Johan Britz

Herr talman! Låt mig först bara säga att jag verkligen håller med om Isak Froms beskrivning av den svenska skogsindustrins betydelse. Den svenska skogsindustrin är en av våra basnäringar, och vår förmåga att nyttja, odla och förädla de råvaror som vi har i vårt land är ett skäl till att vi har ett så fint välstånd och en så fin välfärd.

Jag vill också verkligen trycka på att jag håller med om interpellantens beskrivning av vad som händer med en människa som blir arbetslös. Ett arbete är inte av betydelse enbart för den personliga ekonomin. För de flesta människor innebär värdet i ett arbete att få bidra till samhället och att ha tillgång till socialt umgänge och sammanhang.

Arbetslösheten i Sverige är hög och har varit det under många år. En del av arbetslösheten bedöms vara konjunkturell, men den höga arbetslösheten har framför allt strukturella orsaker.

Ett långsiktigt hållbart och konkurrenskraftigt skogsbruk är viktigt för jobb och hållbar tillväxt i hela landet. Konjunkturen inom skogsindustrin har inte i formell mening någon inverkan på utgifterna för arbetsmarknadspolitiska program och insatser. Alla branscher, även skogsindustrin, beaktas förstås i regeringens prognoser. Budgeten för arbetsmarknadspolitiken är satt utifrån den prognos vi har gjort, som helhet.

Jag kan också konstatera att återhämtningen i svensk ekonomi har påbörjats. Tyvärr ser vi inte samma positiva utveckling i Tyskland, som är ett väldigt viktigt land för Sverige. Men i Sverige har bnp-tillväxten utvecklats något starkare än väntat, och återhämtningen har påbörjats. Framöver är det framför allt den inhemska efterfrågan som bedöms driva denna tillväxt, men tyvärr inte köpkraften i Tyskland.

Men vi har stigande inkomster, och vi har ett uppdämt konsumtionsbehov. Det väntas bidra till att vi nu successivt får igång hjulen i Sverige och att de kan snurra lite fortare. Även näringslivets investeringar bedöms växa i snabbare takt nu än under de senaste åren. Vi ser också framför oss att arbetslösheten gradvis kommer att minska i takt med att efterfrågan på arbetskraft stiger.

Herr talman! Isak From har frågat mig om jag har gjort någon analys av hur nedgången i svensk skogsindustri påverkar arbetsmarknadsbudgeten och om jag har övervägt att vidta åtgärder för att hjälpa skogsindustrin att övervintra genom att reformera regelverket kring korttidspermittering.

Jag vill börja med att tacka Isak From för denna viktiga fråga.

Sysselsättningen har minskat inom skogsnäringen de senaste åren, främst inom trävaruindustrin. Förändringarna har varit mindre inom skogsbruk samt massa- och pappersindustrin. Många som arbetar inom skogsnäringen har kompetenser som är efterfrågade på arbetsmarknaden, vilket bör innebära att merparten av dem som blir uppsagda kan gå vidare till annat arbete. Givet det har nedgången i svensk skogsindustri en begränsad inverkan på utgifter inom arbetsmarknadspolitiken.

Sverige har ett fungerande stöd vid korttidsarbete. Företag som hamnar i tillfälliga och allvarliga ekonomiska svårigheter kan ansöka hos Skatteverket för att få stöd vid korttidsarbete. I november 2022 tog regeringen emot betänkandet En ny lag om stöd vid korttidsarbete – ett mer förutsägbart, förenklat och stärkt regelverk (SOU 2022:65). Regeringen har hitintills inte gått vidare med förslagen som läggs fram i betänkandet. Flera av förslagen förbättrar nämligen inte stödets konstruktion och innebär exempelvis en risk för att det blir lättare för företag att lämna utdelning samtidigt som företaget får ta del av skattebetalarnas pengar.

Herr talman! Vi har i kväll konstaterat och interpellanten har även lyft upp att den nya teknik som successivt växer fram gör det möjligt för arbetsgivare att övervaka och kontrollera arbetstagare i större utsträckning nu än tidigare. Arbetsgivare är dock fortfarande skyldiga att göra intresseavvägningar och följa de regelverk som är tillämpliga på sådana situationer. I grunden handlar det om att arbetsgivares intresse av kontroll och övervakning måste vägas mot arbetstagarens skydd av den personliga integriteten.

