Magdalena Thuresson

Herr talman! Det exempel som Anna Lasses lyfter fram med Afghanistan är ett exempel på en oerhört svår kontext. Jag vill naturligtvis att insatser för att stärka flickors möjligheter och egenmakt och den typen av projekt ska kunna fortsätta. Detta är, som alla partier i den här kammaren känner till, en oerhört svår kontext att jobba i. Vi måste gemensamt i EU och FN säkerställa att det blir så bra som det kan i denna extremt svåra kontext.

När det gäller den generella frågan om länder som går i fel riktning och vilken typ av samarbete man ska ha med dem är principen att svenska skattebetalares pengar ska gå till länder där det finns en reformvilja och där utvecklingen går åt rätt håll.

Allt stöd ser dock inte likadant ut. Jag har nämnt det humanitära biståndet. Anna Lasses bad mig att inte nämna det nu, så jag ska inte göra det. Men stöd till människorättsförsvarare och demokratiförsvarare, exempelvis, är som allra viktigast i denna typ av kontext, och det handlar inte heller om jättemycket pengar. Det är ett ganska litet, riktat stöd.

Svaret är alltså att utformningen kan se olika ut. Men när det gäller just det konkreta exemplet med Afghanistan får vi helt enkelt följa utvecklingen och be att få återkomma.

Herr talman! Jag tycker att det är viktigt att tänka nytt och prova nya verktyg i biståndspolitiken. När det gäller de mest utsatta nämnde jag i mitt anförande att en av de viktigaste prioriteringarna är ökat humanitärt stöd. I Sveriges bistånd ska vi självklart stå upp för de mest utsatta människorna.

Bundet bistånd ska naturligtvis rapporteras som bundet bistånd om det är det. Men det strider inte mot Dacs regelverk.

Det finns en rad olika verktyg man kan använda för att koppla ihop bistånd och handel mer. Ett av de mest effektiva verktygen är garantiinstrumentet, där en enda biståndskrona kan skapa kapitalflöden som annars inte hade kommit till. Den kan skapa kanske sju, åtta, nio eller tio nya kronor. En enda krona kan alltså bli många fler. Detta är ett otroligt effektivt bistånd och något som vi verkligen borde använda oss mer av. Det avser den här regeringen att göra, och det tycker jag är väldigt positivt.

Herr talman! Tack, Lotta Johnsson Fornarve, för frågan! Det är en väldigt välkommen prioritering att regeringen avser att stärka synergierna mellan bistånd och handel. Precis som jag sa i mitt anförande kan bistånd lindra fattigdom. Men långsiktigt är det handel, tillväxt och rättsstat som leder till hållbar utveckling och ökat välstånd.

Här finns det stora synergieffekter att dra nytta av, och det är viktigt att ta vara på dem. Det kan göras exempelvis genom Swedfund eller genom garantiinstrumentet. Det finns många verktyg att jobba med, och här finns mycket mer att göra.

Dessa synergier lämpar sig naturligtvis inte för all typ av bistånd. En annan viktig prioritering för regeringen är att öka det humanitära biståndet, alltså katastrofbiståndet. Det styrs av helt andra principer än utvecklingsbiståndet, och där är denna typ av synergier inte lämplig. Det humanitära biståndet riktar sig direkt till de allra mest utsatta människorna. Det handlar om att lindra nöd och hindra död.

Det här kommer alltså inte att lämpa sig för allting, men det finns stora synergieffekter att dra nytta av, och det är väldigt viktigt att göra det för att få ett så effektivt bistånd som möjligt.

Herr talman! Vi debatterar nu utgiftsområde 7. Det handlar om internationellt bistånd, ett av de viktigaste utrikespolitiska verktygen för att driva och värna svenska intressen samt möta de utmaningar som vi och världen står inför.

Vad är då svenska intressen? Det är exempelvis att stå upp för flickors och kvinnors rättigheter, att värna den regelbaserade rättsordningen och det multilaterala samarbetet, att stå upp för rättsstatens principer, demokrati och mänskliga fri- och rättigheter, att bekämpa klimatförändringarna och dess konsekvenser och att verka för en regelbaserad och kontrollerad migration till Europa.

Det förs ofta fram i debatten att Sverige skär ned på biståndet. Detta är ett felaktigt påstående, herr talman. Det Sverige har gjort är att vi förändrat budgeteringsprincipen för biståndet. Tidigare har vi just för biståndet bestämt att vi ska ge 1 procent av bni i budgeten. Den modellen har Sverige nu lämnat, eftersom vi inte vill att biståndet ska ha utbetalningsmål utan resultatmål. I stället har vi beslutat om en treårig budgetram för biståndet.

