Azadeh Rojhan

Fru talman! Då undrar jag: Varför är inte demokrativillkoren på plats? När vi har ett färdigt förslag som kan träda i kraft och bli lagstiftning, varför drar man då tillbaka det? I dag står vi utan de riktlinjer och ramar som hade behövts för att få bukt med de problem som vi ser inom civilsamhället.

Jag hoppas att vi någon dag står här och diskuterar förslag från den Mledda regeringen som också reglerar fusk inom välfärdssektorn, att vi ser att man är lika hård mot de aktörer inom välfärdssektorn som utnyttjar skolväsendet och vårdväsendet - kriminella som får möjlighet att tvätta sina pengar genom denna verksamhet som vi annars ska lita på och där svenska skattemedel ska användas för rätt syfte.

Fru talman! Jag tackar Carl Nordblom för anförandet. Jag tycker att det är viktigt att ställa samma fråga till Moderaterna som en annan ledamot fick här tidigare. Det pratas mycket om kontroll och om insyn. Vi socialdemokrater efterfrågar samma sak på det här området för att värna civilsamhället. Men jag undrar: Har Moderaterna samma inställning till kontroll och behovet av kontroll på andra områden utöver civilsamhället, eller menar ni att civilsamhället är det enda problematiska området som vi har och som behöver den här särskilda kontrollen?

Inom välfärden, där det finns företag som utnyttjar skattemedlen, ser ni inga problem. De hårt arbetande, som Carl Nordblom själv refererade till, ser att deras skattemedel försvinner till tvivelaktiga företag utomlands och till extremism genom att skolväsendet utnyttjas och så vidare. Är civilsamhället särskilt drabbat, menar Carl Nordblom och Moderaterna?

Fru talman! Jag står här i dag med anledning av Riksrevisionens granskning av statens bidragsgivning till civilsamhället. Civilsamhället i Sverige utgörs av över 220 000 föreningar och organisationer. Tillsammans samlar de mer än 6 miljoner människor som är engagerade i idrott, kultur, friluftsliv, trossamfund, folkbildning och annan verksamhet som bedrivs inom föreningslivet.

Civilsamhällets betydelse och otroligt viktiga roll i vår demokrati kommer jag att återkomma till när vi debatterar politik för det civila samhället här i kammaren senare i vår. Jag fokuserar nu på Riksrevisionens granskning, som befäster Socialdemokraternas kritik mot regeringens senfärdighet med att få lagen om demokrativillkoren på plats.

Varje år fördelar staten över 20 miljarder kronor till civilsamhället i syfte att skapa stabilare förutsättningar för denna sektor. Det lägger ett stort ansvar på politiken liksom sektorn själv att säkerställa att skattemedel inte används till verksamhet som kan vara diskriminerande eller stå i strid med demokrati och mänskliga rättigheter. Det handlar om att värna civilsamhället som en plats för engagemang, som röstbärare och som demokratiskola.

Fru talman! Beklagligt nog har det dock under de senaste åren gjorts ett flertal avslöjanden om hur samfund som tar emot statligt stöd gjort avsteg från grundläggande demokratiska principer och mänskliga rättigheter. Som exempel kan nämnas samfund som tillåtit njutningsäktenskap eller som förvägrat kvinnor att ingå äktenskap utan manlig förmyndare eller att ta ut skilsmässa samt frikyrkor som bedrivit omvändelseverksamhet för hbtqi-personer.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om statlig bidragsgivning till civilsamhället

Det var också med anledning av de här oegentligheterna som den tidigare S-ledda regeringen under 2022 lade fram en proposition som föreslog ett nytt demokrativillkor för statligt stöd till trossamfund och civilsamhället. Lagändringarna föreslogs träda i kraft den 1 januari 2023. Men beklagligt nog drogs den propositionen tillbaka av den nuvarande regeringen.

Om vi hade haft denna lagstiftning om demokrativillkor på plats hade vi skapat förutsättningar för bidragsgivande myndigheter att enligt lag kräva uppfyllda demokrativillkor vid stöd till trossamfund och civilsamhällets organisationer och utkräva återbetalning av verksamheter som inte uppfyller kraven. Tillbakadragandet av propositionen gör att trossamfund som i dag inte lever upp till demokratiska principer och mänskliga rättigheter fortsatt kan uppbära statsbidrag.

