra. Det var alltså 142 personer som hade en lön på mellan 13 000 och 14 000 kronor. Jag instämmer i att det är orimligt, men det finns andra lösningar såsom att införa krav på heltid, vilket många branschorganisationer nu efterfrågar.

Däremot är det skillnad om man inför en lön på 34 200 kronor. Det som slår mig i denna debatt är att regeringen och Sverigedemokraterna verkar tycka att alla som har en lön på under 34 200 kronor är låglönearbetare. Min mamma har en högskoleutbildning och jobbar som biståndshandläggare, men det var först efter att hon passerat 50 som hon inte längre hade vad Sverigedemokraterna klassar som ett låglönearbete.

Jag tycker att detta är anmärkningsvärt för ett parti som säger sig vilja vara ett arbetarparti.

Herr talman! Låt mig börja där vi slutade. Det var uppenbart att det i de långa förhandlingar som var om januariavtalet var Centerpartiets seger att det inte skulle göras några förändringar i arbetskraftsinvandringen. Vad sossarna tycker får de själva svara på, men jag vill instämma i att det är tråkigt att Socialdemokraterna väljer att lämna SfU-debatten innan de andra partierna har talat.

Jag yrkar bifall till reservation 4.

När man pratar om arbetskraftsinvandring är det uppenbart att många, även politiker, blandar ihop asylinvandring med arbetskraftsinvandring. Därför vill jag inleda mitt anförande med att besvara frågan vad arbetskraftsinvandring är. Man kan säga att det är ett rekryteringsverktyg för företag när de i Sverige inte hittar den arbetskraft de söker. Då kan man anställa från andra länder. Arbetskraftsinvandraren har arbete från dag ett och arbetar, bidrar och betalar skatt. Man är alltså en plusaffär för Sverige.

Nu när vi rett ut vad arbetskraftsinvandring är behöver vi reda ut varför den är bra för svenska företag, svensk ekonomi och vår gemensamma välfärd. Ekonomiskt bidrar arbetskraftsinvandringen med 44 miljarder årligen i bnp och 14 miljarder i ökade skatteintäkter. Det har funnits kritik mot de siffror som har använts i debatten, så jag ska i stället ta de siffror som Svenskt Näringsliv och SKR använder. Där är det 43 miljarder i bnp men fortfarande 14 miljarder i ökade skatteintäkter - skatteintäkter som kan gå till skola, vård, omsorg, polis och försvar.

Hela 77 procent av företagen i Sverige menar att de inte hittar den kompetens de söker. Arbetskraftsinvandring är då ett viktigt komplement - att i stället för att bara ha Sverige som sökfält har hela världen. Hela 90 procent av arbetskraftsinvandringen går till bristyrken. Kompetensbristen är ett hinder för svenska företag att växa och utvecklas. Den hindrar den svenska tillväxten, och det är dåligt. Därför behövs arbetskraftsinvandring.

Nyligen presenterades regeringens beställda utredning om hur framtidens arbetskraftsinvandring ska se ut. Jag kan tyvärr konstatera att det är en ren och skär härdsmälta. Framför allt är det tondövt mot de företag och branscher som faktiskt efterfrågar. Det är inte bara företagen som är tydliga i sin kritik utan även Sveriges kommuner och regioner.

Det blir ett lönegolv på för närvarande 34 200 kronor samt ett system för vilka som undantas från lönegolvet som innebär både en myndighetsbaserad och därefter en politisk arbetsmarknadsprövning. Det är ytterst problematiskt och innebär att det i sista hand är regeringen som avgör vilka yrken det är brist på i Sverige, i stället för de företag, kommuner och regioner som behöver anställa.

Ett lönegolv på 34 200 kronor är ytterst anmärkningsvärt och riskerar att förstöra den svenska modellen. Nej, säger regeringen. Men fackförbunden, arbetsgivarorganisationerna och till och med Medlingsinstitutet hävdar att den risken finns.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetskraftsinvandring

Systemet för undantag, som skulle bemöta den kritik som tidigare beslut om lönegolvet fått, är dessutom klumpigt och byråkratiskt utformat. Först ska Arbetsförmedlingen och Migrationsverket undersöka om de anser att det finns brist på ett visst yrke. Därefter ska regeringen avgöra om den håller med. Det blir både byråkratiskt och tidskrävande och riskerar att bli mer en fråga om vilka yrken politiker tycker är viktiga än vilka yrken Sverige faktiskt behöver.