Åren 2023, 2024 och 2025 är vi överens om att lägga 56 miljarder årligen på bistånd. Tittar man på hur mycket pengar Sverige kommer att lägga på bistånd under de tre år vi har kommit överens om för denna ram och hur mycket pengar Sverige lade på bistånd de tre föregående åren ser man att biståndet ökar. Detta är viktigt att ha med sig i debatten.

Herr talman! Behovet av bistånd är på många håll i världen stort. Särskilt viktigt och särskilt stort är behovet av ökat humanitärt stöd på flera platser, inte minst till krigets Ukraina och till den hårt drabbade civilbefolkningen i Gaza.

Sverige ska vara med och ta globalt ansvar genom vårt bistånd. Det humanitära biståndet, eller katastrofbistånd som det ibland kallas, handlar om att hindra död och lindra nöd. Det humanitära stödet i biståndet är en av regeringens prioriteringar i denna budget.

Behoven i världen är stora, näst intill oändliga. Många människor lever på flykt. Efter pandemin finns globalt både en utbildningsskuld med barn som förlorat tid i skolan och en vaccinationsskuld då många barn inte fick ta del av vaccinationsprogram under pandemin. Många länder, familjer och individer hamnade under fattigdomsstrecket i samband med pandemin.

Samtidigt är demokratin globalt på tillbakagång, och klimatförändringarna leder till både torka och översvämningar med förödande konsekvenser.

Vi måste säkerställa att de medel vi avsätter för bistånd används på bästa möjliga sätt. Regeringen har därför i samband med denna budgetproposition och i andra sammanhang aviserat att man ska presentera en reformagenda för biståndet. Det är mycket välkommet.

Regeringen presenterade i går reformagendan Bistånd för en ny era som kommer att fungera som ett styrdokument för hur regeringen kommer att styra och prioritera biståndet. Reformagendan slår bland annat fast att vi ska ha ett minskat antal strategier och en frihetsprincip i biståndet. Svenska skattekronor ska inte gå till länder som systematiskt undergräver den internationella rättsordningen.

Det ska ges ett uppdrag till Sida om att utveckla transparensgarantin så att det är enkelt att följa och spåra biståndspengar hela vägen och se vilket resultat vårt bistånd leder till.

Herr talman! Det är välkommet att regeringen visar reformvilja när det kommer till biståndet. Gör man som man alltid har gjort, ja då blir det också som det alltid har blivit. Under alltför lång tid har biståndet präglats för mycket av en diskussion om hur mycket pengar vi gör av med och för lite av en diskussion om hur vi ska prioritera vårt bistånd.

Vad ska vi fokusera på och varför? Hur ökar vi transparensen och effektiviteten i biståndet? Det här är viktiga frågor inte bara i sig utan också för att upprätthålla allmänhetens förtroende för biståndet.

Jag tror att det finns en stor folklig förankring för att Sverige som land ska ha ett stort bistånd, men det får inte handla om att kravlöst skicka iväg skattepengar. Alla ska kunna vara trygga med att det vi väljer att prioritera i biståndet är effektivt och leder till resultat.

Herr talman! Denna debatt handlar dock inte om reformagendan utan om betänkandet där utskottet behandlar regeringens budget för utgiftsområde 7 Internationellt bistånd.

I betänkandet finns det dock en reservation från S, V och MP som rör reformagendan. Oppositionen anser att processen varit hastig med brist på transparens och förankring i riksdagen. Låt mig därför med anledning av denna reservation säga några ord dels om processen med reformagendan, dels om hur biståndet styrs.

När det gäller processen kan jag konstatera att både riksdagens samtliga partier och många civilsamhällesaktörer och andra aktörer har blivit inbjudna till UD för att lämna synpunkter och diskutera utformningen av en framtida reformagenda.

Herr talman! Eftersom det påtalas att det varit brist på förankring i riksdagen: Hur styrs egentligen biståndet? Biståndet styrs av regeringen genom regleringsbrev och strategier. Det är så det alltid har gått till. Reformagendan är i sin tur ett slags styrdokument som kommer påverka och ge vägledning i hur regeringen framöver kommer att styra biståndet genom exempelvis regleringsbrev och strategier.

Jag vill understryka att den tidigare regeringen aldrig konsulterade i varje fall Moderaterna när den skulle ta fram nya strategier för biståndet.

Herr talman! Låt mig nu återgå till budgeten för utgiftsområde 7 och säga några ord om prioriteringarna för utgiftsområdet.

Det är först och främst Ukraina. Sverige har ett moraliskt ansvar att hjälpa Ukraina försvara sin suveränitet och sin rätt att fritt göra självständiga säkerhetspolitiska val. Ukraina blir nu det största mottagarlandet av svenskt bistånd. Från biståndsbudgeten bistår vi med humanitärt stöd, stöd till uppbyggnad och stöd i reformprocessen för ett närmande till ett EU-medlemskap.