Vi delar regeringens analys att en utökad kontroll inte ska innebära en onödig administrativ börda för det civila samhället och att det är angeläget att det civila samhällets säkerhet och oberoende säkerställs. En utökad kontroll ska inte innebära hinder för det civila samhällets organisationer att vara självständiga. Men regeringens senfärdighet i denna fråga skadar förtroendet för civilsamhället och trossamfunden och hämmar möjligheterna att vidta åtgärder mot radikalisering, våldsbejakande extremism och inskränkningar av mänskliga rättigheter samt möjligheterna till en demokratisk utveckling. Det är viktigt att regeringen inser behovet av att skyndsamt införa ett nytt demokrativillkor.

Vi menar därför att regeringens svar på Riksrevisionens skrivelse är otillräckliga och att den statliga bidragsgivningen ska kompletteras med en lag om demokrativillkor.

Med anledning av detta yrkar jag bifall till Socialdemokraternas reservation 3.

(Applåder)

Herr talman! Min fråga går till statsrådet Niklas Wykman.

Enligt Spelinspektionens siffror har 75 procent av svenskarna spelat om pengar någon gång under det senaste året. Omsatt i pengar är det 3 281 kronor som personer över 18 år i vårt land har spelat bort - per person. Det är en skrämmande siffra, men ännu mer skrämmande är siffran som säger att 50 procent av omsättningen på spelmarknaden kommer från 4 procent av spelarna.

Vi vet samtidigt att spelandet bland de unga vuxna ökar, och det är också inom denna grupp som spelmissbruket ökar. Spelmissbruket kan i dag gå väldigt långt innan det hinner upptäckas, och många av dessa unga vuxna hinner dra på sig stora skulder.

Min fråga till statsrådet är: Hur ser regeringen på att utreda en gräns på 25 år i stället för 18 år för marknadsföring av spel i enlighet med det som Spelinspektionen föreslår?

Herr talman! Jag fick tyvärr inte heller något svar på min fråga till utrikesministern. Utifrån de erfarenheter som jag har från våra interpellationsdebatter hyser jag faktiskt inga förhoppningar om att få det heller. Det brukar tyvärr inte bli mycket till svar.

Jag tycker ändå att det är viktigt att här påpeka att vi förutom de stora handlingar som mina kollegor på olika sätt har berört - de stora politiska beslut som behövs för att på riktigt fördöma den iranska regimens brutala övergrepp mot sin egen befolkning men också mot omvärlden - även behöver visa tydligt när vi har möjlighet i våra mindre handlingar att vi tar avstånd från den iranska regimen. Vi får inte normalisera eller på något sätt legitimera denna brutala regim. Men det gör vi. Det gör vi när vi ställer upp på foton med dem. Det gör vi när vi gör det leende. Det gör vi när den iranska regimen sedan kan använda samma foto för att sprida det i de egna medierna och berätta om hur man haft givande samtal med den svenska regeringen. Det uppfattas som att den svenska regeringen talar med kluven tunga.

Om utrikesminister Tobias Billström vill stå vid det iranska folkets sida måste han också tänka på hur han agerar och vilka signaler han skickar. Just nu sitter tusentals människor fängslade, och de undrar: Vem tar vår kamp? Vem står upp för våra rättigheter? Varför söker man aktivt upp Irans utrikesminister och ställer upp på ett foto med honom, dessutom med ett leende på läpparna?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

(Applåder)

Herr talman! Utrikesministern nämner i sitt svar till interpellanten Alexandra Völker att protesterna i Iran har upphört. Det är att förminska iranska folkets kamp som pågått under ett år, och det är att legitimera den iranska regimen och dess våldsapparat.