Ska industrin i västra Sverige fortsätta blomstra, ska norra Sverige kunna vara fortsatt ledande i den gröna omställningen och ska lantbrukaren i Småland hitta den arbetskraft som han behöver - ja, då behövs arbetskraftsinvandring.

Herr talman! Regeringen verkar tro att vi bara behöver arbetskraftsinvandring inom yrken med hög lön och lång utbildning, men så är inte fallet. Redan i dag sker som sagt 90 procent av arbetskraftsinvandringen inom bristyrken.

Jag roade mig lite i går - vi har ju alla våra olika intressen - med att läsa Migrationsverkets lista över bristyrken. Jag ska ärligt säga att jag aldrig har gjort det innan, och jag blev väldigt förvånad över hur kort den var. Där finns inte djurskötare med, och där finns inte dräng, veterinär eller plåtslagare, inte heller maskinoperatör, kock, murare, byggarbetare, CNC-operatör, processoperatör, gruvarbetare, agronom, kökschef, souschef och så vidare. Jag tror att ni har förstått poängen. Yrken där vi i dag är beroende av arbetskraftsinvandring är enligt Migrationsverket inte bristyrken.

Jag brukar ofta lägga ansvaret för migrationspolitiken på Sverigedemokraterna. Men jag ska inte göra det den här gången, för vi får inte glömma att detta faktiskt är Moderaternas politik, som man antog i min kära hemstad Helsingborg. Jag har försökt att genuint förstå varför Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna driver denna fråga så hårt. Om jag har förstått det rätt har regeringen tre argument: Det handlar om fusk, om att personer som redan befinner sig i Sverige ska ta jobben och om att lönenivåerna för arbetskraftsinvandring tidigare varit för låga.

Vi kan börja med argumentet att lönerna tidigare var för låga och att 13 000 kronor är en orimligt låg lön för arbetskraftsinvandring. Det håller jag med om, men 13 000 kronor var ju aldrig lönegolvet. Hur såg då verkligheten faktiskt ut? Det var kollektivavtalsenliga löner eller branschpraxis som gällde. Enda sättet att hamna på en lägre lön och landa nära 13 000 kronor var om man arbetade deltid.

Tittar man på statistiken och på siffrorna från 2020 kan man konstatera att 87 procent av all arbetskraft tjänade mer än 20 000 kronor och att 5 procent tjänade mellan 17 000 och 19 900. Alltså tjänade 92 procent av arbetskraftsinvandrarna mer än 17 000 kronor. Det fanns bara 142 personer som under 2020 tjänade mellan 13 000 och 14 000 kronor. Hade regeringen velat komma åt dessa 142 personer hade man exempelvis kunnat införa krav på heltid.

Då kan vi konstatera att de 13 000 kronor som vi har hört mycket om här i dag - jag förstår, det är ett argument som låter bra - inte kan vara anledningen till att regeringen vill slå sönder hela systemet.

Sedan har vi argumentet att dessa arbeten ska tas av svenskar som befinner sig i arbetslöshet och utanförskap. Hade regeringen varit seriösa i sin vilja att vilja minska arbetslösheten bland svenskar, hade man ju börjat med att rusta arbetslösa med de kompetenser som behövs för att de ska kunna ta de jobb som finns. Men när det gäller reformer för att förbättra arbetsmarknaden ekar det tomt på Arbetsmarknadsdepartementet. Det utreds en del, det ska jag instämma i, men det kommer inga reformer.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetskraftsinvandring

Centerpartiet fick rätt mycket kritik från L, M, KD och SD för att det utreddes inom ramen för januariavtalet. Den här regeringen är absolut inte bättre, snarare tvärtom.

Från regeringens håll hörs ofta att arbetskraftsinvandrare tar jobb som hade kunnat gå till en arbetslös svensk. Just nu finns ungefär 430 000 arbetslösa. I jämförelse kommer årligen ungefär 20 000 arbetskraftsinvandrare till Sverige.

Det är en lång och komplicerad process att anställa en person från ett land utanför EU. När man frågar företagen själva varför de anställer arbetskraftsinvandrare blir svaret gång på gång att de inte hittar kompetenserna de behöver i Sverige eller EU. Det kan handla om högkvalificerad arbetskraft som civilingenjörer, men det kan också handla om djurskötare inom lantbruket eller kockar på en restaurang.

