Magdalena Thuresson

Fru talman! Jag vill igen understryka att jag tar kraftigt avstånd från den retorik som har en underton av eller till och med uttrycker rakt ut att regeringen eller företrädare i Sveriges riksdag på något sätt skulle vara likgiltiga inför den katastrof vi ser.

Konflikten får inte användas för att piska fram stridigheter mellan grupper i Sverige. Vi vill inte se hot, hat och våld i Sverige grundas på kriget mellan Hamas och Israel.

Jag har bara två minuter till förfogande, men låt oss lyfta blicken framåt. Det som nu sker är inte bara en katastrof här och nu, utan det tar oss längre från en förhandlad tvåstatslösning där israeler och palestinier kan leva fredligt sida vid sida.

För alla som har besökt Israel och Palestina är det slående hur fundamentalt olika världsbild människor på olika sidor av konflikten har. Den klyftan växer sig nu än större. De sår och det hat som nu skapas i hela generationer kommer att ta lång tid att läka, och det är vi många som oroas över.

Jag vill igen understryka att den humanitära situationen i Gaza är bortom fruktansvärd. Alla insatser måste till för att få obehindrat humanitärt tillträde. Gisslan måste friges. Kriget måste få ett slut. Rättsliga instanser behöver utreda brott.

Herr talman! Det är svårt att hitta tillräckligt starka ord för att beskriva den humanitära situationen för civilbefolkningen i Gaza, men om jag måste försöka säger jag fullständigt katastrofal.

Omvärlden måste sätta hårt tryck på Israel, och jag återkommer till det. Men omvärlden måste också sätta hårt tryck på Hamas. Det var Hamas som startade kriget, och ansvaret för rådande situation vilar tungt på Hamas. Kriget kan ju avslutas omedelbart om Hamas lägger ned vapnen och friger gisslan.

Herr talman! Det finns en underton av att regeringen skulle vara likgiltig inför den katastrof vi ser. Det är en retorik jag tar kraftigt avstånd från. Regeringen har återkommande uttryckt sin djupa oro och bestörtning över det enorma lidande civilbefolkningen i Gaza utstår och konsekvent understrukit att Israels försvar måste ske inom ramen för internationell rätt. Folkrätten gäller alltid och överallt, utan undantag.

Vi har ett ansvar att agera för att förhindra den humanitära katastrof vi nu ser. Den akuta bristen på mat, vatten, mediciner och skydd är fullkomligt förödande och kräver omedelbara åtgärder för att hindra mer död och nöd.

Vi kan nu se att Israel till viss del har tagit intryck av omvärldens tryck och börjat släppa in viss nödhjälp, men långt ifrån tillräckligt. Sverige och omvärlden behöver öka trycket på Israel för att säkra obehindrat humanitärt tillträde.

Herr talman! Låt mig säga några ord om den bild som målas upp av att UNRWA är den enda organisation som kan förmedla humanitärt bistånd i Gaza. Jag lyssnade i går på Studio Ett, som gästades av Carl Skau, biträdande chef för FN:s livsmedelsprogram. Han berättade om World Food Programmes imponerande verksamhet i Gaza och var väldigt tydlig: Att de har kapaciteten för att leverera råder det ingen tvekan om.

Han sa också att World Food Programme har tusentals ton mat på gränsen och att de kan skala upp sin verksamhet om de erbjuds möjligheterna till det. Han vädjade självfallet också om omvärldens fortsatta tryck på Israel att släppa in nödhjälp och konstaterade att det behövs många fler lastbilar och tillträde till hela Gaza.

Sverige är ett av de länder som ger mest humanitärt stöd till Gaza, genom bland annat World Food Programme. Jag förutsätter att det kommer att råda total enighet om att Sverige fortsatt ska vara en stor givare av humanitärt stöd. Främsta fokus just nu måste vara att säkerställa att det humanitära stödet kommer civilbefolkningen till del.