Herr talman! Jag vill vara tydlig med att arbetsgivaren enligt dagens regelverk inte får utföra vilka kontroller som helst. Kontrollåtgärder som innebär behandling av personuppgifter måste exempelvis vara proportionerliga, vara ändamålsenliga och stödja sig på en rättslig grund enligt EU:s dataskyddsförordning, GDPR. Dessutom finns krav på arbetsgivaren att ge information till arbetstagare om den personuppgiftsbehandling som kan komma att ske på arbetsplatsen.

Kamerabevakning av arbetstagare kan under vissa särskilda förutsättningar vara tillåten, men jag vill understryka att det krävs starka skäl för att den ska vara tillåten enligt GDPR. Därtill finns ytterligare regelverk som sätter begränsningar för övervakning och kartläggning i näringslivet.

Med starka parter på arbetsmarknaden kommer vi att kunna hantera också den teknikutveckling som sker. Tack för diskussionen!

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Herr talman! Jag är väldigt stolt över den svenska arbetsmarknadsmodellen med de starka parter som vi har på både arbetsgivarsida och facklig sida. Men med det kommer också ett ansvar för att säkerställa en del kontrollarbete och för att driva medlemmars och arbetstagares rättigheter på en arbetsplats. Därför är det särskilt viktigt att fackligt aktiva inte ska vara rädda för repressalier för att de utför sitt förtroendemannauppdrag. Medbestämmandelagen innehåller skydd för föreningsrätten, och fackliga förtroendemän har skydd enligt förtroendemannalagen. Det här är bra regelverk som bygger starka parter. Exempel på detta är att arbetsgivare inte får hindra en förtroendeman från att fullgöra sitt uppdrag och att en förtroendeman med anledning av sitt uppdrag inte får ges försämrade arbetsförhållanden eller anställningsvillkor.

Vi har cirkulerat lite kring kontroll och övervakning i arbetslivet. Det har en inverkan på arbetsmiljön på arbetsplatsen. Utgångspunkten för regeringen och för vår lagstiftning är att alla arbetstagare har rätt till en god arbetsmiljö och att arbetsgivare måste inkludera eventuella risker med olika typer av kontroll, bevaknings- och uppföljningsåtgärder i sitt systematiska arbetsmiljöarbete. För att komma tillbaka till dit där jag började behöver detta arbete bedrivas i samverkan med skyddsombud. Det är så det ska fungera.

Fru talman! Jag vill tacka interpellanten och Adrian Magnusson för denna diskussion.

Nu kommer jag att komma med ett svar som personer i min roll ibland yttrar i den här kammaren: Jag känner inte till de närmare omständigheterna i det särskilda fall som interpellanten lyfter upp, och jag kan inte uttala mig om dem.

Det kan däremot sägas att det tyvärr alltid kommer att finnas exempel på arbetsgivare som inte följer lagar och regler. Här vill jag lyfta fram de fackliga organisationernas roll. Både de och myndigheterna, när det gäller vissa av regelverken, har en viktig uppgift att följa arbetsgivares efterlevnad av regelverken. Ytterst kan ett övertramp leda till en domstolsprocess med exempelvis skadeståndsansvar som följd. Det är ofta den ordningen vi har i det här landet när någon upplever eller uppfattar att det har brutits mot ett regelverk.

Dialogen med de fackliga parterna och även arbetsgivarparterna på svensk arbetsmarknad har jag löpande. Tidigare i veckan träffade jag ordföranden för Handelsanställdas förbund och pratade om ett antal olika frågor. Den här frågan dök inte upp, men det skulle förstås vara intressant att få höra också deras bild.

Jag vill påpeka att det i Sverige finns ett starkt anställningsskydd och att anställda inte ska behöva vara rädda för att bli av med jobbet på grund av att de säger ifrån vid till exempel det som uppfattas som orimliga kontroller. Även här har facken en viktig roll, exempelvis genom möjligheterna till inflytande som medbestämmandelagen ger liksom de möjligheter de har att ge arbetstagare råd och att företräda dem vid rättstvister.