Vi är överens om att fler svenskar måste ha ett arbete att gå till. Matchningen mellan arbetslösa och arbetsgivare måste bli bättre. Men att man begränsar arbetskraftsinvandringen gör inte automatiskt att arbetslösa i Sverige får rätt kompetens att ta jobben. I stället kommer företagen, kommunerna och regionerna att stå utan arbetskraft. Detta vet regeringen om. Alltså kan inte heller detta vara anledningen till att man vill slå sönder hela systemet.

Då har vi bara ett argument kvar, nämligen detta med fusk, oegentligheter och organiserad brottslighet. Jag håller med om att fusk, oegentligheter och ren och skär kriminalitet inte hör hemma i någon del av samhället, inte heller inom arbetskraftsinvandringen.

Jag får ofta höra från Jessica Rosencrantz att Centerpartiet inte har några egna förslag, och jag har gång på gång sagt att vi har det. Därför vill jag meddela att Centerpartiet den 21 februari 2021 presenterade sju skarpa förslag som på riktigt får bort fusk, oegentligheter och kriminalitet inom arbetskraftsinvandringen. Bland annat föreslog vi en ny lag som gör det lättare att avslå en ansökan om arbetstillstånd när syftet kan anses vara ett annat än arbete, till exempel att utnyttja välfärdssystemet.

Ett lönegolv däremot - det har regeringens egna utredare konstaterat - löser inte problemet. Problemet ligger enligt utredningen inte i för låga löner från början utan i att arbetskraftsinvandraren behöver betala tillbaka en del av månadslönen till arbetsgivaren. Då kan inte heller fusk och oegentligheter vara anledningen.

Vad är då anledningen? Regeringen bedriver just nu en omfattande kampanj som går ut på att visa väljarna att migrationen ska stramas åt. Inget lagförslag som passar in i regeringens narrativ om att migration är ett problem är för dumt, inte ens när det handlar om att ta ifrån Sverige avgörande kompetens.

Herr talman! Jag ska alldeles strax avrunda. Man skulle kunna tro att ett parti som Moderaterna, som säger sig vilja värna företagens möjligheter att anställa rätt kompetens, har tillräckligt mycket ryggrad att stå emot reformer som faktiskt gör mer skada än nytta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetskraftsinvandring

Jag vill avslutningsvis vädja till mina forna alliansvänner att göra om och att göra rätt. Sluta att förstöra den reform som ni själva en gång var med och utformade! Men vi vet att denna vädjan är förgäves, eftersom det faktum att reformerna passar in i regeringens migrationskritiska narrativ väger tyngre än ett fungerande, rationellt och funktionellt regelverk.

Herr talman! Jag blir lite irriterad på att Moderaterna, Kristdemokraterna, Liberalerna och Sverigedemokraterna inte vill prata sakpolitik. Det är bara spelteori hela tiden, och det handlar bara om vad som händer i oppositionen. Dessa förslag skapar på riktigt oro ute i landet. Låt oss fokusera på arbetskraftsinvandringen, och så kan vi diskutera vem som tar vem efter valet 2026.

Hur gick det när Centerpartiet hade inflytande över arbetskraftsinvandringen? Jo, det har vi hört här i dag. Det blev inga förändringar. När Centerpartiet får inflytande står vi alltid på landsbygdens och företagens sida.

Jag är den förste att säga att det är bra att man går från sex till nio månader för säsongsanställda. Jag är också den förste att säga att det finns flera bra förslag i detta. Men det är de små förslagen som är bra medan de stora är dåliga.

Ledamoten säger att det kanske inte alltid krävs lågavlönad arbetskraft, men en dräng eller djurskötare på landsbygden tjänar har rätt få en lön som ligger över medianlönen. Är det så att regeringen vill att lönerna inom de gröna näringarna ska höjas? Det tror jag inte, för man säger sig vilja värna den svenska modellen. Vi kan dock diskutera om man gör det med detta eller inte.

Jag frågar återigen: Kan Kristdemokraterna lova att kämpa för att undanta de gröna näringarna, lantbruksnäringarna och skogsbruket, från lönegolvet på 34 000 kronor, som för många inom de gröna näringarna är en fantasilön?

Herr talman! Vem är det som kör egentligen? frågade ledamoten. Det är rätt tydligt vem det är som kör i regeringen - det är Jimmie Åkesson som sitter vid ratten.

Jag tänkte prata lite landsbygd. Arbetskraftsinvandringen är väldigt relevant för just landsbygden, och Kristdemokraterna har gjort sig - eller försökt göra sig - till ett landsbygdsparti. Men det räcker ju inte med fina valaffischer med jaktkläder eller att man pratar landsbygd när det passar, när man är ute hos rätt målgrupp. Att vara ett landsbygdsparti förpliktar, och precis som att jämställdhet berörs i alla utskott berörs också landsbygdspolitik i alla utskott.

