Denis Begic

Herr talman! Det är klart att det inte är trafikutskottet utan civilutskottet som debatterar, och det som jag tidigare framförde i debatten avsåg just vad vi kan göra på civilutskottets område gällande fastighetsrätt. Det handlar om att underlätta för hyresbostäder, flerfamiljshus och samfälligheter och om rätten att bygga. I dag finns det många hinder för det, vilket flera bostadsbolag och samfälligheter jag pratat med vittnar om, som jag nämnde tidigare. Jag bor själv i en sådan samfällighet.

Jag hoppades att ledamoten Olofsgård skulle ha ett svar på vad man skulle kunna göra på vårt område. Det kan handla om att underlätta genom att ändra lagar som gäller tillåtelser och byggande. Energibolagen kan få tydligare ansatser när det gäller hur de ska ställa sig. En annan fråga är Lantmäteriets pris och kostnaden för en ny anläggning för laddinfrastruktur. I dag rör det sig om enorma summor pengar, och där skulle man kunna underlätta. Jag hoppas att det är sådana konkreta förslag som ledamotens regering kommer att lägga fram. Det kan hjälpa oss att se till att Sverige går en god framtid till mötes. Det här är viktigt för landet. Även innovationer behövs.

Herr talman! Först måste jag säga att vi som socialdemokrater inte har någonting emot äganderätt. Det är många av oss socialdemokrater som äger sina hus. Däremot har vi haft ett större byggande av hyresrätter, då vi har koncentrerat oss på det.

Men det var inte därför jag begärde replik, utan jag tänkte tala om laddstolpar. Jag hade även en diskussion med ledamoten Lars Beckman om detta. Det är glädjande att Liberalerna i regeringsställning tar sig an en så viktig punkt som laddinfrastrukturen. Jag hörde ledamoten Olofsgård säga att det nu är tydligt att man ska jobba med detta.

Då vill jag fråga: Vilka är de tydliga åtgärder som regeringen nu kommer fram med? Jag kan inte läsa mig till detta, men jag skulle vara väldigt intresserad av att få höra vilka reformåtgärder som regeringen nu kommer att driva fram. Det skulle vara intressant för oss socialdemokrater att se om detta i så fall är någonting som vi kan stödja eller inte.

Vilka andra konkreta reformer vill regeringen nu driva fram? Det är intressant för oss att se om vi kan hjälpa regeringen och vara ett stöd i detta arbete, om det nu ska byggas mer eller göras någonting annat.

Det är mina två frågor, som jag gärna skulle vilja ha svar på.

Herr talman! Jag anser inte att den förra regeringen har varit så senfärdig på den här bollen, utan tvärtom tycker jag att man har jobbat väldigt hårt för att få fram fler laddstolpar.

Problemet är ju förstås för den som vill bygga i Stockholm att man måste ha tillgång till el och att alla som skulle vilja ha elbil i Stockholm inte kan få det eftersom elen inte räcker till. Vi måste alltså bredda diskussionen. Detta är inte bara civilutskottets ansvarsområde, utan flera utskott skulle behöva sätta sig ned och diskutera hur vi skulle kunna lösa infrastrukturen när det gäller laddstolpar och laddbilar i hela landet.

Det har också varit en prisfråga. Förra regeringen har lagt många miljoner på att vi ska bygga mer, men det har också handlat om innovationer.

Det som jag tycker kanske har varit mest problematiskt har varit att alla bolag som vill bygga elbilar vill komma med sina egna lösningar. Där måste vi inte bara i Sverige utan även i EU se till att du oavsett vilket märke du har på bilen ska kunna ladda med full kraft på laddstationerna. Oavsett om du är i Gävle hos Lars Beckman, i Örebro hos mig eller vid kusten i Spanien måste du kunna ladda med full kraft. Vi måste jobba med EU för att nå de här målen.

Herr talman! Jag tackar Lars Beckman för repliken.

Detta är ett angeläget ämne. Jag satt själv i trafikutskottet under den förra mandatperioden och jobbade väldigt hårt för att vi ska kunna ha fler laddstolpar inte bara nära hemmet utan också ute i landet.

Detta är en viktig framtidsfråga för Sverige. Jag ser nu att även moderater och andra tycker att det är en viktig fråga, vilket gläder mig. Nu har jag sträckt ut handen och sagt att vi kan jobba tillsammans här för att underlätta. Det handlar om flera saker, och tyvärr sträcker det sig också över flera utskott.