Fru talman! Ciczie Weidby har frågat mig hur jag och regeringen avser att stärka skyddet för fackligt aktiva som drabbas av repressalier när de kritiserar arbetsgivarens metoder, om jag anser att dagens lagar ger ett tillräckligt integritetsskydd för arbetstagare, hur regeringen ska agera om jag inte anser det samt om jag avser att ta initiativ till en översyn av lagstiftningen för att tydligare begränsa arbetsgivares möjligheter att övervaka, kartlägga och samla in känslig personaldata.

Inledningsvis vill jag tacka Ciczie Weidby för frågan. Teknikens utveckling har förändrat arbetslivet och gett utrymme för ökad övervakning. Nya frågor och intresseavvägningar uppkommer därmed inom olika rättsområden.

Det finns ett antal regelverk som reglerar och begränsar arbetsgivarens möjligheter till övervakning och kartläggning. Den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna är ett av flera internationella instrument som ger skydd för privatlivet och som ska beaktas i dessa sammanhang. När personuppgifter behandlas, inklusive vid kamerabevakning, måste EU:s dataskyddsförordning följas.

Arbetsgivaren ansvarar för att hantera intresseavvägningarna och svarar för att tillämpningen lever upp till lagar och regler, liksom att god sed på arbetsmarknaden iakttas. När det gäller frågan om skydd för fackligt aktiva vill jag framhålla att det finns ett lagstadgat skydd för föreningsrätten och fackliga förtroendemäns ställning på arbetsplatsen.

Fru talman! Adrian Magnusson lyfte upp frågan om gigjobb i allmänhet. Det kanske kan vara värt att nämna att vi håller på att genomföra EU:s plattformsdirektiv samtidigt som vi respekterar den svenska modellen. Vi arbetar med hur detta ska genomföras i svensk lagstiftning. Direktivet syftar bland annat till att förbättra arbetsvillkoren inom plattformsarbetet, det vill säga det som kallas gigekonomin.

Regeringen har tillsatt en utredning med uppdrag att analysera hur plattformsdirektivet ska genomföras i svensk rätt. Betänkandet har nyligen överlämnats till regeringen, och utredningens förslag har remitterats. Där ligger den frågan. Det är viktigt att vi säkerställer ett korrekt och effektivt genomförande av EU:s plattformsdirektiv i svensk lag. Jag tror samtidigt att vi är överens härinne om att vi ska värna den svenska arbetsmarknadsmodellen.

Rörande lönebidragen och deras funktion tror jag att vi är helt överens om att detta är en viktig åtgärd som riktar sig till en utsatt grupp som behöver hjälp på arbetsmarknaden. De ska få den hjälpen och det stödet genom uppfyllandet av det regelverk jag har redogjort för tidigare. Det är vi helt överens om.

Jag tycker att det här är en väldigt viktig diskussion, som jag tackar för, eftersom vi förstås hela tiden behöver säkerställa – vilket regeringen gör genom olika insatser – att de skattepengar som vi satsar på detta är till gagn både för individen och för samhället, som ledamoten så förtjänstfullt uttryckte det.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Fru talman! Vi genomför nu olika typer av skärpta kontroller av lönebidrag som kommer att minska risken för felaktiga utbetalningar och fusk. Arbetsförmedlingen har i uppdrag att bidra till de övergripande målen att utbetalningarna från välfärdssystemen ska vara korrekta, att andelen felaktiga utbetalningar ska minska och att fel och missbruk ska motverkas.

När det gäller just lönebidraget pågår skärpta kontroller, och fler planeras. Kontrollerna omfattar olika typer av systematiska analyser för att upptäcka felaktiga utbetalningar. Arbetsförmedlingen genomför även arbetsplatsbesök. Syftet är att säkerställa att stödet går till rätt personer och att regelverket följs. Arbetsförmedlingen samarbetar också med Utbetalningsmyndigheten för att motverka missbruk och fusk med subventionerade anställningar.

Regeringen prioriterar arbetet mot felaktiga utbetalningar och bidragsbrott riktade mot det offentliga. Det är för att motverka felaktigheter och fusk som regeringen har underlättat genomförandet av kontrollerna av lönebidrag.

Fru talman! Jag tackar återigen för frågan.