Arbetskraftsinvandringen är helt väsentlig för landsbygden. Landsbygdsministern har hittills duckat frågor arbetskraftsinvandring och hänvisat till migrationsminister Maria Malmer Stenergard. Därför tänkte jag passa på att fråga om Kristdemokraternas syn på arbetskraftsinvandring. Jag undrar om ledamoten kan lova, garantera eller försäkra att Kristdemokraterna kommer att kämpa och strida för att djurskötare, traktorförare och skogsarbetare ska undantas från lönegolvet?

Herr ålderspresident! Jag vet inte riktigt var jag ska börja. Det kan knappast vara Centerpartiets fel att företagen känner oro över regeringens faktiska politik. Jag blir stolt om det är så att Centerpartiet kan påverka hela Svenskt Näringsliv, hela Almega och alla gröna arbetsgivare. Vilket inflytande Centerpartiet har i Sverige - oj oj oj!

Ärligt talat: De är ju oroliga över den faktiska politik som Sverigedemokraterna och Moderaterna driver.

Apropå detta med att det är en svensk-europeisk arbetsmarknad är det ett faktum att de bristyrken vi har i Sverige ofta är samma som är bristyrken i hela EU. När det till exempel gäller plåtslagare är det 14 EU-länder som har större brist än Sverige. Då kan man behöva titta utanför EU och runt om i hela världen.

Man kan säga att det nu blir någon form av politisk arbetsmarknadsprövning. Först ska Arbetsförmedlingen och Migrationsverket ta fram förslag, och sedan ska Statsrådsberedningen och SD:s samordningskansli förhandla och godkänna det hela. Jag undrar om Sverigedemokraterna i dessa förhandlingar kommer att acceptera att exempelvis byggarbetare, CNC-operatörer, processoperatörer, gruvarbetare, agronomer, kökschefer och souschefer får komma till Sverige. Det är ju intressant för väljarna att få veta vilka Sverigedemokraternas krav kommer att vara när detta ska arbetsmarknadsprövas politiskt på SD:s samordningskansli.

Herr ålderspresident! Det är säkert en och annan företagare som lyssnar på den här debatten, och de känner en reell oro över de förändringar som väntar. Det är direkt oseriöst att börja prata om asylinvandring, för nu är det arbetskraftsinvandring vi pratar om.

Det låter på ledamoten som att det är konkurrens om dessa jobb - som att det handlar om svenska ungdomar eller arbetskraftsinvandrare. Sanningen är att det handlar om arbetskraftsinvandrare eller ingen alls. Över 90 procent av arbetskraftsinvandringen gäller nämligen bristyrken.

Ledamoten sa i sitt anförande att detta kommer att fungera för näringslivet. Det är anmärkningsvärt att Sverigedemokraterna verkar veta bättre än näringslivet och företagen själva.

Det var inte länge sedan jag och ledamoten delade scen på ett seminarium där vi fick lyssna inte bara på vad branschorganisationer som Svenskt Näringsliv tycker utan även fick lyssna på företagare. Företrädare för en stor hotellkedja i Sverige pratade om vilka problem detta kommer att skapa. Inte kan det väl vara så att Sverigedemokraterna tycker att stora aktörer såsom Volvo och Scandic är små och oseriösa företag?

Jag har en enkel fråga till ledamoten: Är det politiken eller företagen som skapar jobb i Sverige?

Herr ålderspresident! Jag tackar för svaret. Jag tycker att det är något som är lite anmärkningsvärt både nu och i tidigare anföranden.

Man ska noga analysera. Man ska ta detta till sig. Men detta är en väldigt politiskt beställd utredning. Samma utredare utredde lönekrav för bara två år sedan och landade i att detta inte löser problem med fusk, brottslighet och oegentligheter. Detta är en Tidöbeställd produkt om precis hur man vill ha det enligt Tidöavtalet, och det måste regeringen nu ta ansvar för.

Det andra jag vänder mig emot är att man pratar om låg lön. 34 100 kronor - är det en låg lön? Då är mer än hälften av de svenska löntagarna låginkomsttagare. Jag tycker att världsbilden kanske behöver omprövas lite i så fall.