Jag bor själv i en samfällighet där vi inte får bygga, och det beror inte på att vi inte har möjlighet utan på att energibolaget säger att det inte är tillåtet att bygga där - hela infrastrukturen för el ska byggas om.

Det finns alltså flera saker här som vi glädjande nog skulle kunna ta hand om och diskutera vidare för att komma fram till en lösning som innebär att människor som bor i hyresrätter eller samfälligheter faktiskt har möjlighet att ladda sina elbilar så nära hemmet som möjligt.

Jag vet att det finns några fastighetsägare som har valt att inte ha bilar. Det finns de som försöker undersöka möjligheterna att inte ha garage eller parkering utan att de som bor där i stället är fria att välja att ingå i bilpooler eller annat. Jag kan inte svara på det, eftersom det är de som bygger, men jag kan lova att när vi träffar de olika hyresbolagen kommer jag att ta reda på hur de tänker kring den här frågan så att vi kan ta med oss det.

Herr talman! I dag debatterar vi i civilutskottet även fastighetsrätten; vi har ju flera debatter här i dag. Jag vill inledningsvis yrka bifall till reservationerna 4 och 7.

Herr talman! Jag är ny i civilutskottet, vilket gläder mig väldigt mycket. De frågor som avhandlas i civilutskottet är verkligen viktiga för vårt samhälle. Vi kommer inom en snar framtid att debattera också bostadspolitiken, men det är inte mindre viktigt att debattera fastighetsrätt.

Detta betänkande tar upp många viktiga frågor som just nu, i svåra tider, känns extra viktiga. Det handlar om frågor som tomträtt, laddinfrastruktur, vindkraft, lantmäteri och så vidare. Dessa frågor betyder väldigt mycket för att få en fungerande bostadsmarknad. Jag kommer att koncentrera mig på några frågor som tas upp i betänkandet.

Herr talman! Eftersom jag är ny har jag kollat lite på hur tidigare debatter har gått till. Det har diskuterats väldigt mycket lantmäteri. Det finns starka skäl att debattera och diskutera lantmäteri. Det är viktigt. Lantmäteriet ska se till att det byggs mer i Sverige och att handläggningstiderna minskar.

Jag är en stark förespråkare för att vi ska digitalisera mer. Det är genom digitaliseringen som vi kan nå målet att minska tiderna och vara mer transparenta och mer innovativa. Hela samhället tjänar på detta.

Jag vill ändå lyfta ett varningens finger i dessa oroliga tider. Att dela data utan att veta hur, av vem och när de används är något som riksdagens ledamöter måste ta på största allvar, för dessa data kan också användas mot oss.

Låt mig vara tydlig: För samhällsplaneringen, för klimatet och för smarta och hållbara samhällen behöver geodata delas. Lantmäteriet ska göra det, men vi måste lägga ännu en dimension till detta, nämligen säkerhetsfrågan. Svenska medborgare kräver det av oss i dessa oroliga tider.

Herr talman! Om vi bygger en massa bostäder behöver dessa bostäder värme, el och infrastruktur. När vi pratar om fastighetsrätt är det viktigt att alla aspekter av byggandet beaktas. Ska vi nå klimatmålen måste människor kunna göra saker lätt och rätt.

Att ha laddstationer nära hemmet är en viktig prioritering, och därför bör vi underlätta för till exempel samfälligheter och flerbostadshus att ha laddstationer nära hemmet. I dag finns det alldeles för många regler som gör det svårt att bygga laddinfrastruktur nära hemmet. Även om föreningar bygger laddstolpar är det inte säkert att de blir godkända. Det måste vi i riksdagen titta på för att underlätta byggande av laddinfrastruktur.

Herr talman! Det som sker på den svenska fastighets- och bostadsmarknaden är av stor strategisk betydelse för samhällets utveckling och en viktig fråga för kommunerna, som har bostadsförsörjningsansvaret. Fram till 2010 hade kommunerna möjlighet att köpa mark genom förköpslagen. Den avskaffades 2010 trots att flera instanser avrådde från det.