Som jag redan har nämnt i mitt anförande är behovet av bistånd på vissa platser i världen mycket stort, och bistånd kan lindra fattigdom. Men, herr talman, långsiktigt är det inte bistånd utan handel, tillväxt och rättsstat som leder till hållbar utveckling och ökat välstånd. Handel och företagande som medel för ökat välstånd och minskad fattigdom är därför en viktig prioritering i budgeten.

Insatser för frihet, fred och säkerhet ska stödjas för att möta Sveriges och Europas utmaningar. EU-närmande, främjande av demokrati, mänskliga rättigheter, jämställdhet och rättsstatens principer ska vägleda Sveriges insatser i EU:s östra grannskap.

Demokrati, mänskliga fri- och rättigheter och rättsstatens principer är egenvärden i sig. De är också avgörande för fred, säkerhet och utveckling i vår omvärld. Stödet till människorätts- och demokratiförsvarare ska öka, och en särskild satsning görs för att skapa förutsättningar för fria val, inklusive stöd till aktörer som bidrar till att motverka otillbörlig informationspåverkan.

Multilateralt samarbete är av avgörande betydelse. Sverige ska fokusera sitt multilaterala samarbete inom biståndet till organisationer som arbetar med regeringens tematiska prioriteringar, humanitärt stöd, stöd till flyktingar och migranter samt till barns rättigheter.

När det gäller Agenda 2030 ska svensk biståndspolitik fokusera på de frågor där partnerländer ligger efter i måluppfyllelsen och som är prioriterade av regeringen. Det gäller exempelvis mänskliga fri- och rättigheter, demokrati, jämställdhet, miljö och klimat samt där det bedöms vara effektivt.

Biståndet ska fokuseras för att vara ett verktyg för att motverka irreguljär migration och dess risker samt för att främja återvändande, frivillig återvandring och återintegrering. Regeringen avser att villkora delar av utvecklingsbiståndet i syfte att mottagarländer ska följa folkrättsliga principer om återtagande.

Biståndet ska även bidra till effektiva åtgärder för att trygga migranters och flyktingars rättigheter i partnerländer, stötta värdsamhällen samt minska grundorsakerna till irreguljär migration och tvångsförflyttning.

Klimatförändringarna medför allt större humanitära behov och bidrar till påtvingad förflyttning. Svenskt klimatbistånd ska öka i volym och i ökande grad bidra till investeringar som ger utsläppsminskningar, omställning till fossilfri energi och energieffektivisering.

Klimatbiståndets katalytiska effekter ska stärkas med ökat fokus på mobilisering av privat kapital, exempelvis genom att intensifiera arbetet med garantier och öka Swedfunds klimatinvesteringar.

Herr talman! Låt mig säga någonting helt självklart, som tyvärr på för många platser i världen inte är självklart. Flickors och kvinnors rättigheter är mänskliga rättigheter. Genom vårt bistånd ska Sverige vara en tydlig röst och kraft för jämställdhet och kvinnors och flickors möjligheter och egenmakt.

Budgeten slår också fast att vårt bistånd ska användas för hälsoinsatser för de mest utsatta, att stärka hälso- och sjukvårdsystem och för stärkt hälsosäkerhet.

Det handlar om stärkt arbete med SRHR, tillgång till vaccinationer och tillgång till vatten, sanitet och hygien samt att verka för tillgång till och ansvarsfull användning av antibiotika i världen.

Herr talman! När det gäller prioriteringarna för biståndet i budgeten vill jag också nämna EU-biståndet. EU är en viktig kanal för svenskt bistånd, och Sverige ska vara och är tongivande inom EU:s utvecklingssamarbete.

Avslutningsvis vill jag säga att svenskt bistånd inte kan göra allt. Man måste prioritera. Men där svenskt bistånd verkar ska skattebetalarna se resultat av sitt givande. Biståndet ska leda till bättre levnadsvillkor för människor i fattigdom och förtryck.

Jag vill avsluta med att yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet och önska kammarkansliet och talmanspresidiet en god jul.

(Applåder)

Herr talman! Jag tackar Olle Thorell för svaret.

Om vi ska jämföra regeringens budget med Socialdemokraternas budget lägger regeringen 0,84 procent av bni på bistånd, och Socialdemokraterna lägger 0,85 procent av bni på bistånd. Så även Socialdemokraterna måste prioritera och förhålla sig till verkligheten.