Herr talman! Samtidigt som vi gör allt för att få in nödhjälp till civilbefolkningen i Gaza och arbetar i alla diplomatiska kontakter och multilaterala organisationer för att få slut på kriget behöver det också påminnas om att människor fortfarande hålls som gisslan. Gisslan måste ovillkorligen friges. Jag hörde en socialdemokrat nämna detta i sitt inlägg. Vi behöver alla upprepa detta krav.

För att förhindra en humanitär katastrof behöver omvärldens tryck på Israel och Hamas öka.

Herr talman! Jag har en fråga till statsrådet Benjamin Dousa.

Handel med andra länder gör Sverige rikare och skapar jobb och tillväxt. Hälften av vår bnp kommer från export, en export som bygger vår ekonomi och som varje år finansierar förskoleplatser, cancervård och äldreomsorg.

Försvåras förutsättningarna för svenska företag att handla med andra länder försvåras också Sveriges möjligheter till försvarssatsningar och satsningar på rättsväsen eller vård, skola och omsorg. Handel med andra länder gör oss inte bara rikare utan också tryggare.

Jag har hört statsrådet säga att Sverige är världens just nu mest frihandelsvänliga land. Hur arbetar regeringen för att få på plats fler frihandelsavtal och öppna upp fler marknader för svenska företag?

Herr talman! Jag kan konstatera att Socialdemokraterna på ganska många områden säger en sak och gör en annan. Det är inte helt enkelt att förstå. Beskedet från Olle Thorell i talarstolen är tydligt. Men det senaste inlägget är inte helt tydligt. Tycker Socialdemokraterna att det är rimligt att använda detta verktyg också för att pröva förutsättningarna för att få till ett bättre återvändande? Annars är det väldigt orimligt. De säger att de vill använda biståndet på ett sätt men gör inte det. Detta känner man igen från många politikområden. De säger att de vill vända på många stenar. Men sedan är de inte beredda att vända på så många stenar i alla fall.

Jag kan bara konstatera att om Socialdemokraterna inte är beredda att ens pröva detta då ser de inte heller de stora problem som Sverige har haft och som Sverige har när det gäller att ett nej inte alltid har varit ett nej.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt

Herr talman! Jag tackar Olle Thorell för hans anförande.

Olle Thorell pratade i sitt anförande bland annat om bistånd som verktyg i migrationspolitiken och att det är någonting som han är kritisk till. Han uttryckte sig på ett liknande sätt i budgetdebatten här i december. Då sa han: "Vi är kritiska till att biståndet ska användas som verktyg för att tvinga fram större återvändande."

Denna debatt var den 15 december förra året.

I december 2021 höll dåvarande justitie- och inrikesminister Morgan Johansson pressträff om återvändande. Då sades bland annat att bistånd bygger på respekt mellan landet som får och landet som ger. Beskedet var att Socialdemokraterna vill använda bistånd som påtryckning vid utvisningar.

Min fråga är: När ändrade Socialdemokraterna uppfattning, och framför allt varför?

Fru talman! Bistånd ska förbättra levnadsvillkoren för människor som lever i fattigdom och förtryck. Det är målet för utgiftsområdet; om det är vi överens. Men Sverige ger inte bistånd till alla världens länder och inte till alla organisationer. Vi väljer samarbetspartner och måste prioritera i vårt bistånd.

Regeringen har bland annat sagt att vi behöver se över biståndet och hur det kanaliseras till länder som exempelvis vägrar ta emot sina egna medborgare som blivit utvisade från Sverige. Det har Centerpartiet historiskt motsatt sig. Min fråga är hur det kommer sig att Centerpartiet inte ens kan tänka sig att pröva möjligheten att använda biståndet som ett utrikespolitiskt verktyg exempelvis kopplat till återvändande och migration.