Det finns tydliga villkor för att lönebidrag ska kunna användas och beviljas. Det är ett statligt stöd som Arbetsförmedlingen lämnar till arbetsgivare som anställer personer med funktionsnedsättning när funktionsnedsättningen innebär nedsatt arbetsförmåga. Anställningen är en reguljär anställning men ska vara anpassad efter den arbetssökandes behov och förutsättningar. Syftet är att stärka den enskildes möjligheter att få eller behålla ett arbete där hans eller hennes kompetens och färdigheter tas till vara. Arbetsförmedlingen prövar om arbetsplatsen och arbetsuppgifterna är lämpliga.

För att lönebidrag ska beviljas krävs det att arbetsgivaren uppfyller ett antal villkor. Arbetsgivaren ska bland annat vara registrerad hos Skatteverket, följa arbetsmiljölagstiftningen, erbjuda en trygg arbetsmiljö, ha förutsättningar för handledning och anpassning av arbetsuppgifter samt tillämpa kollektivavtal eller likvärdiga villkor. De här kraven syftar till att säkerställa att anställningen sker under trygga former och med goda arbetsvillkor.

Det är Arbetsförmedlingen som ansvarar för uppföljningen av lönebidraget, och de genomför löpande kontroller för att säkerställa att stödet är motiverat och att anställningen fungerar i enlighet med regelverket.

Den här regeringen står för ordning och reda. Statliga medel och stöd ska användas korrekt, och de ska gå till trygga arbeten med goda arbetsvillkor.

Fru talman! Adrian Magnusson har frågat mig hur jag ser på att lönebidrag används för att subventionera plattformsarbete i taxibranschen. Han har också frågat om jag och regeringen är beredda att vidta några åtgärder med anledning av uppgifterna som tas upp i interpellationen.

Jag vill börja med att tacka Adrian Magnusson för denna viktiga fråga.

Lönebidrag är ett viktigt stöd som gör det möjligt för personer med nedsatt arbetsförmåga att få och behålla ett arbete. Men stödet ska användas på korrekt sätt. Det krävs bland annat att arbetsgivaren följer villkoren för bidraget och arbetsmiljölagstiftningen och erbjuder goda och rättvisa villkor.

Regeringen har underlättat kontrollerna av lönebidrag, bland annat genom digitala kontroller, samkörning av uppgifter och arbetsplatsbesök. Jag utgår från att Arbetsförmedlingen tillämpar regelverket vid plattformsarbete i taxibranschen och följer upp anställningarna.

Regeringen följer den här utvecklingen noggrant.

Fru talman! Jag tackar återigen ledamoten Leila Ali Elmi för att hon lyfter denna viktiga fråga.

Jag håller helt och hållet med. Människor i arbetslöshet förtjänar både respekt och stöd. Därför satsar den här regeringen mycket på att bryta lågkonjunkturen och att på den vägen också knäcka arbetslösheten. Vi ser till att det finns utbildningar som leder till jobb. Det mest centrala verktyget för att en person ska kunna få ett arbete är att den har en kompetens och en färdighet som efterfrågas av arbetsgivaren, oavsett om den är privat eller offentlig.

Vi ser till att vi skapar rätt drivkrafter så att man tjänar mer om man arbetar. Det innebär också att vi hjälper till att få hjulen att snurra lite fortare och att få igång konsumtionen i vårt land, vilket leder till fler arbeten.

Vi driver också – och kommer att fortsätta driva – en stram politik kring asylmigration för att säkerställa att vi har resurser att hjälpa och stötta de människor som finns i vårt land.

Vi är också helt överens om att det för personer som står längre från arbetsmarknaden är viktigt med ett mer intensifierat matchningsstöd. Vi vill ha mer av det jag tror att Leila Ali Elmi efterfrågar, alltså ett matchningsstöd och ett aktivt arbetsgivararbete. Det var därför jag nämnde att Arbetsförmedlingen hade ett uppdrag i regleringsbrevet för 2024, som förlängdes i regleringsbrevet för 2025, om förstärkt stöd för att effektivt sammanföra långtidsarbetslösa med arbetsgivare.

Detta arbete har påbörjats på myndigheten. Man har börjat bygga ut det vi kallar det sammanhållna matchningsstödet. Jag ser framför mig att den utbyggnaden kommer att fortsätta.