Mycket har hänt sedan 2010, och detta inkluderar dessvärre oönskade effekter av en lagstiftning där det har uppstått många hål. Det är allvarligt att strategisk mark i kommunerna numera ofta ingår i avancerade köp- och säljupplägg som sällan syftar till någon positiv samhällsutveckling utan enbart handlar om kortsiktighet och vinstmarginaler.

Det som är allra värst är dock den organiserade brottslighet som också utnyttjar denna möjlighet. Vi måste på alla sätt stoppa den organiserade brottsligheten. Därför vill jag uppmana regeringspartierna att skyndsamt titta på förköpslagen. Utredningen ska vara klar i december, tror jag, men vi behöver redan nu börja titta på lagen.

Herr talman! Sverige befinner sig i en lågkonjunktur. Detta är särskilt påtagligt i byggbranschen. Byggandet av bostäder har inte minskat utan nästan helt försvunnit. Flera av byggföretagen visar nu på drastiska minskningar, och varslen har börjat. I går hade vi ett seminarium där några påpekade att byggandet i år kanske minskar med 70 procent. Det betyder att många människor går mot arbetslöshet.

Regeringen måste nu agera för att underlätta för byggandet. Under pandemin krokade vi arm med oppositionen för att se till att människor i Sverige skulle få det lite lättare. Samma sak gällde för företag - det satsades många miljarder på företag för att de inte skulle gå i konkurs.

Tyvärr krokas det inte arm på samma sätt nu när vi har en lågkonjunktur. Det är synd, herr talman, för Sverige har råd att bygga mer. Det vi inte har råd med är att fler människor blir arbetslösa.

(Applåder)

Fru talman! Jag tackar ministern för svaren. Som ministern märker finns det ett stort engagemang för de här frågorna och många olika perspektiv för hela Sverige. Det gläder mig att ministern tar till vara de utredningar som initierades av den socialdemokratiska regeringen för att kunna bygga fler bostäder.

Jag håller med om att vi inte ska raljera över de här sakerna, för det är otroligt viktigt att människor har tak över huvudet. Min mening var inte att raljera, utan min mening var att vi i Sverige behöver bostäder för att det här landet ska utvecklas på det sätt som vi alla vill. Det handlar om grön omställning, om jobb och om att flytta dit där arbete finns. Det är detta jag har ställt en interpellation om, och det är förstås också det jag förväntar mig svar av ministern om.

Jag kan lova ministern en sak, och det är att vi inte kommer att vara tysta. Det kommer förmodligen att komma fler interpellationer, fler frågor och fler debatter om detta. Vi får inte glömma att det fortfarande finns många människor som har stora behov av bostäder - återigen: oavsett form.

Därför har det varit min förhoppning att jag ska få svar på hur man kan bygga fler små bostäder. Om inte investeringsstödet är svaret skulle jag gärna vilja veta om svaret är ränteavdrag, förmånliga lån eller någonting annat som den här regeringen kan införa så att människorna kan köpa sin första bostad. Det finns goda exempel runt om i Europa, exempelvis i Finland, Tyskland och Holland. Jag tror inte att vi behöver uppfinna hjulet. Vi behöver ta tag i det här, framför allt nu när det är lågkonjunktur. Det är då man ska satsa.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Tack för debatten!

Fru talman! Min fråga var vilka konkreta reformer som statsrådet och regeringen arbetar med. Det är inte särskilt förtroendeingivande att gång på gång hänvisa till mantrat "reformer ska genomföras". Berätta för oss i kammaren och de som tittar på tv vilket arbete som egentligen pågår i Regeringskansliet och departementet, Andreas Carlson. Om det vet vi ingenting.

Vi vet dock att det råder brist på bostäder. Vi vet att lösningen är att bygga fler bostäder. Vi vet att de högerkonservativa partierna har avskaffat investeringsstödet, som har varit ett avgörande incitament för att bygga hyresrätter med rimliga hyror. Allt detta vet vi. Men frågorna som behöver svar är: Vad planerar regeringen att göra? Vilka reformer är på gång? Och när kan man förvänta sig att de levereras?

Bostadsbristen är för många människor något verkligt här och nu. Dessa människor kan inte bo i reformer som ska genomföras. Det är dessutom oklart när och hur dessa reformer ska genomföras. Människor behöver tak, golv, väggar, fönster, el, vatten och avlopp. De behöver hyresrätter, bostadsrätter, villor och radhus.