Fru talman! Det Janine Alm Ericson säger stämmer helt enkelt inte. Det står tydligt i regeringens budget för utgiftsområde 7 att detta är ett av de viktigaste utrikespolitiska verktygen. Det stämmer heller inte att biståndet minskar. Det regeringen har gjort är att ändra budgeteringsprincipen för biståndet. Vi står inte längre bakom att det varje år ska vara kopplat till en viss andel av bni utan har i stället en ram.

Tittar man på hur mycket pengar Sverige lägger på bistånd de tre år under vilka vi kommit överens om denna ram, 56 miljarder årligen, och hur mycket pengar Sverige lade på bistånd de tre åren innan kan man se att biståndet ökar.

Det här är viktiga frågor, Janine. Detta är ett av de viktigaste utrikespolitiska verktygen, enligt regeringen, och biståndet ökar faktiskt de kommande åren. Vi står dock inte längre bakom principen att biståndet ska öka automatiskt år efter år kopplat till andel av bni. I stället har vi den här nya modellen med en ram.

Fru talman! Att rusta försvaret och gå med i Nato handlar ju om att göra Sverige säkrare. I Janine Alms partikollega Jacob Risbergs anförande sa han att han önskade att han skulle kunna säga, fritt ur minnet: Älskade barn, det blev aldrig krig. Det är just för att föräldrar ska kunna säga så till sina barn som vi gör allt det här - rustar upp försvaret och går med i Nato. Det är för att det inte ska bli krig. Det är en rätt viktig aspekt att ha med i debatten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt

Vad gäller utvecklingsbiståndet har regeringen slagit fast att det är ett av de viktigaste utrikespolitiska verktygen för att säkerställa svenska intressen, fred och trygghet. Utvecklingsbiståndet är ett väldigt viktigt utrikespolitiskt verktyg.

Sverige har fortfarande ett enormt stort bistånd, och det måste vi fokusera och analysera bättre än vad man gjort tidigare, till exempel för mer säkerhet.

Fru talman! Det är att ta till vara Sveriges intressen i EU att ha en framåtlutad position och komma in tidigt i processer. Det är så man kan påverka på riktigt. Processer i EU tar väldigt lång tid, och om man kommer in mot slutet är möjligheterna att påverka betydligt mer begränsade än om man har en framåtlutad position och är med från början och låter Sverige ha en tydlig röst.

Det är också en prioriterad fråga för regeringen att öka antalet svenskar i EU-institutionerna. Också det är ett viktigt sätt att göra Sveriges röst starkare och att öka vårt inflytande i EU-samarbetet.

Det handlar helt enkelt om att se till att Sveriges röst hörs från början och att Sverige har en position tidigt i processerna så att vi kan påverka för Sveriges bästa. Det är en EU-politik som tar till vara Sveriges bästa.

Fru talman! Tack för frågan! Jag delar inte den bild som presenterats. Regeringen vill ha ett ökat engagemang i EU, så som har sagts i den utrikespolitiska deklarationen i dag.

EU är Sveriges viktigaste utrikespolitiska plattform. Från regeringens sida har man varit tydlig med att om vi ska stärka svensk röst och svenskt inflytande i EU, vilket är oerhört viktigt, är det också viktigt att komma in tidigt i processer och att vara engagerad. Det är denna regering, och det avser den fortsatt att vara.

Regeringen har en väldigt framåtlutad position i EU-samarbetet och vill öka svenskt engagemang i dessa frågor. Det är viktigt att komma in tidigt i processer. Det är självklart bra med stora och breda överenskommelser, och jag har svårt att se att Jessika Roswall skulle tacka nej till att ha samtal med Socialdemokraterna. Man har samtal med alla partier och förankrar regeringens ståndpunkt i EU-nämnden, precis som brukligt.

Fru talman! Det finns ingen konflikt när det gäller hur otroligt nödvändigt och viktigt det är att det kommer in nödhjälp till den extremt hårt drabbade civilbefolkningen i Gaza.