De som står längst ifrån arbetsmarknaden, de långtidsarbetslösa, behöver nämligen mer stöd av Arbetsförmedlingen än vad de får i dag. Det håller jag helt och hållet med om. Med det vill jag önska god jul.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Fru talman! Jag tror att jag och ledamoten är ganska överens om mycket i den här diskussionen.

Låt mig ta upp det som Leila Ali Elmi lyfte fram vad gäller utbildning. Det finns ett stort behov av att minska kompetensbristen inom vissa sektorer och stärka omställningsförmågan hos många arbetslösa – inte alla, en del har kompetensen, men en hel del behöver det. Därför gör vi ett antal olika saker.

Vi har tillfört pengar till fler arbetsmarknadsutbildningar. Vi har i dag fler platser på arbetsmarknadsutbildningar än personer som går utbildningarna.

Vi har infört en pilotverksamhet med en ny form av nationell yrkesutbildning för vuxna på gymnasial nivå, där yrkeshögskolan står som modell. Piloten planerades ursprungligen pågå till och med 2026. Nu har vi förlängt den till 2028, då intresset för den här modellen har varit stort. Vi utökar också resurserna från och med 2026.

Vi satsar på yrkeshögskolan, som har en viktig roll i att möta de stora kompetensbehoven i hela Sverige för att möjliggöra en omställning och förbättra matchningen på arbetsmarknaden. Vi bedömer att det finns en fortsatt stor efterfrågan på yrkeshögskoleutbildning. Därför satsar vi 180 miljoner kronor på det 2026, inklusive studiemedel, för en fortsatt utbyggnad.

Det jag kan tycka att vi behöver gå vidare med nu är att Arbetsförmedlingen i ännu högre grad anvisar arbetslösa till den typ av utbildningsplatser som vi nu har och som vi bygger ut. Det är ett arbete som kommer att fortsätta.

Fru talman! Det är en viktig fråga som Leila Ali Elmi ställer och som vi diskuterar här i dag. Den handlar i grund och botten om hur de som står allra längst från arbetsmarknaden ska kunna få det stöd som de behöver.

Vi är, tror jag, hyfsat överens om att de matchningstjänster som finns inom valfrihetssystemet inte alltid är rätt väg att gå utan att det behövs mer av insatser direkt från Arbetsförmedlingen.

Det är också därför som regeringen har tillfört resurser till Arbetsförmedlingen i år men också nästa år och kommande år. Jag nämnde att vi gjorde ett tillskott i vårändringsbudgeten för 2025. Arbetsförmedlingen tillförs 100 miljoner kronor för 2026, 200 miljoner kronor för 2027 och 300 miljoner kronor från 2028.

Det är myndigheten Arbetsförmedlingens uppdrag att också kalibrera och bestämma var man finns i vårt land, på vilka orter, och var man har sina kontor. Men i instruktionen till Arbetsförmedlingen står det också att verksamheten ska utformas så att de arbetssökande som behöver fysiska möten kan få det, så att ändamålsenliga arbetsgivarkontakter säkerställs, så att samverkan med kommuner och andra aktörer möjliggörs, så att projekt i samverkan med kommuner och andra aktörer främjas och så att myndighetens kunskap om lokala och regionala arbetsmarknader upprätthålls.

Fru talman! Leila Ali Elmi har frågat mig om jag avser att vidta åtgärder för att omedelbart återupprätta och stärka Arbetsförmedlingens lokala närvaro i hela landet för att säkerställa att kommuner inte lämnas utan fungerande arbetsförmedling samt hur jag och regeringen avser att säkerställa att arbetssökande, oavsett var i landet de bor, får tillgång till det stöd och den vägledning de behöver, inte bara via digitala kanaler utan via riktiga möten och lokal kunskap.

Jag vill börja med att tacka Leila Ali Elmi för att hon tar upp denna viktiga fråga.

I nuläget har Arbetsförmedlingen 83 fast bemannade kontor. Utöver detta har myndigheten 24 kontor som myndighetens personal reser till vid behov och 106 så kallade samarbetslösningar med andra, främst kommuner. Utöver Arbetsförmedlingens lokala kontor finns det också 128 servicekontor i landet som erbjuder vägledning och service för bland annat Arbetsförmedlingen.