Ledamoten lyfte fram i sitt anförande att stödet till Ukraina måste komma från olika delar. Låt mig då understryka att en stor del av stödet till Ukraina alltså ligger utanför biståndsbudgeten. Men det pågår ett krig i vårt absoluta närområde, och det måste få konsekvenser också för svensk biståndsbudget.

Jag vill verkligen inte söka konflikt om stödet till Ukraina. Men när Socialdemokraterna anklagar regeringen för att ha ett för ensidigt fokus på närområdet väcker det frågan: Menar Socialdemokraterna att vi inte ska ha fokus på närområdet, som i denna kontext betyder just Ukraina?

Jag tolkade Olle Thorells första replik som att Socialdemokraterna också delar prioriteringen att Ukraina ska vara det största mottagarlandet av svenskt bistånd. Uppfattade jag det rätt?

Herr talman! Det är många delar i Olle Thorells anförande som jag gärna hade kommenterat. Men jag får återkomma i mitt anförande senare.

Det är ingen överraskning att Socialdemokraterna vill ge allt till alla och klagar på att det finns brister i regeringens biståndspolitik.

Det finns skrivningar i Socialdemokraternas särskilda yttrande i detta betänkande som väcker frågor. Och det var en del som ledamoten sa från talarstolen som väcker frågor. I början av sitt anförande sa Olle Thorell till exempel att regeringen använder Ukraina som ett svepskäl för att lägga om biståndspolitiken. Jag tror att det var så han uttryckte det. Och jag måste säga att detta är ett ganska häpnadsväckande uttalande.

Socialdemokraterna påstår i sitt särskilda yttrande att Sveriges anseende som pålitlig och ambitiös partner i utvecklingssamarbetet är hotat och att regeringen har ett ensidigt fokus på närområdet.

För att vara tydlig: Närområdet betyder i denna kontext Ukraina.

Detta säger Socialdemokraterna samtidigt som de i nästa mening säger att det är rimligt att växla upp biståndet till Ukraina och vårt närområde, men att det inte är klokt att göra detta på bekostnad av stöd till andra länder.

Hur går denna ekvation ihop? Jag önskar att resurserna var oändliga. Socialdemokraterna kan i opposition låtsas som att man kan göra allt, men det kan man inte. Man måste förhålla sig till verkligheten, och man måste helt enkelt prioritera.

Regeringen gör prioriteringen att Ukraina ska bli det största mottagarlandet av svenskt bistånd. Delar Socialdemokraterna denna prioritering?

Herr talman! Jag har en fråga till utrikesministern.

Ryssland illegala och oprovocerade krig mot Ukraina står självklart högt på den utrikespolitiska agendan. Den är en enorm styrka att vi i riksdagen är enade i vårt stöd till Ukraina.

I spåren av kriget och andra konflikter har dock frågan om Belarus inte haft lika mycket ljus på sig. Belarus riskerar att bli alltmer lojalt med Ryssland och därmed ett ökat säkerhetshot mot Europa.

Kan utrikesministern berätta om hur regeringen arbetar för att stötta den demokratiska oppositionen i Belarus?

Herr talman! Det kan i debatten inte bara här i dag utan generellt från Socialdemokraternas sida låta som att om man inte har etiketten feministisk utrikespolitik prioriterar man inte heller frågor som rör jämställdhet och kvinnors och flickors rättigheter. Det stämmer självfallet inte, och jag tror att alla som följer den här debatten också förstår det.

Jämställdhet är ett svenskt kärnvärde som genomsyrar också den svenska utrikespolitiken. Låt mig också understryka att det var så långt innan Margot Wallström lanserade begreppet feministisk utrikespolitik. Jag vet inte om Socialdemokraterna är medvetna om det, men deras retorik undergräver alltså deras egna tidigare utrikesministrar.

Retoriken att utan etiketten feministisk utrikespolitik finns inga prioriteringar när det gäller kvinnors och flickors rättigheter betyder också att exempelvis Anna Lindh, Laila Freivalds och Jan Eliasson inte hade fokus på jämställdhet. Det tror inte jag att Socialdemokraterna på riktigt menar. Jag vill föra till protokollet att jag i alla fall inte gör det. Fokus ska vara på innehåll, inte på etiketter.

Herr talman! Låt mig börja med att konstatera att jämställdhet är ett svenskt kärnvärde. Jag vill understryka att samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter för kvinnor och män har ett egenvärde i sig, men det finns självklart flera fördelar med ett jämställt samhälle. Det gäller inte minst samhällsekonomiskt, när både kvinnor och män har samma möjligheter att nå sina drömmar. På för många håll i världen har inte flickor och pojkar samma möjligheter att förverkliga sina drömmar.