Sedan gäller det detta med att 400 000 är arbetslösa. Jag håller med om att det är alldeles för många i Sverige som inte har ett arbete att gå till, men då behöver man leverera konkret arbetsmarknadspolitik. Arbetsmarknadsdepartementet är det departement som har minst antal propositioner under 2024. En av dem ska vi debattera här i kväll. Den gäller Riksrevisionens rapport om Samhall. Sedan är det en kvar.

Man måste leverera förslag så att människor kan komma i arbete. Det är inte så att fler har ett arbete att gå till för att man gör det svårare för företagen att ta hit den kompetens de behöver.

Jag uppskattar att Jessica Rosencrantz och Moderaterna öppnar för många undantag, men jag har en enkel fråga: Menar Moderaterna att det är regeringen eller företagen själva som bäst vet var det råder kompetensbrist?

Herr ålderspresident! Det verkar vara viktigt för Jessica Rosencrantz att vi håller oss till fakta och rim och reson i debatten. Då blir det lite konstigt att prata om ett lönekrav på 13 000 kronor, för faktum är att det tidigare var ett krav på kollektivavtalsenlig eller branschmässig lön. Men arbetade man deltid kunde man hamna lägre. Vi kan titta på år 2020. Då var det 142 personer som hade en lön mellan 13 000 och 14 000 kronor - bara så att vi har det klart.

Jag måste säga att jag är otroligt förvånad över att Moderaterna just nu är så tondöva i denna debatt. Branschorganisation efter branschorganisation, arbetsgivarorganisation efter arbetsgivarorganisation och företag efter företag har vädjat till regeringen: Gör inte detta! Gör om, och gör rätt!

Gröna arbetsgivares, Almegas och Visitas verkställande direktörer skrev häromveckan på Aftonbladet Debatt med anledning av den nya utredningen:

"Vårt budskap till regeringen är tydligt: Skrota utredningen och lyssna till de arbetsgivare vars verksamhet är beroende av utländsk arbetskraft. Arbetskraftsinvandringen är och har alltid varit, nödvändig för Sverige, vårt näringsliv, vår konkurrenskraft och vårt välstånd."

Min fråga är mycket enkel: Kommer Moderaterna att ta åt sig av den mycket tydliga kritik som näringslivet nu riktar mot regeringens förslag?

Herr talman! Rysslands fruktansvärda krig mot Ukraina fortsätter. Sveriges stöd behöver öka på alla plan. Samtidigt som vi fortsätter att stödja Ukraina i Ukraina behöver vi också bli betydligt bättre på att stödja ukrainare som befinner sig i Sverige. Regeringen har presenterat ett par bra förslag, bland annat om folkbokföring. Men situationen här och nu är akut. För många ukrainare är situationen otroligt utsatt. 71 kronor är ingenting att leva på. För dem som kämpar vid fronten i Ukraina skapar detta stor stress. Därför vill jag fråga vice statsministern om regeringen kan tänka sig att ändra sig och höja dagersättningen till de ukrainska flyktingarna.

Fru talman! Liberalism, socialism, konservatism, nationalism - politiska partier kan beskrivas på många olika sätt. Men Moderaterna, Kristdemokraterna, Liberalerna och biträdande arbetsmarknadsministern har gjort det tydligt att man kan beskriva den här regeringen på ett annat sätt, med nånannanism. Det är någon annans fel, någon annans ansvar.

Det går inte att blunda för regeringens oförmåga att leverera politik på arbetsmarknadsområdet. Förra hösten skickade regeringen inte ett enda arbetsmarknadsförslag till riksdagen. Nu pratas det om utredningar och att man ska titta på saker. På andra områden går det fort. Kolla på migrationspolitiken och när det gäller kärnkraften!

På propositionslistan för detta år fortsätter det att eka. Två propositioner avser Arbetsmarknadsdepartementet att leverera. Det är minst av samtliga departement. Till och med Statsrådsberedningen levererar fler propositioner än Arbetsmarknadsdepartementet. Det är dags att kliva ned från läktaren, sluta prata och börja leverera.

Det här är en viktig fråga. Men arbetsmarknadspolitiken i stort är också jätteviktig. Det saknas politik på samtliga arbetsmarknadspolitiska områden egentligen, även när det kommer till arbetsmiljö och dödsolyckor, som vi pratar specifikt om här i dag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Särskild debatt med anledning av det höga antalet dödsolyckor i arbetslivet

Min uppmaning till regeringen är ganska enkel: Sluta prata om vad tidigare regeringar inte har gjort och börja leverera! Sverige förtjänar bättre än så här.

(Applåder)

Herr talman! Först och främst vill jag rikta ett tack till Vänsterpartiet som har initierat denna mycket viktiga debatt.