Jag har full respekt för att statsrådet arbetar hårt och att det blir många och långa dagar. Jag ser framför mig att statsrådet kommer till departementet tidigt på morgonen, och säkert går hem sent på kvällen. Men hur fördriver statsrådet tiden däremellan? Vad är det egentligen som uträttas? Hur ser det konkreta arbetet ut? Och när blir det något synligt resultat? Är det i år, nästa år eller om fyra år? När kan vi se resultaten?

Fru talman! Jag vet att frågorna är många, men de är viktiga för många människor i det avlånga landet Sverige. De förväntar sig svar. Därför är det en skyldighet för mig och oss i oppositionen att åtminstone försöka få mer konkreta svar än att "reformer ska genomföras".

Jag ber ministern att ge oss åtminstone något exempel på hur det skulle kunna bli fart på bostadsbyggandet.

Fru talman! Tack, ministern, för svaret, även om det hänvisades till den föregående debatten!

I regeringens budget finns inte en enda stavelse om hur vi ska bygga fler bostäder. Det är ett riktigt slag i magen för alla de unga som vill flytta hemifrån. Bostadsbyggandet bromsar inte in - det tvärnitar.

Det är inte bara för ungdomar som vill flytta hemifrån som det behöver byggas mer. Det är också för att bostadskarriären ska kunna fortsätta. Då kan även ungdomarnas föräldrar flytta från större hus och lägenheter, där i sin tur en ung familj kan flytta in. Därför är det viktigt att det byggs så mycket så möjligt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Av regeringsformen framgår att det allmänna ska trygga rätten till arbete, bostad och utbildning. Det ingår i de grundläggande målen för den offentliga verksamheten. Därför kan man som regering inte luta sig tillbaka och tro att marknaden ska lösa dessa problem. Om inte bostadsministern känner till det kan jag nämna att det inte bara är här i Sverige som man tycker att man behöver stötta bostadsbyggande med till exempel investeringsstöd, som nämndes tidigare här. Det görs så i Tyskland, Holland och våra grannländer. Det bör vi också göra här i Sverige. Finland, som är hälften så stort befolkningsmässigt, ger motsvarande cirka 40 miljarder kronor till bostadsbyggandet.

Men för mig handlar bostadsbyggandet inte bara om att få fler bostäder. Det handlar om mycket mer. Det handlar om att man kan flytta till orter och få jobb. Det är alltså också en arbetsmarknadspolitisk fråga.

När nu norra Sverige har stora behov av människor som kan ta jobb är det viktigare än någonsin att det finns bostäder att tillgå. Jag vet att den nuvarande regeringen har glömt halva Sverige, men just nu skapas det massor med jobb i de norra delarna av Sverige. Därför är det också viktigt att man stimulerar byggandet av bostäder i norra Sverige. Om de är tillfälliga eller för alltid spelar ingen roll. Om det är lägenheter eller villor spelar ingen roll. Viktigast är att människor kan flytta och ta jobb. Man kan inte som regering luta sig tillbaka och tro att någon annan ska lösa problemen.

Bostadsministern måste vara lyhörd för hur läget ser ut, framför allt när vi nu går in i en lågkonjunktur. Därför vill jag höra av bostadsministern hur man ska kunna få fler bostäder att byggas, just med hänsyn till det arbetsmarknadsläge vi har. Det framgår varken av budgeten eller av slottsavtalet.

Fru talman! Vi pratar just nu om prostitution. Det är det som är kärnan i denna fråga, och det var därför jag gick upp i debatten. Det handlar inte om all annan kriminalitet, för där kan vi komma överens. Men inom prostitution är kvinnorna utsatta, och återigen ska de som har det värst anses vara kriminella.

Jämställdhetsministern säger att hon träffar poliser i sitt yrke. Det gläder mig att vi har fått en åklagare som jämställdhetsminister, för hon förstår dessa frågor. Samtidigt oroar det mig att jag inte får svar på frågan om jämställdhetsministern anser att dessa kvinnor är kriminella. För mig kan de aldrig vara kriminella, och det får inte finnas en sådan formulering i någon svensk lagstiftning. De är de mest utsatta av alla.

Jag ställer frågan igen: Anser jämställdhetsministern att dessa kvinnor är kriminella och bör utvisas?