Man kan legitimera och normalisera den brutala iranska regimen på flera sätt, till exempel genom att aktivt söka upp den iranske utrikesministern under UNGA-veckan i New York och stå vid hans sida på ett foto, dessutom leende. Ser inte utrikesminister Tobias Billström hur det kan uppfattas av alla dem som har förlorat sina nära och kära i kampen för frihet och hur det uppfattas av alla frihetskämpar som i dag sitter i Irans fängelser? Ser inte utrikesministern hur det kan uppfattas av alla kvinnor som med livet som insats fortfarande intar Irans gator och vägrar att ha på sig slöjan?

Att man tar ställning - det kan ske på många sätt. Det kan ske genom stora handlingar och politiska beslut, men det kan också ske genom små, symboliska handlingar. Detta föranleder min fråga: Vad var det som låg bakom utrikesministerns leende efter hans samtal med Irans utrikesminister?

(Applåder)

Fru talman! Jag har ändå lite svårt att inte tänka tanken: Hade vi stått här och haft den här debatten om Sverigedemokraternas lotteriverksamhet och Moderaternas lotteriverksamhet hade varit framgångsrika? Jag tror tyvärr inte det.

Om Sverigedemokraterna, Moderaterna och övriga Tidöpartier på allvar menar att detta är en problematik som är kopplad till hur partier finansieras och att det handlar om transparens, varför tillsätter ni då inte i stället en utredning som rör just partiers finansiering och ser över frågan i stort? Då skulle vi också kunna se hur donationer kommer till övriga partier från privatpersoner. Vi skulle kunna se över hela paketet. Varför tillsätts inte en utredning som ser över partiers finansiering i stort i stället?

Fru talman! Jag kan inte undgå att bli lite smickrad av att Jonas Andersson tror att Socialdemokraterna har styrt i riksdagen själva i alla dessa år. Det hade varit helt fantastiskt, men så är det faktiskt inte.

Det har inte varit så att Socialdemokraterna ensamt har fattat beslut om de här frågorna. Det har funnits enighet över alla partier om detta. Inget parti har röstat annorlunda. Inget parti har gjort det, förutom Sverigedemokraterna som har haft en åsikt om politiska partiers lotterier.

Men när det kommer till de allmännyttiga har det funnits bred samsyn i riksdagen. Socialdemokraterna som parti är en förening i grund och botten och har ingått i kategorin allmännyttiga lotterier. Där har det funnits en bred samsyn i riksdagen. I dag har vi blivit varse att det är hotat.

(Applåder)

Fru talman! Det är väldigt bra att Sverigedemokraterna värnar om etik och moral inom spel och värnar om de svaga grupperna i samhället. Vi ska värna om att de inte ska hamna i spelberoende.

Det är också därför som jag undrar vad Jonas Andersson tycker om att hans partisekreterare Mattias Bäckström Johansson i dag tjänar en massa pengar på just nätkasinon som driver många människor till spelberoende.

Enligt riksdagens register över ledamöternas ekonomiska intressen äger Bäckström Johansson aktier för mer än 96 600 kronor vardera i tre olika spelbolag: Betsson, Kindered Group och Evolution.

Betsson ensamt stod nyligen inför rätta för att ha låtit en spelberoende man spela bort 4,7 miljoner kronor à 120 000 kronor i månaden i tre år utan att sätta stopp.

Jonas Andersson sitter i riksdagen, trycker på knappar och fattar beslut. Var det därför som Jonas Anderssons parti Sverigedemokraterna inte röstade för att reglera marknadsföringen för spelbolag?

(Applåder)

Fru talman! Jag skäms för de misstag som gjordes, men jag är stolt över att det vidtogs åtgärder. Senast något ärende drevs vidare till kronofogden var år 2017. Sedan dess har detta hanterats, och vi ser att det inte förekommer några missförhållanden på det sättet. Det som Carl Nordblom hänvisar till är hur ett privat företag har hanterat försäljningen av våra lotter.

Men jag skäms inte över att tillhöra det parti som har stått upp för att reglera spelmarknaden. Vi har gått fram med förslag som skulle ha gjort det svårare för spelmarknaden att nå redan utsatta grupper i samhället. Vi ville skärpa lagstiftningen gällande marknadsföring. Vi ville inte att marknadsföringen skulle nå barn och unga under 18 år. En del hamnar faktiskt i spelmissbruk redan vid 16, 17 års ålder. Där är jag väldigt stolt. Det kan inte Carl Nordblom vara.