Den här debatten handlar om den tidigare regeringens feministiska utrikespolitik. Var det bara en etikett, eller var det en etikett med ett innehåll bakom? Att det var en etikett borde vi alla skriva under på. Vad gäller innehållet fastslår rapporten från EBA, som ledamot Wickman hänvisar till, att lanseringen av feministisk utrikespolitik inte medförde några nya metoder att arbeta med jämställdhet. Man gjorde på vissa håll lite mer, kanske lite annorlunda, men man gjorde framför allt mycket så som man hade gjort innan. Styrningen på området beskrivs också som svag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Det finns många etiketter som vi skulle kunna diskutera för svensk utrikespolitik. Varför driver inte Socialdemokraterna att Sverige ska ha etiketten en MR-fokuserad utrikespolitik med särskilt fokus på och särskilda insatser för att öka det demokratiska utrymmet och respekt för mänskliga rättigheter runt om i världen? Varför driver inte Socialdemokraterna att Sverige ska ha etiketten en hbtqi-certifierad utrikespolitik med särskilt fokus på och särskilda insatser för en grupp människor som i stora delar av världen förtrycks och inte kan vara sig själva? Varför driver inte Socialdemokraterna att Sverige ska ha etiketten klimatneutral utrikespolitik med särskilt fokus på och särskilda insatser för att minska klimatförändringarna och deras effekter för människor, djur och natur?

Herr talman! Det finns sannerligen många etiketter vi skulle kunna diskutera och märka utrikespolitiken med. Motfrågorna till Socialdemokraterna blir följande: Sverige märker inte sin utrikespolitik med ett särskilt fokus på mänskliga rättigheter - betyder det att mänskliga rättigheter inte är i fokus för svensk utrikespolitik? Självklart inte. Att Sverige inte märker sin utrikespolitik som att den skulle ha särskilt fokus på rättsstatens principer, betyder det att rättsstatens principer inte är i fokus för svensk utrikespolitik? Självklart inte. Och, herr talman, att Sverige inte märker sin utrikespolitik som feministisk, betyder det att jämställdhet inte är i fokus för svensk utrikespolitik? Självklart inte.

Om vi ska prata etiketter, är det inte en bättre etikett att vi ska bedriva en utrikespolitik som utgår från svenska intressen? Det handlar om svenska intressen där jämställdhet är ett absolut kärnvärde, där demokrati, mänskliga rättigheter och rättsstat är absoluta kärnvärden och där frågan om klimatförändringarna genomsyrar i princip alla politikområden.

Detta är både tydligare och bättre - en utrikespolitik som utgår från svenska intressen och verkar för svenska intressen och svenska kärnvärden, med fokus på innehåll, inte på etiketter.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

Herr talman! Rysslands olagliga, oprovocerade och brutala krig i Ukraina fortsätter. Det är svårt att ta in det mänskliga lidande som kriget innebär och de övergrepp och krigsbrott som den ryska armén begår.

Ukrainska armén och ukrainska folket försvarar inte bara sig själva utan också oss. De försvarar friheten. Vårt stöd till Ukraina måste vara stort och långsiktigt. Det är en styrka att vi i denna kammare är så enade i vårt stöd till Ukraina.

Hur ser statsministern på hur stödet till Ukraina kommer att fortsätta? Jag tänker både på här och nu och på det långsiktiga stödet till återuppbyggnaden.

Herr talman! Det betänkande vi nu debatterar handlar om regeringens årliga skrivelse om exporten av krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden. Skrivelsen redogör för den svenska exportkontrollpolitiken i fråga om krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden under året 2022. Av årets skrivelse till riksdagen kan man konstatera att exportkontrollen av krigsmateriel och andra tillståndspliktiga produkter fungerar väl.

Normalt sett är detta ett ärende i mängden, en årlig kontrollinstans, en punkt på dagordningen att bocka av. Men under året som gick förändrades världen. Rysslands olagliga och oprovocerade anfallskrig mot Ukraina, som vi här i kammaren i stor enighet har fördömt, kom att förändra vår syn inte bara på den svenska alliansfriheten utan även på vilken roll vapenleveranser har för att upprätthålla freden i Europa.

För många kom nog kriget att bidra till insikten om vilken viktig roll försvarsindustrin och exporten av försvarsmateriel har för vår egen säkerhet. Som ett litet land måste Sverige ha en försvarsindustri med tillgång till fler marknader än enbart den svenska för att vår modell ska fungera och för att vi ska ha tillgång till den utrustning som krävs för vår egen säkerhet.

Herr talman! Jag vill i sammanhanget också nämna att produktionen av krigsmateriel är en viktig del av svensk industri. Den sysselsätter många, och vårt stora teknologiska kunnande på området gör Sverige till en attraktiv samarbetspartner. En livskraftig krigsmaterielindustri är en strategisk resurs för vårt land.