Fru talman! Varmt grattis till ministerposten, statsrådet! Jag är glad över att en åklagare som har erfarenhet av människohandel är just jämställdhetsminister. Jag tror också att jämställdhetsministern har mycket större erfarenhet av dessa frågor än de flesta av oss i den här kammaren. Men jag vill delta i den här debatten eftersom det kan uppfattas som om den bara handlar om kvinnofrågor när det är en mycket större fråga som inte bara rör kvinnor. Det är en samhällsproblematisk fråga.

Jämställdhetsministerns kollega Maria Malmer Stenergard sa i en intervju med SVT att om man kommer till Sverige och gör allt man kan för att integreras - följer lagar, normer och värderingar - ska man inte vara orolig.

Låt mig berätta om en flicka - vi kan kalla henne Sara - som blev kidnappad av män när hon var 15 år. Hon såldes och våldtogs flera gånger. Sedan såldes hon igen - och igen - för en 15-årig flicka inbringar, som jämställdhetsministern vet, väldigt mycket pengar till dessa satans människohandlare.

Till slut, när Sara hade sålts kanske fem gånger, hamnade hon i en lägenhet på Östermalm i Sverige. Där våldtogs, misshandlades och utnyttjades hon kanske tio gånger om dagen av svenska män.

En dag efter tio år när Sara kanske är 25 år lyckas hon fly och hamnar hos en svensk polis. Då får hon reda på att hon bor i Sverige och ska utvisas. Hennes brott är att hon har blivit kidnappad av män och utnyttjad på det mest avskyvärda sätt, återigen av män. Om hon inte lyckats fly hade hon hamnat på en ännu svartare marknad där man säljer människodelar och kanske gått mot en säker död. Var i den svenska lagen står det att Sara gjort sig skyldig till bristande vandel?

Det är min skyldighet att hjälpa Sara och alla kvinnor som hamnar hos dessa kriminella män. Jag måste ta kvinnorna i försvar och säga till ministern att hjälpa dem och vara mer mänsklig när det gäller deras situation. Ge dem åtminstone andrum i Sverige! Det är inte Sara som ska straffas utan helt andra personer.

Enligt osäkra källor finns det i dag 200-250 kvinnor som prostituerar sig i Sverige. De flesta är utländska kvinnor. Det finns förstås även svenska tjejer som hamnar där. De hotas inte av utvisning, men de hotas av att det svenska samhället inte tar hand om dem. Det får vi ta en annan interpellationsdebatt om.

Det är alltså inte tusentals kvinnor som vi ska ta hand om här, utan de är väldigt få. Sverige, som är ett av de rikaste länderna i världen, har råd att ta hand om de här människorna och ge dem andrum. Därför vill jag uppmana ministern att ta kontakt med till exempel Talita och lyssna på vad de säger och att ta kontakt med de poliser som har jobbat med de här frågorna och lyssna på vad de säger.

Dessa kvinnor är inte kriminella. Låt inte SD:s människosyn färga av sig på er liberaler!

Fru talman! Jag måste ge kredd till jämställdhetsministern, som sa i en DN-intervju, om jag minns rätt, att det här inte ska vara grund för utvisning. Men hon nämnde inte med ett enda ord att dessa kvinnor inte är kriminella. Min konkreta fråga blir alltså: Anser jämställdhetsministern att dessa kvinnor är kriminella, och bör de i så fall utvisas ur Sverige?

(Applåder)

Herr talman! Sedan Rysslands invasion av Ukraina är vi alla oroliga för vad nästa steg för den maktlystna regimen i Ryssland kan vara. Både Ryssland och Kina har stort ekonomiskt inflytande i länder på västra Balkan, och det hotar stabiliteten inte bara på Balkan utan även i hela Europa.

För att minska påverkan är det viktigt att länder på västra Balkan får känna att Europa står bakom dem. Länder som Nordmakedonien och Albanien har gjort allt EU bett dem att göra. Ändå blockeras de. När man inte blir insläppt trots alla åtgärder man gjort betyder det att människorna där förlorar förtroendet för EU. Det är ingen bra signal för länder som vill komma in, till exempel Bosnien och Hercegovina samt Montenegro.

Min oro ligger i det faktum att några av dessa nu närmar sig Ryssland och Kina i stället för Europa. Därför vill jag fråga utrikesministern hur han och regeringen ser på situationen på västra Balkan och om han delar den oro jag beskriver. Kommer regeringen aktivt att jobba med frågan inför ordförandeskapet?