Fru talman! Jag läste upp ett citat från finansminister Elisabeth Svantesson. Det var med hänvisning till det citatet som jag ställde frågan: Är alla allmännyttiga lotterier nu hotade? På det svarade Carl Nordblom: Du får ställa den frågan till Elisabeth Svantesson, för jag vet inte.

Jag står inte här och ljuger. Jag hade ett citat som jag hänvisade till. Och det blev faktiskt inte tydligare i mitt replikskifte med ledamoten Roland Utbult. I första replikskiftet fick jag till svar att det såklart kommer att vara en översyn av alla allmännyttiga lotterier. Det måste det bli, för där ingår även politiska partier. Och i nästa svar fick jag höra: Nej, de andra organisationerna kommer inte att ingå.

Det finns fortfarande väldigt mycket oklarhet och inga tydliga svar.

Fru talman! Teknikens framsteg och digitaliseringen har haft stor påverkan på hur vi spelar. Plötsligt räckte det att ha en mobiltelefon för att kunna spela på kasino. Under 2010-talet blev det allt vanligare med utländska spelbolag som riktade sig mot svenska spelare.

Sedan dess har ett flertal politiska åtgärder vidtagits, med bred politisk förankring, för att ta fram regelverk som är mer anpassade efter nutida förutsättningar. Vi har bland annat avskaffat det svenska spelmonopolet, vilket skedde 2019, och vi har fått på plats ett nytt licenssystem.

Med det nya licenssystemet på plats har den politiska debatten under senare år i stället kommit att fokusera främst på marknadsföring av spel och hur konsumentskyddet kan stärkas för att skapa en mer långsiktig och hållbar spelmarknad. Den socialdemokratiskt ledda regeringen lämnade den 27 januari 2022 ett nytt förslag om en förstärkt spelreglering i syfte att ytterligare begränsa aggressiv spelreklam av de farligaste och mest beroendeframkallande spelen.

Fru talman! Siffrorna talar sitt tydliga språk. Spelberoende är ett växande folkhälsoproblem. Omkring 340 000 svenskar har i dag någon grad av spelproblem. Folkhälsomyndighetens siffror visar att tre av fyra 16-17-åringar nås av spelreklam under en vecka. Dessutom uppger 34 procent av 16-17-åringarna att de har spelat om pengar någon gång under det senaste året. Det är djupt oroväckande siffror som måste tas på största allvar.

Fru talman! Att vidta kraftiga åtgärder i dessa frågor handlar endast om en sak, nämligen att skydda individer från missbrukets förödande konsekvenser. Vi socialdemokrater hade därför gärna sett ett justerat krav på måttfullhet vid marknadsföring av spel. Förslaget gick, enkelt förklarat, ut på att det vid en helhetsbedömning skulle tas i beaktande hur stor risken är för att det spel som marknadsförs kan leda till spelmissbruk samt i vilken utsträckning marknadsföringen når personer under 18 år. Men tyvärr valde den nuvarande högermajoriteten i riksdagen att rösta emot detta förslag.

Vi socialdemokrater välkomnar de förändringar och tillägg till spellagstiftningen som föreslås träda i kraft den 1 juli 2023, men vi menar att de inte är tillräckliga. Spelmissbruk, främst kopplat till kasinospel, är ett växande folkhälsoproblem som borde tas på större allvar. Ett spelmissbruk är förödande för den drabbade individen, de närmaste och för hela samhället.

Fru talman! I detta betänkande behandlar vi även motioner som rör de allmännyttiga lotterierna. Med spel för allmännyttiga ändamål menas spel som med stöd av en särskild licens bedrivs av en ideell förening eller ett registrerat trossamfund. I dag är de allmännyttiga lotterierna en av det svenska civilsamhällets främsta inkomstkällor. Här finns idrottsrörelsens lotteriverksamhet men också Folkspel, Bröstcancerförbundet, Postkodlotteriet, Sveriges Dövas Riksförbund, Bygdegårdarnas Riksförbund, Prostatacancerförbundet och arbetarrörelsens lotteriverksamhet.