Den utdragna lågkonjunkturen fortsätter att påverka arbetsmarknaden, och arbetslösheten i Sverige är fortsatt hög. Därför tillförde regeringen 60 miljoner kronor till Arbetsförmedlingen i vårändringsbudgeten för 2025 (prop. 2024/25:99) i syfte att förbättra Arbetsförmedlingens förutsättningar att hantera en ökad arbetslöshet. Att Arbetsförmedlingen har god tillgänglighet och kan ge bra service är extra viktigt när många människor är arbetslösa.

Enligt uppdrag i Arbetsförmedlingens regleringsbrev för 2024 och 2025 om förstärkt stöd för att effektivt sammanföra långtidsarbetslösa med arbetsgivare har myndigheten påbörjat ett arbete med att bygga ut det sammanhållna matchningsstödet, och regeringen har ökat anslagsmedlen för verksamheten. Regeringen ser positivt på utvecklingen av det sammanhållna matchningsstödet.

Antalet deltagare i matchningstjänster har minskat under året efter några år med betydande ökning av antalet deltagare. Regeringen anser att det har funnits brister i matchningstjänsternas kostnadseffektivitet. Mot bakgrund av utmaningarna på arbetsmarknaden, särskilt för grupper som står längre ifrån arbetsmarknaden, är det tydligt att matchningstjänsterna behöver kompletteras med andra typer av stöd. Resurser som Arbetsförmedlingen tidigare nyttjat till handläggning av upphandlade matchningstjänster har omfördelats till arbetet med arbetssökande som har andra stödbehov, bland annat till sammanhållet matchningsstöd.

Fru talman! Jag tackar återigen för diskussionen.

Jag tror ändå att jag var ganska tydlig: Den riktning som regeringen nu styr Arbetsförmedlingen i är en riktning bort från den privatiseringsiver som rådde under den förra mandatperioden. Vi är kanske inte helt överens om allt gällande hur Arbetsförmedlingen ska styras, men regeringen kommer självklart att successivt återkomma i gängse kanaler, det vill säga via regleringsbrev och på andra sätt, för att styra i den riktningen. Där tror jag att vi är hyfsat överens.

Vi vill ha en arbetsförmedling som fungerar bra för dem som behöver stöd. Jag skulle själv vilja se en situation där Arbetsförmedlingen är ännu bättre på att tidigt identifiera personer som löper högre risk för långtidsarbetslöshet, och det kanske vi får utveckla i framtiden. Det görs ett sådant arbete i dag, men det är möjligt att det går att göra ännu bättre. Det viktigaste är nämligen att Arbetsförmedlingen fungerar, det vill säga bryter risken för långtidsarbetslöshet.

Jag vill inte att människor ska hamna i långtidsarbetslöshet, för det är farligt. Det är farligt för den enskilde, och det är dåligt för Sverige. Det är dåligt för vårt samhälle. Där behöver Arbetsförmedlingen göra mer, och tro mig: Vi kommer att återkomma med fler åtgärder för att få Arbetsförmedlingen att fungera bättre.

Fru talman! Jag tackar ledamoten för frågan.

Jag tror inte att det är någon här inne som tycker att Arbetsförmedlingen fungerar tillräckligt bra. Det är bland annat därför regeringen har gett Arbetsförmedlingen i uppdrag att anvisa fler till reguljär utbildning. Det finns även pengar avsatta till arbetsmarknadsutbildningar, vilket fler borde anvisas till. Fler behöver gå yrkesutbildningar för att kunna ta de lediga jobb som finns. Regeringen har också förstärkt Arbetsförmedlingens förvaltningsanslag i den budget som vi diskuterar just nu.

Ett av skälen till att Arbetsförmedlingen fungerar dåligt är dock styrningen under den förra mandatperioden och den privatiseringsiver som Socialdemokraterna och Centerpartiet stod för. Den har gjort att värdefull tid har gått till att privatisera delar av verksamheten i stället för att stötta de arbetslösa. Vi styr nu om detta. Jag tror att alla önskar att det skulle gå lite fortare, men vår riktning är i alla fall tydlig.

Fru talman! Vi berörde några olika saker här, men en sak vi gör är att vi håller på att se över den insatsflora som Arbetsförmedlingen har i sin portfölj. Om ledamoten tycker att det är jobbigt att hålla reda på alla olika insatser som finns kan jag säga att även de som jobbar på Arbetsförmedlingen tycker det. Detta är en sak att göra, men samtidigt har varje insats som finns sin bakgrund. Man kan alltså inte bara plocka bort grejer och tro att det inte får effekter. Men det går att göra mer där.