Det stora antalet dödsolyckor i arbetslivet 2023 är givetvis ett stort misslyckande. 65 dödsolyckor är 65 för många. Varje dödsfall är ett för mycket.

Jag vill inledningsvis visa mitt deltagande för alla som fortfarande sörjer sin partner, sin förälder, sina barn, sina vänner och sina kollegor. Det är ett misslyckande som kräver handlingskraft från såväl politiker som arbetsgivare. Målet med arbetsmiljön måste vara att man ska må bra på jobbet och må bra av jobbet. I stället ser vi att människor går till arbetet med livet som insats. Det är såklart oacceptabelt.

Staten spelar en viktig roll i att möjliggöra ett bra arbetsmiljöarbete för arbetsgivare, samtidigt som kraven ska vara skyhöga, kontrollerna gedigna och konsekvenserna för att slarva och fuska stenhårda. Det behövs specifika satsningar på bättre förutsättningar för arbetsgivare att bedriva ett förebyggande arbetsmiljöarbete. I satsningarna behövs ett speciellt fokus på mindre företag. Det är naturligt eftersom de har mer begränsade resurser än de stora jättarna. Satsningarna kan innebära kunskapsspridning, rådgivning och bättre verktyg för att underlätta det systematiska arbetsmiljöarbetet.

Herr talman! I denna debatt är det också oundvikligt att lyfta fram arbetslivskriminaliteten som är ett mycket allvarligt problem. Människor ska aldrig utnyttjas på jobbet och av arbetsgivare. Mer behöver göras.

Jag vill ändå lyfta fram det arbete som Centerpartiet tillsammans med den förra regeringen gjorde under den förra mandatperioden när vi drev igenom bland annat ökade resurser till arbetet med att bekämpa just arbetslivskriminalitet.

En viktig del är att förbättra myndighetssamverkan för att upptäcka fler fall av fusk. Mer behöver även göras för att förhindra fusk och utnyttjade av exempelvis arbetstillstånd när det gäller skenanställningar och handel med arbetstillstånd.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Särskild debatt med anledning av det höga antalet dödsolyckor i arbetslivet

Varje förlorat liv är en oerhörd tragedi och sätter fokus på bristerna i dagens arbetsmiljöarbete. Varje arbetare har rätt till en bra och säker arbetsmiljö, och det är ytterst arbetsgivarnas ansvar att säkerställa en god arbetsmiljö.

Fru talman! Ja, vi har många bra förslag; vi hade precis en partistämma där vi antog 3 000 att-satser. Jag kan skicka alla till dig sedan, Magnus Jacobsson, så att ni kan få inspel. Jag ska erkänna att jag inte själv har läst alla 3 000 att-satser - man kan väl konstatera att det kanske var lite för många.

Jag noterar också att det nämndes i förbifarten från talarstolen att regeringen kanske är på fel väg gällande arbetskraftsinvandringen. Det gör ju en centerpartist väldigt glad att notera det, men jag vet att det är många liberaler, moderater och kristdemokrater - och till och med en och annan sverigedemokrat som gillar landsbygden - som är oroliga för arbetskraftsinvandringen på riktigt.

När det gäller kvalificering in i välfärden är det en av de reformer där vi står väldigt nära regeringen. Hela bidragsreformen i övrigt tycker jag är väldigt intressant. Vi hade ju långtgående samtal inom ramen för den parlamentariska migrationskommittén om just kvalificering in i välfärden, och där låg Kristdemokraterna, Moderaterna, Liberalerna och Centerpartiet väldigt nära varandra. Man kan konstatera att det den gången faktiskt var Liberalerna som var emot att ett etableringsbidrag skulle kunna bli ett etableringslån.

Exakt hur det skulle utföras tycker jag att man behöver titta på, och det är egentligen det som utredningen syftar till - att vara rätt öppen och se vad som funkar och inte. Man kan konstatera att man skulle kunna göra en modell som liknar CSN-lånet, där det etableringslån som ersätter etableringsbidraget på sikt ska betalas tillbaka.

Jag kan hålla med Kristdemokraterna om att vi kanske skulle behöva ha färre falukorvar i den svenska politiska debatten och fler seriösa diskussioner om vad som funkar på riktigt.

Fru talman! Jag vill börja med att göra en liten iakttagelse. Ofta när vi har dessa debatter i arbetsmarknadsutskottet väljer Kristdemokraterna att begära replik på Centerpartiet. Man gör det dock sällan på Socialdemokraterna eller Vänsterpartiet, där den egentliga konflikten kanske bör ligga. Men det finns kanske anledningar till det.