Däremot är det fler länder än Sverige som har fattat beslut om att pausa sina utbetalningar till UNRWA till dess att det finns en utredning klar. Jag vill också understryka att det här är ett beslut som är fattat av myndigheten. Det är Sidarutiner. När det framkommer misstanke om korruption eller i det här fallet något så allvarligt som att det ska ha förekommit terrorism är det rutin på myndigheten att pausa utbetalningar, ta emot utredningar och sedan se hur man går vidare.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt

Nödhjälpen till Gaza måste öka. Därför har vi skjutit till mer pengar till andra organisationer. Som jag nämnde i mitt anförande behöver vi sätta press på Israel att öppna fler vägar för humanitärt stöd inne i Gaza. Det behövs också ett eldupphör av humanitära skäl så att vi kan hindra död och lindra nöd. Det är oerhört viktigt.

Fru talman! Jag uppfattade inte riktigt någon fråga, men jag ska kommentera det som Lotta Johnsson Fornarve säger och påminna om vad utrikesministern sa tidigare i debatten: Biståndet är inte fryst och stoppat för all framtid, utan det är pausat fram till dess att en utredning är klar. När denna utredning sedan finns på bordet får vi ta ställning till hur vi går vidare.

Vi har ett ansvar för att agera. Men vår lojalitet är inte med en enskild organisation, utan vårt ansvar är att se till att hjälpen når fram. Därför har vi också ökat stödet till andra organisationer i väntan på att utredningen ska bli klar. Det viktiga är att mer humanitärt stöd kommer in. Det finns andra aktörer. Dem ska Sverige stötta till dess att vi har en utredning att ta ställning till och kan se hur vi går vidare därefter.

Fru talman! Det finns onekligen mycket att ta upp i en utrikespolitisk debatt den 14 februari 2024.

Processen att bli medlem i Nato, som inleddes våren 2022, är på väg mot mål. Sverige kommer snart att vara medlem i Nato. Endast ett medlemslands slutgiltiga ratificering återstår. Det betyder att vi inom kort kan påbörja nästa del, att bygga ett försvar tillsammans med våra allierade. Sverige står inte längre ensamt.

I december presenterade regeringen den nya reformagendan som pekar ut inriktningen för det svenska, mycket omfattande, biståndet de kommande åren. Situationen i Röda havet intensifieras och kan få omfattande följder. Protesterna i Iran är inte längre högst på agendan, men det modiga folket i Iran behöver fortsatt omvärldens stöd.

Om mindre än 100 dagar kan väljarna gå till vallokalerna och rösta i Europaparlamentsvalet. I höst är det presidentval i USA, ett val som kommer att påverka också oss.

Fru talman! Jag har bara sex minuter till mitt förfogande. Jag kommer därför att avgränsa mig till två saker, det långsiktiga stödet till Ukraina och den humanitära situationen i Gaza.

Ryssland har under lång tid utmanat och hotat den europeiska säkerhetsordningen. Många har varnat, men de flesta ville inte inse allvaret i och med Rysslands agerande. För snart två år sedan var det ingen som längre kunde blunda.

Det vi inte trodde skulle kunna hända hände. Det var en fullskalig invasion av ett självständigt, fredligt och demokratiskt land i Europa - krig. Trots att många före invasionen sa att priset av en invasion skulle bli för högt för Putin var det så det blev.

Den politiska ledningen i Ryssland agerar laglöst och tvekar inte att använda militärt våld och våld mot civila för att nå sina politiska mål.

Fru talman! Det är obehagligt att tänka på kriget. Det är inte långt bort, och det är grymt. Rysslands angrepp mot civila väcker avsky. Tanken på de kidnappade och bortförda ukrainska barnen lämnar ingen oberörd. Ukraina måste inte bara vinna det här kriget. Världen måste också hålla Ryssland ansvarigt för sina brott.