Intäkter från lotterierna innebär större möjligheter för de ideella organisationerna att använda resurserna där de anser att behoven är som störst eller inom områden som är svåra att få annan finansiering till. Det skapar ett mer självständigt civilsamhälle som kan ta vara på engagemang som kommer från gräsrotsnivå.

Denna insikt har riksdag och regering, oavsett färg, alltid burit med sig. Det står i spellagen att målet är en sund och säker spelmarknad under offentlig kontroll som värnar intäkterna till det allmänna och som ger goda förutsättningar för allmännyttig ideell verksamhet att erhålla finansiering genom intäkter från spel. Detta är något som en samlad riksdag var överens om fram till så sent som i höstas.

Men i dag, fru talman, vill den samlade högerkonservativa majoriteten i riksdagen använda spelområdet och lotterilagstiftningen som ett verktyg för att skada civilsamhället och den demokratiska motståndskraften.

Tyvärr har vi under de senaste månaderna tydligare än någonsin blivit varse hur Sverigedemokraterna vill försvaga all typ av motstånd och tysta oliktänkande. Det är allt från attacker mot myndighetschefer, den fria akademin, journalistkåren och public service till attacker mot den konstnärliga friheten. Och nu är det attacker mot civilsamhällets finansiering men paketerat som ett förslag om politiska partiers möjlighet att bedriva lotteriverksamhet.

Dessa attacker mot och misstänkliggörande av våra demokratiska instanser och myndigheter från Sverigedemokraternas sida är inte förvånande. Det som är skrämmande, fru talman, är att Moderaterna, Liberalerna och Kristdemokraterna följer efter. I dag handlar det om partiernas lotteriverksamhet. Men vad händer om civilsamhällets organisationer enligt Sverigedemokraterna gör fel saker och säger och tycker fel saker? Kommer vi då att stå här om ett år och debattera lämpligheten i att ideella organisationer bedriver lotteriverksamhet för att säkerställa sin finansiering?

Det är ingen omöjlighet, fru talman. Civilsamhället är under attack globalt. Bara under de senaste åren har över 120 lagar i cirka 50 länder skrivits om i syfte att begränsa civilsamhällets möjlighet att påverka. Lagarna handlar i stort om en striktare statlig övervakning av organisationernas arbete och om att begränsa deras resurser. Vi behöver inte ens lämna EU för att hitta dessa exempel. Vi kan till och med hitta exempel på förflyttningar i dessa frågor här hemma. SD-riksdagsledamoten Björn Söder hotade så sent som i höstas med att frånta organisationen Civil Rights Defenders deras finansiering enbart för att de var kritiska mot den sittande regeringen.

Fru talman! Jag hade förstått om den samlade högerkonservativa majoriteten av olika skäl hade velat ha en debatt om politiska partiers finansiering och om att öka transparensen och lyfta finansieringens betydelse för partiernas arbete. Det hade varit en annan debatt, där alla partier hade kunnat bjudas in för att diskutera förutsättningarna.

I Sverige har vi haft en lång och viktig tradition av brett samarbete mellan alla partier när det gäller konstitutionella frågor, för i slutändan handlar det faktiskt om en enda sak: att värna demokratins spelregler. Men vi är på väg att frångå denna tradition. Statsminister Ulf Kristersson sa i en intervju: Att bara låta Socialdemokraterna ha denna sorts finansiering, med väldigt stora belopp som inget annat parti har, är ohållbart.

Detta citat är djupt problematiskt när det uttrycks av en statsminister. Ulf Kristersson attackerar öppet det största oppositionspartiets finansiering, en finansiering som gör vårt parti mer självständigt och mindre beroende av statligt stöd och skattemedel.

Fru talman! Partier ska föra ideologiska strider. Vi ska utmana varandra i debatter, och vi ska överträffa varandra med politiska lösningar på samhällsutmaningar.

En fungerande opposition är inte ett hot. Den är en del av en fungerande demokrati men också en tillgång för att vässa den egna politiken. Det borde en statsminister också tycka. Det är faktiskt direkt ovärdigt och faktiskt ett förminskande av den egna polititiken att i stället för att hänge sig åt politisk debatt hänge sig åt ett cyniskt spel i syfte att försvaga oppositionen.