Viktigt att påminna om är också att det som tidigare var handel med varor i dag i stället mer handlar om teknologiskt avancerade utvecklingsprojekt där det är vanligt att flera länder deltar i samarbetet. Ett vapensystem som Archer har visserligen "Made in Sweden" stämplat på sig men hade aldrig kunnat tas fram om det inte varit för goda möjligheter att samarbeta med andra länder.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Strategisk export-kontroll 2022 - krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden

Herr talman! Sveriges politik att bevara och utveckla krigsmaterielindustrin och att låta detta ske i samarbete med andra länder betalar sig.

Efter inledningen av Rysslands fullskaliga krig mot Ukraina har Sverige stöttat Ukraina med flera vapenleveranser. I dag används Archer av ukrainska armén. Svenska vapen försvarar Ukraina. Svenska vapen försvarar friheten. Det är något vi ska vara stolta över.

Herr talman! Kriget i Ukraina och Rysslands försök att ändra den europeiska säkerhetsordningen samt ett framtida medlemskap i Nato kommer sannolikt att påverka och har på ett sätt redan påverkat politiken för krigsmateriel.

För det första handlar det om den praxis Sverige tidigare haft att inte sända vapen till krigsområden. I Ukrainas fall var det uppenbart att denna informella regel inte kunde gälla. Sverige behöver i sin framtida politik för export av krigsmateriel tydliggöra att länder som, likt Ukraina, försvarar sig själva i enlighet med folkrätten ska kunna göra det med vapen exporterade från Sverige.

För det andra har Sverige för avsikt att bli medlem i försvarsalliansen Nato. Om Sverige kommer att behöva göra några större förändringar av nuvarande regelverk och praxis är oklart eftersom våra viktigaste samarbetsländer redan är Natoländer. Men som regeringen konstaterar i Natopropositionen som riksdagen antog nu under våren kan medlemskapet föranleda förändringar. När ett land är med i en allians förväntas alla medlemsländer ta gemensamt ansvar för alla medlemsländers säkerhet. I dag säger regelverket att krigsmaterielexporten ska vara bra för just Sverige, men i framtiden bör vi ha som utgångpunkt att också beakta vad som är bra för alliansen och dess medlemmar.

Herr talman! Försvarsindustrin är en central del av vår säkerhets- och försvarspolitik. Det ligger i Sveriges säkerhetspolitiska intresse att värna ett långsiktigt och kontinuerligt samarbete i materielfrågor med ett antal traditionella samarbetsländer, vilket bygger på både export och import av krigsmateriel.

Regeringens årliga skrivelse till riksdagen fyller en viktig funktion när det gäller insyn i frågor som rör exportkontrollen och exporten av krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden.

Jag yrkar bifall till utskottets förslag.

(Applåder)

Herr talman! Vi moderater är inte så intresserade av etiketter. Vi är intresserade av innehåll - vad man väljer att göra med de här pengarna. Det är pengar som man väljer att inte lägga på svenskt rättsväsen, på svenskt försvar eller på kommuner och regioner. Det här är pengar som vi väljer att lägga på bistånd, och det spelar alltså roll vad man väljer att göra med dem.

Herr talman! Jag har en fråga till Olle Thorell som borde vara jätteenkel att svara på. Om ni nu står fast vid att det är så viktigt att ha ett utbetalningsmål om 1 procent av bni för bistånd - varför gör ni då inte så? Varför säger Socialdemokraterna en sak och gör något annat? Varför står ni inte för vad ni faktiskt gör?

Herr talman! Tack, Olle Thorell, för anförandet! Jag valde att lyssna på hela anförandet innan jag begärde replik och noterade att det var en vacker dikt på slutet.

Men återigen: Det finns inga nya förslag från Socialdemokraterna om vad man ska göra med de väldigt stora resurser som vi lägger på bistånd. Även om Socialdemokraterna inte heller lägger 1 procent av bni på bistånd - de lägger 0,91 trots att de inte behövde förhandla med någon annan än möjligtvis Mikael Damberg - är det ändå väldigt mycket pengar. Men det finns inga nya idéer om hur politikområdet ska utvecklas och förbättras.

Är det så att Socialdemokraterna tycker att allt ska vara precis som det alltid har varit? Finns det någon ny idé, eller är den enda idén att använda biståndet som en budgetregulator?

Fru talman! När man ska ta fram en ny politik för biståndet, och när man ska ta fram nya förslag och exempelvis se över strategier, kommer man självklart att ha en dialog med flera olika parter, bland annat flera civilsamhällesorganisationer.