Sverige har hittills stöttat Ukraina med stöd motsvarande 30 miljarder kronor. Det är ett omfattande stöd. Men vi måste vara förberedda på att stötta Ukraina under väldigt lång tid, och det kommer att kosta väldigt mycket pengar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt

Men priset att inte stötta Ukraina är mycket högre, fru talman. Vad skulle det betyda för svensk säkerhet och säkerheten i vårt närområde om Rysslands olagliga och oprovocerade krig lönar sig?

Det vore katastrofalt, eftersom det skulle skicka en signal till Ryssland att det kan nå sina mål genom att totalt ignorera alla internationella överenskommelser som vi enats om ända sedan det andra världskriget.

Ryssland vill ändra den internationella rättsordningen och är dessutom en kärnvapenmakt. Omvärlden måste visa Ryssland att militärt våld inte kan flytta landgränser.

Det är därför helt avgörande för säkerheten i Sverige, i vår del av världen, ja för hela världen, att Ukraina vinner kriget mot Ryssland. För det kommer omvärldens stöd att vara avgörande.

De flesta bedömare spår att kriget kommer att pågå länge, och att Ryssland väntar ut att väst ska bli krigstrött, att stödet till Ukraina ska avta och att andra konflikter tar vårt fokus och vår energi. Vi måste vara glasklara med att så inte kommer att ske.

Jag är tacksam över att statsministern i regeringsförklaringen, och nu i dag också utrikesministern i utrikespolitiska deklarationen, så tydligt har uttryckt att vi kommer att stötta Ukraina så länge som det krävs.

Jag är också tacksam över att konstatera att den hållningen delas av samtliga partier i Sveriges riksdag. Men, fru talman, det är ord som förpliktar. Vi har alla ett ansvar att hålla frågan om stödet till Ukraina högst på agendan även när annat påkallar vår uppmärksamhet. Vi kommer inte att tappa fokus på Ukraina.

Fru talman! Jag går nu över till att säga några ord om den humanitära situationen i Gaza. Den kan inte beskrivas på annat sätt än som fruktansvärd. Sverige som land är inte, och ska inte vara, passivt när så många civila och inte minst barn far illa.

Israel har rätt att försvara sig mot Hamas. Men krigföringen måste ske på sådant sätt att civila skyddas. Det är en mycket svår uppgift i ett så tätbefolkat område som Gaza, men det är inget som man kan avstå från för att det är svårt.

Hamas bör uppmanas att omedelbart kapitulera för att få slut på kriget. Gisslan måste omedelbart och villkorslöst friges. Det går inte att ta del av rapporter från Gaza utan att bli djupt berörd, och vi måste bidra för att hindra död och lindra nöd.

Mer humanitärt stöd måste komma in i Gaza så att de civilas lidande kan mildras. För att det ska vara möjligt krävs ett humanitärt eldupphör. Sverige och EU behöver sätta press på Israel att öppna fler vägar för humanitär hjälp in i Gaza.

Långsiktigt finns bara en väg framåt för hållbar fred, en förhandlad tvåstatslösning mellan Israel och Palestina. Det kommer inte att bli en enkel process, men det är den enda vägen framåt.

Fru talman! Det är en näst intill omöjlig uppgift att beröra dessa två ämnen under en så kort talartid. Det finns betydligt mer jag skulle vilja ha sagt, men på grund av talartiden får jag lov att stanna här.

(Applåder)

Herr talman! Kärnstödet är ett jätteviktigt, ett extremt viktigt, verktyg inom biståndet. Men det ska användas strategiskt. Det ska inte användas som ett sätt att nå ett utbetalningsmål för biståndet. Då är det ansvarslöst. Kärnstödet är viktigt, men det ska användas strategiskt för att nå den svenska biståndspolitikens mål och tematiska prioriteringar.

Biståndet ska bli mer effektivt, exempelvis genom användningen av garantier, vilket jag tog upp flera gånger i mitt anförande. En biståndskrona kan bli fler biståndskronor och skapa kapitalflöden som annars inte hade kommit till. Det är otroligt effektivt bistånd och något vi borde använda och kommer att använda mycket mer inom flera olika områden.