(Applåder)

Jag ska passa på att yrka bifall till vår motivreservation, nummer 8. Men vi står även bakom våra andra reservationer.

Fru talman! Jag förstår att jag inte kan få ett tydligt svar. Det är det här som är problematiskt. Å ena sidan får man göra en annan definition av vad politiska partier är om de inte är föreningar. Det är väl någonstans där vi till slut landar, och det blir näst intill grundlagsvidrigt att börja föra den debatten.

Då ska man säga att det finns en egen kategori för politiska partier och därmed kan de inte ingå i den delen av lagstiftningen som rör allmännyttiga lotterier. Eller så måste man göra en översyn av hela den paragrafen i spellagen som rör allmännyttiga lotterier. Då menar Roland Utbult att det kan ske. Därför frågar jag återigen klart och tydligt: Behöver idrottsrörelsen, Bröstcancerfonden och alla de ideella krafterna som i dag får en stor del av sin finansiering genom lotteriverksamhet vara oroliga?

Fru talman! Enda anledningen till att jag går upp i talarstolen är för att jag reagerade på något som Roland Utbult sa i sitt anförande och som faktiskt gjorde mig orolig. Jag har redan påpekat att jag känner oro över det som finansminister Elisabeth Svantesson sa under frågestunden förra veckan.

Roland Utbult uttryckte också i sitt anförande att det behöver göras en översyn av allmännyttiga lotterier i stort. Vill Roland Utbult förtydliga eller utveckla om det handlar om en översyn av alla allmännyttiga lotterier?

Fru talman! Det är oroväckande om det finns en tendens inom Moderaterna att vilja se över regelverket för civilsamhällets finansiering kopplat till de allmännyttiga lotterierna. I så fall måste vi snart få höra från regeringen hur idrottsrörelsen ska göra om den finansieringen försvinner. Och hur ska Bröstcancerfonden göra om en stor del av dess finansiering försvinner om regelverket för de allmännyttiga lotterierna ska ses över i stort? Detta är oroväckande och går på tvärs mot det Carl Nordblom tog upp i sitt anförande.

Måste man inte gå till botten med detta om det här ska ses över i stort? Det är oroväckande att vi inte får ett svar på detta.

Fru talman! Jag tackar Carl Nordblom för anförandet.

I sitt anförande tog han upp hur mycket lotteriverksamheten betyder för civilsamhällets och främst idrottsrörelsens finansiering. Med anledning av detta blev jag lite chockad när jag hörde finansminister Elisabeth Svantesson under riksdagens frågestund i förra veckan säga: "Det här är en fråga som vi i regeringen ser över just nu därför att det var länge sedan vi såg över reglerna för de allmännyttiga lotterierna." Och: "Vi ser över reglerna och kommer att återkomma i formatet med våra fyra partier. Men det är dags att se över lotterierna." Det här är citat ut ett längre svar.

Detta föranleder min fråga: Öppnar finansministern i och med detta svar upp för att reglerna för de allmännyttiga lotterierna i stort ska ses över?

Fru talman! Jag vet inte om jag riktigt förstod inlägget. Å ena sidan var frågeställningen varför det tog så lång tid och varför frågan processades så länge, och å andra sidan invändes att detta stressats fram.

Jag är jätteglad om vi snart får fram demokrativillkor. Det viktigaste för mig är nämligen att vi får möjlighet att säkra att medel inte går till felaktigheter och inte används på fel sätt. Jag beklagar att regeringen, när vi väl hade en produkt på plats, valde att dra tillbaka den - och i dag vet vi inte ens när något kommer.

Om vi alla är eniga om att skattemedel ska användas på rätt sätt tycker jag att vi också ska stå upp för detta när det finns förslag som gör det möjligt att förhindra att skattemedel används på ett felaktigt sätt, inte bara i den här sektorn och när det gäller civilsamhället. När vi pratar om felaktigheter i hur skattemedel används hoppas jag att jag får se alla riksdagens partier ställa sig bakom förslag om hur vi kan stoppa även till exempel välfärdsbrott och felaktigt användande av skattemedel i det sammanhanget.