Som sas senast i den utrikespolitiska deklarationen avser denna regering att ge civilsamhällesaktörerna en större roll i genomförandet av svenskt bistånd eftersom vi ser den viktiga roll som de spelar, den kompetens som de besitter och den viktiga roll som de har i genomförandet av svenskt bistånd. Det är därför helt självklart att man kommer att ha en dialog med flertalet civilsamhällesorganisationer vid omläggningen av biståndet.

(Applåder)

Fru talman! Jag tackar Anna Lasses för frågan. Jag kan konstatera att processen kring biståndsbudgeten och regleringsbrev i år inte skiljer sig från hur tidigare regeringar har hanterat den.

När det gäller det stora mingel som arrangerades, där flera civilsamhällesorganisationer var inbjudna och fick möjlighet att ställa frågor och få information om hur regeringen tänker framåt, kan jag konstatera att inbjudan skickades ut ungefär vid samma tid som den brukar och att detta mingel - denna träff - ägde rum ungefär vid samma tid som det brukar.

Jag ser framför mig att man kommer att ha en fortsatt dialog. Och dialog betyder inte att det är någon annan än regeringen och en majoritet i riksdagen som till slut bestämmer inriktningen. Men självklart är det viktigt att ha en dialog och samtala med varandra. Och dessa civilsamhällesorganisationer är otroligt viktiga genomförare av svenskt bistånd och besitter en stor kompetens som vi ska ta till vara.

Jag ser därför framför mig att man kommer att ha en fortsatt nära dialog till exempel när strategier ska ses över.

Fru talman! Jag och alla andra som läser Socialdemokraternas budgetmotion kan konstatera att de säger en sak men gör en annan.

Om vi tillåter oss att fokusera på innehållet, vilket vi fokuserar alldeles för sällan på när vi pratar om bistånd, kan jag konstatera att det inte finns en enda reform. Olle Thorell får gärna i sitt anförande senare presentera ett enda förslag för att utveckla, förnya och förbättra detta utgiftsområde. Hittills har vi inte fått se någonting sådant från Socialdemokraterna.

(Applåder)

Fru talman! De som bara tar bort resurser från biståndet är Socialdemokraterna, som gör det i sin budgetmotion. De säger att de står upp för 1 procent av bni, men de lägger 0,91 procent av bni på bistånd. Och de föreslår absolut inga som helst reformer för hur detta utgiftsområde ska bli bättre.

Olle Thorell river av en pappersbit, och jag tackar för det illustrativa upplägget. Men det handlar inte om pengarna, utan det handlar om vad man gör. Och ni föreslår inga som helst reformer för att effektivisera och förnya detta utgiftsområde. Allt ska vara precis som det alltid har varit. Vi vill fokusera på innehåll och inte på att göra av med exakt en viss summa pengar.

Men, fru talman, jag kan konstatera att de som väljer att behandla biståndet som en budgetregulator är Socialdemokraterna.

(Applåder)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt

Fru talman! Låt mig inleda med att säga att jag inte håller med om vissa delar i Lotta Johnsson Fornarves replik. Vi tror att biståndet blir bättre om man fokuserar på resultatmål i stället för på utbetalningsmål. Vi tror alltså, till skillnad från Vänsterpartiet, att biståndet kommer att bli bättre av att vi lämnar fokus på utbetalning av 1 procent av bni och i stället fokuserar på innehåll.

När det gäller bundet bistånd, villkorat bistånd och att kunna ställa krav på bistånd finns det ingen konflikt mellan målet för utgiftsområdet, att biståndet ska verka för bättre villkor för människor i fattigdom och förtryck, och att vi kan välja vilka samarbetspartner vi har och vilka länder vi har projekt med och att till exempel vara beredda att se över biståndet till länder som vägrar att ta emot sina egna medborgare. Där finns det ingen konflikt.

(Applåder)

Fru talman! Tack, Lotta Johnsson Fornarve, för frågan!

Biståndet är ett jätteviktigt utrikespolitiskt verktyg, inte minst för att lindra nöd och hindra död vid stora humanitära katastrofer, exempelvis den fruktansvärda jordbävningen i Turkiet och Syrien. Men det är inte först och främst bistånd som leder till utveckling, utan det är ekonomisk utveckling och handel. Det är därför det är så viktigt att skapa större synergier mellan biståndspolitiken och utvecklingspolitiken.

Regeringen har högre ambitioner än att fokusera på att betala ut en viss summa pengar. Det handlar om innehållet och vad vi gör. Regeringen har mycket höga ambitioner för detta utgiftsområde.

(Applåder)

Fru talman! Jag har nu sex minuter till mitt förfogande. Sex minuter är för kort tid för att göra en omfattande utblick över världen.