Jag gav ett exempel på hur man skulle kunna utveckla en kvalificering in i välfärden, det vill säga den utredning som föreslås i Tidöavtalet. Det är upp till Tidöavtalets partier att leverera förslag på hur kvalificering in i välfärden kan se ut. Jag nämnde ett exempel, men vi är öppna för att titta på andra lösningar. Man behöver titta brett på frågan, vilket görs inom Tidöavtalet.

Att just etableringsbidraget skulle kunna bli ett etableringslån vore ett sätt att få på plats en lägre kostnad för migrationen. Fler människor kan komma hit, men kostnaderna för migrationen sänks. Jag är öppen för att titta på andra typer av lösningar, men man ska vara ärlig med att säga att det alltid - för varje enskild sak man tittar på när det gäller kvalificering in i välfärden - blir svåra diskussioner. Det kommer säkerligen att bli det bland Tidöpartierna om barnbidraget och även om andra frågor. Det är svåra frågor även i mitt parti, och därför har vi landat i att vi tror att etableringslån skulle kunna vara en lösning.

Det ska bli väldigt intressant att ta del av denna utredning - och många andra utredningar, för är det någonting man är bra på i Tidöpartierna är det att utreda.

Fru talman! Med anledning av att Centerpartiets budgetmotion tyvärr föll i den inledande voteringen hänvisar jag till vårt särskilda yttrande.

Integrationen är tveklöst en av vår tids absolut största samhällsutmaningar. Regeringen har nu fullt fokus på vem som ska få komma hit och vem som inte ska få det, i stället för att fokusera på hur vi kan skapa bästa möjliga förutsättningar för att de som har skyddsskäl ska kunna komma in i och bli en del av vårt gemensamma samhälle.

Propositionslistan på integrationsområdet är tom, och reformerna lyser med sin totala frånvaro. En regering som säger sig prioritera att minska utanförskapet och åtgärda integrationsproblemen måste kunna svara på frågorna om hur fler ska lära sig det svenska språket och hur fler ska få det första jobbet och därmed bli en del av vårt gemensamma Sverige.

Sverige präglas sedan länge av en långvarig och allvarlig social klyvning. Det är en klyvning som skär mellan människor och mellan platser - mellan dem som har utbildning, språk och yrkeserfarenheter och dem som inte har ett jobb och mellan å ena sidan välmående och företagsamma orter och å andra sidan utsatta stadsdelar och bruksorter. Friheten och möjligheterna i vårt land är alldeles för ojämnt fördelade. Ibland är skillnaderna väldigt stora, och ibland är de nästan obefintliga.

Man kan inte annat än att konstatera att Sverige har gigantiska integrationsutmaningar. Men det är också viktigt att säga att det finns många lyckade exempel där integrationen fungerar väldigt bra. För att de lyckade exemplen ska bli fler behöver integrationsperspektivet genomsyra hela samhället och alla politikområden.

För att integrationen ska bli bättre behöver det bli enklare och billigare att anställa. Nyanlända ska tidigt få lära sig om det svenska samhället. Det kan handla om praktiska frågor, som vart man vänder sig när man är i behov av hjälp, hur arbetsmarknaden ser ut och vilka regler som gäller här. Vad vi förväntar oss av nyanlända och vad nyanlända kan förvänta sig av samhället behöver vara glasklart. Den som behöver ska kunna få vidareutbildning och svenskundervisning. Det är av största vikt att nyanlända inte fastnar i klassisk svensk byråkrati och långa utredningar. Integrationen är en investering i människor, en investering som får kosta varje krona för att varje människa ska kunna bli sitt bästa jag och därmed bidra till det gemensamma.

Vi behöver ställa krav på den som kommer hit. Men vi behöver också ställa högre krav på oss själva som samhälle och som politiker, och inte minst som riksdagsledamöter, att skapa förutsättningar för den bästa tänkbara och välfungerande integrationen.

Det finns många skiljelinjer i svensk politik, både åt höger och åt vänster. Men en stor skiljelinje i svensk politik handlar om att jag genuint tror att den absoluta majoriteten av alla människor som kommer hit, som flyr undan krig och förtryck, vill gott, vill lära sig svenska och vill komma in i och bli en del av vårt gemensamma samhälle. Men för många får inte de förutsättningar som krävs.