Jag tycker att idén om att läsa sfi och gå någon yrkesutbildning eller göra en praktik samtidigt är jättebra. Det är en riktning vi jobbar i. Vi försöker se vad vi kan hitta för fler sådana kombinationsutbildningar, som vi kallar det.

Att människor kommer från en ojämställd kultur är en jätteutmaning här. Jag är beredd att titta på alla goda idéer, så att säga, men vi vet hur svårt det är att förändra en kultur eller konsekvensen av en kulturell tillhörighet, kanske man kan säga.

Du sa att den rapport som du tog upp visar att det går mer till, så att säga, manligt dominerade yrken än till kvinnodominerade yrken vad gäller yrkesutbildningar för arbetslösa. Det tycker jag är intressant. Det ska jag gärna kika vidare på. Det kan finnas någon aspekt som handlar till exempel om att man kan ha arbetsmarknadsutbildningar när det gäller en del mansdominerade arbeten, till exempel utbildning till bussförare, för att de är kortare än sex månader. En undersköterskeutbildning är längre än sex månader. Då faller den utanför ramen för arbetsmarknadsutbildning. Jag vet inte exakt, men låt oss klura och titta vidare på detta.

Fru talman! Tack, Helena Vilhelmsson, för en väldigt angelägen fråga! Den gäller situationen för utrikes födda på den svenska arbetsmarknaden.

Man måste ha två tankar i huvudet samtidigt här.

Vi har många utrikes födda som arbetar. Det får vi inte glömma bort att påminna om. Men när vi pratar om den här frågan gör vi det ofta utifrån, så att säga, arbetslöshets- och utanförskapsperspektivet. Då är bilden mörk och tydlig. Det är utrikes födda som är den stora gruppen arbetslösa. Lejonparten av dem är långtidsarbetslösa, och kvinnorna i den gruppen är särskilt utsatta.

Man måste jobba enligt den plan regeringen har. Vi måste säkerställa att det finns utbildningar som leder till jobb. Språkkunskaperna är helt centrala. Att bli busschaufför tar 20 veckor. Du behöver inte ha en gymnasieexamen, men du måste kunna en del svenska.

Sfi, som har nämnts här tidigare, är på många sätt en katastrof. Bara för några veckor sedan träffade jag individer som har läst sfi på nivå C och som knappt kunde berätta om sin familjesituation, vad de hette, var de bodde och vad de hade haft för yrken tidigare. Så kan vi inte ha det.

Ett problem, inte minst med språkutbildningarna, handlar om de volymer av asylinvandrare som har kommit till Sverige. Med de volymerna är det så att när du går en sfi-utbildning och ska lära dig svenska möter du svenskan bara i lektionssalen.

Vi vet alla hur det är att lära sig ett språk. Alla som har försökt lära sig tyska på högstadiet vet att om man inte lyssnar på tyska hela tiden kommer man inte snabbt framåt. Problemet är att människor inte språkbadar i svenska språket. Där har vi jättemycket att göra.

Fru talman! Det finns en skillnad i synen på tillväxt, en dynamik i ekonomin och detta att människor kan röra sig, utbilda sig, komma på nya saker och så vidare. Det är det – vår tillväxt – som finansierar vår välfärd.

Nobelpristagarna i ekonomi pratar om tillväxt. Allt handlar om 1,5 procent varje år. Det är det vi strävar efter, och det är det som kommer att finansiera välfärden i dag och i morgon.

Låt mig ändå för säkerhets skull säga att vi är emot oförklarade löneskillnader. Vi är emot sexism. Vi är emot svartjobb.

Men då måste man också fråga sig vad vi gör för att till exempel möta det skuggsamhälle som har växt fram i kölvattnet av en asylinvandring där de som får ett avslag inte återvänder utan stannar i Sverige. Dessa människor utnyttjas på den svenska arbetsmarknaden. Vi vet inte hur många det är. Det kan vara uppemot 100 000, och några säger att det är 20 000, men någonstans däremellan är det nog. Den typen av åtgärder, att komma till rätta med skuggsamhället, kämpar vi också för.