Det finns onekligen mycket att ta upp i en utrikespolitisk debatt. Hur stärker vi bäst den transatlantiska länken? Hur rustar vi bäst EU för att stärka vår konkurrenskraft och förmåga att möta framtida kriser? Hur förhåller vi oss till auktoritära staters ökade inflytande globalt? Hur stärker vi mänskliga rättigheter och demokrati? Hur får vi mer frihandel och ökat välstånd? Hur kan vi bäst stötta det modiga folket i Iran? Hur kan vi bäst bidra för att hjälpa och lindra den oerhörda nöden i Turkiet och Syrien efter jordbävningen? Och hur kan vi öka tryggheten och säkerheten i vår del av Europa?

Fru talman! Vi lever i en mycket orolig omvärld. Statsministern har uttryckt att vi lever i en tid som är den mest osäkra sedan andra världskriget. Rysslands invasionskrig mot Ukraina har fått alla att inse att det som vi tidigare bara fruktade nu har hänt - krig i Europa.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt

Eftersom tiden är begränsad fokuserar jag i mitt anförande i dag på kriget i Ukraina. Rysslands anfallskrig mot Ukraina är inte bara olagligt, utan det är också oprovocerat. Ukraina har en folkrättslig rätt att försvara sig, och vi har en moralisk skyldighet att hjälpa Ukraina att försvara sig och rädda liv.

Det mänskliga lidandet i Ukraina är oerhört. De ryska soldaterna attackerar inte bara militära mål utan går också till full attack mot civila och civil infrastruktur. Som i många krig och konflikter används också sexuellt våld som vapen. I riksdagen hade vi precis före jul besök av flera civilsamhällesorganisationer från Ukraina som berättade att antalet gravida kvinnor nu ökar drastiskt till följd av alla våldtäkter.

Vi har hört om barn som kidnappas från sina föräldrar och förs bort till Ryssland. Hus bombas, energiförsörjningen bombas och BB:n bombas.

Över 70 000 misstänkta krigsförbrytelser har registrerats sedan den 24 februari förra året, och vi har fått lära oss ortnamn och fått se bilder som vi inte kommer att glömma.

Det ukrainska folket har inte bara fått sitt land invaderat. För att citera en chef för UNHCR har de fått sina liv och sina framtidsdrömmar invaderade. Familjer splittras, och de som den 23 februari förra året arbetade som yogainstruktörer, advokater eller fotografer slåss nu vid fronten för sitt land och för alla ukrainares frihet och liv.

Fru talman! Om Ukraina vinner kriget blir det fred, men om man tror att en fred på Rysslands villkor innebär fred tror jag att man lurar sig själv. Vi är många som fruktar att en fred på Rysslands villkor bara innebär en paus innan de bestämmer sig för nästa anfall i något av de länder som Ryssland hävdar tillhör dess intressesfär.

Ukraina kämpar därför inte bara för sin egen frihet, utan de slåss för hela Europas frihet och säkerhet. Sverige, EU och hela den demokratiska världen måste fortsätta att stötta Ukraina, och stödet måste komma fram så fort som möjligt.

Fru talman! Lika viktigt som det är att Ukraina vinner kriget är det att Ryssland hålls ansvarigt för sina brott - för aggressionsbrott och för alla systematiska krigsbrott som begåtts och begås i Ukraina.

Fru talman! Låt mig säga några ord om det svenska ordförandeskapet i EU. Som ordförandeland har vi som vår absoluta huvuduppgift att samla EU för ett så stort och starkt stöd som möjligt till Ukraina - humanitärt, ekonomiskt och militärt, att samla EU för ytterligare sanktionspaket mot Ryssland, att samla EU i arbetet för att kunna ställa ansvariga för krigsbrott inför rätta och att ge stöd till Ukraina i deras reformarbete för att närma sig ett EU-medlemskap.

Att Ukraina mitt under brinnande krig genomför reformer för att ta steg mot ett EU-medlemskap är oerhört imponerande. Detta måste uppmärksammas, och det är av avgörande betydelse att Ukraina känner vårt stöd och att det finns en framtid för Ukraina i Europeiska unionen och i den demokratiska gemenskap och vänskap som vi delar med varandra.

Fru talman! Ukrainas sak är vår. Vi måste fortsätta att stå vid det ukrainska folkets sida, och det är av enorm betydelse att vi här i riksdagen är enade i vårt stöd till Ukraina.

Ukraina kommer under en lång tid att vara det största mottagarlandet för svenskt bistånd, och Ukraina ska känna att det svenska folket och hela den svenska riksdagen står på Ukrainas sida.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt

(Applåder)

I detta anförande instämde Ann-Sofie Alm och John E Weinerhall (båda M).