För att Sverige ska stå starkt nu och i framtiden behövs effektiva reformer som förbättrar vårt mottagande av nyanlända med ett tydligt jobbfokus. Att få det första jobbet är nyckeln till mycket - till ekonomisk frihet och till att bli ännu bättre på svenska språket. Och vi ska inte underskatta vikten av att få kollegor och nya bekantskaper. Arbete är inte bara viktigt för integrationen. Jag tror att det är en förutsättning för den.

Precis som första jobbet många gånger är nyckeln till en lyckad integration är goda kunskaper i svenska språket många gånger nyckeln till att få det första jobbet. Kvaliteten i svenska för invandrare, sfi, är inte tillräckligt bra. Samtidigt finns det utbildningsanordnare som visat sig väldigt framgångsrika i att lära ut språk. I dag kan den som läser sfi inte välja en annan utbildningsanordnare än kommunen eller den anordnare som kommunen upphandlat. Centerpartiet vill därför att det införs en resultatbaserad sfi-peng. De som ska lära sig svenska får sedan möjlighet att välja var de vill studera, och utbildningsanordnaren får betalt genom en skolpeng baserad på resultat.

Precis som det finns ett gap i sysselsättningen mellan utrikes och inrikes födda finns det också ett gap mellan utrikes födda män och utrikes födda kvinnor. Integrationen är därmed också en fråga om jämställdhet. Och här har vi mycket att göra. Särskilt kvinnor som är utrikes födda och som har flytt från sitt hemland har svårt att komma i arbete tillräckligt snabbt. Den inledande tiden i Sverige domineras alltför ofta av att kvinnan är i hemmet, vilket kraftigt minskar möjligheterna att komma ut på den svenska arbetsmarknaden och därmed komma in i det svenska samhället.

Socialdemokraternas nya samhällsanalys är både spännande och skrämmande. Socialdemokraterna slår fast: Vårt fokus på feminism har gjort att vi missat pojkarna.

Jag tror att man kan reflektera mycket över detta citat.

När jag blev integrationspolitisk talesperson bestämde jag mig för att åka på en liten integrationsturné och besöka de utsatta områdena. Jag insåg väldigt fort att de som inte var på gårdarna och på lekplatserna var de unga tjejerna. Jag frågade poliser, fältsekreterare och fritidsledare var de unga tjejerna var. Svaret blev alltid detsamma, att de var i skolan eller hemma. Om det är någon grupp som vi har fokuserat för lite på så är det de unga flickorna med utländsk bakgrund. Det är dem som vi har missat. Det är dem som vi behöver prata mer om, samtidigt som vi pratar mer om pojkarna.

Fru talman! Det finns mycket i Tidöavtalet som är direkt dålig politik. När det kommer till integrationen ekar det, som sagt, otroligt tomt. De integrationsreformer som vi är i så stort behov av lyser verkligen med sin frånvaro.

Men jag får ofta frågor om det finns bra saker i Tidöavtalet. Och givetvis finns det bra saker där. Att regeringen ska titta på kvalificering in i välfärden är ett sådant förslag.

Nyanlända behöver i större utsträckning bidra till den långsiktiga finansieringen av sin försörjning. Ett sätt skulle kunna vara att göra om etableringsbidraget till ett etableringslån. På samma sätt som studenter försörjer sig med hjälp av studielån bör nyanlända kunna försörja sig med hjälp av lån under sin första tid i Sverige.

Fru talman! Jag inser att jag överskridit min talartid.

Politiken kan otroligt mycket bättre när det gäller integrationsfrågor. Men för den som är ny i Sverige är föreningslivet och civilsamhället många gånger helt avgörande. Där finns nätverk, kontakter och jobbmöjligheter. Civilsamhället gör otroliga insatser, vill många gånger så mycket mer och behöver ges betydligt bättre förutsättningar. Vi behöver på riktigt se över hur stödet till civilsamhället kan blir mer långsiktigt. I alldeles för många fall handlar det om kortsiktiga projekt som behöver mer långsiktighet och som kan införas i betydligt större skala.

Fru talman! Den svenska integrationen behöver bli bättre. Förväntningarna på nyanlända behöver bli tydligare och förutsättningarna för att komma in i och bli en del av det svenska samhället behöver bli bättre. Fler unga pojkar och flickor behöver se sina mammor och pappor gå till jobbet varje morgon. Integrationen är en av mandatperiodens absolut viktigaste frågor.

Jag vill passa på att önska en god jul och ett gott nytt år - och så småningom även en riktigt trevlig helg!

(Applåder)