Jag avstår från att kommentera olika rykten från UD som har nått Janine Alm Ericson. Jag konstaterar bara att regeringens och majoritetens absoluta ambition är att biståndet ska bli mer effektivt, och reformagendan presenterar flera förslag för att det ska bli det.

Herr talman! Vi ska inte skicka iväg skattepengar helt kravlöst. Jag säger inte att det har förekommit i stor utsträckning tidigare, men däremot har vi haft ganska mycket debatt i utskottet och i denna kammare om kärnstöd. Där menar jag att den tidigare regeringen har använt kärnstödet på ett sätt som syftat till att nå utbetalningsmålet. Man har gjort stora utbetalningar i slutet av året för att komma upp i "rätt" summa spenderade pengar på bistånd. Det, menar jag, är inte ett ansvarsfullt sätt att hantera skattebetalarnas pengar på.

Kärnstödet har en jätteviktig roll i det multilaterala systemet. Men Sverige kan inte ligga på topp tre bland de största kärnstödsgivarna i hur många organisationer som helst. Där vi ger kärnstöd ska det gå till våra tematiska prioriteringar där Sverige har ett aktivt inflytande och är med och påverkar styrningen av organisationerna.

Detta är ett exempel på ansvarslöst hanterande i biståndet där utbetalningsmålet enligt mig har fått ansvarslösa konsekvenser. Man gör i slutet av året stora utbetalningar enbart för att komma upp i "rätt" summa spenderade pengar på bistånd för att kunna rapportera det.

Herr talman! Låt mig börja med att kommentera nivån på biståndet. Vi har som sagt kommit överens om att lägga 56 miljarder årligen på bistånd, och det är 56 miljarder kronor som vi inte lägger på rättsväsendet, på järnvägsunderhållet eller på sjukvården. Det är 56 miljarder - otroligt mycket pengar - som vi i stället aktivt väljer att lägga på biståndet. Som sagt är det också mer pengar de här tre åren än de tre åren innan.

Vi har högre ambitioner för biståndet än att bara betala ut en viss andel av bni. Vi vill ha mer fokus på innehåll. Vi vill ha mer diskussion om vad vi ska göra och varför och om hur vi stärker effektiviteten i biståndet.

Vad gäller processen kring reformagendan har jag såklart förståelse för att Olle Thorell önskar ett större inflytande i svensk biståndspolitik än vad man har möjlighet att ha i opposition. Det är en naturlig känsla för en riksdagsledamot. Men vi vann valet och fick ett mandat att förändra också det här politikområdet.

Det har varit otaliga möten. Riksdagens alla partier har blivit inbjudna, och en rad andra aktörer har fått vara med och lämna synpunkter på hur en framtida reformagenda ska utformas.

Som jag sa i mitt anförande styrs biståndet av regeringen. Jag blev i alla fall aldrig konsulterad av tidigare biståndsministrar när man skulle se över strategier och så vidare. Jag kände då, precis som Olle Thorell gör nu, att jag gärna hade varit med och tyckt till. Det är dock inget konstigt med den här processen med tanke på hur biståndet styrs.

Herr talman! Ja, vi får följa utvecklingen. På det generella planet tycker jag att det är väldigt viktigt att det finns vägledande principer, och en sådan princip är att svenskt bistånd inte ska vara helt kravlöst. Det handlar om samarbete, och då kommer det också med vissa förväntningar på och diskussioner om olika krav.

Svenskt bistånd kan inte finnas överallt, och vi väljer vilka vi samarbetar med. En fråga som har varit uppe tidigare i debatten är den om migration och återvändande. Det är fullt rimligt, rätt och riktigt att svenskt utvecklingsbistånd också kommer med vissa förväntningar om ett gemensamt samarbete.